Hörnet - Medicinsk fakultet

advertisement
MedVetet
Kontaktblad för Medicinska fakulteten, Umeå universitet
Februari 2008
Rön av Kui Liu et al får betydelse för barnlösa
Signaleringsvägen bakom
ägglossningen identifierad
Forskare vid Umeå universitet har identifierat den molekylära signaleringsväg som styr
aktiveringen av sovande, omogna äggblåsor som finns i kvinnans äggstockar. Upptäckten,
som publiceras i senaste utgåvan av tidskriften Science, kan bland annat leda till att vissa
som drabbats av barnlöshet i framtiden kan få fler provrörsbefruktningsförsök.
För att kvinnor ska vara
fruktsamma under större delen
av livet är det viktigt att de
allra flesta av deras primära
äggblåsor ligger ”sovande”
eller inaktiva i äggstocken.
Klimakteriet inträder när
alla primära äggblåsor har
mognat ut och inga fler
ägg finns tillgängliga för
ägglossning. Mekanismerna
som kontrollerar den tidiga
aktiveringen av de sovande
äggblåsorna, dvs när de
stimuleras till att börja växa
och mogna ut, har hittills varit Kui Liu.
okända.
Kui Lius forskargrupp vid Institutionen
för medicinsk kemi och biofysik visar nu att
aktiveringen av äggblåsorna kontrolleras av
signaleringsvägen PTEN-PI3K. I en musmodell
där genen som kodar för PTEN-proteinet
inaktiverats specifikt i äggceller aktiveras alla
äggblåsor för tidigt och äggstocken töms på
alla ägg redan i unga år. På eventuellt liknande
sätt töms äggstocken på ägg hos kvinnor som
drabbats av sjukdomen premature ovarian
failure (POF), vilket leder till att klimakteriet
inträder betydligt tidigare än normalt.
Fyndet tros ha bred
fysiologisk, klinisk och
praktisk betydelse. Tidigare
har det inte varit möjligt
att använda inaktiva
primära äggblåsor för
provrörsbefruktning, eftersom
de inte kunnat fås att mogna
ut då de odlas i laboratoriet.
Förutom att dessa resultat
ökar vår kunskap om vad
som styr längden på kvinnans
fruksamhetsperiod, kan
resultaten även leda till att
det i framtiden blir möjligt
att aktivera utmognaden och
tillväxten av primära äggblåsor
i provrör. Detta innebär att tillgången till
äggblåsor för provrörsbefruktning blir större.
Detta gäller inte endast för människor utan
även för husdjur, boskap och utrotningshotade
djurarter. Fynden har därför inte enbart
betydelse för kvinnors hälsa men även för
att förbättra fruktsamheten hos djur inom
lantbruket och för möjligheten att rädda
utrotningshotade djurarter som har problem
med att fortplanta sig.
Se även http://www.info.umu.se/
NYHETER/Pressmeddelande.aspx?id=2953.
Blodgrupperna är en viktig del av
infektionsförsvaret
I tidskriften PLoS Pathogens påvisar professor Thomas Boréns forskargrupp tillsammans
med forskare i Bethesda, USA, för första gången att den biologiska funktionen hos
blodgruppssystemet AB0 är att skydda mot infektionssjukdomar.
Det välkända AB0-blodgruppssystemet, som
är baserat på kolhydratmönster, beskrevs redan
för mer än 100 år sedan av Karl Landsteiner
och det är nära nog 60 år sedan Lundaforskaren
Rune Grubb först påvisade att majoriteten av
befolkningen har dess blodgruppsantigener i sin
saliv, tårvätska och mjölk samt i de slemlager
som täcker och skyddar celler och slemhinnor i
både mag-tarmkanalen och munhålan. Fram till
idag har man dock inte förstått den biologiska
Redaktör: Hans Fällman
[email protected]
funktionen hos blodgrupperna, annat än att
de orsakar komplikationer i samband med
blodtransfusioner.
