Kvalitetsredovisningsmall Grundskola - de senare

1
Kvalitetsredovisning läsåret 2008/2009
FALKENBERGSENHETEN
Inom barn- och ungdomsnämndens och Södermöre kommundelsnämnds verksamhetsområden
upprättar varje förskola och skola årligen en kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga
uppföljningen och utvärderingen av den verksamhet eller de verksamheter som bedrivits under
det gångna läsåret.
Kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 innehåller:
A Enhetens förutsättningar inklusive övergripande fakta och information
Fakta
Beskrivning av underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen
Sammanställning av beslutade åtgärder för förbättring enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för
läsåret 2008/2009
B Arbetet i verksamheten
Uppföljningen och utvärdering av nämndens gemensamma utvecklingsområden
Uppdragen
Mångfald och jämställdhet
Samverkan
Praktisk IT- och mediekompetens – PIM
C Måluppfyllelse i verksamheten/verksamheterna som helhet
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Uppföljningen och utvärdering av likabehandlingsplanen
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad måluppfyllelse
kommande läsår
Kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av lärare, övrig
personal, elever och föräldrar till elever i skolan.
Hur detta skett redovisas under varje målområde.
Ur Förordning om kvalitetsredovisning SFS 2005:609
Kalmar 090909
…………………………….....................
…………………………………………
Marianne Bram
Rektor
Gunhild Roskvist
Rektor
2
Sammanfattning
Falkenbergsskolan kan se tillbaka på ett läsår med en positiv utveckling. Arbetsklimatet bland
personalen har varit gott och en bra kommunikation mellan skolledning och personal har
uppnåtts, vilket även AFA-enkäten visat. Aktiviteter för att stärka sammanhållningen har varit
återkommande och uppskattade.
Utvärderingar i form av enkäter visar att barnen/eleverna är trygga och trivs i förskolan/skolan
och föräldrarna är nöjda med vårt sätt att arbeta, vårt bemötande samt information som ges. För
första gången är alla elever som lämnar år 9 godkända för fortsatta gymnasiestudier. Arbetet med
att stärka elevdemokratin pågår kontinuerligt, ett arbete som fortfarande kan utvecklas.
Ett bevis på att vi har en väl fungerande skola är att vi under läsåret fått många nya elever –
elever som inte tillhör vårt upptagningsområde utan aktivt valt Falkenbergsskolan. Glädjande är
också att alla elever som valt oss stannar kvar. Vi känner inte av någon stor elevminskning vilket
gör att vi fortfarande är trångbodda. Många av våra lokaler är nedslitna, andra är inte
ändamålsenliga
Implementeringen av vår värdegrund är ett arbete som måste ses som en process, både för elever
och personal. Vi har i skolan under året arbetat fram en tydlig arbetsgång som vi följer när det
gäller trygghetsfrågor. Arbetsgången är presenterad för elevråd och Brukarråd.
Elevhälsan står i fokus med en tydlig organisation för arbetet och med en strävan om tidiga
insatser där behov finns. Arbetet med att utveckla en Hälsofrämjande förskola/skola har pågått
hela läsåret. Falkenbergsskolan genomför som första skola sedan två år ett projekt i år 8 – DISA
– för att stärka flickors och pojkars självkänsla. Detta har visat sig lyckosamt vilket har lett till att
våra projektledare nu kommer att handleda personal på övr. 7-9 skolor så att alla elever i år 8 ska
få möjlighet att delta i projektet. Kurator och fritidsledare ansvarar för projektet.
Personal och elever har tillsammans bestämt att arbeta mot en certifiering för Grön flagg där
temat är Livsstil och hälsa. Förskolan har i vår lämnat in sitt underlag och väntar nu på svar för
certifiering. Eleverna har haft diskussioner i sina klasser om vad livsstil och hälsa står för och hur
vi kan arbeta med detta i skolan. Arbetet med ”En hälsofrämjande skola” har pågått under läsåret
och kan naturligtvis utvecklas mer.
Kompetensutvecklingen har fokuserat på PIM där vi hittills kan konstatera att 90% av
pedagogerna har uppnått nivå 2. Ett resultat som vi är mycket nöjda med.
Arbetet med de nya skriftliga omdömena och IUP har tagit mycket av tiden och arbetet med
detta kommer att fortsätta även nästa läsår. Frågorna kring skriftliga omdömen/IUP har lett till
många goda pedagogiska diskussioner, inte minst kring målen.
När det gäller den inre och yttre skolmiljön finns det mer att önska med tanke på våra lokaler och
utemiljön för de äldre eleverna. Den ekonomiska åtstramningen gör att dessa områden inte kan
prioriteras.
3
Under kommande läsår kommer vi att fokusera på:
 en profilering mot ”Kunskaper - Livsstil – Hälsa”
 utvecklingsarbetet ”En framgångsrik förskola – lokal arbetsplan”
 arbete för en certifiering mot Grön Flagg för hela Falkenbergsenheten
 utveckla elevdemokratin
 tydliggöra målen för elever och föräldrar
Arbete på nätverksnivå har skett i ämnes- och projektgrupper som i 1-16års perspektiv har
fortsatt arbetet med förvaltningens gemensamma utvecklingsområden. Nätverkets skolledning
har träffats regelbundet för att samverka inom gemensamma frågor samt att hitta nya
samordningsområden.
4
A Enhetens förutsättningar inklusive övergripande fakta och information
Fakta om enheten
Falkenbergsskolan består av förskolan Vallmon och familjedaghem 1-5 år ,förskoleklass och år 1
-9. Falkenbergsskolan är belägen i Kalmar kommuns södra centralort, med Rinkabyholm, Stensö
och Tegelviken som upptagningsområde.
I närmiljön finns Södra utmarken, Oletveten, hav, kulturattraktioner Kalmar Slott, museer,
Stadsblibliotek Stadspark. Allt finns inom promenadavstånd från enheten.
Vi har också samarbete med Rinkabyholms förskola och Rinkabyholmsskolan. Tillsammans
utvecklar vi en gemensam handlingsplan för hur vi möter våra barn i ett 1-16- års perspektiv.
Falkenbergsskolan erbjuder elever och personal en trygg, trivsam och stimulerande
arbetsplats.
Förskolan Vallmon omfattar: Förskola för barn
1-5 år, Dagbarnvårdarverksamhet för barn 1-5
år. Förskolan Vallmon på Sturckvägen 2, i
Johannesborgsområdet har fem hemvister.
Slottet har idag barn som är 4-5 år, Borgen har
barn 3-4 år och Kojan/Lyan barn 1-3 år.
Hyddan har barn mellan 1-5-år.
På Nyslottsgatan 1, finns en av Vallmons
förskoleavdelningar, Tegelviken, som har barn
mellan 1-5 år. Här finns ett utvecklat samarbete
med vår dagbarnvårdare.
Falkenbergsskolan är organiserad i sex arbetslag.
Vi ansvarar gemensamt för ca 450
elever. Arbetslagen har egna klass- och
grupprum och förvaringsutrymmen. Skolan har
ett välutrustat skolbibliotek med intilliggande
datasal, samt en mycket omtyckt fritidsgård. Till
Falkenbergsskolan hör också Tegelviksskolan,
en resursskola år 1-6, för elever från Kalmar
kommun. Tegelviksskolan är väl rustad att möta
barn med uttalade behov av särskilda insatser.
Falkenbergsskolan har också ansvaret för
Sjukhusskolan på länssjukhuset i Kalmar.
5
Beskrivning av underlag och rutiner för att ta fram den lokala
kvalitetsredovisningen
Förskolan
Kvalitetsredovisningen har detta verksamhetsåret haft ett bra underlag från alla arbetslag att utgå
ifrån inför sammanställningen. Materialet har varit tillgängligt för alla att läsa i datorn där det har
skrivits regelbundna uppföljningar för varje arbetslag. Förskolans utvecklingsgrupp har sedan i
juni gjort den slutliga sammanställningen av materialet. Åtgärder för utveckling tog vi upp, för
att få all personal delaktiga i målen för verksamheten, när vi startade höstens verksamhet i
augusti.
Det kommande året ska vi dessutom arbeta med utvecklingsprojektet ”En framgångsrik förskola
– Lokal arbetsplan”.
Grundskolan
Skolan arbetar som tidigare med grupper inom olika ansvarsområden. I år har alla pedagoger
varit delaktiga i någon av grupperna . Alla arbetslag har haft uppdraget att kontinuerligt under
läsåret utvärdera arbetet utifrån den lokala arbetsplanen (åtgärder för förbättring) inför
sammanställningen av kvalitetsredovisningen i slutet av vårterminen. Utvärderingen ska leda till
nya åtgärder för förbättring och de ska sedan ligga till grund för skolans lokala arbetsplan. Tid har
avsatts för detta arbete. Den lokala arbetsplanen ska förankras vid det nya läsårets start.
Arbetet med vissa tidigare redovisade områden har övergått till att bli rutiner.
Samorganisation, sammanställning och redigering av Kvalitetsredovisningen för F-9 samt
fritidshem är utlagd på delegation till en personalrepresentant med särskilt uppdrag.
6
B Arbetet i verksamheten
Gemensamma utvecklingsområden
Uppdragen
Förskolan och skolans uppdrag är omfattande och allt det som görs skall också kunna analyseras,
bedömas och redovisas. Det krävs därför en fokusering på både förskolans och skolans uppdrag.
En större tydlighet krävs också av dem som arbetar i skolan, för att få veta att rätt saker görs. För
en ökad måluppfyllelse krävs en tydligare fokusering på kunskapsbegreppet.
Uppdrag till rektor:
o Prioritera arbetet med att tydliggöra uppdraget för personalen inom enhetens
verksamheter.
o Tillse att kvaliteten är hög och att måluppfyllelsen ökar bland annat genom att bemanna
och tjänstefördela utifrån behörighet och så att personalens kompetens nyttjas på ett
optimalt sätt.
o Redovisa en ökad måluppfyllelse i kvalitetsredovisningen.
o Prioritera läs och skrivutveckling samt matematik.
Barn- och ungdomsnämndens åtgärder för förbättringar:
Fortsatta diskussioner kring vad uppdraget innebär kommer att hållas, tillsammans med en
översyn av rutiner och uppdrag. Är det rätt saker vi gör och gör vi dem på rätt sätt? Våga pröva
nya lösningar och ta lärdom av andras idéer. Arbeta mera i rektorsteam för att renodla
arbetsuppgifter och fördela dem inom teamet. De administrativa rutinerna ska ses för att få ett
effektivare flyt i arbetet.
Mål i den lokala arbetsplanen inom nätverket
Svenska:
o att fortsätta diskussionerna, men i mer homogena grupper, där konkreta och aktuella
frågor diskuteras med dem som har närliggande åldrar
o att diskutera det pedagogiska arbetet, överlämnande och mottagande pedagoger
emellan, för att åstadkomma en bättre kontinuitet för eleven
o att en gång per termin träffas hela projektgruppen i ett 1-16års-perspektiv för att få en
övergripande insikt i varandras arbete
Matematik:
o målet för läsåret 2008/2009 är att skapa matematikverkstäder på enheterna i skolområdet,
dvs. att utrusta skolorna i skolområdet med laborativt material avsett för respektive
årskurs/stadium
o att under läsåret 2008/2009 i lärandet medvetet använda matematiska ord och begrepp
för att utveckla elevernas matematiska språk
o att under läsåret 2008/2009 arbeta mer med flexibla grupper för att kunna individanpassa
undervisningen bättre, framför allt i grundskolans senare år
o förskolorna inom skolområdet kommer under hösten att delta i en matematikföreläsning
Uppföljning och utvärdering
Falkenberg nätet har under läsåret prioriterat läs- och skrivutveckling samt matematik genom att
arbeta med ämnesgrupper i svenska och matematik. I stort sett har vi behörig personal inom alla
ämnen och vi anser att personalens kompetens nyttjas på bästa sätt.
7
Resultat
Svenska:
Fortlöpande diskussioner har förts i projektgruppen om det pedagogiska arbetet. Gruppen har
träffats både i närliggande åldrar och 1-16 år beroende på fråga.
Överlämning sker mellan avlämnande och mottagande lärare för att skapa kontinuitet för eleven.
En ökad förståelse har uppnåtts mellan pedagogerna i arbetet 1-16 år. Detta är viktigt för att alla
elever ska nå målen i år 9.
Måluppfyllelsen är mycket god, 2009 har alla elever i år 9 godkända betyg i kärnämnena och är
därmed behöriga till gymnasiet.
I år 3 resp. år 5 har inte alla elever nått målen i alla moment. Åtgärdsprogram kommer att
upprättas för dessa elever.
Matematik:
Projektgruppen har inventerat vilket laborativt matematikmaterial som redan finns på enheterna
utifrån ålder. Vid denna inventering upptäcktes att mycket material finns och utifrån lokalernas
möjligheter har materialet samlats på ett ställe. Specifika matematikverkstäder har inte skapats på
grund av utrymmesbrist.
De lägre åldrarna har i högre grad medvetet använt matematiska ord och begrepp för att utveckla
elevernas matematiska språk. Förskolan har under hösten 2009 deltagit i en
matematikföreläsning. De senare åren har inte arbetat med flexibla grupper under läsåret på
grund av organisationssvårigheter.
Båda ämnesgrupperna har använt Skolverkets samtalsguider som underlag för diskussioner.
Åtgärder för förbättringar
Svenska/Sva:
o att i de lokala kursplanerna/Röda tråden skriva in de nationella målen i år 3
o att bryta ner uppnåendemålen för år 3,5 och 9 till lokala kursplaner för år 1,2,4,6,7 och 8
o att pedagoger som undervisar i närliggande åldrar träffas för pedagogiska diskussioner
inom ämnet samt att fokusera på övergångar
o att förskolan tillsammans med skolans tidigare år fördjupar sig i målen för år 3
Matematik:
o att i de lokala kursplanerna/Röda tråden skriva in de nationella målen i år 3
o att bryta ner uppnåendemålen för år 3,5 och 9 till lokala kursplaner för år 1,2,4,6,7 och 8
o att utbildad personal inom nätverket förankrar matematikscreeningen från år 3
o att pedagoger som undervisar i närliggande åldrar träffas för pedagogiska diskussioner
inom ämnet samt att fokusera på övergångar
o att arbeta fram en idébank för praktisk matematik
o att förskolan tillsammans med skolans tidigare år fördjupar sig i målen för år 3
Mångfald och jämställdhet
I förskolan finns så gott som alla barn och i skolan finns alla barn. Det ställer krav på stor
flexibilitet och ett stort kunnande för att möta alla individer utifrån var och ens behov. För att bli
bättre på det krävs att vi synliggör våra normer och värden genom att jobba aktivt med dessa
frågor.
8
Uppdrag till rektor:
o Tillse att modersmålsstöd och modersmålsundervisning utvecklas på de enheter som har
sådan verksamhet.
o Belys arbetet med mångfald och jämställdhet i vardagen, genom att till exempel anställa
personal med invandrarbakgrund.
o Arbeta fokuserat med jämställdhetsarbetet tillsammans med de genuspedagoger som finns
Återrapporteras i årsredovisningen 2007, 2008 och 2009.
Barn- och ungdomsnämndens åtgärder för förbättringar:
Använda de genuspedagoger som finns. Målet är att det ska finnas en genuspedagog inom varje
nätverksområde.
Mål i den lokala arbetsplanen inom nätverket
Jämställdhet/mångfald:
Projektgruppen fortsätter arbetet nästa läsår där målet är att implementera och vidareutveckla
planen för jämställdhet och mångfald. Återkoppling sker regelbundet till rektor.
Representanter från Antidiskrimineringsbyrån föreläser om jämställdhet hösten 2008.
Uppföljning och utvärdering
Modersmål:
Inom skolområdet finns idag ett fåtal elever i behov av modersmålsundervisning/
modersmålsstöd men antalet ökar. Modersmålsundervisningen fungerar på ett tillfredsställande
sätt inom grundskolan i de språk där lärare finns att tillgå men de flesta språk saknas för
förskolan. Vi anställer personal utifrån behörighet och gällande lagstiftning.
Jämställdhet/mångfald:
Inom Falkenbergsnätet arbetar vi med jämställdhet och har en ämnesgrupp 1-16 år där
enheternas jämställdhets- och mångfalds utvecklare ingår. I nätverket har 2 personal gått
interkulturell pedagogik. Detta läsår har inte genuspedagogerna använts.
Resultat
Tid har avsatts för arbetet med att implementera och vidareutveckla planen för jämställdhet och
mångfald. Gruppen upplever att uppdraget varit otydligt och att mötestiderna inte respekterats.
Gruppen har inventerat och diskuterat hur jämställds- och mångfaldsarbetet ser ut idag.
Representanter från Antidiskrimineringsbyrån har föreläst om jämställdhet vid två tillfällen
under läsåret. Gruppen har tagit del av ett forskarsymposium där jämställdhet och mångfald
behandlades.
Målet att implementera och vidareutveckla planen för jämställdhet och mångfald är inte
uppnått.
9
Åtgärder för förbättringar
Personal från nätverket F-16 år kommer under läsåret 09/10 gå en högskolekurs 7,5 hp i Hållbar
jämställdhet och rektorerna deltar samtidigt i forskningscirklar. Våren 2010 arbetar gruppen som
gått utbildningen fram en ny handlingsplan 1-16 år över det praktiska arbetet med jämställdhet
och mångfald. I gruppen deltar en representant från rektorerna inom nätverket.
Samverkan
Förskolan och skolan måste samverka mera med omvärlden. Vi i förskolan och skolan måste vara
tydliga med vad vårt uppdrag är genom att öppna upp för samverkan med olika
samarbetspartner. I samarbetet med hemmen och föräldrarna kan vi bli ännu bättre.
Uppdrag till rektor:
o Medverka till ett gott samarbete med föräldrar genom att medverka i och att driva
brukarråd.
o Utveckla samarbetet med socialförvaltningen i Kalmar kommun.
o Öppna skolan för samarbete med externa intressenter bland annat för lärande i
omvärlden.
Återrapporteras i årsredovisningen 2007, 2008 och 2009.
Mål i den lokala arbetsplanen inom nätverket
Lärande i omvärlden
Inför läsåret 2008/2009 ska nätverkets lärare samverka med nätverkets SYV i ett 1 -16 års
perspektiv . Detta kan ske konsultativt men också operativt och det ska vara ett naturligt inslag i
varje ämne. Ansvaret för att detta ska ske ligger både på lärarna, men också på nätverkets SYV.
Utvärdering kommer att ske i kvalitetsredovisning 2008/2009.
Bäst projektet
Samverkan mellan förvaltningarna fortsätter och resultatet av fritidsenkäten kommer att
diskuteras för att eleverna ska känna att deras fritid är meningsfull och givande.
Under nästa läsår kommer socialförvaltningen att presentera sitt arbete för grundskolans
personal.
Uppföljning och utvärdering
Enheterna inom Falkenbergs nätverk har fungerande brukarråd. Under året har ett gemensamt
brukarråd genomförts för att diskutera förslaget till 6-9 skolor.
Samarbetet med socialförvaltning, polis och kultur och fritid har fortsatt genom kontinuerliga
möten.
Samarbete med externa intressenter har utvecklats, SYV har varit behjälplig med dessa kontakter.
Dock kan arbetet med att Lärande i omvärlden ska vara ett naturligt inslag i varje ämne utvecklas
ytterligare.
Resultat
De lägre åldrarna följer nätverkets LIO plan, samverkan med SYV har skett efter behov. De äldre
åldrarna har ett större behov av samverkan med SYV. Detta kan utvecklas ytterligare.
Samverkan med Ung Företagsamhet har skett och gett ett positivt resultat i form av ökat
teknikintresse bland eleverna.
Samverkan mellan förvaltningarna fungerar bra. En enkät kring elevernas fritidsaktiviteter år 6-9
har genomförts och diskuterats, resultatet följs upp på fritidsgårdarna .
10
Åtgärder för förbättringar
o På högstadiet ska finnas en kontaktperson per arbetslag som samverkar med SYV. Tid för
LIO frågor ska finnas på arbetslagstid och kontakten måste ske kontinuerligt med
nätverksutvecklaren.
o SYV ska delta i arbetslagsträffar på år 7-9 när LIO frågor diskuteras.
o Fortsatt samarbete med Ung Företagsamhet inom hela nätverket.
o Årlig utvärdering i samband med läsårslut.
PIM (Praktisk IT och mediakompetens)
Att kunna hantera hjälpmedel som IT och olika medier är viktigt. I förskolan och skolan finns
idag ett stort kunnande, men med nya metoder och kunskaper måste skolan vara i framkant.
Olika metoder finns för både arbete med elever och för dokumentation av arbetet i förskolan och
skolan. I Kalmar vill vi ytterligare utveckla detta arbete.
Lpfö 98: ”Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande
processer som i tillämpning.”
Lpo 94:” ... har kunskaper om medier och deras roll, ”... kan använda informationsteknik som ett
verktyg för kunskapssökande och lärande.”
Uppdrag till rektor:
o se till att all personal som arbetar i den pedagogiska verksamheten får utbildning till nivå 2
inom två år.
o avsätta tid för utbildning och sörja för att verktyget används i verksamheten,
o redovisa hur många som gått utbildningen och vad det har kostat i tid och pengar,
o redovisa hur verktyget används och vilka effekter det har fått i verksamheten.
Återrapporteras i årsredovisningen 2010
Delrapporten för Falkenbergsnätet är positiv, efter att flertalet av den pedagogiska personalen
genomgått PIM (våren 2009). Falkenbergsskolan startade hösten 2007 med tio ”inspiratörer” som
fick genomföra PIM-utbildning. Dessa personer har sedan fungerat som resurspersoner för dem
som genomfört PIM under våren. PIM har redan varit ett bra stöd i verksamheten. Det har bland
annat lett till en utveckling i att kunna göra bättre dokumentationer och presentationer.
Måluppfyllelsen för examen för nivå 2 inom Falkenbergsnätet efter andra året med PIM varierar.
Problem finns med att kunna genomföra arbetet med PIM, t.ex. har inte alla lokaler Internetuppkoppling samt att bredbandshastigheten är långsam. All personal har inte kunnat hitta tid
inom arbetstiden för att genomföra utbildningen. Det senare gäller främst förskolan, fritidshem
och förskoleklass där det finns mindre tid för arbete utanför barngruppen.
På Falkenbergsskolan har hittills 90 % av den personal som deltagit i PIM-fortbildningen
examinerats på nivå 2. Rinkabyholmskolan har haft vissa svårigheter och därför inte nått så hög
% -sats i måluppfyllelse till nivå 2. Problem finns dock med att kunna genomföra arbetet med
PIM: alla har inte internetuppkoppling eller har kunnat hitta tid inom arbetstiden för att
genomföra utbildningen. Det senare gäller främst förskolan, fritidshem och förskoleklass där det
är personal med semestertjänster.
11
FÖRSKOLAN
Likabehandlingsplanen
Normer och värden
Barns och ungdomars ansvar och inflytande
Kunskaper, utveckling, lärande
Kunskaperna
Förskola, skola och hem
Förskola, skola och omvärld
Förskola, skola och elevhälsa
Barn och ungdomars kunskaper om kretslopp och hållbar
utveckling
Sid 12
Sid 13
Sid 14
Sid 16
Sid 19
Sid 20
Sid 21
Sid 22
Sid 24
12
C Måluppfyllelse i verksamheten
Normer och värden
Likabehandlingsplanen
Likabehandlingsplanen ska ta sikte på rutiner för akuta situationer, verksamhetens förebyggande och
uppföljande verksamhet. Den ska upprättas, följas upp och utvärderas tillsammans med barnen och
eleverna varje år. Elevdeltagandet finns reglerat i förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande
i arbetet med en likabehandlingsplan. Det är viktigt att även involvera vårdnadshavarna i arbetet med
likabehandlingsplanen. Det är också lämpligt att planen innehåller en ansvarsfördelning vid akuta
situationer och för det förebyggande arbetet. (Barn- och elevombudet)
Allmänna råd och kommentarer - för arbetet med att främja likabehandling
Enhetens uppdaterade likabehandlingsplan finns att hämta hem på enhetens webbplats
o När vi skriver inbjudan till föräldramöten använder vi ord som föräldrarna känner till och
som är relevanta för inbjudan.
o Vi stödjer våra tvåspråkiga föräldrar att behålla sitt modersmål med barnen
o Filma och observera varandra för att själv få möjlighet att se sig i aktion med barnen.
o Behålla och utveckla taktil beröring på alla avdelningar med hjälp av personal som finns
kvar och flyttar till nya avdelningar. Möjlighet till handledning ska finnas i detta ämne.
Uppföljning och utvärdering av enhetens likabehandlingsplan läsåret 2008/2009
Vi är tydligare i våra inbjudningar till olika evenemang på förskolan. Vi har lärt oss att använda
ord som föräldrar är bekanta med vilket gör att det blir tydligare och mer lättförståliga. Det är
viktigt att både dela ut lapp och samtala samt att påminna om anslag.
Nu får vi föräldrarna att förstå vikten av att tala sitt modersmål med sitt barn, ofta sker
diskussionen vid IUP samtal och ibland tillsammans med talpedagog. Vi har under året haft
regelbundna besök av modersmålslärare vilket uppskattas av föräldrar, personal och barn.
Att filma varandra och oss själva har ännu inte prioriterats.
Taktil beröring bedrivs på alla avdelningar, både organiserat och spontant. Möjlighet till
rådfrågning, diskussion, tips och idéer har funnits vid planeringar, i gruppen idrott & hälsa samt i
de pedagogiska handledningarna.
Resultat
Vi upplever att färre missförstånd i kommunikationen inträffar Vår tolkning är att vi är tydligare.
Uppslutningen på föräldramöten och familjeträffar har varit god.
Vi hör att föräldrar pratar sitt modersmål då de hämtar sitt barn. Ett avspänt förhållningssätt
föräldrar/personal då modersmålet används. Alla föräldrar är informerade om möjligheten till
modersmål men alla är inte intresserade. Alla språk kan inte erbjudas då vi inte har anställda
modersmålslärare för alla.
Observationer genom att filma har inte prioriterats.
Vi är väl medvetna och ser att taktil beröringen ger trygga barn. Vi har bra material som kan
användas och läsas för att vi ska utvecklas inom området. Barnen ger ofta förslag på taktila lekar
och använder massagebollar och massagesagor i leken.
13
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o Vi ger barn, föräldrar och personal möjligheter att mötas i olika sammanhang t.ex. vid
hämtning, lämning, föräldramöten, stora och små samt familjeträffar.
o Taktil beröring fortsätter vi att utveckla genom fortlöpande diskussioner i våra arbetslag.
o Vi ger varje barn tid och uppmärksamhet genom beröring och samtal varje dag.
Likabehandlingsplanen har följts upp och utvärderats under medverkan av
x Lärare
x Övrig personal
Barn
x Föräldrar till barn
Personalen har aktivt medverkat och utvärderat arbetet runt Likabehandlingsplanen. Föräldrarna
har haft möjlighet att utvärdera arbetet runt dessa frågor genom enkäten under våren.
Normer och värden
MÅL
Mål i Lpfö 98 s.11-12
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar

öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,

förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund och

respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö
Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan s.28
Mål i den lokala arbetsplanen
o Kontinuerligt utveckla arbetsmiljön inne.
o Personalen startar en dramagrupp för att ta till vara på den kompetens som finns.
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Arbetsmiljön är nu naturlig att förändra utefter barnens, personalens och gruppens behov. Vi är
bättre på att förändra för att stimulera lek men också för att ge lugn och ro. Vi delar så ofta vi
kan gruppen i mindre delar för att ge alla barn möjlighet till samtal och tid, detta gäller också vid
matsituationerna där flera avdelningarna äter i två matlag. Genom detta har de möjlighet att öva
sig på ”öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar”, Lpfö 98 s.7.
Starten av personal-dramagrupp i huset har inte kommit igång men fortsatt arbete med drama på
avdelningarna ger goda resultat. Dilemmateatrar, sagospel och andra teatrar som framförts av
personal och ibland med hjälp av barnen är mycket uppskattade. Här övas deras förståelse för att
”alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder”, Lpfö 98, s.8.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Vår miljö är nu tydlig. Möjligheten att hjälpa barnen i deras lek och samarbete med yttre redskap
är naturligt. Vi gör så att barnen kan göra egna val och har tillgång till material de just nu
14
behöver. Tack vare vår goda miljö ser vi lek som fungerar samt harmoni i våra grupper.
Teater är alltid uppskattat och barnen anammar detta i sin lek. Dilemmateater gör att barnen är
mer uppmärksamma på hur man är mot varandra.
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o I arbetet mot Grön flagg får barnen tillfälle att lära sig respekt och ansvar för varandra
och vår miljö.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
x Lärare i förskolan
x Övrig personal i förskolan
x Barn i förskolan
Föräldrar till barn i förskolan
.
I det kontinuerliga arbetet med arbetsmiljö och teater har personal och barn deltagit aktivt.
Barns och ungdomars ansvar och inflytande
A. MÅL
Mål i Lpfö 98 s.14
Förskolan skall sträva efter att varje barn
o utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
o utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och
o utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och
beslutsfattande
Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan s.31
Mål i den lokala arbetsplanen
o Pedagogiska dokumentationer utvecklas både vad gäller förståelse och användande, detta
kan göras vid handledning, planeringstider och ev. pedagogiska forum.
o Utveckla vattenleken genom att få bättre redskap till leken.
o Utveckla barnens möjlighet till inflytande.
o BRUK ska användas under året.
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Dokumentationer ger oss möjlighet att reflektera kring olika händelser vilket leder till utveckling i
det pedagogiska arbetet. Pedagogiska dokumentationer kan vi bli bättre på för att se processen i
vårt arbete. Genom detta kan vi ”ta till vara på varje barns förmåga och vilja att ta ett allt större
ansvar för sig själv och för samvaron i barngruppen”, Lpfö 98, s.11.
Vattenleken tillåts ske spontant vid handfat men också mer organiserat vid vattenlekbord och
baljor. Vattenleken inbjuder till experiment som vi ser som en del av matematikutvecklingen.
Genom detta ”utvecklar de sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära ”, Lpfö 98
s.9.
15
Barnens möjlighet till inflytande sker genom att material i vår miljö finns tillgängligt. Det är
anpassat utifrån barnens intresse vilket ger barnen möjlighet att ”utveckla sin förmåga att ta
ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö” Lpfö 98, s. 11. Inflytande över val av
lek och även val av inne och ute finns det oftast möjlighet till.
Vid t.ex. utflykter får de äldre barnen öva demokrati genom att föreslå och rösta på utflyktsmål,
majoritetsbeslut gäller och här får man så chans att ”utveckla sin förmåga att förstå och handla
efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande”
Lpfö 98, s.11.
BRUK har inte använts. Skolledningen hade behövt ta fram exempel på användningsområden.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Det finns en ambition och vilja att kunna jobba vidare med pedagogiska dokumentationer.
Processen kring pedagogisk dokumentation är igång och ska utvecklas.
Barnen upplever vatten med alla sina sinnen. Barnen får tillfällen att leka och lära sig att
samarbeta. Barnens matematiska nyfikenhet har ökat då det gäller materialens förmågor.
Medvetenheten om ansvar och inflytande är stor hos personalen. Genom att inte säga nej utan
att hjälpa barnen i deras funderingar ger vi dem inflytande. Barnen vågar pröva sina tankar och
idéer och tar initiativ i leken och övriga samtal. Barnen respekterar majoritetsbeslut och förstår
att de har möjlighet att påverka dessa genom egna idéer.
BRUK hade varit bra att använda men det har inte gjorts.
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o Genom arbetet kring en ”framgångsrik förskola” ger vi barnen större möjlighet till
inflytande. Här kommer vi att arbeta med vår värdegrund och vår respekt för barn och
vuxna.
o Pedagogiska dokumentationer är en punkt på våra dagordningar för planeringar och
möten. Förskolan Vallmons pedagogiska rådgivare deltar en gång i månaden vid
hemvist-planering.
o BRUK, Bedömning Reflektion Utveckling Kvalitet, ska användas under året efter
genomgång i utvecklingsgruppen med representanter från varje hemvist.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
x Lärare i förskolan
x Övrig personal i förskolan
x Barn i förskolan
x Föräldrar till barn i förskolan
Personal, barn och föräldrar är aktiva i hela processen.
16
Kunskaper, utveckling och lärande
MÅL
Mål i Lpfö 98 s.12-14















