Barns hälsa i en social och
kulturell kontext
Framtidens
elevhälsa
Stockholm 140922
Carl Lindgren, med dr
Medicinsk redaktör
1177 Vårdguiden
[email protected]
1700-talet: Hjortbergtavlan i
kyrkan i Släps församling
Halland
1800-talet: Gravsten från
kyrkogård i Hälsingland.
Hälsa = Biologi x Kultur x Politik2
Biologi
Genetik
Epigenetik
Kultur
Sammanhang
Rådande värderingar
Media
Politik
Tillit
Graden av demokrati
Ekonomisk fördelning
Per Fugelli, professor i Socialmedicin,
Oslo Universitet.
www.folk.uio.no/pfugelli
Social Determinants of Health
enligt Michael Marmot
Genes and biology: sex and age
Health behaviors: alcohol use, injection drug
use (needles), unprotected sex, and smoking
Social environment or social characteristics:
discrimination, income, and gender
Physical environment or total ecology: where
a person lives and crowding conditions
Health services or medical care: access to
quality health care and having or not having
insurance
Hälsosituationen för svenska barn är i flera avseenden
bland de bästa i världen. Vi har låg spädbarnsdödlighet,
hög andel ammade spädbarn, låg andel barnolycksfall,
hög andel vaccinerade barn och en jämförelsevis låg andel
barn som utsätts för fysisk bestraffning under barndomen.
De senaste årtiondena har dock den psykiska ohälsan
bland barn och ungdomar ökat. Det är uppenbart att
hälsorisker för barn och ungdom inte ensidigt kan
hanteras inom hälso- och sjukvården. En utökad
samverkan med andra aktörer som förskola, skola och
socialtjänst, är nödvändig.
Socialstyrelsen, Barns Hälsa
http://www.socialstyrelsen/barnochfamilj/barnhälsa
Acessed: 10 juli 2014
”Skolbarns hälsovanor”
• Syfte: följa utvecklingen av hälsa och livsstil hos
11, 13 och 15-åringar (åk 5, 7 och 9)
• Vart fjärde år sedan 1985. Senast 2014 (data
presenteras oktober).
• Sammanställning av data från de 39 länder som
deltar sammanställs av WHO Health Behaviour of
School-aged children (HBSC)
• Under 2013/14 deltog närmare 8 000 barn från
cirka 400 skolor i Sverige
Andel flickor som uppgett av de haft minst två
somatiska eller psykiska besvär ner än en gång i
veckan under de senaste sex månaderna
Källa: Folkhälsomyndigheten, Tonåringars psykiska hälsa- utvecklingen
under de senaste 30 åren.
Andel flickor i
respektive
ålder som haft
minst två
psykiska
besvär som
nedstämdhet,
irritabilitet,
svårt att
somna i
veckan de
senaste sex
månaderna,
1985/86
-2009/10
Nöjd med livet - efter ålder och land
Health Behavioural of School aged Children (HBSC 2006)
11 år
13 år
11
15 år
HBSC 2010
Andel flickor och pojkar i respektive ålder som tagit
läkemedel mot huvudvärk åtminstone en gång varje
månad, under de senaste sex månaderna
Hälsa = Biologi x Kultur x Politik2
Biologi
Genetik
Epigenetik
Kultur
Sammanhang
Rådande värderingar
Media
Politik
Tillit
Graden av demokrati,
Ekonomisk fördelning
Per Fugelli, professor i Socialmedicin,
Oslo Universitet.
www.folk.uio.no/pfugelli
Vissa tillstånd som ingår som normala
variationer i livet omdefinieras till
sjukdom
Sjukdom omformuleras till något som
vi kan erbjuda en behandling för
Shyness: How
Normal Behavior
Became a Sickness
By Christopher Lane. 263 pp., illustrated.
New Haven, CT,
Yale University Press, 2007. $27.50. ISBN
978-0-300-12446-0.
Hälsa = Biologi x Kultur x Politik2
Biologi
Genetik
Epigenetik
Kultur
Sammanhang
Rådande värderingar
Media
Politik
Tillit
Graden av demokrati,
Ekonomisk fördelning
Per Fugelli, professor i Socialmedicin,
Oslo Universitet.
www.folk.uio.no/pfugelli
HÄLSA
HAR EN SJUKDOM
MEN KÄNNER SIG
FRISK
HAR INGEN SJUKDOM
OCH KÄNNER SIG
FRISK
SJUK
DISEASE
FRISK
HAR EN SJUKDOM
OCH KÄNNER SIG
SJUK
HAR INGEN SJUKDOM
MEN KÄNNER SIG SJUK
OHÄLSA
ILLNESS
Var man befinner sig på skalan beror av
individuella, kulturella,
sociala och kontextuella
faktorer
SJUK
Upplevd
ohälsa
Upplevd
hälsa
FRISK
Hälsobegreppet för barn:
”Att fritt kunna få leka,
utforska sin förmåga och
sina begränsningar och att
knyta goda känslomässiga
relationer med sina
närstående”
(Fritt efter Freud)
Barn och fri lek.
Har vår omsorg
om trygghet
gagnat hälsan?
World Values Survey
• Fyra intervjuundersökningar sedan 1981
• Minst 1 000 individer per land och tillfälle
• 80 länder, 85% av jordens befolkning
World Values Survey
• Syfte: jämföra samband mellan
livsåskådningar/värdesystem och sociala,
kulturella, ekonomiska och politiska
förhållanden.
