Kvalitetsredovisning läsåret 2007/2008
Inom barn- och ungdomsnämndens och Södermöre kommundelsnämnds
verksamhetsområden upprättar varje förskola och skola årligen en kvalitetsredovisning
som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av den verksamhet eller
de verksamheter som bedrivits under det gångna läsåret.
Kvalitetsredovisningen för läsåret 2007/2008 innehåller:
A Enhetens förutsättningar inklusive övergripande fakta och information
Fakta
Beskrivning av underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen
Sammanställning av beslutade åtgärder för förbättring enligt föregående kvalitetsredovisning
och mål för läsåret 2007/2008
B Arbetet i verksamheten
Uppföljningen och utvärdering av nämndens gemensamma utvecklingsområden
Uppdragen
Mångfald och jämställdhet
Samverkan
Praktisk IT- och mediekompetens – PIM
C Måluppfyllelse i verksamheten/verksamheterna som helhet
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Uppföljningen och utvärdering av likabehandlingsplanen
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
Kvalitetsredovisningen för läsåret 2007/2008 har utarbetats under medverkan av lärare,
övrig personal, elever och föräldrar till elever i skolan.
Hur detta skett redovisas under varje målområde.
Ur Förordning om kvalitetsredovisning SFS 2005:609
Kalmar den 30/9 2008
Rektor
Monica Edman
Sammanfattning
Eleverna på Östra Funkaboskolan trivs och kan rekommendera skolan till andra
elever. Framförallt är det skolans lärare som lyfts fram. Eleverna poängterar även att
skolan är trygg och att de har bra kompisar. Ur föräldrasynpunkt framhålls de
välfungerande utvecklingssamtalen.
Skolans personal ser att vi är konkurrensutsatta och därför kommer vi under
kommande läsår att intensifiera arbetet med att marknadsföra och profilera oss.
Av de elever som slutade årskurs 9 erhöll 96,8% minst betyget G i engelska, 94,8 %
erhöll minst betyget G i matematik och 98,7 erhöll minst betyget G i svenska. 93,6% av
eleverna i år 9 var behöriga att söka till nationellt program i gymnasieskolan.
Skolans fokus på lästräning har varit positiv och kommer att fortsätta. Både elever,
föräldrar och lärare ser att en god läsförmåga är en bra grund för framgång i alla
skolämnen.
Ämnet livskunskap har omfattat elever i årskurs 7 och 8. Det stärker både gruppen och
den enskilde och därför kommer ämnet att införas även i årskurs 9 nästa läsår.
Arbetet med IUP (individuella utvecklingsplaner) har varit intensivt under året och
under hösten kommer materialet att användas i samband med utvecklingssamtalen.
Lärarna har fortsatt sin kompetensutveckling inom den virtuella världen, tack vare
PIM.
Vi fortsätter att arbeta utifrån vår vision: Alla elever ska tycka det är utvecklande och
meningsfullt att gå på Östra Funkaboskolan.
A Enhetens förutsättningar inklusive övergripande fakta och
information
Fakta om enheten
Ö Funkaboskolans vision är: "Alla elever ska tycka att det är meningsfullt och utvecklande
att gå på Östra Funkaboskolan"
Östra Funkaboskolan är en skolenhet med ca 450 elever, vilket motsvarar 25 % av Kalmars
elever i år 7 till 9. Vi är ett 60-tal anställda som varje dag arbetar för att eleverna ska uppleva
sin skoldag som utvecklande och meningsfull. Eleverna är indelade i 19 klasser med en
klasstorlek på mellan 21 och 24 elever. Varje klass leds av två handledare. Vid flera tillfällen
under veckan träffas handledare och klasser för arbete med värdegrundsfrågor och andra
aktuella frågor samt för planering av skolarbetet. Utrymme finns här också för enskilda
samtal handledare-elev.
Skolans demografiska upptagningsområde varierar. Under åren har vi arbetat fram goda
rutiner för att kunna ta emot de nya eleverna i år 7 på ett tryggt sätt.
Skolan har nästan hundraprocentigt behöriga lärare i blandade åldrar, varav 60 % är kvinnor
och 40 % är män. Vid Skolverkets mätningar når eleverna förväntat resultat i sin
måluppfyllelse.
Vi har små arbetslag med egen fysisk tillhörighet för att skapa trygghet och där finns även
elevernas handledare till hands tack vare arbetsrum i samma område. En speciallärare finns
knuten till varje arbetslag för elever i behov av särskilt stöd. Dessutom tillhandahåller
arbetslag 6 ”specialpoolen” med sin specialistkompetens handledning, konsultstöd och
särskild undervisning till arbetslagen.
Skolan har bra lokaler. Vi har förmånen att ha bra institutioner för ämnena musik, idrott och
hälsa, slöjd, bild, hem- och konsumentkunskap, teknik, kemi och fysik.
Vår förnämliga skolrestaurang erbjuder varje dag ”dagens lunch” tillsammans med ett tiotal
sallader och ”veckans soppa” som alternativ.
Beskrivning av underlag och rutiner för att ta fram den lokala kvalitetsredovisningen
Till dokumentet kvalitetsredovisning finns ett gediget underlag, som består av trygghetsenkät
för eleverna med analys, föräldraenkät med viss analys, personalenkät med analys,
elevhearings, arbetslagsutvärderingar och uppföljningar i Funkabonätet.
Sammanställning av lokalt beslutade åtgärder för förbättring enligt föregående
kvalitetsredovisning och mål för läsåret 2007/2008
Se kvalitetsredovisning för läsåret 2006/2007 och lokal arbetsplan för läsåret 2007/2008.
B Arbetet i verksamheten
Gemensamma utvecklingsområden
Uppdragen
Förskolan och skolans uppdrag är omfattande och allt det som görs skall också kunna analyseras,
bedömas och redovisas. Det krävs därför en fokusering på både förskolans och skolans uppdrag. En
större tydlighet krävs också av dem som arbetar i skolan, för att få veta att rätt saker görs. För en ökad
måluppfyllelse krävs en tydligare fokusering på kunskapsbegreppet.
Uppdrag till rektor:
Prioritera arbetet med att tydliggöra uppdraget för personalen inom enhetens verksamheter.
Tillse att kvaliteten är hög och att måluppfyllelsen ökar bland annat genom att bemanna och
tjänstefördela utifrån behörighet och så att personalens kompetens nyttjas på ett optimalt sätt.
Ständigt arbeta för en ökad måluppfyllelse i kvalitetsredovisningen.