Förskolan skall sträva efter att varje barn
utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,
utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar,
utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar
för gemensamma regler,
utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt
välbefinnande,
tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar,
utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av
symboler samt deras kommunikativa funktioner,
utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som
lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker,
utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang,
utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid
och rum, utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen,
liksom sitt kunnande om växter och djur och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet
samt sin förmåga att kommunicera såväl som på svenska som på sitt modersmål.
Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan s.24
Mål i den lokala arbetsplanen
o Arbetet med TSS/TAKK ska vara synligt på alla avdelningar och vi startar med veckans
tecken på alla avdelningar.
o Matematik, blir ett område vi observerar för att utveckla det matematiska språket både
hos barnen och oss själva.
o Utveckla arbetet med förskoleklassen då det gäller dokumentationspärmarna, då detta är
barnens historia från förskolan.
o Vi arbetar med Röda tråden för att se att de stämmer mot nationella målen för år 3 i
svenska och matematik.
o TRAS, används och finns med på vår dagordning för planeringar.
o Språkportföljen utvecklas genom att femåringarna kommande år får ytterligare en
uppgift då de flesta barn nu deltagit under två år i jobbet med språkportföljen.
Språkportföljen görs under vårterminen.
o En uppföljning av språkföräldramötet ska vara Matematik som gemensamt tema.
o Synliggöra matematiken i vardagen genom dokumentationer för att möjliggöra
gemensamma reflektioner så som vid handledning, pedagogiska forum och
arbetslagsplaneringar.
o Vi mäter barnens längd som gemensamt tema liknande självporträtten. Vi mäter
samtidigt som vi gör porträtten i oktober och april.
o Vi gör gemensamma dagordningar för våra pedagogiska forum.
o Pedagogiska dokumentationer används vid varje handledning
17
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Alla avdelningar har veckans tecken och många sånger, rörelselekar och matpresentationer sker
med tecken. De små har haft djur som tema då det gäller tecken och nu kan de ca 15 djur med
tecken. Detta gör att barnen ”utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka
med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa
funktioner”, Lpfö 98, s.9.
Matematik har varit ett av årets projekt. Vi hade en gemensam föreläsning på höstens
kompetensdag. Vi är nu mycket medvetna om att använda riktiga matematiska begrepp. Genom
observationer har vi kunnat konkretisera olika matematiska begrepp för barnen. Vi finns till
hands i barnens spontana lek för att ha möjlighet att berika matematik som ett språk. Matematik
är nu för oss många delar; statistik, geometri, former och begrepp har blivit viktiga. Detta ger
barnen möjlighet att ”upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang”, Lpfö 98,
s.9.
Barnen tar sina dokumentationspärmar med sig till förskoleklassen från hösten-09. Detta tror vi
är ett bra sätt att ”avsluta och avrunda förskoleperioden” enligt Lpfö 98, s.12.
Målen i Röda tråden(Falkenbergssnätets kursplaner för 1-16 år) gällande förskolan stämmer bra
mot de uppsatta målen för år 3. Vi har diskuterat målen vid upptaktsdag och
kompetensutvecklingsdagar. Vi ser att vår verksamhet som följer Lpfö 98 genom Röda tråden
ger barnen goda förutsättningar för att lyckas. Mycket av analysen har gjorts i våra ämnesgrupper
gällande svenska och matematik men förankringen har skett på förskolan.
TRAS har använts som ett diskussionsunderlag i personalgrupperna främst inför IUP samtalen.
Personalen har samma kunskap genom den utbildningen de alla fått i TRAS, vilket uppskattas
och gör det lättare i diskussioner och synen på språkutveckling.
Språkporföljen har genomförts med de äldre barnen. De flesta har hunnit med tre uppgifter per
barn och detta ger möjlighet att ”utveckla sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge
uttryck för sina uppfattningar”, Lpfö 98, s.9.
Matematikföräldramötet där matematikutvecklaren Richard Nilsson inledde kvällen blev mycket
lyckat. Vi hade dukat upp ett smörgåsbord av aktiviteter för att ge alla föräldrar en chans att
förstå vad matematik handlar om för små barn. Här fanns att läsa, se och utforska material som
barnen använder. Här fanns chans att förstå hur vi ger barnen möjlighet att ”utveckla sin
förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att
orientera sig i tid och rum”, Lpfö 98, s.9. Uppslutningen till föräldramötet var god.
Matematiska dokumentationer pågår hela tiden. Vi har reflekterat över hur barnen diskuterar och
använder sig av matematiska begrepp i sin lek både ute och inne.
Självporträtten kräver förkunskap har vi förstått. Vi borde ge barnen kunskap om vad ett
självporträtt är och en uppfattning om sig själv i början av terminen för att kunna rita ett
självporträtt i oktober. Självporträtten har gjorts av alla barn vilket är en bra dokumentation för
barnen genom åren på förskolan. Mätningen av barnen gjordes under hösten men alla
genomförde inte detta under våren. För de yngre barnen sågs inte vinsten i att mäta två gånger
om året. Genom självporträtten ger vi barnen möjlighet att ”utveckla sin självständighet och tillit
till sin egen förmåga”, Lpfö 98, s.9.
18
Dagordningar vid pedagogiska forum är nu viktiga för oss. Det ger möjlighet för alla att
förbereda sig.
Idag synliggör vi dokumentationer för varandra. Det är bra att vi delger varandra
dokumentationer, vi synliggör och reflekterar tillsammans då det gäller vår verksamhet.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Veckans tecken och arbetet med TAKK, Tecken för Alternativ Kompletterande
Kommunikation, har varit en betydelsefull del för vår förskola. Vi ser att TAKK startar
språkprocesser hos våra barn; de är intresserade och nyfikna. Vikten av TAKK har gjort att vi
startat en internutbildning för personal i förskolan och skolan där flera av personalen deltagit.
Barnen använder mer korrekta matematiska begrepp i lek och samtal med oss och varandra.
Barnen är nyfikna och intresserade av matematik. Spontana experiment och matematik-lekar
pågår ständigt. Vi personal är bra på att benämna saker med rätt begrepp, t.ex. cirkel, kvadrat,
rektangel,cylinder.
Att dokumentationspärmarna följer med till förskoleklassen ser vi som ett viktigt led i ett 1-16
års perspektiv. Pärmarna är barnens historia från sin förskoletid som de vill visa för varandra i
sin nya grupp som förskoleklassen blir.
Självklart är att vår verksamhet stödjer barnen för att nå de nationella målen i år 3, 5 och 9.
Utifrån våra styrdokument är detta en självklarhet för oss och senaste åren har mycket fokus
varit på matematik och språk. Med hjälp av observationer ser vi en positiv utveckling hos
barnen.
TRAS är en kunskap vi har med oss och ett bra material att utgå ifrån vid våra samtal. Vi
använder arbetsmaterialet som diskussionsunderlag och framförallt då vi är fundersamma där vi
kan se delar av språkutvecklingen
Språkportföljen ger möjlighet att synliggöra språkutvecklingen för oss, föräldrar och
förlängningen även för barnen genom den dokumentation som görs. Funderingar finns, främst
med de yngre barnen om vissa delar lättare görs tillsammans med någon eller några kamrater då
leken och kamrater är så viktig för dem. Språkportföljen ger barnen möjlighet till en längre stund
med en vuxen.
Gemensamt föräldramöte med bestämt tema är mycket lyckat. Vårt arbete tillsammans med
kollegor mot ett gemensamt mål är både viktigt, inspirerande och kul. Vi får möjlighet att visa
hur vi med alla åldrar jobbar med ämnet, fast på olika sätt. Mer aktiva föräldramöten som
innehåller både praktik och teori uppskattas av både föräldrar och personal.
Matematik finns i vår vardag. Vi har satt på oss våra ”matematikglasögon” och ser matematik
överallt och i all lek både ute och inne. Vi vuxna har blivit säkra på ord och begrepp. Barnen blir
mer och mer nyfikna vilket utmanar oss alla att gå vidare.
Genom dokumentationer får vi feedback från barn, föräldrar och kollegor kring vårt arbete med
matematik.
Självporträtten ses som viktiga och kräver viss förkunskap hos barnen. Här finns tankar om att
19
kanske gå på utställningar med porträtt och jobba med kroppskännedom innan oktober. Att
fortsätta med självporträtten är bra men att mäta barnen räcker med en gång om året. Vi hör att
barnen diskutera likheter och olikheter både vad gäller porträtten och sin längd. Diskussioner
mellan barn och föräldrar finns också runt detta.
Dagordningarna började till de pedagogiska grupperna men har utvecklats till att vara viktiga vid
de flest förbestämda möten. Dagordningen gör det enklare att prioritera uppgifter och hålla sig
till det som är viktigt samt att inte tappa några områden.
Pedagogiska dokumentationer är vi ännu inte framme vid men som sagt processen är igång och
förutsättningarna att se på sitt uppdrag med barnet i centrum är viktigt. Dokumentationer har
funnits med vid handledningarna och respons har getts.
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o I vårt arbete med Grön flagg fördjupar vi arbetet med barnens motoriska utveckling som
är en del av området Livsstil och hälsa.
o Vi vill synliggöra barns lek för att visa barnens lärande i leken.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
x Lärare i förskolan
x Övrig personal i förskolan
x
x
Barn i förskolan
Föräldrar till barn i förskolan
Kunskap, utveckling och lärande är ett stort område som arbetas med hela dagarna.
Kunskaperna
A. MÅL
Mål iFörskole- och skolplan 2008/2009 – 2010/2011
Kalmar kommuns förskolor, fritidshem och skolor har en helhetssyn på uppdragen där leken, utforskandet, nyfikenheten och lusten ska
utgöra grunden för att skapa en god lärmiljö. Därför ska…
o alla förskolor och skolor ska ha en tydlig profil
Mål i den lokala arbetsplanen
o Vi arbetar med att profilera vår förskola
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Vi har gjort en verksamhetsbroschyr som delas ut till sökande familjer och till föräldrar på öppna
förskolor och BHV. I broschyren berättar vi om vårt gemensamma tema som är ”Lust att
upptäcka”.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Vi arbetar mot en tydlig profilering som vi vill göra känd för familjerna som tillhör vårt område.
20
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o Vi skickar ut vår broschyr till barn i vårt upptagningsområde som ännu inte valt förskola.
o Under kommande läsår arbetar vi utifrån Förskole- skolplanen då det gäller profilering.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
x Lärare i förskolan
Övrig personal i förskolan
Barn i förskolan
Föräldrar till barn i förskolan
Genom utvecklingsgruppen startar ett arbete då det gäller Lokala arbetsplaner vilket ger oss
möjlighet att profilera oss tydligare.
Förskola, skola och hem
MÅL
Riktlinjer i Lpfö 98 s.15-16
Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan s.37
Mål i den lokala arbetsplanen
o Få alla föräldrar att lämna sina mailadresser till oss, genom att vi lämnar våra adresser
och de skickar sin via mail till oss. Vi ska vara flera på avdelningen som har aktuell
föräldralista för mailkontakt.
o Utvecklingssamtalen görs i september och januari-februari.
o Vi utvecklar kunskapen om hur vi skriver i våra IUP-papper.
o Föräldramöte under hösten med tema Matematik.
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Mailadresser har fungerat på några avdelningar dock inte på alla. Kanske beror svårigheterna på
att vi vid jul bytte system för vår skolpost där det blev nya sätt att göra sändlistor på. Det är ett
bra sätt att kommunicera och ge ut information till föräldrar.
Utvecklingssamtalen har genomförts i september med något undantag. Bra att ha samtalen i
september. Under våren har de flesta genomfört sina samtal under februari och mars. Bra med
samtal som gör att det finns tid att arbeta med de mål man sätter upp för verksamheten samt att
”beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten”,
Lpfö 98 s.12.
Skrivningen i IUP har inte utvecklats. Vi gör olika på avdelningarna. Alla använder ”portfolio”
på ett eller annat sätt vid samtalen, några har dokumentationspärmen med, några visar bildspel
som ger ett bra underlag för samtal kring barnet och verksamheten. Samtalet är det viktigaste i
kommunikationen.
Matematikföräldramötet finns beskrivet under Kunskap, utveckling och lärande…
21
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Tanken med mailadresser är bra och får man det att fungera är det ett bra sätt att ge föräldrar
insikt och inflytande.
Utvecklingssamtalen genomförs under september och februari, mars vilket är till nytta för den
pedagogiska planeringen och verksamheten.
Skrivandet är ett dilemma för de flesta då det är offentliga handlingar. Någon avdelning har
under vårterminen lämnat den gemensamma mallen för att skriva på ett annat sätt och låta
föräldrarna skriva under det papper som de skrivit. Föräldrarna säger att de tycker samtalen är
viktiga och är nöjda med genomförandet enligt enkäter och samtal.
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o Under hösten bjuder vi in hela förskolan till ett gemensamt föräldramöte tema; Grön
flagg och hållbar utveckling.
o Vi håller IUP-samtal under september och februari, mars. Föräldramöten för våra
avdelningar genomförs som ”vanligt”. Den dagliga kontakten ser vi som viktig och
betydelsefull.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
x Lärare i förskolan
x Övrig personal i förskolan
Barn i förskolan
x
Föräldrar till barn i förskolan
Föräldrar och personal samverkar kring barnen och verksamheten.
Förskola, skola och omvärld
MÅL
Mål i Lpfö 98
Se strävansmålen i ”Kunskaper, utveckling och lärande”
Mål i den lokala arbetsplanen
o Starta samarbete med skolans elever och lärare för att göra LIO tillsammans. Slottet gör
ett läsprojekt med år 3-6. Musikprojekt tillsammans med skolan arbetar alla avdelningar
med.
o Vi gör handlingsplanen gällande LIO tydlig även för våra föräldrar.
22
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
LIO tillsammans med år 6 blev det då det gäller läsningen. På bokläsardagen läste år 6 för våra
äldre förskolebarn. Musiksamarbetet har bestått av att avdelningarna varit inbjudna och lyssnat
på förskoleklassens juluppträdande.
Handlingsplanen i sig har vi inte gjort så tydlig men däremot allt vi gör i vår omvärld har
tydliggjorts. Vi visar med hjälp av våra digitala fotoramar upplevelser vi varit med om i vår
omvärld direkt och samma dag för föräldrarna. Vi har besökt olika platser och aktiviteter allt
efter barnens ålder. Alla barn har mött studenter från högskolan och även elever från
Falkenbergsskolan som gjort sina LIO besök hos oss allt enligt Förskole- och skolplanen
2008/2009-2010/2011 då det gäller Omvärlden.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
LIO tillsammans med skolan är uppskattat men svårt att få till då tider och tidsperspektiv ser
olika ut på förskola och skola. Fler möten mellan personal i förskola och skola skulle kunna ge
mer utbyten än vad som sker idag.
Handlingsplanen är ett arbetsredskap för oss personal. Att synliggöra det vi gör för barn och
föräldrar tar vi som viktigast. Vi har lyckats bra, tack vare det enkla sättet med de digitala
fotoramarna.
Barnen uttrycker sin glädje över sina upplevelser vilket vi tydligt ser i leken där de leker allt ifrån
ambulanspersonal, brandkår till guide på museum m.m.
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o Följa upp omvärldskontakterna genom att stimulera leken därefter.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
x Lärare i förskolan
x Övrig personal i förskolan
x Barn i förskolan
x
Föräldrar till barn i förskolan
Alla är intresserade och aktiva då det gäller besök och upplevelser i vår omvärld, närhet.
Förskola, skola och elevhälsa
MÅL
Mål i den lokala arbetsplanen
o Vi ger barnen möjlighet att vara i skugga eller inne då det just nu är mycket sol ute.
o Tydliggöra personalens möjlighet att promenera på lunchen. Varje avdelning stödjer
varandra så detta blir möjligt.
o Friskvård vid varje stängningsdag.
23
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Vi låter barnen vara inne under de mest solstarka timmarna mitt på dagen. Huvudbonad och
långärmat används så långt som möjligt. Parasoller finns på gården som hjälp till skugga.
Tegelviken med sin möjlighet tillskuggiga på sin gård har använts under sommarveckorna.
Möjligheten för lunchpromenad är alla medvetna om dock är det ofta schematekniskt omöjligt
då man för lång stund blir ensam med för många barn.
Friskvård har genomförts vid varje kompetensutvecklingsdag. Vi har besökt olika gym i staden
som finns som erbjudanden hos Aktiv fritid och här provat olika former av gruppträning. Många
saker vi provat är sådant som var nytt för många.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Problemet med skugga är inte så mycket diskussion om utan vi har blivit bättre på att hantera
detta mycket tack vare att vi under sommaren är även på Tegelviken.
Lunchpromenader är en önskan för många och flera promenerar på sin rast som endast är 30
minuter.
Friskvården har gjort att flera vågat börja på gym och framförallt att prova ”klasser” man annars
inte tagit vilket varit positivt. Stunden tillsammans är en ”kick” för en själv och för gruppen. Vi
har varit glada efter varje tillfälle och lett och skrattat tillsammans.
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o Grön flagg arbetet innehåller ett samarbete med köket vilket vi utvecklar ytterligare.
Genom möten med köket genomförs detta.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
x Lärare i förskolan
x Övrig personal i förskolan
x Barn i förskolan
x
Föräldrar till barn i förskolan
Elevhälsa med friskvård är ett viktigt område som Vallmon prioriterar. Detta gör att vi samverkar
med föräldrar, barn och personal under läsåret.
24
Barns och ungdomars kunskaper om kretslopp och hållbar utveckling
Utvärderingsunderlag avseende verksamhetsledningssystemets övergripande miljömål fastställda vid ledningens
genomgång bu52.14, 2005-11-10: Punkt 2. Öka barns och ungdomars kunskaper om kretslopp och hållbar utveckling.
Mål i nationella styrdokument
De 16 nationella miljömålen finns bl.a. på miljömålrådets webbplats: http://miljomal.nu/index.php
Lpfö 98
Förskolan skall lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall
prägla förskolans verksamhet. Förskolan skall medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och
miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten skall hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete
kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtiden.
Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår
gemensamma miljö.
Mål i Lpfö 98
Förskolan skall sträva efter att varje barn
 tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
 utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom
sitt kunnande om växter och djur
Följande övergripande miljömål är fastställda av barn och ungdomsnämnden:
1. Öka personalens miljökunskaper.
2. Öka barns och ungdomars kunskaper om kretslopp och hållbar utveckling.
Öka utifrån den grundkunskap som redovisats i den årliga mätningen av de övergripande miljömålen. För övriga betydande
miljöaspekter arbetar förskolan skolan fram egna rutiner för att minska eller bibehålla förbrukningen. Förvaltningskontoret tar
årligen fram underlag för förbrukning åt förskolor/skolor.
 Minska eller bibehålla mängden osorterat avfall.
 Minska eller bibehålla pappersförbrukningen.
 Minska eller bibehålla energiförbrukningen.
 Minska eller bibehålla vattenförbrukningen.
Mål i den lokala arbetsplanen
o Uppföljning av Miljöcaféerna kommer att ske i samtliga arbetslag. Nya projekt och teman
ska initieras.
o Nästa läsår kan vi jämföra förbrukningen och mängden osorterat avfall med detta år och då
kan vi se hur vi lyckades med att minska.
o Miljörådet kommer nästa läsår att startas igen.
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Utifrån Miljöcaféerna söker vi Grön flagg och arbetet är påbörjat med delen Livsstil och hälsa
där fem mål är uppsatta:
1. Fler gemensamt organiserade rörelsetillfällen på vår förskola
2. Mer tid utomhus
3. Utvidga vår sopsortering och införskaffa maskkompost
4. Minska slöseriet med energi
5. Mer varierade grönsaker till lunch, gott om frukt resten av dagen
Miljörådet hade två träffar under höstterminen. Då vi under våren startade arbetet mot Grön
flagg finns miljö med som diskussionspunkt vid våra kvällskonferenser så att alla blir delaktiga.
25
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Arbetet med Grön flagg är ett gemensamt arbete på hela skolan där alla är delaktiga. De
organiserade rörelsetillfällena har varit kul och inspirerande för både barn och vuxna. Att vi varit
mer ute visade vi under maj månad genom att på varje avdelning föra statistik vilket var
matematik över vår tid utomhus. I snitt hade vi varit ute 21 timmar i veckan mot tidigare ca 15
timmar. En klar ökning vilken vi är stolta över och ger oss friskare barn dessutom.
26
FRITIDSHEM
Normer och värden
Barns och ungdomars ansvar och inflytande
Kunskaper, utveckling, lärande
Förskola, skola och hem
Förskola, skola och omvärld
Sid 27
Sid 28
Sid 30
Sid 31
Sid 33
27
FRITIDSHEM
Normer och värden
MÅL
Mål i Lpo94 s.10-11
Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem s.25
Skolan skall sträva efter att varje elev
 utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och
personliga erfarenheter,
 respekterar andra människors egenvärde,
 tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra
människor,
 kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för
ögonen och
 visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Det är viktigt att fritidshemmen
 aktivt arbetar för att de normer och värden som beskrivs i läroplanen är en integrerad del i det vardagliga arbetet
med att stödja barns utveckling och kopplar samman det med hur barnet utvecklar förmågan att ta ansvar och ha
inflytande och
 strävar efter att se det unika hos varje barn och medvetet arbetar med att olikheter i gruppen ses som en tillgång
Mål i den lokala arbetsplanen