I artikeln visas att de flesta rhesusapor har
blodgrupp B och är av s.k. svag sekretortyp,
en sammansättning som är mycket vanlig hos
människor i Sydostasien, vilket är det område
som rhesusapor ursprungligen härstammar från.
Denna märkliga likhet visar troligen att både
människor och primater/apor i denna del av
786 64 65
www.umu.se/medfak
Publiceringsiver
Hör
net
Publiceringarna i ansedda tidskrifter
står tätare än de berömda spöna
i backen. Månadens portion av
lite biologisk, lite medicinsk, lite
omvårdnadsvetenskaplig, lite
molekylär, lite odontologisk och lite
rehabiliteringsforskande information i
sedvanligt analoga former är därför till
brädden fylld av rapporter om dylikt.
Bidrag, synpunkter, tips och klagomål
mottages med varmare hand än vanligt.
Red.
Arnberg et al upptäcker
angreppsväg mot virus
En grupp forskare vid enheten för virologi
har identifierat den receptor som ett
virus behöver för att orsaka en allvarlig
ögonsjukdom. Mekanismen är gemensam
för flera virustyper och kan visa vägen till
nya virusläkemedel.
Akut hemorrhagisk konjunktivit (AHC) är
en allvarlig och mycket smittsam sjukdom
som drabbar ögats bindhinna. Den orsakas av
viruset CVA24v (coxsackievirus A 24 variant)
och forskarna har nu kunnat identifiera den
receptor på cellytan som viruset binder till.
Upptäckten publiceras i tidskriften Journal of
Virology.
Receptorn, som är kolhydraten sialinsyra,
används också av bl.a. influensavirus och
enterovirus 70 (EV70). Gemensamt för dessa
tre virustyper är att de kan orsaka pandemier,
dvs epidemier med global omfattning.
Forskarna tror därför att upptäckten kan bidra
till utveckling av nya antivirala läkemedel. I
laboratoriemiljö har de sedan tidigare visat att
sialinsyreinnehållande komponenter effektivt
hindrar virus från att infektera ögonceller.
Umeågruppen består av forskarassistent
Niklas Arnberg och forskarstudenterna Emma
Nilsson och Fariba Jamshidi, alla vid enheten
för virologi, Inst. för klinisk mikrobiologi.
Övriga författare till artikeln är Susanne
Johansson, Inst. för kemi, Umeå universitet,
och Steven Oberste, Center for Disease
Control, Atlanta, USA.
världen naturligt anpassat mag-tarmkanalens
kolhydratmönster till faktorer i den lokala
miljön, t.ex. trycket från infektionssjukdomar.
Dessutom visar artikeln att individens
sekretortyp påverkar hur magslemhinnans
kolhydratmönster förändras av en infektion av
magsårsbakterien Helicobacter pylori.
Läs mer på www.info.umu.se/Nyheter/
Pressmeddelande.aspx?id=2940.
fax: 786 76 60
Kan sorkfeber spridas
mellan människor?
Nytt om namn
Ines Anderl har t.o.m. 31 dec. anställts som fo.ass. vid UCMP. Irene
Eriksson har t.o.m. 30 juni anställts som projektassistent, 50%, vid
enheten för geriatrik. Sabine Eriksson har t.o.m. 31 jan. 2009 anställts
som forskningssköterska, 75%, vid enheten för klinisk neurovetenskap.
Ulrika Fallbjörk har t.o.m. 31 dec. anställts som projektassistent, 50%,
vid Inst. för omvårdnad. Bethany van Guelpen har t.o.m. 30 mars
anställts som 1:e fo.ass., 80%, vid enheten för patologi. Betty Guo har
t.o.m. 31 dec. anställts som 1:e fo.ing. vid Inst. för molekylärbiologi.
Tomas Janunger har t.o.m. 31 jan. anställts som projektassistent vid
enheten för medicinsk och klinisk genetik. Liu Jingxia har t.o.m. 31 dec.