• Vad vill individer få ut av sina liv och hur
skiftar detta över tid och mellan länder?
Pilarna anger hur värderingar har förändrats inom respektive
land från den första undersökningen (mellan1981 och 1990)
till de senaste uppgifterna (2010-2014).
Svenska värderingar
Inte viktigt
•
•
•
•
•
Religion
Traditioner
Auktoriteter
Familjeband
Nationell stolthet
Viktigt
•
•
•
•
•
Ifrågasättande
En egen uppfattning
Välbefinnande
Livskvalitet
Självförverkligande
Hälsa = Biologi x Kultur x Politik2
Biologi
Genetik
Epigenetik
Kultur
Sammanhang
Rådande värderingar
Media
Politik
Tillit
Graden av demokrati
Ekonomisk fördelning
Per Fugelli, professor i Socialmedicin,
Oslo Universitet.
www.folk.uio.no/pfugelli
Gini-koefficienten
Hur man uppfattar sin situation
beror inte bara på objektiva fakta
utan också på förväntningar
EU:s definition på ”allvarlig materiell fattigdom” är att man
inte har råd att betala minst fyra av nio listade varu- och
tjänsteposter för levnadsstandard.
Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC): SCB 2013:62
EU har vid sidan av det absoluta måttet ett relativt mått som indikerar risk för fattigdom: mindre än
60 procent av medianinkomsten i landet (fattigdomsstrecket).
Allvarlig materiell fattigdom =
fyra eller färre av dessa)
- att inte kunna betala oförutsedda utgifter
- att inte ha råd med en veckas semester
- att inte kunna erbjuda en måltid med kött/
fisk/ kyckling varannan dag
- att inte ha råd att värma upp sin bostad
- att inte kunna ha en tvättmaskin hemma,
eller en färg-TV,
eller en telefon,
eller en bil i hushållet
- att sakna möjlighet att betala sina skulder.
Skolans betydelse för psykisk hälsa
- Kognitiv förmåga viktig för hälsa
- Skolan viktig normgivare
- Kamratrelationer viktiga
- Bra prestationer ger stark självkänsla
- Skolmiljön är den absolut viktigaste faktorn
för en subjektivt god hälsa, avsevärt mer
betydelsefull än social bakgrund eller
familjerelation
Källsa: Kuno et al. Factors associated with schoolchildren’s general
subjective well-being. Health Educ Res 2002;17(2):155-65
Är stress i skolan en orsak till
ökningen av ohälsa bland barn?
Skolverket frågar elever i åk 7-9 och gymnasiet i
undersökningen Attityder till Skolan bland annat:
”Hur ofta känner du dig stressad i skolan?
Andel som svarat ”alltid” eller ”oftast”
Totalt Åk 7-9
Totalt
Åk 7-9
Flickor
Åk 7-9
Pojkar
Gymn.
Totalt
Gymn.
Flickor
Gymn.
Pojkar
2000
35
29
34
25
41
55
27
2003
34
31
43
19
36
51
23
2006
28
23
33
15
33
46
21
2009
32
27
36
19
36
50
21
2012
33
26
30
23
38
48
27
Skolverket, Attityder till skolan 2012. Tabell 6.5 sid 70.
I undersökningen Skolbarns Hälovanor ställs frågan:
”Hur pass stressad känner du dig av ditt skolarbete”
Andel som svarat ”mycket” eller ”ganska mycket” (%)
Andel flickor som uppgett av de haft minst två
somatiska eller psykiska besvär ner än en gång i
veckan under de senaste sex månaderna
Källa: Folkhälsomyndigheten, Tonåringars psykiska hälsautvecklingen under de senaste 30 åren.
Jämförelse mellan ”tillfredsställelse med livet”
och skolprestationer hos 15-åringar i de 34
länderna)
HBSC (life satisfaction) 2009/2010:
Holland 1 Finland 3
PISA (test results) 2012:
Sverige 27
Reading Mathematics
Holland
10
4
Finland
3
6
Sverige
27
28
Science
8
2
27
Sveriges sammanlagda resultat (digital problemlösning) är 491
poäng vilket kan jämföras med OECD-ländernas medelvärde
på 500 poäng
- 2 400 elever i Sthlm
län går ut åk 9 utan
behörighet till gymnasiet
varje år.
*Södertälje
21.1%
*Täby
3,3%
*Sthlm län
11,6%
*RIKET
12,5%
- 39 % av dessa hade
föräldrar med låg studieerfarenhet.
- Resultatet har varit i stort
oförändrat sedan 2000
Källa: Länsstyrelsen
Ökad psykisk ohälsa hos unga
Troligaste förklaringarna
• Svårighet att hantera
alla valmöjligheter
• Svårighet att komma
in på arbetsmarknaden
Sociala
medier
Inträde i
vuxenlivet
Individualism
Skolmisslyckande
Uppgivenhet
Prestation
Brist på tillit
Mediabulimi
Arbetsmarknaden
Hälsofixering
Utanförskap
Oro
Närmiljö,
familj, släkt
Referensångest
Globala hot
Symtomobservans
Ӏta litet, dricka vatten
roligt sällskap, sömn om natten.
Käckt arbeta, lägligt bo,
stillhet någon stund på dagen
- det är lagen
för min hälsa och min ro”
Olof von Dalin 1708 - 1763