Sätta den ”Gyllene regeln” (Som du vill att andra ska vara mot dig, så ska du vara mot
dem) i fokus
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Falkenbergsskolans fritidshem Falken och Örnen har en miljö, ett klimat, där barnens olikheter
och olika förmågor ses som något naturligt och självklart. Vi hjälper barnen att utveckla sin
förståelse och tolerans för olika sätt att tänka och vara. I våra samlingar med barnen efter skoltid
pratar och diskuterar vi med barnen bl.a. om hur vi ska vara mot varandra, samt hur vi vill att
andra ska vara mot oss själva.
Självkänsla och självinsikt är andra begrepp som är viktiga i den dagliga kontakten mellan
barnen. Fritidspedagogen hjälper barngruppen att hantera konflikter, vilka normer och värden
som fungerar. Det medför att de lär känna varandra i gruppen och det sociala samspelet, leken,
fungerar bättre och bättre.
Vi har även haft tjej- och killgrupper under vårterminen. Där har vi bl.a. pratat om hur vi vill bli
bemötta samt hur vi bemöter andra.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Målet med att vi tog med den Gyllene regeln i den lokala arbetsplanen är att vi anser att det som
den står för är mycket viktigt för barnens utveckling. I gruppen pratar pedagogen med barnen
om vikten att lyssna på varandra och de ges möjlighet att utveckla sin förståelse och tolerans för
olika sätt att tänka och vara. Varje barn är unikt. Fritidspersonalen arbetar aktivt med att ta bort
språkmissbruk och öknamn bland barnen. Vi pratar med barnen om vad orden egentligen har
för innebörd. När det uppstår konflikter mellan barnen tar vi tag i det direkt och försöker lösa
det med de inblandade.
Fritidshemmens personal träffas varje vecka i ett särskilt fritidsmöte där vi ständigt arbetar med
normer och värden. Falkens och Örnens fritidshem jobbar ständigt med värdegrundsfrågor i
verksamheten. Hur vi ska vara mot varandra, att alla får vara med, trygghet och social
kompetens är viktiga komponenter.
28
På fritidshemmet Örnen har man haft ett Örnenmöte en gång i månaden där barnen har fått
komma med olika önskemål om vad de vill göra. Vid mötena har det bl. a. framkommit att
barnen vill spela in film. Vi beslutade att barnen skulle få göra PowerPoint presentationer med tal.
De delade själva in sig i grupper, byggde, övade och tog kort samt spelade in berättelsen. För att
gruppen skulle fungera var de tvungna att lyssna på varandra. Sen såg vi på filmerna tillsammans.
Lite längre fram hade vi Drop-in fika för föräldrarna och då visade vi filmerna för dem. I gruppen
har barnen blivit tvungna att ha ett demokratiskt tänkande, jämställdhet inför varandra samt
andra värdegrundsfrågor som omsätts i konkret handling.
Vi kom fram till att tjej- och killgrupperna borde ha börjat redan på höstterminen.
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o Att utveckla vårt arbete med jämställdhet - Genustänk
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
x Lärare i fritidshemmet
x Övrig personal i fritidshemmet
Elever i fritidshemmet
x
Föräldrar till elever i fritidshemmet
Fritidshemspersonalen har i arbetslaget kontinuerligt arbetat med uppföljning och utvärdering av
verksamheten. Föräldrarna har medverkat genom att svara på enkäten.
Barns och ungdomars ansvar och inflytande
A. MÅL
Mål i Lpo94 s.15
Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem s.27
Skolan skall sträva efter att varje elev

tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,

successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och

har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former
Det är viktigt att fritidshemmen
 aktivt arbetar för barns rätt till ansvar, delaktighet och inflytande i verksamheten utifrån erfarenhet, ålder och
mognad och tydliggör för barnen sambandet mellan delaktighet, inflytande över och ansvar för fattade beslut
Mål i den lokala arbetsplanen
o Barnen på Falkens fritidshem ska få ta större ansvar och bli mer delaktiga i besluten om
sina aktiviteter.
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Det är viktigt att alla barn får lära sig de demokratiska principerna. Att kunna påverka, ta ansvar
över något och vara delaktig i beslut som fattas. I de olika samlingarna på Falkens fritidshem får
barnen delta i demokratiska processer. De uppmuntras att komma med åsikter och tankar för att
påverka fritidshemmets innehåll. Inflytande och ansvar är beroende av varandra. Barnen på
Falkens fritidshem får i den vardagliga verksamheten träna sig i att ta ansvar för sina handlingar i
29
det sociala samspelet. De får också lära sig att det som tas fram dessutom ska läggas tillbaka på sin
rätta plats.
1 gång i månaden har 1:orna haft fritidsmöte. Där har de lämnat önskemål om aktiviteter och
utflyktsmål. De har också tyckt till om fritids, vad som är bra och vad som är mindre bra.
Fritidspedagogiken arbetar mycket med att barnen ska kunna ta ansvar för sig själva, för sina
handlingar och för sitt lärande. Att hjälpa barnen att koncentrera sig på en uppgift och att ha
uthållighet att genomföra den fullt ut.
På Örnens fritidshem har man ca 1gång/månad ett Örnenmöte tillsammans med barnen. Där får
barnen komma med olika förslag om vad de vill göra. Målet är att barnen ska ta mer ansvar för
sin fritidstid och lära sig att klara sig själva när de slutar på fritidshemmet. Vi började också med
pojk- och flickgrupper där barnen fick komma med förslag, genomföra dem samt analysera hur
det gick.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Falkens fritidsmöten har fungerat bra. Barnen kommer med många förslag, både möjliga och
omöjliga. Något som vi pedagoger uppmärksammat är att barnen har svårt att plocka iordning
efter sig.
På Örnens fritidshem har vi satt upp en idélåda där barnen får lägga förslag på vad de vill göra
eller om det är något som fattas i verksamheten. När vi sedan har ett Örnenmöte så öppnar vi
lådan tillsammans och läser upp förslagen. Den som skrev förslaget berättar lite om hur
han/hon har tänkt och sedan diskuterar vi om det är genomförbart.
Ansvar och inflytande handlar också om mognad. Det som ett barn klarar kanske inte ett annat
barn kan än. På vårterminen började Örnens fritids med tjej- och killgrupper. Det blev mycket
lyckat. Tjejerna och killarna var för sig själva ca 1 gång/månad och hittar på egna saker att göra
(tillsammans med en vuxen). Något som vi kom fram till var att grupperna ska börja direkt på
höstterminen.
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o Att bli mer ansvarstagande över miljö och material.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
x Lärare i fritidshemmet
x Övrig personal i fritidshemmet
x Elever i fritidshemmet
Föräldrar till elever i fritidshemmet
Fritidshemspersonalen har i arbetslaget kontinuerligt arbetat med uppföljning och utvärdering av
verksamheten. Barnen på framförallt Örnen har kommit med förslag och idéer på sina Örnenmöten.
30
Kunskaper, utveckling och lärande
MÅL
Mål i Lpo94 s.11-15
Skolan skall sträva efter att varje elev
 utvecklar nyfikenhet och lust att lära,
 utvecklar sitt eget sätt att lära,
 utvecklar tillit till sin egen förmåga,
 känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra,
 lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra,
 befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och
etiska överväganden,
 tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet,
 utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk,
 lär sig att kommunicera på främmande språk,
 lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva
antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och
förhållanden och
 inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och
yrkesinriktning
Mål i Förskole- och skolplan s.6
I Kalmar kommuns förskolor och skolor präglas den goda livsmiljön av:
 att barn och ungdomar tidigt genom den individuella utvecklingsplanen får det stöd de behöver för att nå uppsatta
mål
 att det pedagogiska arbetet karaktäriseras av goda relationer och ömsesidig respekt såväl mellan barn och
ungdomar som mellan de vuxna i verksamheten
 förståelse för och kunskap om hur olika individer, olika kompetenser och kulturella skillnader är berikande och
utvecklande och tillför lärprocesser värden som bidrar till utveckling och goda resultat
Mål i den lokala arbetsplanen