Bethany van Guelpen.
anställts som projektassistent vid enheten för anatomi. Jesper Kronhamn
har t.o.m. 31 dec. anställts som projektassistent vid UCMP. Christer Larsson har t.o.m. 31 jan.
anställts som projektassistent vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik. Niklas Lenfeldt har t.o.m.
29 feb. anställts som projektassistent, 50%, vid enheten för klinisk neurovetenskap. Johanna
Lundberg har t.o.m. 30 juni anställts som projektassistent vid enheten för epidemiologi och
folkhälsovetenskap. Margareta Lundqvist har t.o.m. 31 okt. anställts som fo.ing. vid enheten för
patologi. Ingrid Marklund har t.o.m. 30 juni anställts som lab.ass. vid enheten för virologi. Maria
Nordin har t.o.m. 30 apr. anställts som 1:e fo.ass., 75%, vid enheten för yrkesmedicin. Fredrik
Norström har t.o.m. 31 dec. 2009 anställts som statistiker vid enheten för epidemiologi och
folkhälsovetenskap. Emma Persson har t.o.m. 30 juni anställts som projektassistent vid enheten
för oral cellbiologi. Kerstin Sandberg har t.o.m. 15 maj anställts som projektassistent, 40%, vid
enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap.
Anncristine Fjellman Wiklund har fr.o.m. 1 feb. anställts som univ.lektor vid enheten för
sjukgymnastik. Lena Håglin har t.o.m. 31 dec. 2010 anställts som adj. univ.lektor, 50%, vid
enheten för allmänmedicin. Kristina Lejon har t.o.m. 30 juni anställts som vik. univ.lektor vid
enheten för immunologi. Pernilla Lundberg har t.o.m. 30 juni anställts som vik. univ.lektor
vid enheten för molekylär parodontologi. Anders Olofsson har fr.o.m. 1 jan. anställts som
forskarassistent vid UCMP; förordnandetid anges senare. Ulrich von Pawel-Rammingen har
t.o.m. 30 juni anställts som univ. lektor vid Inst. för molekylärbiologi. Solveig Persson-Sjögren
har t.o.m. 30 juni anställts som vik. univ.lektor vid enheten för biomedicinsk laboratorievetenskap.
Ellinor Salander Renberg har fr.o.m. 1 jan. anställts som univ.lektor/överläkare vid enheten för
psykiatri. Ylva Hedberg har fr.o.m. 1 jan. anställts som univ.adjunkt vid enheten för biomedicinsk
laboratorievetenskap. Arja Lehti har t.o.m. 31 dec. 2010 anställts som adj.univ.adjunkt, 25%, vid
enheten för allmänmedicin. Britta Sundberg har t.o.m. 31 dec. anställts som vik. univ.adjunkt,
25%, vid enheten för psykoterapi.
Ulrika Aasa har t.o.m. 31 okt. anställts som vik. univ.lektor vid enheten
för sjukgymnastik. Patrik Danielson har t.o.m. 30 juni anställts som vik.
univ.lektor, 50%, vid enheten för anatomi. Anna Fahlgren har t.o.m. 29
feb. anställts som vik. univ.lektor vid Inst. för molekylärbiologi. David
Granlund har t.o.m. 30 juni anställts som univ.lektor, 50%, vid enheten
för epidemiologi och folkhälsovetenskap. Jinan Li har t.o.m. 31 dec. 2011
anställts som forskarassistent vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik.
Jörgen Lundälv har t.o.m. 30 juni anställts som gästlektor, 30%, vid
enheten för kirurgi.
Patrik Danielson.
Inger Idenäs Reinholdsson har t.o.m. 31 dec. anställts som vik. univ.
adjunkt, 90%, vid tandteknikerprogrammet. Gunilla Lindfors har t.o.m. 31 dec. anställts som
vik. univ.adjunkt vid tandhygienistutbildningen. Helena Moliis har fr.o.m. 1 jan. fått ändrad
organisatorisk placering som inst.sekreterare till enheten för kirurgi.