Prioritera läs och skrivutveckling samt matematik.
Barn- och ungdomsnämndens åtgärder för förbättringar:
Fortsatta diskussioner kring vad uppdraget innebär kommer att hållas, tillsammans med en översyn av
rutiner och uppdrag. Är det rätt saker vi gör och gör vi dem på rätt sätt? Våga pröva nya lösningar och
ta lärdom av andras idéer. Arbeta mera i rektorsteam för att renodla arbetsuppgifter och fördela dem
inom teamet. De administrativa rutinerna ska ses över för att få ett effektivare flyt i arbetet.
Uppföljning och utvärdering
Utifrån rektors synvinkel och för att tydliggöra uppdraget har uppdragsbeskrivningarna för
lärare, coacher, arbetslag reviderats. Inom Funkabonätet har arbetet med IUP (individuella
utvecklingsplaner) bedrivits utifrån de direktiv som kommit från Skolverket. Även
åtgärdsprogrammen har bearbetats utifrån Skolverkets direktiv.
Skolan har utbildat samtliga tillsvidareanställda lärare i SET (social emotionell träning).
Resultat
Arbetet med uppdragsbeskrivningar, IUP och åtgärdsprogram har gjort att uppdraget blivit
alltmer tydligt
Arbetet med SET är ett fruktbärande arbete för både lärare och elever, då det skapar trygghet
och självständighet hos eleverna.
Åtgärder för förbättringar
Rektor kommer under kommande läsår se till att lärarna får repetera och fördjupa sina
kunskaper inom SET.
Mångfald och jämställdhet
I förskolan finns så gott som alla barn och i skolan finns alla barn. Det ställer krav på stor flexibilitet
och ett stort kunnande för att möta alla individer utifrån var och ens behov. För att bli bättre på det
krävs att vi synliggör våra normer och värden genom att jobba aktivt med dessa frågor.
Uppdrag till rektor:
Tillse att modersmålsstöd och modersmålsundervisning utvecklas på de enheter som har sådan
verksamhet.
Belys arbetet med mångfald och jämställdhet i vardagen, genom att till exempel anställa
personal med invandrarbakgrund. (se mål 2:1)
Arbeta fokuserat med jämställdhetsarbetet tillsammans med de genuspedagoger som finns (se
LAP 08/09)
Återrapporteras i årsredovisningen 2007 och 2008.
Barn- och ungdomsnämndens åtgärder för förbättringar:
Använda de genuspedagoger som finns. Målet är att det ska finnas en genuspedagog inom varje
nätverksområde.
Uppföljning och utvärdering
Under året har våra elever med önskan om undervisning i modersmål fått detta. 12 elever har
haft modersmålsundervisning. Albanska, arabiska, grekiska, kantonesiska, ryska och tagalog
är de språk som varit aktuella.
Skolan har under året anställt två personer med invandrarbakgrund; en lärare och ett
restaurangbiträde.
Under året har klasserna i år 7 och 8 haft utbildning i SET, livskunskap. Skolan har haft
utsedda resurspersoner inom mångfald och jämställdhet. Denna grupp har formerats tydligare
under våren.
Personalen har fått kunskap kring jämställdhet genom materialet ”Sneställt” ifrån Amnesty.
Alla arbetslagen har fått två exemplar av Maria Hedlins material ”Lilla genushäftet”.
Genom Trygghetsenkäten har eleverna påvisat hur de upplever hur de behandlar varandra och
hur personalen behandlar dem, utifrån kön.
Vi har ställt följande frågor till eleverna i samband med läsårets elevhearing:
* Vad är jämställdhet?
* Behandlas pojkar och flickor lika?
* Hur tycker du att pojkar resp. flickor behandlas av det andra könet beträffande språkbruk
och kroppskontakt?
Resultat
Jämställdhet är att alla behandlas lika och får samma förutsättningar. Det finnas dock elever
som känner en osäkerhet vad gäller skillnaden mellan jämställdhet och jämlikhet.
Eleverna anser att det inte är någon större skillnad i personalens behandling av pojkar och
flickor. ”Det är ingen som har reagerat på att de skulle vara så. Det hade vi gjort om det varit
orättvis behandling” (flicka år 8). Några elever framför att flickor får hjälp snabbare än pojkar
under lektionerna.
Det diskuterade anledningar till att tjejerna får högre betyg (nationellt) än killarna. Eleverna
menar att det beror på att tjejerna anpassar sig efter lärarens upplägg, medan killarna inte
alltid klarar av att följa instruktionerna.
Eleverna anser att både flickor och pojkar behandlar varandra på ett schysst sätt. Det finns
individer som inte är snälla, men de flesta uppträder på ett positivt sätt.
Åsikterna kring språkbruket varierar stort. De berättar att de ofta hör könsord i korridorerna.
De har dock aldrig hört en kille kalla en tjej för ”hora”. Könsord används när man munhuggs.
Man kan lika gärna säga ”bög” som ”idiot”.
Åtgärder för förbättring
Processerna kring jämställdhet och mångfald är långsiktiga. Det tar tid annan tänka nytt.
Utifrån detta kommer vi att arbeta vidare i gruppen under läsår 2008/2009.
Trygghetsundersökningen, som genomfördes i dec 2007, påvisade att eleverna tyckte inte att
det var något större problem om hur de behandlande varandra utifrån kön. Däremot framkom
det att de tyckte personalen gjorde större skillnad utifrån kön. Strategin utifrån blir då att
personalen får större kunskap i jämställdhet/mångfald. Kompetensutveckling kommer att ges
till lärarna inom jämställdhet och mångfald.
Till hösten planeras att föreningslivet marknadsför sina verksamheter i skolan under en dag.
Tanken är att föreningarna i detta har med sitt en genusaspekt, utifrån presentation och
rekrytering.
Diskussioner kring Maria Hedlins bok ”Lilla genus häftet” kommer att genomföras under
hösten och våren. Coacherna kommer att leda diskussionen tillsammans med kurator. Hedlin
kommer även att ansvara för kompetensutveckling för lärarna under v . 44.
Det hade varit önskvärt om enkäten som går ut till föräldrar i år 8 och till personalen har
frågeställningar utifrån jämställdhet och mångfald.
Samverkan
Förskolan och skolan måste samverka mera med omvärlden. Vi i förskolan och skolan måste vara
tydliga med vad vårt uppdrag är genom att öppna upp för samverkan med olika samarbetspartner. I
samarbetet med hemmen och föräldrarna kan vi bli ännu bättre.