arbeta med att barnen utvecklar sin tillit till sin egen förmåga – Jag är jag och jag duger!
Fokus på fortsatt bra kompetensutveckling – Fritidspedagog 2009
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Falkens fritids har under året arbetat med ett varierat utbud av aktiviteter för att kunna tillgodose
allas behov. Det har blivit mycket pyssel, utelek och utflykter men också små tävlingar och så
givetvis fri lek under ansvar. Verksamheten för de yngre barnen bygger mycket på att barnen ska
få prova på olika aktiviteter. Både sådana de gjort tidigare och nya. Vi stöttar barnen i att ”känna
att det jag gör duger” och ”jag behöver inte vara bäst utan har jag bara gjort mitt bästa så duger
det”. Vi arbetar också med att barnen ska uppmuntra varandra och ge positiva kommentarer.
På Falkens och Örnens fritidshem jobbar vi mycket med barnens utveckling. Vi, tillsammans
med barnen, försöker hitta på saker som passar för deras ålder och intresse. Under slutet av
höstterminen frågade personalen på Örnen om barnen var intresserade av att börja med ett
filmprojekt. De blev jättetända på idén och delade in sig i grupper. Alla hittade någon grupp att
vara med i. Det här visade sig vara ett bra tillfälle för alla att utveckla sin tillit till sin egen
förmåga – Jag är jag och jag duger.
Kursen Fritidspedagog 2009 kunde vi tyvärr inte gå på, på grund av att det blev för dyrt.
31
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
I de lägre åldrarna är leken grundläggande för bl.a. den sociala kompetensen så på Falkens fritids
får den stort utrymme. Den fria leken bedrivs under eget ansvar men givetvis med regler som
barnen/pedagogerna kommer överrens om. Något som barnen lär sig i den fria leken är bl.a.
Trygghet, Konfliktlösning, Kommunikation, Hänsyn samt Identitet.
Örnens filmprojekt har gett barnen ny kunskap om hur lätt det är att göra en intressant och rolig
film. De har lärt sig att planera, genomföra och analysera det som de gjort tillsammans. Först var
de tvungna att komma överrens om vad filmen skulle handla om. Alla i gruppen kom med
förslag och sedan enades de om ett i demokratisk anda. Sedan var det dags att börja med
figurerna och miljön runt omkring. Alla grupper valde att jobba med lego. När en scen var klar
tog de kort med en digitalkamera och sen började de med nästa scen. Filmen skulle vara mellan 6
och 10 bilder och tal till varje bild. När alla scener var fotograferade fortsatte arbetet i datorn. De
lade in bilderna i PowerPoint och valde olika inställningar för hur bilderna skulle komma fram.
Till sist pratade de in texterna till varje bild. Resultat blev över deras och vår förväntan. De blev
väldigt stolta över sina arbeten!
Kompetensutveckling 2009 bestod i att vi gick på en föreläsning som handlade om Trasiga barn
av Gunilla O Wahlström. Tvådagarskonferensen Fritidspedagog 2009 var tyvärr för dyr för att vi
skulle få gå på den.
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o ”Ett fritids för alla sinnen”. Ge varje barn möjlighet att utveckla sina förmågor och
vardagskunskaper.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
x Lärare i fritidshemmet
x Övrig personal i fritidshemmet
x Elever i fritidshemmet
x Föräldrar till elever i fritidshemmet
Föräldrar har kommit med förslag och synpunkter, både muntliga och skriftliga. Barnen har sagt
vad de tycker har varit bra och vad de lärt sig.
Förskola, skola och hem
MÅL
Riktlinjer i Lpo94 s.16
Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem s.32
Det är viktigt att personalen
 skapar ett nära och förtroendefullt samarbete med barnens vårdnadshavare om barnets individuella utveckling och
lärande och diskuterar på vilket sätt fritidshemmet kan bidra till att barnet trivs, lär och utvecklas,
 använder kontakten med barnets föräldrar till att föra samtal om barnets trivsel, lärande och utveckling och
 tar hänsyn till vårdnadshavares olika möjligheter att delta i och påverka verksamheten genom att se till att det finns
olika former och forum för inflytande och samverkan.
Mål i den lokala arbetsplanen
o Fritidshemmen Falken
och Örnens målsättning är att organisera ett eget
föräldramöte/termin i varje årskurs för fritidsbarnens föräldrar.
32
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
På höstterminen organiserade och genomförde vi våra första egna föräldramöten för
fritidsbarnen. Föräldramötena genomfördes i samband med att respektive årskurs i skolan hade
sitt föräldramöte. Vi på fritids startade vårt föräldramöte en halvtimme tidigare. Även på
vårterminen genomfördes föräldramöten på samma sätt.
Under mitten av april månad kom vår nya reviderade föräldraenkät ut. Nyheten för i år var att
den samt skolans enkät fanns att hämta hem på nätet. Enkäten gick att hämta hem via skolans
hemsida eller via fritidsbloggen. Föräldrarna fick påminnelse både på föräldramöten, i veckobrev
samt på bloggen.
Bloggen
Under verksamhetsåret 08/09 har vi satsat mycket på våra Bloggar. Vi har fritidsbloggar på
Falkens fritids (år 1 och år 2) samt på Örnens fritids.
http://ettor.bloggagratis.se
http://falkentvaor.bloggagratis.se
http://ornen.bloggagratis.se
Ett annat sätt att synliggöra vad vi gjort på Falkens fritidshem har varit att visa bildspel på två
digitala fotoramar som finns i korridoren. Föräldrar har kunnat sitta ner och titta på bilder
dagens verksamhet medan de väntar på att sina barn ska bli klara för att gå hem.
Fritidshemsbroschyren
Vår fritidshemsbroschyr har nu funnits i 2 år och har fått ett mycket positivt bemötande av
föräldrar, kollegor och barn. Den har reviderats under hösten med nya bilder och delvis ny text.
Broschyren delades ut under hösten till förskolebarnens föräldrar samt alla som vill ha den.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Våra föräldramöten har varit mycket lyckade, både för oss personal och för föräldrarna. Det har
varit god uppslutning och bra diskussioner. Vi har fått väldigt bra respons av föräldrarna som
har tyckt att det var en bra idé. Föräldramötena på hösten handlar mycket om hur vi har tänkt
lägga upp arbetet under året. Temaarbeten, fritids lokala mål presenteras, hur en fritidsvecka kan
se ut visas, viktig information delges föräldrarna, etc. Föräldramötet på våren knyter ihop vad vi
gjort på fritids tillsammans med barnen.
Nytt för i år var att vi lade ut enkäterna på nätet så att föräldrarna kunde fylla i dem där. Vi har
lagt fokus på tre områden: fritids verksamhet/aktiviteterna; personal/hämtning & lämning samt
bloggen/information om fritids innehåll.
När vi sammanställde enkäterna fann vi att nästan alla föräldrarna är positiva eller mycket
positiva till fritids verksamhet och de olika aktiviteterna som erbjuds. När det gäller vad som är
fritids viktigaste uppgift fick vi många olika svar. Svaren kan sammanfattas i orden Trygghet,
Tillsyn, Stimulera, en Meningsfull fritid. Föräldrarna tycker att de får tillräcklig information om
fritids innehåll via veckobrev, anslagstavlor, Blogg samt muntlig kommunikation. Hämtning och
lämning fungerar tillfredsställande. Föräldrarna har stort förtroende för fritids personal. Ett stort
problem var att det bara gick att fylla i en enkät per dator (IP-adress), vilket medförde att många
valde att fylla i skolans enkät framför fritids.
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o
Fortsätta att utveckla våra föräldramöten
33
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
x Lärare i fritidshemmet
x Övrig personal i fritidshemmet
Elever i fritidshemmet
x
Föräldrar till elever i fritidshemmet
Fritidspersonalen har daglig kontakt med föräldrar, och är med vid utvecklingssamtal och
föräldramöten. Föräldrarna har även svarat på vår fritidshemsenkät där de har kommit med
tankar, idéer och förslag.
Förskola, skola och omvärld
A. MÅL
Mål i Lpo94 s.17
Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem s.32
Skolan skall sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter



för att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,
få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och
få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.
Mål i Förskole- och skolplan s.9
I Kalmar kommuns förskolor och skolor präglas den goda livsmiljön av:
 väl utvecklade kontakter med olika arbetsplatser och studiemiljöer så att barn och ungdomar blir motiverade för
vidare studier och kommande arbetsliv
 en öppen attityd till omgivningens möjligheter så att verksamheten kan bedrivas så nära verkligheten som möjligt
Mål i den lokala arbetsplanen
o Fortsätta med att upptäcka nya platser med de nya fritidsbarnen
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Falkenbergsskolans fritidshem har en bra placering med många bra utflyktsmål i dess
omedelbara närhet. Fritidshemsbarnen i förskoleklassen och 1:an har framförallt gått på utflykt i
närområdet, t.ex. olika lekplatser och skogsdungar. I 2:an har barnen fått vidga sina vyer lite.
Förutom de redan nämnda platserna har lite längre utflykter genomförts med cykel och till fots.
Platser som besökts är t.ex. Kalmar slott, Krusenstjernska gården, Kalmar konstmuseum.
De äldre barnens omvärldskontakter under året har varit till simhallen, slottet, vernissage på
länsmuseet samt en uppskattad Stadsorientering.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Våra utflykter har fungerat bra och varit omtyckta. Genom att gå/cykla på utflykt får barnen lära
sig lite om Allemansrätten, hur man beter sig i trafiken etc. De äldre barnens stadsorientering
fungerade väldigt bra. Barnen löste uppgifterna på ett föredömligt sätt.
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o Lärande i omvärlden. Vi gör studiebesök på företag, idrottsföreningar och
”kulturattraktioner” i vår närhet.
34
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
x Lärare i fritidshemmet
x
Övrig personal i fritidshemmet
Elever i fritidshemmet
Föräldrar till elever i fritidshemmet
35
GRUNDSKOLAN
Likabehandlingsplanen
Normer och värden
Barns och ungdomars ansvar och inflytande
Värdegrund
Kunskaper, utveckling, lärande – Elever i behov av särskilt
stöd
1.1 Övergripande för barn och ungdomar 1 – 16 år
1.2 F-klass–år 3
1.3 År 4-6
1.4 År 7-9
Sid 36
Sid 37
Sid 38
Sid 40
Sid 41
Kunskaperna
Förskola, skola och hem
Förskola, skola och omvärld
Förskola, skola och elevhälsa
Livsstilar
Bedömning och betygsättning
Barn och ungdomars kunskaper om kretslopp och hållbar
utveckling
Uppföljning av ytterligare mål – Social hållbarhet
1. Kultur
2. Ett mångkulturellt Kalmar
3. Jämställdhet mellan kvinnor och män
4. Folkhälsa och livskvalitet – En hälsofrämjande skola
Sjukhusskolan - BUP
Tegelviksskolan
Sjukhusskolan - SOMA
Sid 44
Sid 45
Sid 46
Sid 47
Sid 48
Sid 50
Sid 52
Sid 41
Sid 42
Sid 42
Sid 43
Sid 53
Sid 53
Sid 54
Sid 54
Sid 55
Sid 56
Sid 57
Sid 58
36
GRUNDSKOLA
C Måluppfyllelse i verksamheten
Normer och värden
Likabehandlingsplanen
Likabehandlingsplanen ska ta sikte på rutiner för akuta situationer, verksamhetens förebyggande
och uppföljande verksamhet. Den ska upprättas, följas upp och utvärderas tillsammans med
barnen och eleverna varje år. Elevdeltagandet finns reglerat i förordning (2006:1083) om barns
och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan. Det är viktigt att även involvera
vårdnadshavarna i arbetet med likabehandlingsplanen. Det är också lämpligt att planen innehåller
en ansvarsfördelning vid akuta situationer och för det förebyggande arbetet. (Barn- och
elevombudet)
Falkenbergskolans likabehandlingsplan finns att hämta på vår hemsida:
www.kalmar.se/sites/skolportal/templates/SkolportalDocumentPage.aspx?=34710
Uppföljning och utvärdering av enhetens likabehandlingsplan läsåret 2008/2009
En arbetsgrupp har utarbetat en gemensam likabehandlingsplan för Barn och Ungdomsnämnden
i Kalmar kommun.
Resultat
Alla elever ska känna trygghet i sin arbetsmiljö. Resultatet av den sociala arbetsmiljöenkäten
sammanställdes och diskuterades klassvis.
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o Skolans likabehandlingsplan ska sammanlänkas med ovanstående likabehandlingsplan.
o En gemensam trygghetsenkät kommer att utarbetas för Kalmar kommuns skolor.
Likabehandlingsplanen har följts upp och utvärderats under medverkan av
X Lärare
X Övrig personal
X Elever
Föräldrar till elever i skolan
Planen kommer att revideras av trygghetsgruppen under maj 2010.
37
Normer och värden
MÅL
Mål i Lpo94 s.10-11
Skolan skall sträva efter att varje elev

utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga
erfarenheter,

respekterar andra människors egenvärde,

tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor,

kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och

visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Trygghetsgruppen – Kamratstödjargrupperna
Mål i den lokala arbetsplanen
o Vi ska utöka antalet vuxna i trygghetsgruppen för att få en bredare representation.
o Vi ska sträva efter en satsning på utbildning för personal gällande trygghet.
o Vi ska arbeta för ett samarbete med kamratstödjare från andra skolor i kommunen.
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Vi har haft etiska dilemma frågor på vår intern TV, för diskussion bland elever men även under
lärarledda lektioner. Skolan har arbetat aktivt på olika plan med mänskliga rättigheter. Skolan har
under året påbörjat arbetet mot Grön Flagg.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
En fortlöpande diskussion om gruppens sammansättning och mål har pågått. Underlaget i IUP
berör elevernas arbetsmiljö. På grund av kommunens ekonomiska situation har vi inte fortsatt
våra diskussioner om Olwaeus-utbildning. En plan för jämställdhet och mångfald är utarbetad
men ej fastställd av skolledningen. En sammanställning av resultaten av den sociala
arbetsmiljöenkäten har gått ut till elever för diskussion klassvis. Riktad utbildning har
genomförts för kamratstödjare år 3-9. Tiden har inte räckt till för att diskutera olika dilemman
eller för temadiskussioner. Arbetet med gruppkänsla bland kamratstödjarna år 3-6 har inte blivit
så bra med anledning av att det varit schematekniskt svårt att få till stånd möten.
Kamratstödjarna år F-2 har en väl fungerande modell för arbetet med att uppnå gruppkänsla,
framarbetad av gruppen. Kamratstödjarna på högstadiet har arbetat med gruppkänsla på sin
utbildning i Ljungnäs, återkommande varje höst.
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
Det är viktigt att kunna behålla det goda arbete vi gör idag. Trygghetsgruppen anmäler sig till en
kurs 7,5 poäng, ”Jämställdhet och hållbar utveckling”, på Kalmar högskola. Vi ska omarbeta den
sociala arbetsmiljöenkäten för att utöka frågeställningarna kring jämställdhet och mångfald.
o En kontinuerlig diskussion om trygghetsgruppens mål, sammansättning, förankring och
struktur ska fortsätta.
o Den sociala arbetsmiljöenkäten ska utökas med frågeställningar om jämställdhet och
mångfald.
o Alla kamratstödjarna ska få den utbildning de behöver för sitt uppdrag.
38
o Vi ska fastställa datum för möten med kamratstödjare år 3-6.
o Vi ska jobba för att uppnå en god gruppkänsla bland kamratstödjarna.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
X Lärare i skolan
X Övrig personal skolan
Elever i skolan
Föräldrar till elever i skolan
Kamratstödjargrupperna samt Trygghetsgruppen har varit verksamma i många år på skolan och
har genom åren arbetat fram väl fungerande rutiner för sitt arbete. Inför nästa års
Kvalitetsredovisning
ingår
deras
respektive
utvärderingar
inom
ramen
för
Likabehandlingsplanens redovisning.
Barns och ungdomars ansvar och inflytande
MÅL
Mål i Lpo94 s.15
Skolan skall sträva efter att varje elev

tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,

successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och

har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former
Mål i den lokala arbetsplanen
o Elevrådet för F-klass – år 2 ska planera aktiviteter för sina kamrater: Alla hjärtans dag,
påsk samt en gemensam hälsodag i maj.
o År 3-6: Vi ska arbeta för återkommande politikerbesök med ”Barnpanel”.
o År 7-9 ska följa upp och arbeta med resultatet av arbetsmiljöenkäten.
o Vi ska få eleverna delaktiga i arbetet med miljöcertifieringen ”Grön flagg”.
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Arbetet med att lära eleverna att ta ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö sker fortlöpande.
Dock når vi inte målet fullt ut med alla elever, även om en stor andel elever upplever att de tar
ansvar.
Vi arbetar med att eleverna ska, efter ålder och mognad, ha ett större inflytande över sin
utbildning och det inre arbetet i skolan. Måluppfyllelsen kan dock bli ännu bättre.
En enkät kring elevinflytande görs varje år i år 7-9. I jämförelse med enkäten som gjordes förra
året kan vi utläsa att resultatet när det gäller elevinflytande är bättre. Eleverna har mer inflytande
över skolfrågor och på klassråden tas elevernas synpunkter på allvar. Fortfarande är det så att
eleverna anser sig ha mer inflytande i de praktisk/estetiska ämnena.
Genom klassråd och elevråd utvecklar vi elevernas förmåga att arbeta i demokratiska former.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
F-klass – år 2 har diskuterat sin egen arbetsmiljö: klassrum, toaletter, korridorer, skolgård samt
elevernas språkbruk. Frågor och idéer har kommit från klassråd till elevråd. Elevrådet har även
anordnat aktiviteter samt informerat sina kamrater i klassen.
39
Elevrådsutbildning genomfördes på höstterminen, där eleverna fick lära känna varandra och
diskutera aktuella frågor.
År 3-6 har arbetat med klassråd varje vecka och elevråd ungefär var tredje vecka.
Elevrådet har bl.a. arbetat med rastaktiviteter. Vår planerande uppföljning av Barnpanelen
uteblev tyvärr pga. att inga politiker infann sig på det inbokade mötet med Elevrådet.
År 7-9 har haft elevrådsmöte en gång/vecka. Eleverna har aktivt tagit del i arbetet med skolans
miljö genom att hjälpa till med att hålla rent. Rektor har deltagit i mötena för att informera, föra
dialog med elevrådsrepr. samt ta del av elevernas synpunkter. Elevrådet har informerats kring
alla förändringar och beslut som de påverkas av. Den inre och yttre arbetsmiljön har ofta varit
på agendan. Eleverna har varit delaktiga i beslutet att arbeta mot Grön flagg samt att välja
området ”Livsstil och hälsa”.
Elevrådet genomgick utbildning under hösten. Två elever från gymnasiet informerade om sitt
elevrådsarbete. Vid flera tillfällen har elevrådet genomfört aktiviteter för eleverna. Elevrådet har
ansvarat för elevcaféet. Måluppfyllelsen när det gäller elevernas inflytande i skolans inre arbete är
god men elevinflytandet kan utvecklas ytterligare.
Elevrådsrepresentanter på alla högstadieskolor har träffats ca 2 gånger per termin för att
diskutera gemensamma frågor.
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o F-klass – år 2: Elevrådet ska planera aktiviteter, t.ex. temadagar, för sina kamrater:
o År 3-6: Elevrådsmöten ska hållas var tredje vecka. Politiker ska bjudas in till elevråd i
Barnpanelens anda.
o Elevrådsrepresentanterna i år 7-9 ska tillsammans med två andra skolor delta i en
elevrådsutbildning, anordnad av SVEA. Detta för att få kunskap om demokratins
principer samt att lära sig arbeta i demokratiska former.
o Vi ska tydliggöra skolans demokratiska processer
o Alla elevråd ska fortsätta att arbeta med ”Grön Flagg”.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
X Lärare i skolan
X Övrig personal i skolan
X Elever i skolan
Föräldrar till elever i skolan
40
Värdegrunden
A. MÅL
Mål i Förskole- och skolplan för läsåren 2008/2009 – 2010/2011
Kalmar kommuns förskolor, fritidshem och skolor har ett pedagogiskt förhållningssätt, där grundläggande demokratiska värden och sociala
färdigheter genomsyrar verksamheten. Därför ska…

alla delta i utarbetandet och förankringen av ordningsregler i likabehandlingslagens anda
Mål i den lokala arbetsplanen
o Att tillsammans med elever, personal och föräldrar revidera trivselreglerna
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Genom:
o dilemmadiskussioner i klasserna utvecklar vi elevernas förmåga att göra etiska
ställningstaganden,
o kamratstödjarnas arbete påverkar vi alla elever så att man visar respekt för andra
människors egenvärde,
o genom att arbeta med rollspel tränar vi eleverna att leva sig in i och förstå andra
människors situation.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Trivselreglerna är reviderade och förankrade hos elever, personal och föräldrar
De centrala ordningsreglerna är kända och förankrade hos elever, personal och föräldrar
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o Vi ska bryta ner de centrala ordningsreglerna och koppla dessa till skolans trivselregler
o Vi ska arbeta med lärande i omvärlden för att stärka de sociala färdigheterna
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
X Lärare i skolan
X Övrig personal i skolan
X Elever i skolan
X Föräldrar till elever i skolan
41
Kunskaper, utveckling och lärande
MÅL
Mål i Lpo94 s.11-15
Skolan skall sträva efter att varje elev

utvecklar nyfikenhet och lust att lära,

utvecklar sitt eget sätt att lära,

utvecklar tillit till sin egen förmåga,

känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra,

lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra,

befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska
överväganden,

tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet,

utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk,

lär sig att kommunicera på främmande språk,

lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och
lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden och

inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning
1. Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd
Övergripande för barn och ungdomar 1 – 16 år
Mål i den lokala arbetsplanen
o Genomföra regelbundna träffar för alla speciallärare/specialpedagoger på skolan.
o Ta del av ny forskning och erfarenhetsutbyte.
o Genomföra ett par träffar per läsår tillsammans med speciallärare/specialpedagoger i
nätet bl a för att följa upp handlingsplanen i Läs – och skrivutveckling.
o Specialpedagogen i nätet ska träffa varje arbetslag för att följa upp elever i behov a
särskilt stöd. Dessa elever följs även upp på elevhälsaträffar.
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Vi har medvetet arbetat för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd, detta för att kunna
sätta in rätt åtgärder så att skolan upplevs positiv. Att eleven blir sedd av lärarna och får hjälp att
maximalt utvecklas utifrån sina förutsättningar har varit i fokus samt att skolan verkar för att
elevens självkänsla stärks.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Speciallärare och specialpedagoger har haft ett antal gemensamma träffar under läsåret där bland
annat läs- och skrivplanen diskuterats.
Eftersom resurspedagogen och tillika sammankallaren på skolan nu har slutat har vi behövt
utarbeta en ny form för samtal mellan speciallärare över stadiegränserna.
Fortbildning för speciallärarna inom olika områden och utifrån behov har pågått kontinuerligt..
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
○ Kontakt ska knytas mellan de olika speciallärarna på skolan för att få till stånd väl fungerande
samtalsforum där erfarenheter och överlämningar kan diskuteras djupare.
○ Träffar med kvarvarande specialpedagoger i kommunen ska fortsätta som tidigare.
42
1.1 Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd F-klass – år 3
Mål i den lokala arbetsplanen
o
o
o
Vi ska bli bättre på att tidigt fånga upp de elever i förskoleklassen som behöver hjälp
med språkutvecklingen.
Vi ska sätta in resurser för att bättre fånga upp elever som har låga resultat (stn 1-3) på
testen.
Vi ska se till att överlämning mellan olika lärare fungerar bra.
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Åtgärdsprogram har upprättats för de flesta av barnen som fått eller får specialundervisning. Där
specialundervisning har skett under en kortare period har inget åtgärdsprogram upprättats.
DLS-test har använts för kartläggning av läs- och skrivutvecklingen.
I matematik har diagnosmaterialet ”Mattecirkeln” använts.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Eleverna i förskoleklassen har jobbat enl. Bornholmsmodellen och har en mycket god
språkutveckling. De har också jobbat med Språket lyfter, Språklig medvetenhet hos förskolebarn
och dataprogrammet Klicker. Några barn har gått kortare tid hos talpedagogen. Resurser har
satts in för att fånga upp barn som har låga resultat på testen. Eftersom vi har nära till varandra
kan personalen lätt kommunicera och överlämna information till mottagande personal. Vi får
handledning av resurspedagoger för enskilda elever.
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o Vi ska följa upp de barn som inte har lyckats på de nationella proven i åk 3
o Vi ska ha fortsatt kontakt med resurspedagoger för handledning.
o Vi ska fortsätta arbetet med att elever får stöd i tid.
1.2 Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd år 4-6
Mål i den lokala arbetsplanen
.
Vi ska arbeta för en god kommunikation med klasslärare och poolen i de fall där det är
aktuellt.
o Vi ska arbeta för att de elever som behöver stöd får detta i tid.
o Vi ska arbeta med stavningsträning i 6 – veckorsperioder i år 5.
o
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
För att tillägna sig så goda kunskaper som möjligt har samarbetet föräldrar-elev-speciallärareklasslärare varit nödvändigt. Det har varit viktigt att arbeta med att stärka elevens självbild och
självförtroende. Individuella arbetsplaner har utarbetats för den enskilde eleven. Vid behov har
resurspedagog anlitats för handledning.
43
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
För att kartlägga ev. läs- och skrivsvårigheter har vi använt oss av de test som rekommenderas
på förvaltningsnivå.
Nationella prov har genomförts i år 5. I de fall där ej godkända resultat uppvisats har insatser
satts in och åtgärdsprogram skrivits. Handledning av resurspedagog har erhållits i de fall där det
varit aktuellt.
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o Vi ska ha fortsatt kontakt med resurspedagoger för handledning.
o Vi ska fortsätta arbetet med att elever får stöd i tid.
o Vi ska arbeta för att särskilt stöd delvis kan ske i klassen.
1.3 Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd år 7 – 9
Mål i den lokala arbetsplanen
o
o
o
o
Vi ska arbeta för att ge ökat stöd i klass. Detta för att stärka sociala strukturer samt
motverka segregering.
Vi ska verka för poolens goda rykte så att eleven vågar gå ifrån klass och få hjälp i
mindre grupp.
Vi ska motverka att vi får ”stugsittare” i poolen. För att undvika detta måste
undervisande lärare alltid skriva åtgärdsprogram, med tidig uppföljning, då elever
behöver stöd i poolen. Målet måste alltid vara att återvända till klass.
Vi ska ta fram en rutin för möten mellan skolans resurspedagog och speciallärare.
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen
för utbildningen. Genom vår strävan att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar
samt ha ett nära samarbete med ämneslärarna och med hemmen ökar vi dessa elevers
möjligheter till en god måluppfyllelse. Undervisningens innehåll och arbetsformer har
utvärderats kontinuerligt.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Vi har tyvärr ej kunnat erbjuda den hjälp i klass som vi önskat på grund av resursbrist och
schematekniska begränsningar. Sett till de lokala målen har poolen fortsatt vara mer riktad mot
kärnämnena. Samarbetet med övriga lärare fungerar dock bra och elever kommer med en positiv
inställning till poolen för att få hjälp. Det kan handla om allt ifrån ett till samtliga
lektionstillfällen i veckan. Det finns fortfarande ett problem med att elever ”fastnar” i poolen
och har svårt att återvända till klass men det är bättre än tidigare. Poolen fyller en viktig social
funktion för många samt skapar en lugn och harmonisk arbetsmiljö varför detta naturligtvis
måste vägas in i sammanhanget.
Med parallelläggning av kärnämnen till läsåret 2009-2010 är det vår förhoppning att vi på så sätt
kan lösgöras för att kunna gå ut i klass och ge riktat stöd även där.
44
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o Vi ska arbeta för ett ökat stöd i klass.
o Vi ska verka för att placering i poolen är temporär.
o Ingen elev skall gå i poolen utan åtgärdsprogram.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
X Lärare i skolan
Övrig personal i skolan
Elever i skolan
Föräldrar till elever i skolan
Kunskaperna
A. MÅL
Mål i Förskole- och skolplan 2008/2009 – 2010/2011
Kalmar kommuns förskolor, fritidshem och skolor har en helhetssyn på uppdragen där leken, utforskandet, nyfikenheten och lusten ska
utgöra grunden för att skapa en god lärmiljö. Därför ska…
o alla förskolor och skolor ska ha en tydlig profil
Mål i den lokala arbetsplanen
o Vi ska arbeta för att skapa en sådan lärmiljö att eleverna under hela sin skoltid behåller
och utvecklar nyfikenheten och lusten till att lära
o Vi ska skapa förutsättningar för att alla elever ska nå de mål som krävs för att vara
behörig till gymnasieutbildning
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Samtliga elever i år 9 är detta läsåret behöriga till gymnasieutbildning.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
o Vi har försökt att skapa en profil där elevernas kunskaper, livsstil och hälsa är i fokus.
o Handlingsplanen för språkutveckling och läs/skrivutveckling är implementerad och har
använts.
o Vi har strävat efter att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd för att kunna sätta in
rätt åtgärder så att skolan upplevs positiv och att eleven behåller/får en god självkänsla.
o Vi har utvecklat arbetet med en hälsofrämjande skola
o Vi uppdaterar kontinuerligt skolans bibliotek
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o vi ska ge alla elever individuella utmaningar, oavsett ålder, förutsättningar och
erfarenheter,
o vi ska tydliggöra målen för elever och föräldrar, på kort och lång sikt,
o vi ska tydliggöra skolans profil,
o vi ska arbeta för en ökad måluppfyllelse i år 3 och år 5.
45
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
X Lärare i skolan
X Övrig personal i skolan
Elever i skolan
Föräldrar till elever i skolan
Förskola, skola och hem
MÅL
Riktlinjer i Lpo94 s.16
Mål i den lokala arbetsplanen
o Brukarrådsrepr. ska utses i varje klass innan första Brukarrådsmötet på hösten.
o Att utarbeta rutiner för hur Brukarrådsrepr. får med frågor från resp. klass till mötet
samt hur återkopplingen till övr. föräldrar i klassen ska ske, dvs. feedback
o Att tillsammans med elever, personal och föräldrar utvärdera trivselreglerna.
o Att aktivt arbeta för förbättringar i såväl den inre som yttre skolmiljön.
o Att förbättra informationen till föräldrar om arbetet i år 7-9.
o Att en ny enkätundersökning riktad till alla föräldrar görs.
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Samverkan med och information till föräldrarna har skett fortlöpande i enlighet med de
nationella målen. Dessutom har samverkan skett i form av Brukarråd, föräldramöten,
utvecklingssamtal, veckobrev samt informationsbrev från skolledningen.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Brukarrådsmöten har ägt rum fyra gånger under läsåret. Föräldrarepresentationen har varit god,
men den har inte varit heltäckande, dvs. alla klasser har inte varit representerade på alla möten.
Mötena har bestått av information från skolledningen samt diskussioner kring aktuella frågor.
Dagordning och protokoll finns att läsa på skolans hemsida.
Alla representanter har inte hittat bra rutiner för hur återkopplingen föräldrar-brukarrådföräldrar ska genomföras.
Utvärderingen visar att föräldrarna är nöjda med agendan för Brukarrådsmötena, såväl med
informationen från skolledningen samt att punkterna som tas upp känns angelägna. Föräldrarna
upplever att deras åsikter tas på allvar. Informationen om arbetet i år 7-9 har också förbättrats.
Diskussion har förts kring att ha brukarrådsmötena som öppna möten för alla föräldrar, men att
kallelse ska utgå till repr. i varje klass.
Den av Brukarrådet föreslagna informationskvällen för föräldrar i år 6-9 genomfördes under
våren. Information gavs bl.a. av polis, nattvandrare och Kalmar mot droger.
Trivselreglerna är utvärderade både av elever och föräldrar. När det gäller den inre och yttre
skolmiljön har inga stora förändringar gjorts, mycket beroende på det ekonomiska läget.
Däremot har vissa, inte så kostnadskrävande, miljöförbättringar gjorts i matsalen
Den genomförda enkätundersökningen som riktats till alla föräldrar genomfördes i år via nätet.
Detta var ett förslag från Brukarrådet med förhoppning om att svarsfrekvensen skulle bli bättre.
Svarsfrekvensen detta år är något bättre från skolan men inte från övriga verksamheter.
Enkätfrågorna fokuserade på skolans inre arbete utifrån de fastställda målen,
46
värdegrundsarbetet, information, kommunikation, skolans bemötande, skolans inre och yttre
miljö samt elevernas trygghet och trivsel. Enkäten visar att man är nöjd med skolans sätt att
arbeta och med bemötandet man får, eleverna trivs och känner sig trygga i skolan. Dock finns
det fortfarande missnöje med skolans inre och yttre miljö.
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o Brukarrådsrepr. ska alltid ha en egen punkt på föräldramötena.
o Diskussion ska föras i varje enskild klass hur man löser kommunikationen mellan
föräldrar och brukarrådsrepr.
o Brukarrådsmötena ska inledas med att återkoppla till föregående protokoll för att följa
upp punkter som diskuterats.
o Föräldraenkäten ska vara möjlig att fylla i som en punkt på vårens föräldramöten.
o Vi ska arbeta för större svarsfrekvens på föräldraenkäten.
o Vi ska på läsårets sista brukarrådsmöte återkoppla till alla frågor och önskemål under året
– detta för att kunna se resultatet av brukarrådets arbete.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
X Lärare i skolan
X Övrig personal i skolan
Elever i skolan
X Föräldrar till elever i skolan
Förskola, skola och omvärld
MÅL
Mål i Lpo94 s.17
Skolan skall sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter



för att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,
få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och
få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.
Mål i den lokala arbetsplanen
o Skolområdets lärare ska samverka med nätverkets SYV i 1 – 16 årsperspektiv. Detta
kan ske konsultativt men också operativt och det ska vara ett naturligt inslag i varje
ämne. Ansvaret för att detta ska ske ligger på pedagogerna och på nätverkets SYV.
o LIO-planen ska implementeras i arbetslagen.
o Skolan ska arbeta för fler möjligheter till internationella kontakter.
o Representanter för Ung Företagsamhet bjuds in till Falkenbergsskolan.
o Vi bör använda Elevens val till studiebesök, besök av företag och föreningar,
organisationer.
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Eleverna i år 9 har informerats om och av de olika gymnasieskolorna för att kunna granska olika
valmöjligheter som rör den egna framtiden.
För att få en inblick i närsamhället, dess arbets-, förenings- och kulturliv har elever om möjligt
erbjudits studiebesök enl. LIO-planen samt deltagit i olika kulturevenemang.
Åk. 9 har fått information om möjligheter till fortsatt utbildning.
47
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
En viss samverkan mellan lärarna och SYV har skett när det gäller studiebesök och LIO.
”Vuxenveckan” i år 9 planerades i ett nära samarbete mellan SYV och klasslärare.
LIO-planen har implementerats i arbetslagen Inga internationella kontakter har förekommit mer
än brevväxling.
Nätets projektgrupp för LIO har träffats regelbundet för information om den genomförda och
planerade LIO-verksamheten, på enheterna. Samarbete har skett med Ung företagsamhet
En viss del av Elevens val har använts till LIO
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o Tid för LIO-frågor ska avsättas på arbetslagens möten där möjlighet finns för
nätutvecklaren att delta
o Vi ska fortsätta samarbetet med Ung Företagsamhet
o Vi ska ge alla elever möjlighet till internationella kontakter
o LIO-planen ska revideras
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
x Lärare i skolan
x Övrig personal i skolan
Elever i skolan
Föräldrar till elever i skolan
Förskola, skola och elevhälsa
MÅL
Mål i den lokala arbetsplanen
o Fortsätta med kalenderlagda EHT-möten som bidrar till långsiktiga satsningar och
diskussioner på enheten kring elevers och (medarbetarnas) trygghet.
o Göra en översikt av möjliggörande av SET-arbete på enheten eller skolområdet.
o Ges tillfälle att läsa 7,5p högskolekurs om mobbning.
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Elevhälsa teamet har arbetat aktivt med att undanröja hinder för lärandet. Detta har vi uppnått
genom kalenderlagda EHT möten och även genom Elevvårdskonferenser.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
EHT mötena har fungerat bra och varit strukturerade både till tid och innehåll. Mycket tid har
även avsatts för EVK. Vi har arbetat både på individ- och gruppnivå för att stärka framgångsoch friskfaktorer.
Ingen personal från enheten har deltagit i högskolekursen om mobbing.
Vad det gäller SET så har ingen utbildning kommit till stånd.
48
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o Vi ska fortsätta med den väl fungerande elevhälsaorganisationen med planerade EHTmöten dit berörda lärare kallas eller själva initierar ett elevärende.
o Vi ska fortsätta med planerings/utvärderings möten för elevhälsaarbetet, tre
gånger/läsår.
o På arbetslagens möten ska det alltid vara en stående punkt att diskutera elevhälsa, då
också elevhälsateamet har möjlighet att medverka.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
X Lärare i skolan
X Övrig personal i skolan
X Medlemmarna i Elevhälsateamet
Föräldrar till elever i skolan
Livsstilen
MÅL
Mål i förskole- och skolplanen 2008/2009 – 2010/2011
Kalmar kommuns förskolor, fritidshem och skolor har stödjande och hälsofrämjande miljöer som gynnar sunda levnadsvanor. Därför
ska…

drogfrihet vara en självklarhet
Mål i den lokala arbetsplanen
o All personal skall aktivt arbeta för en drogfri skola.
o Eleverna ska få kunskaper om att förutsättningarna för att utvecklas är starkt kopplade
till hälsa och välbefinnande.
o Eleverna ska få kunskap om hur olika faktorer påverkar människors hälsa och framtida
liv.
o Vi ska arbeta förebyggande med hjälp av en väl fungerande elevhälsaorganisation.
o Vi ska fortsätta arbetet mot Grön flagg, med temat Livsstil och hälsa.
o Vi ska följa Kalmar kommuns kostpolicy.
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Se ”Hälsofrämjande skola”
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Olika diskussionsmaterial kring livsstilsfrågor har använts från år 1.
Från år 6 har materialet ÖPP använts som en punkt på alla föräldramöten.
I år 8 har kuratorn ansvarat för Disa-grupper, både för flickor och pojkar
Under läsåret har en informationskväll kring droger, alkohol och förebyggande arbete för
föräldrar i år 6-9 anordnats.
Vi följer kostpolicyn när det gäller utbudet i skolcafeterian.
Vi har arbetat mot att bli certifierade för Grön flagg där temat är Livsstil och hälsa.
49
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o Vi ska fortsätta att utbilda lärare i ÖPP.
o ÖPP ska vara en punkt på varje föräldramöte i år 6-9.
o Vi ska under läsåret bjuda in föräldrar i år 6-9 för en informationskväll kring alkohol och
droger.
o Skolan ska bli certifierad för Grön flagg.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
X Lärare i skolan
X Övrig personal i skolan
Elever i skolan
Föräldrar till elever i skolan
50
Bedömning och betygssättning
A. MÅL
Mål i Lpo94 s.18
Skolan skall sträva efter att varje elev

utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och

utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna
arbetsprestationerna och förutsättningarna
Måluppfyllelse
Resultat
Läsår
2005/2006
Nationella ämnesprov
Ma
Sv
Antal elever skolår 3
Antal elever som ej deltagit
Andel elever som ej deltagit
Antal elever som ej uppnått målen
Andel elever som ej uppnått målen
Antal elever i nivå med målen
Andel elever i nivå med målen
Antal elever som utvecklats längre
Andel elever som utvecklats längre
2006/2007
Ma
Sv
Resultat - integrerade särskoleelever
Läsår
Antal elever skolår 3
Andelen elever i år 3 som, efter
sina förutsättningar, når målen i alla
ämnen, enligt skolans bedömning
2005/2006
Måluppfyllelse
Resultat
Läsår
Nationella ämnesprov
Antal elever skolår 5
Antal elever som ej deltagit
Andel elever som ej deltagit
Antal elever som ej uppnått målen
Andel elever som ej uppnått målen
Antal elever i nivå med målen
Andel elever i nivå med målen
Antal elever som utvecklats längre
Andel elever som utvecklats längre
En
42
1
3%
Resultat - integrerade särskoleelever
Läsår
Antal elever skolår 5
Andelen elever i år 5 som, efter sina
förutsättningar, når målen i alla
ämnen, enligt skolans bedömning
2006/2007
2005/2006
Ma
Sv
42
42
2
5%
2005/2006
Ma
2007/2008
Sv
1
3%
En
31
2007/2008
2006/2007
Ma
Sv
31
31
5
17%
1
3%
2008/2009
Ma
Sv
39
39
3
10%
2006/2007
En
37
6
16%
5
13%
31
6
15%
3
8%
2008/2009
2007/2008
Ma
Sv
37
37
4
11%
7
18%
26
6
16%
2007/2008
2008/2009
En
Ma
Sv
28
28
28
1
1
1
3%
3%
3%
3
5
7
11% 18% 25%
18
20
14
64% 71% 50%
6
2
6
21% 7% 21%
2008/2009
1
51
Måluppfyllelse
Resultat
Nationella ämnesprov
Antal elever skolår 9
Antal elever som nått målen enligt
provbetygen
Andel elever som nått målen
enligt provbetygen
En
88
2005/2006
Ma
Sv
88
88
83
81
96%
93%
83
86
2006/2007
Ma
Sv
87
87
86
86
En
76
75
2007/2008
Ma
Sv
76
76
69
75
En
86
86
2008/2009
Ma
Sv
86
86
86
86
95% 98,9% 98,9% 98,9% 99% 98,9% 99% 100% 100% 100%
Resultat - integrerade särskoleelever
Läsår
Antal elever skolår 9
Andelen elever i år 9 (10) som,
efter sina förutsättningar, når
målen i alla ämnen, enligt skolans
bedömning
En
87
2004/2005
2005/2006
2006/2007
2008/2009
1
0%
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Det är första gången som nationella prov genomförts i år 3 och det visar att det redan i år 3
finns elever som inte når målen i sv och ma. De elever i matematik som ej var godkända i delmål
på de nationella proven är godkända i de skriftliga omdömena. Två elever är ej godkända i
svenska i de skriftliga omdömena.
Andelen elever i år 5 som inte nått målen i en och ma är i år lägre medan andelen elever som inte
nått målen i sv är oförändrad. Nästa läsår måste vårt mål vara att öka måluppfyllelsen så att
andelen elever som inte når målen minskar.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Att redan i år 3 hitta eleverna där svårigheter finns gör att vi tidigt kan sätta in åtgärder för att
dessa elever ska nå målen i år 5. Svårigheterna måste analyseras.
Att andelen elever som inte når målen i sv i år 5 är hög har olika förklaringar. Vi följer
arbetsgången för ”Elever i behov av särskilda insatser” och åtgärdsprogram ska upprättas för
dessa elever
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o Vi ska upprätta åtgärdsprogram för de elever som inte når målen i kärnämnena.
o Vi ska följa arbetsgången för ”Elever i behov av särskilda insatser.
o Vi ska vid behov göra en fördjupad kartläggning.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
X Lärare i skolan
Övrig personal i skolan
Elever i skolan
Föräldrar till elever i skolan
52
Barns och ungdomars kunskaper om kretslopp och hållbar utveckling
Mål i nationella styrdokument
De 16 nationella miljömålen finns bl.a. på miljömålrådets webbplats: http://miljomal.nu/index.php
Lpo94
I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna
utveckla en beredskap inför framtiden och utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.
Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig
ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner
och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår
gemensamma miljö.
Mål i Lpo94
Skolan skall sträva efter att varje elev
 visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv
Rektorn har /.../ ett särskilt ansvar för att
 ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är
exempelvis miljö
Följande övergripande miljömål är fastställda av barn och ungdomsnämnden:
3. Öka personalens miljökunskaper.
4. Öka barns och ungdomars kunskaper om kretslopp och hållbar utveckling.
Öka utifrån den grundkunskap som redovisats i den årliga mätningen av de övergripande miljömålen. För övriga betydande
miljöaspekter arbetar förskolan skolan fram egna rutiner för att minska eller bibehålla förbrukningen. Förvaltningskontoret tar
årligen fram underlag för förbrukning åt förskolor/skolor.