Stefan Andersson Escher har t.o.m. 31 dec. anställts som 1:e fo.ing., 50%, vid enheten för
pediatrik. Monica Brage har t.o.m. 30 juni anställts som fo.ass., 50%, vid enheten för oral
cellbiologi. Maria Hedberg har t.o.m. 31 dec. anställts som 1:e fo.ass. vid Inst. för odontologi.
Anna-Carin Hägglund har t.o.m. 31 dec. anställts som 1:e fo.ing. vid UCMM. Jenny Lundqvist
har t.o.m. 31 dec. anställts som fo.ass. vid Inst. för molekylärbiologi. Ya-fang Mei har t.o.m. 31
dec. anställts som 1:e fo.ing. vid enheten för virologi. Stefan Norlin har fr.o.m. 1 jan. anställts som
1:e fo.ing. vid UCMM.
Sandra Andersson har t.o.m. 29 feb. anställts som tekniker II vid GDL. Monica Bylund har
t.o.m. 30 juni anställts som inst.sekr,, 50%, vid Inst. för omvårdnad. Anna-Lena Chabes har
t.o.m. 31 dec. anställts som projektassistent vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik. Gunilla
Dahlgren har t.o.m. 31 jan. anställts som projektassistent, 30%, vid enheten för sjukgymnastik.
Redaktör: Hans Fällman
[email protected]
786 64 65
www.umu.se/medfak
I anslutning till fjolårets epidemi har en
forskargrupp vid Umeå universitet för
första gången lyckats påvisa sorkfebervirus
i mänsklig saliv. Det lyfter fram frågan
om smittöverföring också kan ske mellan
människor.
I Sverige förekommer sorkfeber framförallt i
den norra landsdelen. Det är en zoonos, dvs.
en infektionssjukdom som normalt överförs
mellan djur och människa genom att skogssork
utsöndrar puumalavirus via saliv, urin och
avföring. Vanligtvis blir människor infekterade
genom att andas in damm som förorenats
med virus av sorkars utsöndringar eller via
direktkontakt med djuren.
Nyligen har man i Sydamerika visat
att andesvirus, som är nära besläktat med
sorkfeberviruset, i vissa fall kan spridas
mellan människor. Läs mer på http://www.
info.umu.se/Nyheter/Pressmeddelande.
aspx?id=2946.
Umeåforskare upptäcker
medel mot afrikansk
sömnsjuka
En grupp forskare vid Inst. för medicinsk
kemi och biofysik har upptäckt att den
parasit som orsakar afrikansk sömnsjuka
är känslig för ett tidigare använt
virusläkemedel, Ara-A (adeninarabinosid).
Afrikansk sömnsjuka orsakas av en encellig
parasit, Trypanosoma brucei, som sprids av
tse-tseflugor i de centrala delarna av Afrika.
Sjukdomen är dödlig och drabbar människor
såväl som boskap. Det finns inget vaccin
och de idag tillgängliga läkemedlen är giftiga
eller besvärliga att använda. Ett av de mest
använda, melarsoprol, har visat sig ge dödliga
hjärnskador i 5-10% av fallen.
T. brucei är för sin överlevnad helt
beroende av adenosin (eller andra liknande
ämnen, puriner) som tas upp från blodet.
Anders Hofers grupp vid Inst. vid medicinsk
kemi och biofysik visar nu att parasiten har
utvecklat ett effektivt enzym, adenosinkinas,
för att omvandla adenosin till de nukleotider
som behövs för att parasiten ska kunna
tillverka DNA och RNA. En del läkemedel
som liknar adenosin, s.k. adenosinanaloger,
har tidigare visats haft god effekt mot
sömnsjuka i försöksdjur men det har inte
varit känt varför parasiten är känslig mot
dessa mediciner. Umeåforskarna visar nu
att Ara-A, en adenosinanalog, omvandlas
till nukleotid av adenosinkinas och därefter
dödar parasiterna genom att påverka nivåerna
av andra nukleotider och genom att hämma
tillverkningen av DNA.