Uppdrag till rektor:
Medverka till ett gott samarbete med föräldrar.
Utveckla samarbetet med socialförvaltningen och landstinget.
Återrapporteras i årsredovisningen 2007 och 2008.
Uppföljning och utvärdering
För att både information och inflytande ska öka och för att studiemiljön ska bli ännu lugnare
beslutade vi att skapa en än tydligare struktur kring föräldramöten. Att hålla
dilemmadiskussioner kring inflytande och information på mötena med föräldrar sågs som en
viktig del. Skolans resurspersoner, kurator och skolsköterska, sågs som en resurs i detta
arbete.
Dessutom beslutade vi att låta eleverna medverka på föräldramötena, för att skapa ett större
intresse för mötena.
Vi beslutade även att göra hemsidan mer läsvänlig. Det togs även beslut om att skolans
ordningsregler skulle förankras ännu tydligare hos både lärare, elever och föräldrar.
Resultat
För att öka både den externa och den interna informationen har skolan börjat skriva s.k.
månadsbrev till hemmen. Skolans hemsida har reviderats och uppdateras kontinuerligt.
Provschema finns på nätet. Arbetsplaneringar läggs ut på hemsidan.
Den interna TV:n har börjat användas igen. Vidare används skolans kalendarium alltmer
aktivt. Här har även en lärare utsetts som ansvarig.
Framförallt elever i år 7 har medverkat på föräldramöten och de har då presenterat det dagliga
arbetet på skolan i t ex förstärkningskurser/fördjupningskurser.
Skolans ordningsregler arbetas det ständigt med, både i grupp/klass och enskilt vid t ex
utvecklingssamtal. I samband med detta kan även skolans trygghetsenkät nämnas.
Flera positiva reaktioner har kommit på skolans månadsbrev. En aktuell hemsida gör det
lättare för föräldrar att följa sitt barns skolvardag. En stor del av skolans lärare lägger även
sina arbetsplaneringar på hemsidan.
De föräldramöten där elever medverkat har haft god uppslutning. Arbetslagen konstaterar
även att föräldrar önskar information hellre än inflytande och gärna individuell information
kring det egna barnet.
Åtgärder för förbättringar
Arbetslagen önskar att månadsbreven från skolan ska fortsätta, men att de ska distribueras till
lärarna en vecka innan ny månad.
Underlaget till IUP för år 7 ska publiceras på hemsidan.
Livskunskapen ses som en viktig del i arbetet med skolans ordningsregler och bör därför
fortsätta. Att visa eleverna konsekvenserna av skadegörelse vore bra.
PIM
Att kunna hantera hjälpmedel som IT och olika medier är viktigt. I förskolan och skolan finns idag ett
stort kunnande, men med nya metoder och kunskaper måste skolan vara i framkant. Olika metoder
finns för både arbete med elever och för dokumentation av arbetet i förskolan och skolan. I Kalmar vill
vi ytterligare utveckla detta arbete.
Lpfö 98: ”Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer
som i tillämpning.”
Lpo 94:” ... har kunskaper om medier och deras roll, ”... kan använda informationsteknik som ett
verktyg för kunskapssökande och lärande.”
Uppdrag till rektor:
Se till att all personal som arbetar i den pedagogiska verksamheten får utbildning till nivå 2
inom två år. Avsätta tid för utbildning och sörja för att verktyget används i verksamheten.
Redovisa hur många som gått utbildningen och vad det har kostat i tid och pengar.
Redovisa hur verktyget används och vilka effekter det har fått i verksamheten.
Återrapporteras i årsredovisningen 2010.
C Måluppfyllelse i verksamheten
Normer och värden
Likabehandlingsplanen
Likabehandlingsplanen ska ta sikte på rutiner för akuta situationer, verksamhetens förebyggande och
uppföljande verksamhet. Den ska upprättas, följas upp och utvärderas tillsammans med barnen och
eleverna varje år. Elevdeltagandet finns reglerat i förordning (2006:1 083) om barns och elevers
deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan. Det är viktigt att även involvera vårdnadshavarna i
arbetet med likabehandlingsplanen. Det är också lämpligt att planen innehåller en ansvarsfördelning
vid akuta situationer och för det förebyggande arbetet. (Barn- och elevombudet)
Allmänna råd och kommentarer - för arbetet med att främja likabehandling
Syfte
Rutinen är upprättad dels för att främja elevers och personals lika rättigheter oavsett kön,
etnisk tillhörighet eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder, dels
för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling på Östra
Funkaboskolan.
Definition av kränkande behandling
Det är individens subjektiva upplevelse som är en viktig utgångspunkt i definitionen av
kränkande behandling.
Former för kränkande behandling:
Mobbning
Diskriminering
Sexuella trakasserier
Främlingsfientlighet
Homofobi
Uttryck för kränkande behandling:
Fysiska
Verbala
Psykosociala
Textburna
Definitionen bygger på FN:s barnkonvention, skollagens och läroplanens portalparagraf, arbetsmiljölagen
samt Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling
samt kommentarer för arbetet mot alla former av kränkande behandling från Skolverket och Myndigheten för
skolutveckling.
När övergår en konflikt till kränkande behandling? Det är när personkonflikten förlorar sin
prägel av ömsesidighet och handlingarna blir integritetskränkande eller oetiska som det kan
föreligga kränkande behandling.
Vi arbetar för likabehandling av ALLA genom att förebygga bl.a. i vårt värdegrundsarbete.
Vid enskilda situationer arbetar vi direkt åtgärdande. Se rubriken åtgärder!
Ansvar
Rektors ansvar är att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans rutin för
likabehandling. I detta ansvar ingår:
Förebyggande och främjande insatser för likabehandling och strategier för hur man
främjar en god lärandemiljö.
Akuta insatser när alla former av kränkningar uppstår.
Rutiner för hur personal ska agera.
Kränkningar inte bara mellan elever, utan även mellan vuxna och elever.
Rutiner för ansvar och kommunikation mellan rektor, personal, elever och föräldrar.
En strategi för hur och när utvärdering ska genomföras.
Genomförande/aktivitet
Förebyggande arbete
1. I vår skolas arbete är värdegrundsarbetet s.k. likabehandling prioriterat. Vi har i samråd
med elever, föräldrar samt personal utarbetat en värdegrundspolicy. Handledarna lyfter fram
och diskuterar innehållet i värdegrundspolicyn vid första föräldramötet år 7.
värdegrundspolicyn vid terminsstart. Vi kompletterade värdegrundspolicyn
värdegrundspolicyn
2.