Minska eller bibehålla mängden osorterat avfall.
Minska eller bibehålla pappersförbrukningen.
Minska eller bibehålla energiförbrukningen.
Minska eller bibehålla vattenförbrukningen.
Mål i den lokala arbetsplanen
o Miljöcaféer ska genomföras i samtliga arbetslag. Miljöteman och projekt ska initieras och
sedan utvärderas.
o Vi ska ytterligare minska förbrukningen av el, värme, vatten och energi.
o Mängden osorterat avfall måste minska.
o Ett led i att bli certifierade för ”Grön flagg” är att starta miljöråden igen.
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål i läroplanerna
Falkenbergsskolan har fortsatt att jobba med de nationella miljömålen. Personalen har fått
information om de 16 nationella mål som riksdagen har antagit. I varje ämne försöker vi att ta
upp miljöaspekter och dessa leder ofta till diskussioner som kan föras över till ett övergripande
och globalt perspektiv. Växthuseffekten, utfiskningen av haven, den ojämlika fördelningen av
jordens resurser och vår föda är områden som skapar debatt och frågor. Vi känner att
miljödebatten är angelägen och nödvändig om kommande generationer ska fortsätta att leva på
vår planet.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Under läsåret 2007/208 har Falkenbergsskolans miljöarbete koncentrerats på att genomföra
Miljöcaféer i samtliga arbetslag. Den 12 mars hade skolan en halv studiedag kring miljöfrågor och
Hållbar utveckling. Föreläsare var Helena Jönsson från Håll Sverige rent och Kalle Lindeborg
från WWF. Under hösten hade arbetslag en skördefest där de bl a kokade soppa på egenodlade
grönsaker, bakade ekologiska scones och gjorde äppelkaka. De har skött om sitt köksland, vägt
53
hur mycket mat som slängdes under 3 veckor och städat skolgården. Arbetslag 2 och 3 jobbar
med läromedlet Natur och miljöpärmen, de har gjort studiebesök på reningsverket och jobbat
med ett Vattentema. Arbetslag 4-6 förbereder att miljötema som kommer att avslutas med en
miljödag för alla elever. Dessutom för vi givetvis kontinuerliga diskussioner kring miljöfrågor i
klasserna och grupper. När det gäller minskningen av el, vatten, värme och osorterat avfall kan vi
inte utläsa förändringarna eftersom Falkenbergsskolan och Vallmon slagits samman under
perioden 2007/2008. Miljörådet på Falkenbergsskolan har fungerat som ett råd inom elevrådet.
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o Uppföljning av Miljöcaféerna ska ske i samtliga arbetslag. Nya projekt och teman ska
initieras.
o Vi ska nästa läsår jämföra förbrukningen och mängden osorterat avfall med detta år och
då kan då se hur vi lyckades med att minska.
o Miljörådet ska nästa läsår startas igen.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
X Lärare i skolan
X Övrig personal i skolan
X Elever i skolan
X Föräldrar till elever i skolan
Uppföljning av ytterligare mål
Utvärderingsunderlag enligt måldokument för barn- och ungdomsnämnden 2009-2011.
Mål i lokala styrdokument
Måldokument barn- och ungdomsnämnden 2009-2011
Social hållbarhet
Följande mål är fastställda av barn och ungdomsnämnden:
1. Ansökan till skapande skola görs årligen för att ge elever år 7-9 ytterligare tillgång till kulturella
upplevelser
1. Kultur
Mål i den lokala arbetsplanen
Vi ska fortsätta att delta i projektet ”Skapande skola”
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Genom att delta i projektet Skapande skola erbjuder vi eleverna fler möjligheter till kulturella
upplevelser.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Eleverna upplever satsningen som mycket positiv och önskar en fortsättning.
54
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
En kulturrepresentant ska utses ur elevrådet med uppdraget att delta i centrala möten kring
Skapande skola.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
X Lärare i skolan
X Övrig personal i skolan
Barn i skolan
Föräldrar till barn i skolan
2. Ett mångkulturellt Kalmar
Följande mål är fastställda av barn och ungdomsnämnden:
1 Personalsammansättningen i barn- och ungdomsnämndens verksamheter ska spegla andelen barn och
elever med annan etnicitet än svensk. Rekrytering ska ske utifrån att flerspråkighet och mångkulturell
kompetens ses som en merit
2 I Kalmars förskolor och skolors lokala arbetsplaner ska mätbara mål formuleras
Mål i den lokala arbetsplanen
Vi strävar efter att ha en mångkulturell personalsammansättning
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Eftersom vi inte fullt ut styr över personalrekryteringen är den kulturella mångfalden inom
personalgruppen inte stor. Övertalighet och LAS-listor styr vid rekrytering.
3. Jämställdhet mellan kvinnor och män
Följande mål är fastställda av barn och ungdomsnämnden:
1 I Kalmars förskolor och skolors lokala arbetsplaner ska mätbara mål formuleras
Mål i den lokala arbetsplanen
Vi ska arbeta för att det är jämställdhet mellan kvinnor och män på enheten
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
För att uppfylla det nationella målet att aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt
och möjligheter har forskningscirklar startats samt högskolekurs erbjudits.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Den nyligen genomförda enkäten ”En frisk satsning” visar att drygt 80% av personalen
upplever att kvinnor och män på enheten har likvärdiga villkor, rättigheter och skyldigheter.
55
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
○ Vi ska aktivt arbeta för att förbättra resultatet så att personalen i ännu högre grad upplever
jämställdhet mellan kvinnor och män.
○ Skolledningen ska delta i forskningscirklar kring Hållbar jämställdhet
○ Personal ska delta i högskolekurs i ämnet Hållbar jämställdhet
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
Lärare i skolan
X Övrig personal i skolan
Barn i skolan
Föräldrar till barn i skolan
4. Folkhälsa och livskvalitet
Följande mål är fastställda av barn och ungdomsnämnden:
1 Alla skolor i Kalmar kommun ska delta i nätverket och uppfylla kriterierna för Hälsofrämjande skola
2 Alla skolor ska ge eleverna möjlighet till minst 30 minuters schemalagd fysisk aktivitet dagligen
En hälsofrämjande skola
Mål i den lokala arbetsplanen
o Fritidsgården ska inbjudas till att delta i gruppen och att samverka kring aktiviteter.
o Tillsammans med elevråden synliggör vi alla aktiviteter och material som är till för vår
hälsofrämjande skola, ev. utarbeta ett årshjul för våra hälsofrämjande aktiviteter.
o Skapa ett lugnt, tyst sinnesrum för våra ”högstadieelever”.
o Genomföra en hälsodag.
o Sända våra minnesanteckningar till alla våra elevråd under nästa läsår.
o Ta hand om en onsdagseftermiddag för personalen och erbjuda aktiviteter för friskvård.
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Vårt måtto att utvecklas som hälsofrämjande skola är ständigt pågående, dock inte alltid i den
takt som hälsogruppen önskar .
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Pga. fritidsgårdens arbetstider/arbetsbelastning har personalen där inte medverkat kontinuerligt
under året, förutom vid vårens Hälsodag. Tillsammans med elevråden har vi utökat samverkan
mellan hälsogruppen och eleverna. De har fått hälsogruppens protokoll och vi har bollat idéer
kring de planerade aktiviteterna. Något årshjul har vi inte utarbetat eftersom vi vill kunna vara
flexibla när det gäller tidpunkter för de olika aktiviteterna. Sinnesrummet för våra
”högstadieelever” har inte blivit av. Tack vare att trivselgruppen på skolan har planerat för
trivselaktiviteter har hälsogruppens medverkan inte behövts. Vi har genomfört en Hälsodag för
förskolan– år 9. Övriga aktiviteter som genomförts är promenadutmaning, gå och cykla till
skolan, skoljoggen, aktivitetskalender vid jul och piggelinsnurra. Möjlighet till uteaktiviteter har
ökats genom att skolgården har rustats upp med nya lekredskap.
56
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
○ Vi ska arbeta för att skapa ett sinnesrum för år 7-9 eftersom behovet kvarstår .
○ Vi ska arbeta för en upprustning av utemiljön för skolidrotten (löparbanor och
längdhoppsgrop). Detta ska diskuteras med samordnargruppen.
○ Vi ska fortsätta med att vidareutveckla aktiviteterna.
○ Vi ska genomföra Skoljoggen, aktivitetskalendern och hälsodagen.
○ Vi ska arbeta för att ge eleverna möjligheten till minst 30 minuters schemalagd fysisk aktivitet
dagligen, enligt fastställda mål från barn och ungdomsnämnden.
○ Tillsammans med miljögruppen ska vi arbeta för att bli certifierade för Grön flagg.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
x Lärare i skolan
x Övrig personal i skolan
x Barn i skolan
Föräldrar till barn i skolan
SJUKHUSSKOLAN / BUP
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
För att nå en hög måluppfyllelse för elever som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan
delta i vanligt skolarbete har BUP-skolan under läsåret 08/09 utvecklat rutiner för samarbetet
med
slutenvårdsavdelningen
och
öppenvården.
Genom
att
medverka
vid
behandlingskonferenser, arrangera möten med BUP Söders olika team och genom att initiera
möten med cheferna för de olika verksamheterna har BUP-skolans arbete och möjligheter att
medverka i vården av patienterna/eleverna breddats.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Förändringsarbetet inom Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken har pågått under läsåret 08/09
vilket också fått konsekvenser för BUPskolan. Målet att arbeta direkt med öppenvårdspatienter
har påbörjats men kan utvecklas.
Samarbetet med slutenvårdsavdelningen och mellanvården har utvecklats så att elever fått
möjlighet till anpassad skolgång både på BUPskolan och, efter utskrivning, på sina hemskolor.
Målsättningen att minska inläggningstiden för patienterna har lett till ökad genomströmning av
elever vilket gör det möjligt att ge eleverna undervisning i de ämnen som är aktuella för dem
utöver kärnämnena. Samarbetet med hemskolan har blivit intensivare.
Rutinerna för de pedagogiska utredningarna i samverkan med familjelägenheten har fungerat
bra.
BUP-skolans placering i källarplanet har inverkat på ett negativt sätt på möjligheten till
informella möten med andra personalgrupper för att utveckla samarbete och samsyn kring
eleverna. Vandringen genom källargången till lektionssalarna inverkar också negativt på den
enskilde eleven och kan inte betecknas som en god arbetsmiljö varken för elever eller personal.
57
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o Utöver behandlingskonferensen ska vi utveckla rutiner för möten kring enskilda elever
inom slutenvården.
o Vi ska utveckla samarbetet med mellanvården för att få ett optimalt omhändertagande
under hela elevens dag utöver själva undervisningen.
o Vi ska utveckla samarbetet med mellanvården och på det sättet öka BUP-skolans
möjligheter att undervisa elever i öppenvården.
o Vi ska utveckla rutiner för samverkan med slutenvårdsavdelningen inför pedagogiska
utredningar.
o Vi ska utveckla arbetslagets kompetens i psykiatrins olika behandlingsmetoder genom att
delta i upptaktsdagar, föreläsningar och studiedagar för behandlare.
o Vi ska aktivt verka för ändamålsenliga lokaler med god arbetsmiljö, integrerade med den
övriga verksamheten.
TEGELVIKSSKOLAN
Mål i den lokala arbetsplanen
o Hitta rutiner för behandling av anmälningsärenden.
o Mottagningsteamet på socialförvaltningen skall inbjudas på föräldramöte vid
höstterminsstarten.
o Förändra de ”kontrakt” och inskrivningsrutiner vi nu har och göra dem tydligare. Det
bör framgå av dessa att det blir en form av anpassad studiegång att gå Resursskolan.
o Ha utskolningsdagar/timmar så samlade som möjligt för att underlätta i vår egen
verksamhet.
o Undersöka möjligheterna att låna/hyra bil/buss vid utflykter.
o Undersöka möjligheten till semestertjänst.
o Förändra vårt förhållningssätt gällande hur vi bemöter och hanterar barn med
problemskapande beteenden.
o Se över antagningsförfarandet så att antagningsprocessen till Tegelviksskolan sker på ett
sätt som gagnar eleven.
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen
för utbildningen. Genom vår strävan att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar,
att ge eleverna en skoldag präglad av omsorg samt ha ett nära samarbete med hemmen ökar vi
dessa elevers möjligheter till en god måluppfyllelse. Undervisningens innehåll och arbetsformer
har utvärderats kontinuerligt.
58
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
o Vi ska utveckla vårt samarbete med SOC och BUP för att få en helhetsbild runt våra
elever.
o För att utveckla vår verksamhet ska vi arbeta för att knyta nya kontakter med liknande
verksamheter.
o Vi ska utveckla det påbörjade samarbetet med Gösbäcksskolan.
o Vi ska utveckla det inledda samarbetet med en resurskola i Karlskrona.
o Vi ska hitta fler utskolningsalternativ för de elever som av någon anledning inte kan
utskolas på sin hemskola.
o Vi ska fortsätta vårt arbete med att marknadsföra vår verksamhet för att synas utåt.
o Personalgruppen ska hitta mer elevfri tid som ska användas till diskussioner för att
kunna bibehålla ett gemensamt förhållningssätt.
o Vi ska förbättra och se över befintliga rutiner gällande livsmedelshantering.
o Vi ska arbeta för att få åtkomst till Rexnet för att kunna dokumentera våra elever.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008/2009 har utarbetats under medverkan av
x Lärare i skolan
x Övrig personal i skolan
Elever i skolan
Föräldrar till elever i skolan
SJUKHUSSKOLAN / SOMA
Mål i den lokala arbetsplanen
o Vi avser att fortsätta arbeta för att kontaktvägarna kring onkologpatienterna ut till deras
hemskola ska förbättras. Vi vill lära mer om en modell från Lund.
o Vi arbetar under nästa läsår vidare med ett utbytesprojekt med litauiska kolleger. (Detta
stöds av Sidas Östersjöenhet.) Sjukhuslärare i Kalmar är projektgrupp för detta och
Marianne Bram är projektansvarig.
o Undersöka om vi har nytta av att ha tätare kontakt med BoU-habiliteringen.
o Utarbeta enkätfrågor som ska ingå i en stor enkätundersökning på BoU-kliniken, i
landstingets regi.
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
För att nå en hög måluppfyllelse för elever som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan
delta i vanligt skolarbete har vi förbättrat samarbetet olika professioner kring gemensamma
elever/patienter samt deltagit i olika former av kompetensutveckling.
59
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
1. Vi har inte haft möjlighet att diskutera detta med kollegor i Lund. Istället har det varit uppe till
diskussion med onkologpersonal här på BoU-kliniken. Vi kom fram till en rutin som tills vidare
passar här. Även om vi inte nådde så långt som vi hade tänkt beträffande onkologpatienterna har
samarbetet kring andra diagnosgrupper förbättrats betydligt. Detta kommer att ha återverkningar
även på arbetet med onkologeleverna.
2. Projektet är genomfört med mycket gott resultat. Redovisas till SIDAs Östersjöenhet under
juni -09.
3. Kontakterna har utökats. Samarbetet med olika professioner är i full gång- dels kring
gemensamma elever/patienter men också i ett utvecklingsarbete. Vi ser stor nytta av att
samarbetet med habiliteringen har förbättrats. Det blir till nytta då habiliteringen kommer att
flytta in till sjukhusområdet inom en snar framtid.
4. Detta blev inte aktuellt. Istället köpte BoU-kliniken ett färdigt ”paket” från NOBAB. Där finns
också frågor som gäller sjukhusundervisning. Frågorna om sjukhusskolan i NOBABs enkätmodell
tyckte vi inte var de bästa. Detta påpekar vi för personalen här – men även vid tillfälle för
NOBAB. Enkäten är ännu inte sammanställd, så vi vet inte resultat
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
1. Vi ska delta i förbättringsarbete om förvärvad hjärnskada
2. Vi ska delta i subgrupp om diabetes: Förbättring av samarbete mellan skolan och BoUkliniken.
3. Vi ska undersöka möjligheterna att få en ”designad” skola (som på Astrid Lindgrens
barnsjukhus)
4. Vi ska köpa in och börja använda webbkamera.
5. Vi ska analysera resultatet av enkäten som genomförts på BoU-kliniken.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2008 / -09 har utarbetats under medverkan av
x Lärare i skolan
Övrig personal i skolan
Elever i skolan
Föräldrar till elever i skolan