Läs mer på http://www.info.umu.se/
Nyheter/Pressmeddelande.aspx?id=2937.
fax: 786 76 60
David Eriksson har t.o.m. 30 juni anställts som projektassistent vid enheten för immunologi.
Johan Eriksson har t.o.m. 31 dec. 2009 anställts som projektassistent vid enheten för fysiologi.
Anna-Lena Lundström har fått förlängd placering t.o.m. 31 dec. som lab.ass. vid Inst. för
odontologi. Marja-Kristin Skum har t.o.m. 14 apr. anställts som projektassistent, 50%, vid
enheten för psykiatri. Hanna Uvell har t.o.m. 29 feb. anställts som projektassistent vid Inst. för
medicinsk kemi och biofysik.
Jonas Burén har t.o.m. 31 dec. anställts som 1:e fo.ing. vid enheten för medicin. Eva Elgh har
t.o.m. 31 dec. anställts som 1:e fo.ass. vid enheten för geriatrik. Anna Nilsson har t.o.m. 31 dec.
anställts som fo.ass. vid enheten för histologi med cellbiologi. Ullagreta Gidlund fr.o.m. 1 jan.
anställts som inst.sekr. vid enheterna för anestesiologi och intensivvård, 50% och klinisk fysiologi,
10%, sam vid enheten för anestesiologi och intensivvård, 40%, t.o.m. 30 juni. Olav Lindqvist
har t.o.m. 31 maj anställts som projektassistent vid Inst. för omvårdnad. Anna Norberg har
t.o.m. 6 juni anställts som projektassistent, 80%, vid enheten för medicinsk och klinisk genetik.
Anna Nordström har fr.o.m. 1 dec. 2007 anställts som inst.sekr., 75%, vid enheten för pediatrik.
Birgitta Olofsson har t.o.m. 31 dec. anställts som forskningssköterska vid enheten för geriatrik.
Anna Rydström har t.o.m. 30 juli anställts som projektassistent vid Inst. för molekylärbiologi.
Ann Sörlin har t.o.m. 31 dec. anställts som studievägledare, 20%, vid
enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap.
Niklas Arnberg har t.o.m. 31 dec. anställts som forskarassistent vid
enheten för virologi. Anders Behndig har t.o.m. 31 dec. 2010 anställts
som adj. univ.adjunkt, 20%, i oftalmiatrik vid enheten för oftalmiatrik.
David Edvardsson har t.o.m. 31 juli anställts som univ.lektor i omvårdnad
vid Institutionen för omvårdnad. Ingrid Mogren har t.o.m. 2 dec. 2010
anställts som adj. lektor, 20%, vid enheten för obstetrik och gynekologi.
Fatima PedrosaFatima Pedrosa-Domellöf har fr.o.m. 1 dec. anställts som professor i
Domellöf.
ögonsjukdomar vid Inst. för klinisk vetenskap.
Fredrik Elgh har t.o.m. 30 nov. 2010 anställts som adj. professor i patologi, 20%, vid Inst.
för medicinsk biovetenskap. Thomas Mooe har t.o.m. 31 dec. 2010 anställts som adj. lektor i
medicin, 40%, vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin.
Jeanette Sigurdh har t.o.m. 31 dec. anställts som fo.ass. vid enheten för barn- och
ungdomspsykiatri. Helena Edberg har fr.o.m. 1 dec. anställts som tekniker II vid BISAM.
Rebecka Forsberg har t.o.m. 31 dec. 2009 anställts som projekledare vid enheten för kirurgi. Sara
Forsmark har t.o.m. 29 feb. anställts som tekniker II vid GDL. Lena Lindgren har t.o.m. 24 jan.