3. läsåret 2004 – 2005 med ett antal regler för en god arbetsmiljö.
2. I värdegrundsarbetet (likabehandling) lägger vi ett särskilt fokus på elevers språkbruk.
Inom området kunskaper, utveckling och lärande inriktar vi oss på att, i vår lokala arbetsplan,
stärka elevernas läsförmåga och språkbruk.
3. Kalmar kommun är en av de sex kommuner, som deltar i ett projekt mot droger. I det ingår
olika utbildningsprogram som ska vara ”jagstärkande”, och som riktar sig till elever och en
del även till föräldrar. Vår skola deltar i ÖPP-utbildningen och SET-utbildningen.
4.
tas upp vid utvecklingssamtalet som genomförs varje termin.
I den ingår att se till helheten för eleven såväl som till trivsel som i lärandet
Den individuella utvecklingsplanen
5. I vår skolas arbete är värdegrundsarbetet s.k. likabehandling prioriterat. Vi har i
samråd med elever, föräldrar samt personal utarbetat en värdegrundspolicy. Handledarna
lyfter fram och diskuterar innehållet i värdegrundspolicyn vid första föräldramötet år
7. Handledarna för år 8-9 aktualiserar värdegrundspolicyn vid terminsstart. Vi
kompletterade värdegrundspolicyn läsåret 2004 – 2005 med ett antal regler för en god
arbetsmiljö.
6. Vi är en skola som deltar i projektet ”UTAN TIMPLAN”. Det ger utrymme för
handledaren att arbeta i enlighet med den befattningsbeskrivning, som gäller för uppdraget.
Särskild tid finns avsatt för handledning 90 – 70 - 60 min/vecka för respektive år 7 – 8 - 9.
7. I uppdragsbeskrivningarna för arbetslaget och lärarna framgår deras ansvar för elevernas trygghet
och trivsel.
8. Särskild rutin finns för mottagande av blivande år 7. Från skolan skickas ett sommarbrev
hem till de blivande eleverna i år 7 för att ge information och ökad trygghet inför
skolstarten. Kurator är tillsammans med handledarna ansvarig för genomförandet av
aktivitetsdag på Getterön vid skolstart.
9. Kurator genomför varje år mot slutet av höstterminen en trygghets- och trivselenkät för
eleverna. Enkäten ger en nulägesbild av trygghet och trivsel på skolan i allmänhet.
Arbetslaget diskuterar och åtgärdar tillsammans med kurator resultatet i den egna gruppen av
elever. Den är ett underlag för diskussion i elevhälsateamet. Handledaren presenterar
resultaten på föräldramöten. Dessutom genomför skolsköterskan en elevhälsoprofil i år 7, som
presenteras för elevhälsateamet för ev. åtgärder.
10. I skolan finns en Trygghetsgrupp, kurator och fem lärare, en från varje arbetslag, som
tillsammans med Kamratstödjargruppen, bestående av ett 20-tal elever förebygger och
uppmärksammar konfliktsituationer och kränkande behandling. Grupperna har ett gemensamt
sammanträde en timma varannan vecka.
11. Elevhälsan på skolan skall arbeta stödjande och förebyggande samt undanröja hinder för
lärande. I den lokala arbetsplanen finns mål för hur elevhälsateamet tillsammans med
arbetslag 6 och speciallärarna ska implementera elevhälsans mål och syfte dvs. en
inkluderande skolan.
12. Elevskyddsombuden fick den 1 januari 2004 en tydligare roll i det förebyggande
arbetsmiljöarbetet och deltar i skyddsronden.
13. För att skapa en trygg tillvaro under elevernas raster finns på skolgården, i Cafeterian och
i korridorerna lärare som rastvärdar. Särskilt lärarschema med ansvarsområden upprättas
för varje läsår.
14. I idrottshallen råder särskilda ordningsregler.
15. För att öka tryggheten för eleverna på bussarna samlar bussbolaget och skolan varje höst
busseleverna för år 7-9 var för sig för att tydliggöra vilka regler som gäller på bussen.
16. Kompetensutveckling sker för personal inom området bemötande och handledning inom
arbetslaget. Bra litteratur inom detta område är: Boken: Olika olikas värde – om arbetet mot
mobbning och kränkande behandling utgiven av Myndigheten för skolutveckling; broschyren
”Lärares yrkesetik” utgiven av Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund. Från läsåret 05/06
får handledarna för blivande år 7 utbildning inom ÖPP och SET. Alla lärare har efter
vårterminen 2008 genomgått SET- utbildning.
17. Under våren 2007 bjuds föräldrar och personal i Funkabonätet in till en kväll under temat
”Att vara ung i nätåldern”.
ÅTGÄRDER
Följande rutiner finns:
Den individuella utvecklingsplanen
Befattningsbeskrivningen för handledaren
Kamratstödjarna
Hur agerar vi vid trakasserier/mobbning
Elevhälsan – arbetsgång angående elev/er för handledaren, arbetslaget samt
elevhälsan.
Åtgärder vid kränkningar/mobbning mellan elever
Åtgärder när elev upplever sig kränkt av personal
Åtgärder när personal upplever sig kränkt av elev
Referens: Se den centrala rutinen för likabehandling bu623.17
Uppföljning
Utvärdering för denna övergripande handling sker i mars 2008. Ansvarig: Elevhälsateamet.
Uppföljning och utvärdering av enhetens likabehandlingsplan läsåret 2007/2008
Resultatet av likabehandlingsrutinen finns att läsa under rubrikerna Normer och värden,
elevinflytande, skola-hem, elevhälsa, betyg och bedömning.
Resultat
Arbetet kring likabehandling är ständigt pågående. Risken är att det kan finnas för många
rutiner som gör förankringsprocessen tungrodd bland elever och personal. Värdegrundsarbetet
tas på största allvar bland personal och mycket tid avsätts. Dilemmat finns kring några få
elever där sanktionerna känns tämligen verkningslösa. Handledarnas insatser med SETarbetet upplevs mycket meningsfullt.
Åtgärder för förbättringar
Likabehandlingsplanen har reviderats och avsnittet kring diskriminering och genus har
tydliggjorts.
Likabehandlingsplanen har följts upp och utvärderats under medverkan av
x Lärare
x Övrig personal
x Elever
Föräldrar till elever i skolan
Kryssa i lämpliga rutor ovan och skriv nedan hur medverkan har skett.
När likabehandlingsplanen skapades för några år sedan deltog föräldrar i arbetet. Vid våra
revideringar har olika personalkategorier och elevråd deltagit.
Normer och värden
MÅL
Mål i Lpo94 s.10-11
Skolan skall sträva efter att varje elev
utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och
personliga erfarenheter,
respekterar andra människors egenvärde,
tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå
andra människor,
kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras
bästa för ögonen och
visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Mål i den lokala arbetsplanen
Utifrån vår organisation med små arbetsenheter och basutrymmen för både elever och lärare
arbetar vi för en trivsam och trygg skolvardag. En gemensam värdegrund omsatt i konkreta
åtgärder ser vi som en trygghet både för elever och för personal. Elever i år 7 och 8 har
schemalagd undervisning i livskunskap á 40 minuter/vecka. (Se även under rubriken barns
och ungdomars ansvar och inflytande)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
”Livskunskapen” har stärkt gruppen. Det skriftliga materialet har varit ett stöd i arbetet.
Handledaren har huvudansvaret.
Aktiviteten kring språkbruk är genomförd enligt målet, men eleverna och personalen märker
ingen skillnad. Det är svårt att mäta språkbruket.
Vi kan inte avläsa om alla klasser har diskuterat livsstilsfrågor.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Mindre klasser i kombination med hemklassrum, små arbetsenheter och ämnet livskunskap
har skapat goda förutsättningar för en trivsam och trygg skolvardag.
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
Ämnet livskunskap ska bedrivas i alla årskurser under läsåret 08/09 á 40 min/vecka och de
lärare (nyanställda) som ännu inte har erhållit utbildning i ämnet ska få det. Lärare som fått
grundutbildning ska ges vidareutbildning.
Tanken med mindre antal elever/ klass kommer nu att genomföras i alla årskurser.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2007/2008 har utarbetats under medverkan av
x Lärare i skolan
x Övrig personal skolan
x Elever i skolan
x Föräldrar till elever i skolan
Kryssa i lämpliga rutor ovan och skriv nedan hur medverkan har skett.
Föräldraenkät med viss analys, personalenkät med analys, elevhearings,
arbetslagsutvärderingar.
Kunskaper, utveckling och lärande
MÅL
Mål i Lpo94 s.11-15
Skolan skall sträva efter att varje elev
utvecklar nyfikenhet och lust att lära,
utvecklar sitt eget sätt att lära,
utvecklar tillit till sin egen förmåga,
känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra,
lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra,
befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som
förnuftsmässiga och etiska överväganden,
tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för
livet,
utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk,
lär sig att kommunicera på främmande språk,
lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och
pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera
påståenden och förhållanden och
inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt
utbildning och yrkesinriktning
Mål i den lokala arbetsplanen
För att öka elevernas läshastighet och läsförståelse har 30 minuter av timplanetiden per
vecka avsatts till aktiviteter som syftar till att utveckla läsförståelsen. Vissa lärare har haft ett
fast 30-minuters pass per vecka, medan andra har varit flexibla vid utlägget. Dessutom har
minst ytterligare 30 minuter av svenskämnet ägnats åt läsutveckling.
Speciallärarna har använts som resurs då det varit möjligt. Vissa speciallärare har arbetat
med halvklassundervisning och andra speciallärare har hjälpt elever med behov av särskilt
stöd.
Skolbibliotekarien har använts som resurs genom att hon haft bokpresentationer, valt ut
lämplig litteratur samt haft bokdiskussioner.
Speciallärarna har följt upp och dokumenterat elevernas läsförståelse och vissa speciallärare
har även följt upp läshastigheten.
Lärarna i no och so har fokuserat på begreppsbildning för lässvaga elever. Speciallärarna har
deltagit i detta arbete.
Arbetsplaneringar delas ut i sv/so/no till eleverna, vilket gör kunskapsmålen tydligare för
eleverna.
Gudrun Malmers tester i matematik genomförs och dokumenteras höst- och vårtermin.
Vi har ökat användandet av laborativt material, gruppövningar, gruppredovisningar. Även
individuella muntliga och skriftliga redovisningar har använts.
Vi har under året fokuserat på att tala matematik, där rimlighetsbedömning har varit en
viktig del. Vi har även prövat att arbeta i mer homogena grupper i arbetslag där detta varit
schematekniskt möjligt. Under APT har det erbjudits undervisning i både förstärkning och
fördjupning inom matematik.
Under läsåret har kommunens två matematikutvecklare gjort en kartläggning av
matematiklärarnas kompetensutvecklingsbehov. Även skolans speciallärare har vid ett
tillfälle träffat matematikutvecklarna för att utveckla undervisningen av barn med särskilda
behov inom matematikämnet. Ö Funkaboskolan har en lärarrepresentant i BoU:s
matematikutvecklargrupp.
Under året har lärarna i moderna språk använt sig av den nationella provbanken.
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
60 minuter av svenskämnet är numera avsatt till aktiviteter som syftar till att utveckla
läsförståelsen. Speciallärarna har följt upp läsförståelsen och olika tester har använts.
Testerna visar att läsförståelsen ..
Vid träffarna med matematikutvecklarna framkom det att störst behov av
kompetensutveckling finns inom områdena matematik och språkutveckling och betyg och
bedömning.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Lärarna som undervisar i svenskämnet samt speciallärarna uppskattar att de numera har
ansvaret för läspassen. Lärarna känner att de har en förbättrad möjlighet att följa elevernas
utveckling gällande läsförståelsen. Svensklärarna och speciallärarna ser fördelar med att
samtliga elever i samma årskurs får genomgå samma tester.
Lärare i no har börjat med att utreda, analysera och förenkla naturvetenskapliga begrepp för
att ge bättre förståelse. De arbetar med liknelser, förenklingar, repetitioner,
naturvetenskapliga modeller, anpassat studiematerial (texter), laborationer, talböcker och
extra stödpersonal.
SO-lärarna har haft olika tillvägagångssätt för att nå målet. Vissa har arbetat mer med
ordkunskap i SO där eleverna skapar egna ordlistor över nya termer och begrepp. Vissa
lärare har högläsning i klassen och stannar upp vid nya ord och diskuterar innebörden.
Det är lättare att tala matematik när elevgrupperna är mera homogena. Det erbjuds fler
möjligheter att utvärdera elevernas kunskaper när man använder sig av gruppövningar. Det är
positivt att eleverna har kunnat välja förstärkning/fördjupning i matematik på onsdags-APT.