2010 anställts som fo.ing. vid enheten för klinisk bakteriologi. Kadri Meister har fr.o.m. 1 jan.
anställts som statistiker vid enheten för yrkesmedicin. Anna Möllsten har t.o.m. 31 dec. anställts
som projektassistent vid enheten för pediatrik.
Till ”8th International Meeting on Simulation in Healthcare” den 14-16 januari i San Diego,
Kalifornien, hade 123 bidrag skickats in bland vilka 65 valdes ut för presentation. Bidragen
granskades och poängsattes för originalitet, klinisk betydelse och vetenskaplig stringens. I kategorin
”Education”, som med 51 bidrag var den största av totalt tre, kom ett bidrag från Umeå universitet
på tredje plats. Bakom projektet – med titeln ”Retention of Dental Student Skill at Interpreting
Spatial Information in Radiographs After Radiology Simulator Training” – ligger Tore Nilsson och
Jan Ahlqvist vid Inst. för odontologi, i samarbete med Leif Hedman vid Inst. för psykologi.
Fakultetsnämnden föreslår rektor befordra Staffan Bohm till professor i molekylärbiologi.
Anna-Karin Hurtig, ledamot av Programkommittén för masterprogrammet i folkhälsovetenskap,
har av Grundutbildningsrådet utsett till ledamot av Internationella kommittén.
Per-Arne Oldenborg, universitetslektor i histologi med cellbiologi vid Inst.
för integrativ medicinsk biologi, är från 1 januari ledamot i Forskarutbildni
ngsnämnden. Han ersätter där professor Thomas Borén som är tjänstledig
för verksamhet i USA.
Per-Arne Oldenborg.
Marlene Sandlund, doktorand vid Inst. för samhällsmedicin och
rehabilitering, enheten för sjukgymnastik, har fått stipendium på 60
000 kr från Drottning Silvias Jubileumsfond för forskning om barn och
handikapp. Hennes forskningsprojekt har rubriken ”Interaktivt dataspel i
rehabilitering av barn med rörelseproblem”.
Vårens
fastställda sammanträden
Fakultetsnämnden: Tors 6 feb, 11
mars, 23 apr, 12 juni. Tid: 13.00. Lokal:
Sammanträdesrum 9 tr, Tandläkarhögskolan.
Forskningsrådet: Tis 27 feb, 2 apr, 7 maj, 18
juni. Tid: 9.00. Lokal: Sammanträdesrum 9 tr,
Tandläkarhögskolan.
Forskarutbildningsnämnden (FUN): Tis 26
feb i Prefekten, plan 4, 1 apr, 6 maj, 10 juni. Tid:
12.00. Lokal: Professorn, Förvaltningshuset.
Anställnings- och docenturnämnden: Mån 11
feb, 25 feb, ons 12 mars, 26 mars, mån 14 apr,
tis 13 maj, mån 26 maj, tis 10 juni 18.00. Tid:
13.15. Lokal: Utsikten, Allmänmedicin.
Grundutbildningsrådet (GR): Mån 25 feb, 31
mars, 28 apr, 16 juni, 9 sept. Tid: 13.15. Lokal:
Sammanträdesrum 9 tr, Tandläkarhögskolan.
Internationella kommittén: Tors 28 feb 15.30,
27 mars, 24 apr, 29 maj 12.00. Tid: 15.00.
Lokal: Docenten, Förv. huset pl 8.
Informationskommittén: Tis 12 feb, 18 mars,
1 april, 13 maj, 10 juni. Tid: 14.00. Lokal:
Biblioteket, Immunologen.
Programkommittén för arbetsterapeut- och
sjukgymnastutbildning: Ons 20 feb, 19 mars,
16 apr, 14 maj. Tid: 14.00. Lokal: Inst. bibl.,
Vårdvetarhuset.
Programkommittén för biomedicinprogrammet: Mån 4 feb, 3 mars, 7 april. Tid:
16.00. Lokal: VIP-rummet, 9 tr, by 1D, NUS.
Programkommittén för biomedicinsk
analytikerutbildning: Ons 20 feb, tis 18 mars,
15 apr, 20 maj, 10 juni. Tid: 15.15. Lokal:
Biblioteket, Immunologi.