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
Från och med ht 08 används samma diagnosmaterial i varje årskurs för att följa upp elevernas
läsförståelse. En bestämd prov- och redovisningsperiod införs.
Speciallärarna och skolbibliotekarien fortsätter att användas som resurs i de aktiviteter som
syftar till att utveckla elevernas läsförståelse.
No-lärarna avser att fortsätta diskussionerna med att utveckla arbetet med de
naturvetenskapliga begreppen. Detta genom att:
* sammanställa en begreppslista efter varje avslutat arbetsområde.
* fortsätta utveckla/utreda begrepp under ämneskonferenserna.
* fortsätta med förenklingar, liknelser, repetitioner och modeller.
* utforma någon modell för att kunna utvärdera vårt arbete.
So-lärarna ska fortsätta sitt mer aktiva arbete kring begrepp inom so-området. De ska även
köpa in mer s.k. lättmaterial.
Obligatorisk undervisning i studieteknik genomförs för år 7. Speciallärarna svarar för att ta
fram material.
Vi planerar att köpa in mer/fler spel och laborativt material så att detta finns tillgängligt i
klasserna vid behov. Tanken är att alla matematiklärare ska använda sig av materialet i större
utsträckning än tidigare.
Gemensam kompetensutveckling inom områdena matematik och språkutveckling och betyg
och bedömning behövs.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2007/2008 har utarbetats under medverkan av
x Lärare i skolan
Övrig personal i skolan
x Elever i skolan
Föräldrar till elever i skolan
Kryssa i lämpliga rutor ovan och skriv nedan hur medverkan har skett.
Lärare medverkar genom att respektive arbetslag utvärderar läsårets arbete inom området och
eleverna medverkar genom elevhearing i resp. arbetslag.
Barns och ungdomars ansvar och inflytande
MÅL
Mål i Lpo94 s.15
Skolan skall sträva efter att varje elev
tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och
har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former
Mål i den lokala arbetsplanen
På Östra Funkaboskolan tränas eleverna att ta ett personligt ansvar för sina studier bl. a.
genom handledningstid och de fria arbetspass (APT) som finns under skolveckan. Då ges
varje elev möjlighet till planering av förstärkning eller fördjupning av sitt lärande i samråd
med sin handledare.
Skolan har ett antal råd (klassråd, elevråd, trygghetsråd, biblioteksråd, matråd, skol-IF) där
demokratins principer tränas i praktiken. (se även under rubriken normer och värden)
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Nuvarande organisation och att vi är en skola utan timplan ger oss goda förutsättningar att nå
de nationella målen kring ansvar och inflytande.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Vi anser att skolans fria arbetspass gör att elever har ett reellt inflytande över sin utbildning.
Vi märker även att flertalet elever gör kloka val av APT utifrån sina förutsättningar.
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
Både handledningstid och APT kommer att finnas under kommande läsår.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2007/2008 har utarbetats under medverkan av
x Lärare i skolan
Övrig personal i skolan
x Elever i skolan
x Föräldrar till elever i skolan
Kryssa i lämpliga rutor ovan och skriv nedan hur medverkan har skett.
Föräldraenkät med viss analys, personalenkät med analys, elevhearings,
arbetslagsutvärderingar.
Förskola, skola och hem
MÅL
Riktlinjer i Lpo94 s.16
Mål i den lokala arbetsplanen
För att både information och inflytande ska öka och för att studiemiljön ska bli ännu lugnare
beslutade vi att skapa en än tydligare struktur kring föräldramöten. Att hålla
dilemmadiskussioner kring inflytande och information på mötena med föräldrar sågs som en
viktig del. Skolans resurspersoner, kurator och skolsköterska, sågs som en resurs i detta
arbete.
Dessutom beslutade vi att låta eleverna medverka på föräldramötena, för att skapa ett större
intresse för mötena.
Vi beslutade även att göra hemsidan mer läsvänlig. Det togs även beslut om att skolans
ordningsregler skulle förankras ännu tydligare hos både lärare, elever och föräldrar.
Under läsåret har vi även infört månadsbrev och Intern-TV används åter.
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Responsen på månadsbreven har varit positiv. Skolans hemsida har reviderats och uppdateras
kontinuerligt genom t ex kalendarium, provschema och arbetsplaneringar.
Den interna TV:n har börjat användas igen. Vidare används skolans kalendarium allt mer
aktivt. Här har även en lärare utsetts som ansvarig.
Framförallt elever i år 7 har medverkat på föräldramöten och de har då presenterat det
dagliga arbetet på skolan i t ex förstärkningskurser/fördjupningskurser.
Skolans ordningsregler arbetas det ständigt med, både i grupp/klass och enskilt vid t ex
utvecklingssamtal. I samband med detta kan även skolans trygghetsenkät nämnas.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Månadsbrevet hjälper föräldrar att ha insyn i skolans dagliga verksamhet. En aktuell hemsida
gör det lättare för föräldrar att följa sitt barns skolvardag. En stor del av skolans lärare lägger
även sina arbetsplaneringar på hemsidan, och när det väljs bort beror det på tidsbrist. Att föra
in betygskriterierna på resp. arbetsplanering ses som ett hinder.
Användandet av intern-TV ger framförallt eleverna tillgång till olika sorters information.
De föräldramöten i år 7 där elever medverkat har haft god uppslutning. Arbetslagen
konstaterar även att föräldrar önskar information hellre än inflytande och gärna individuell
information kring det egna barnet.
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
Utskick av månadsbrev från skolan ska fortsätta, men de ska distribueras till lärarna en vecka
innan ny månad. Likaså ska hemsidan hållas aktuell. Detta ger föräldrarna en bra inblick i
skolans organisation.
En plan för läsårets föräldramöten har reviderats och ska användas under terminen.
Underlaget till IUP för år 7 ska publiceras på hemsidan.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2007/2008 har utarbetats under medverkan av
x Lärare i skolan
x Övrig personal i skolan
x Elever i skolan
x Föräldrar till elever i skolan
Kryssa i lämpliga rutor ovan och skriv nedan hur medverkan har skett.
Föräldraenkät med viss analys, personalenkät med analys, elevhearings,
arbetslagsutvärderingar.
Förskola, skola och omvärld
MÅL
Mål i Lpo94 s.17
Skolan skall sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter
för att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,
få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och
få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.