Programkommittén för Masterprogrammet i
folkhälsovetenskap: Tors 3 apr, tis 3 juni. Tid:
13.00. Lokal: Sammantr. rum Butajira, by 9 B,
NUS.
Programkommittén för logopedutbildning:
Ons 13 feb, 12 mars, 16 apr, 21 maj, 11 juni.
Tid: 15.15. Lokal: Logopedutbildningens
bibliotek, byggnad 1B, NUS.
Programkommittén för läkarutbildning: 26
feb, 1 apr, 29 apr, 27 maj, 11 juni. Tid: 13.00.
Lokal: Smtr. rum 9 tr, Tandläkarhögskolan.
Programkommittén för odontologiska
utbildningar: Tors 21 feb, 14 mars, 17
apr, 19 maj och 9 juni. Tid: 13.00. Lokal:
Sammanträdesrum 9 tr, Tandläkarhögskolan.
Programkommittén för sjuksköterskeutbildningarna: Ons 20 feb, 19 mars, 16
apr, 28 maj. Tid: 13.00. Lokal: Videostudion,
souterrängplan, Vårdvetarhuset.
Samverkan: Tors 7 feb, 21 feb, 6 mars, ons 19
mars, tors 3 apr, 17 apr, tis 29 apr, 13 maj, tors
29 maj, ons 18 juni. Tid: 13.15. Lokal: Smtr.
rum Student, plan 8, Förvaltningshuset.
ALF-kommittén: Tis 26 feb, 1 apr, 29 apr, 3
juni. Tid: 8.00.
Redaktör & redigerare: Bertil Born
[email protected]
786 60 58
www.umu.se/medfak
fax: 786 76 60
Umeåforskare visar hur immunförsvaret
styr målinriktningen av antikroppar
Swedish Brain Power
presenterar sig 5 februari
En grupp forskare vid Umeå universitet har upptäckt att AID – det enzym som förbättrar
antikropparna i immunförsvaret – styrs av antikropparna själva och visar i den
amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS hur detta går till.
I samband med att ledningsgruppen för
forskningsprogrammet Swedish Brain Power
besöker Umeå universitet anordnas en öppen
föreläsning tisdag den 5 februari kl. 10.00–
12.00 i Sal Betula, by. 6M, NUS.
Swedish Brain Power är ett riksomfattande
forskningsprogram med mål att utveckla tidig
diagnostik, behandling och omvårdnad av
patienter med neurodegenerativa sjukdomar.
Från fakulteteten medverkar neurologen
Peter M. Andersen under rubriken ”Om
orsakerna till ALS” och geriatern Gösta Bucht
som berättar om datoriserat beslutsstöd i
demensvården.
Se detaljerat program på
Människans förmåga att framställa effektiva
antikroppar har en central roll i försvaret
mot infektioner och förmågan att bli immun
mot en sjukdomsframkallande organism efter
genomgången infektion eller efter vaccinering.
För att förbättra och målinrikta
antikropparna startar specialiserade celler,
B-celler, tillverkningen av ett enzym, AID
(Activation-induced cytidine deaminase), som
kan ändra i cellens gener för antikroppstillverk
ningen. AID:s förbättring av antikroppsgener
möjliggör kraftfulla och mycket specifika
antikroppssvar mot infektionsframkallande
organismer. Tyvärr orsakar samma mekanism
ibland också olämpliga svar, vilket kan hända
vid inflammatoriska sjukdomar. AID-orsakade
förändringar av gener har dessutom stor
betydelse vid uppkomsten av tumörer i B-celler.
Läs mer på http://www.info.umu.se/
Nyheter/Pressmeddelande.aspx?id=2942.