Mål i den lokala arbetsplanen
För att utveckla området omvärldskontakter för våra elever har vi beslutat:
* att organisera skolans ”fria” arbetspass så att ett större urval av teman kan genomföras.
*att följa de planer som finns både på förvaltnings- nät- och skolnivå angående
omvärldskontakter.
*att anordna temadagar kring utbildning och yrke.
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Styrd tematid, onsdagar, har inneburit att beslutade tema har genomförts.
Under läsåret har ett stort antal omvärldskontakter tagits. Framförallt är det ämnena
samhällskunskap, historia, biologi och hem- och konsumentkunskap som svarar för dessa
kontakter. Ex vattentema, ANT, kultur i olika former, sex och samlevnad, Kalmar stad,
politikerbesök, hälsa, könsroller, arbetsplatsbesök i grupp/enskilt.
Återkommande tema kring utbildning och yrke med knappt 10 gymnasieskolor och drygt 10
yrkesinformatörer har genomförts.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Onsdagarnas fördjupning/förstärkning har lett till att intresserade elever har gjort bra och
kloka val och att personalen lärt känna elever från andra arbetslag.
De omvärldskontakter som tagits under året har varit uppskattade. Vi ser även att inlärningen
underlättas för elever som av någon anledning har svårt för att nå måluppfyllelsen via
teoretiska moment tack vare olika omvärldskontakter.
Att temadagarna blir lyckade beror på att flera gymnasieskolor vill informera om sina olika
gymnasieprogram. Dessutom är det tack vare välvilliga föräldrar, personal på skolan och
vänner som det är möjligt att erbjuda ett ”smörgåsbord” av olika yrkesinformatörer.
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
Resurser för att kunna genomföra naturexkursioner på Öland vore önskvärt.
Temaperioderna bör placeras vid terminsstart och terminsslut och vissa teman bör vara
återkommande. Vi bör även se till att i högre omfattning presentera lyckade teman för
varandra.
Fördelningen av personal på APT kontra lektionstid behöver ses över för att skapa en balans i
resp. arbetslag.
Temadagar kring utbildning och yrke ska anordnas.
Planerna för omvärldskontakter ska revideras.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2007/2008 har utarbetats under medverkan av
x Lärare i skolan
Övrig personal i skolan
x Elever i skolan
x Föräldrar till elever i skolan
Kryssa i lämpliga rutor ovan och skriv nedan hur medverkan har skett.
Lärare medverkar genom att respektive arbetslag utvärderar läsårets arbete inom området och
eleverna medverkar genom elevhearing i resp. arbetslag. Föräldrar medverkar genom
föräldraenkäten.
Förskola, skola och elevhälsa
MÅL
Mål i den lokala arbetsplanen
Vid läsårets slut ska nätets rektorer ha utvecklat sina kunskaper runt särskilt krävande
samtal genom en utbildningsinsats. Dessutom ska lärare på enheterna inom Funkabo ha
utvärderat resurspersonernas insatser. Funkabonätet ska även ha utarbetat gemensamma
frågor i trygghetsenkäten.
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Nätets rektorer har erbjudits handledning av förvaltningschefen, vilken är genomförd och
avslutad.
25 av skolans lärare har svarat på Funkabonätets enkät kring elevhälsa och resurspersonernas
arbete.
För nätet gemensamma frågor i trygghetsenkäten har diskuterats av skolledningarna, men
något slutresultat finns inte.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Skolans personal är överlag mycket nöjd med kontakterna och stödet från kurator,
skolsköterska och elevhälsateam, då de är lätta att nå. Övriga elevhälsapersoner såsom
resurspedagog, hörselpedagog, psykolog, talpedagog, skolläkare, sjukgymnast kommer
lärarna i kontakt med sporadiskt. Skolans trygghetsgrupp har en oklar uppgift, då
utvärderingen visar att skolans personal endast i ringa omfattning utnyttjats.
Skolans trygghetsenkät bland eleverna visar att 96 % av dem trivs bra eller ganska bra på
skolan och alla utom en säger sig ha minst en kompis i sin klass. Ingen elev menar att
han/hon är ensam på rasterna. En överväldigande majoritet (93 %) är nöjd med sina
handledare.
10 elever upplever att de blir mobbade och 19 elever anger att de är rädda för någon på
skolan. Flera elever efterfrågar mer personal i skolans korridorer och uteområden.
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
För att tillmötesgå behovet av kurator kommer den tjänsten under kommande läsår att
motsvara 100 %. Skolskötersketjänsten kvarstår på 75 % enligt krav från förvaltningen.
Resurspedagogen kommer att ha s.k. enhetstid som ska användas till handledning av
personal, EVK och observationer av elever.
Skolans trygghetsgrupp kommer att göras mer synlig då den kommer att arbeta mer operativt
i verksamheten.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2007/2008 har utarbetats under medverkan av
x Lärare i skolan
x Övrig personal i skolan
x Elever i skolan
x Föräldrar till elever i skolan
Kryssa i lämpliga rutor ovan och skriv nedan hur medverkan har skett.
Föräldraenkät med viss analys, personalenkät med analys, elevhearings,
arbetslagsutvärderingar.
Bedömning och betygssättning
A. MÅL
Mål i Lpo94 s.18
Skolan skall sträva efter att varje elev
utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och
utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de
egna arbetsprestationerna och förutsättningarna
Mål i den lokala arbetsplanen
lärare får en samsyn kring betyg och bedömning
använda ett språk som vänder sig till både elever och föräldrar.
påbörja användandet av det digitala hjälpmedlet Rexnet.
Måluppfyllelse
Resultat
Läsår
Nationella ämnesprov
Antal elever skolår 9
Antal elever som nått målen enligt
provbetygen
Andel elever som nått målen enligt
provbetygen
En
153
2004/2005
Ma
Sv
153
153
2005/2006
Ma
Sv
189
189
En
177
2006/2007
Ma
Sv
177
177
En
156
2007/2008
Ma
Sv
156
156
141
138
144
159
145
162
164
164
165
152
127
149
92
89
94
92
89
94
93
93
93
97
81
96
Resultat - integrerade särskoleelever
Läsår
Antal elever skolår 9
En
189
2004/2005
2005/2006
2006/2007
1
2007/2008
1
1
Andelen elever i år 9 (10) som, efter
sina förutsättningar, når målen i alla
ämnen, enligt skolans bedömning
100
100
100
Andra resultat
Under läsåret har 96,8 % av eleverna nått minst målen för betyget G i engelska, 94, 8 % har
nått målen för minst betyget G i matematik och 98,7 % har nått målen för minst betyget G i
svenska.
I de praktiskt-estetiska ämnena är det ämnet bild som har flest elever som inte nått målen
(5,13%). I de naturorienterande ämnena är det ämnet kemi som har flest elever som inte nått
målen (7,10%). I de samhällsorienterande ämnena är det ämnet historia som har flest elever
som inte nått målen ((5,36%).
Av våra elever i år 9 är 93,6% behöriga att söka till något av gymnasieskolans nationella
program. Det genomsnittliga meritvärdet är 213.
Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål
Måluppfyllelsen i de tre kärnämnena varierar något under åren. I förhållande till de nationella
resultaten har Ö Funkaboskolan en god måluppfyllelse.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Under läsåret har Funkabonätets arbete med material till utvecklingssamtal och de
individuella studieplanerna fortsatt och även kommit in i sin slutfas. I ämnena engelska,
matematik och svenska har gemensamma prov genomförts i alla årskurser.
Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
Alla skolor för år 7 till 9 kommer att deltaga i 4 träffar för att arbeta kring kunskaper, betyg
och bedömning. Myndigheten för skolutvecklings material ”Samtalsguider” kommer att
användas i sammanhanget. Speciallärarna kommer dessutom att deltaga på
ämneskonferenserna i matematik och engelska. Kompensatoriska hjälpmedel köps för att
underlätta inlärningen för barn med särskilda behov. Pedagogisk handledning ges till lärare,
som undervisar elever med behov av särskilt stöd.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2007/2008 har utarbetats under medverkan av
x Lärare i skolan
x Övrig personal i skolan
Elever i skolan
Föräldrar till elever i skolan
Kryssa i lämpliga rutor ovan och skriv nedan hur medverkan har skett.
Diskussioner i samband med ämneskonferenser.
Barns och ungdomars kunskaper om kretslopp och hållbar
utveckling
Utvärderingsunderlag avseende verksamhetsledningssystemets övergripande miljömål fastställda vid
ledningens genomgång bu52.14, 2005-11-10: Punkt 2. Öka barns och ungdomars kunskaper om kretslopp
och hållbar utveckling.
Mål i nationella styrdokument
De 16 nationella miljömålen finns bl.a. på miljömålrådets webbplats: http://miljomal.nu/index.php
Lpo94
I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan
eleverna utveckla en beredskap inför framtiden och utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.
Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att
skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa
hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för
vår gemensamma miljö.
Mål i Lpo94
Skolan skall sträva efter att varje elev
visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv
Rektorn har /.../ ett särskilt ansvar för att
ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana
kunskapsområden är exempelvis miljö
Följande övergripande miljömål är fastställda av barn och ungdomsnämnden:
1. Öka personalens miljökunskaper.
2. Öka barns och ungdomars kunskaper om kretslopp och hållbar utveckling.
Öka utifrån den grundkunskap som redovisats i den årliga mätningen av de övergripande miljömålen. För övriga
betydande miljöaspekter arbetar förskolan skolan fram egna rutiner för att minska eller bibehålla förbrukningen.
Förvaltningskontoret tar årligen fram underlag för förbrukning åt förskolor/skolor.
Minska eller bibehålla mängden osorterat avfall.
Minska eller bibehålla pappersförbrukningen.
Minska eller bibehålla energiförbrukningen.
Minska eller bibehålla vattenförbrukningen.
Mål i den lokala arbetsplanen
Skolans personal är medveten om miljö och att spara resurser till exempel släcka lampor,
stänga av datorer, minska kopieringen och i möjligaste mån kopiera dubbelsidigt.
Kärl för pappersåtervinning finns i samtliga lektionssalar och arbetsrum.
I personalkök, HK-salar, skolrestaurangen och i sophus finns möjlighet till källsortering i
olika fraktioner.
I skolrestaurangen används en del ekologiska varor.
Eleverna deltar i städning av korridor och skolgård för att förbättra miljö och öka trivseln.
Kamratstödjarnas arbete syftar bland annat till en bättre miljö i korridor och på skolgård.
En del material som används i verksamheten är miljömärkta till exempel skrivmaterial.
Arbetsområdet miljö tas upp i undervisningen i flera av skolans ämnen.
Under året har skolans personal fått lämna önskemål om kompetensutveckling inom området
miljö.
C.1 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål i läroplanerna
Antal fraktioner för källsortering är samma som tidigare. Att källsortera är välbekant på
skolan.
Energiförbrukningen på enheten har minskat något, medan förbrukningen av papper är fortsatt
hög. Skolans miljöutvecklare har informerat arbetslagens coacher om förbrukningen och
uppmanat till diskussion i arbetslagen.
Elevernas delaktighet i att städa korridor och skolgård minskar nedskräpningen något i dessa
områden.
I flera av skolans arbetslag har det genomförts ämnesövergripande tema om miljö under
läsåret.
C.2 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Det finns ett vardagligt miljöarbete som involverar både personal och elever. På flera
områden kan vi fortfarande bli bättre till exempel pappersförbrukning och att stänga av
elapparater när de inte används.
I begreppet miljö är fortfarande tyngdpunkten på el, vatten, sopsortering och
pappersförbrukning men involverar även arbetsmiljön för elever och personal.
Arbetet med livskunskap har under läsåret pågått i år 7 och 8. Förväntningar finns på positiva
effekter på klimatet mellan eleverna.
C.3 Redogörelse för vilka åtgärder för förbättring som enheten avser att vidta för ökad
måluppfyllelse kommande läsår
Personalen bör fortsätta att vara goda förebilder i att ta miljöhänsyn och prata med eleverna
om miljön i berörda ämnen och teman men även på handledningen om hur vi kan göra
positiva val/handlingar i vardagen.
Vi ska fortsätta att arbeta med och utveckla ämnesövergripande miljötema i arbetslagen.
Personalen bör vara restriktiv i att ge eleverna skrivmaterial och fortsätta med dubbelsidig
kopiering och försöka minska den totala pappersförbrukningen.
Var och en bör ta ansvar för att stänga av elapparater då de inte används och släcka
belysningen då lokalen inte används.
Detta avsnitt av kvalitetsredovisningen för läsåret 2007/2008 har utarbetats under medverkan av
x Lärare i skolan
x Övrig personal i skolan
Elever i skolan
Föräldrar till elever i skolan
Kryssa i lämpliga rutor ovan och skriv nedan hur medverkan har skett.
Arbetslagsutvärderingar i resp. arbetslag