Disputationer i februari
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/sem_
konf/BrainPower_080205.pdf
1 februari 9.00 – Lokal: Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS
Björn Lundberg Safety and efficiacy of intracameral mydriatics in cataract surgery Inst. för klinisk
vetenskap, oftalmiatrik. Opponent: Prof. Charlotta Zetterström, Ullevåls universitetssjukhus,
Norge. Huvudhandledare: Anders Behndig, Inst. för klinisk vetenskap, oftalmiatrik.
7 februari 9.00 – Lokal: Sal 135, by. 9A, bv., enheten för allmänmedicin, NUS
Ingemar Bylesjö Epidemiological, clinical and pathogenetic studies in acute intermittent porphyria
Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin. Opponent: Prof. Pertti Mustajoki,
Helsingfors universitet, Finland. Huvudhandledare: Christer Andersson, Inst. för folkhälsa och
klinisk medicin, allmänmedicin.
22 februari 9.00 – Lokal: Hörsal Betula, by 6M, NUS
Linda Boldrup The role of p63 and p63 related proteins in squamous cell carcinoma of the head and
neck Inst. för medicinsk biovetenskap, patologi. Opponent: Dr Wendy Weinberg, Bethesda, USA.
Huvudhandledare: Karin Nylander, Inst. för medicinsk biovetenskap, patologi.
29 februari 9.00 – Lokal: Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS
Kristina Engström Fluoride concentration in plaque and saliva and its effects on oral ecology
after intake of fluoridated milk Inst. för odontologi, pedodonti. Opponent: Prof. Göran Dahllöf,
Karolinska institutet. Huvudhandledare: Svante Twetman, Inst. för odontologi, pedodonti.
29 februari 9.00 – Lokal: Sal 135, by. 9A, bv., enheten för allmänmedicin, NUS
Fikru Tesfaye Epidemiology of Cardiovascular Disease Risk Factors in Ethiopia: The urban-rural
divide Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och folkhälsovetenskap. Opponent:
Prof. Rainer Sauerborn, Heidelbergs universitet, Tyskland. Huvudhandledare: Peter Byass, Inst. för
folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och folkhälsovetenskap. 29 februari 13.00 – Lokal: Sal 135, by. 9A, bv., enheten för allmänmedicin, NUS
Edward Fottrell Measuring mortality in resource-poor countries Inst. för folkhälsa och klinisk
medicin, epidemiologi och folkhälsovetenskap. Opponent: Prof. Heiko Becher, Heidelbergs
universitet, Tyskland. Huvudhandledare: Peter Byass, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin,
epidemiologi och folkhälsovetenskap.
För så gott som samtliga avhandlingar som ges ut från fakulteten gäller numera att de kan
laddas hem i pdf-format från www.diva-portal.org/umu/, klicka på ”Avhandlingar”.
Mer information om Swedish Brain Power
finns på http://www.swedishbrainpower.se
Medicinsk kemi och
biofysiks seminarieserie
under våren
Programmet för Medicinsk kemi och biofysiks
seminarieserie för våren finns att läsa på http://
www.medchem.umu.se/seminar/index.
html.
Seminarierna är på tisdagar i hörsal
lektionssal KB3A9, våning 3 i KBC-huset,
vanligtvis klockan 15:30.
Nationell och
internationell
seminarieserie
”Den nationella och internationella
seminarieserien” startar 1 februari. Seminarierna
hålls på fredagar klockan 14.30 i hörsal Betula,
byggnad 6M. Seminarieserien är ett samarbete
mellan Inst. för molekylärbiologi, Inst. för
medicinsk biovetenskap, Inst. för klinisk
mikrobiologi, UCMM, UCMP och UKBF.
Hela programmet på http://www.molbiol.
umu.se/seminars/Spring2008.htm.
Licentiatseminarier i februari
1 februari 9.00 – Lokal: Hand- och plastikkirurgis konferensrum, By. 5A, 6 tr., NUS
Maria Åberg Functional recovery after peripheral nerve surgery – evaluation of a new surgical
technique in humans Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, hand- och plastikkurirgi.
Huvudhandledare: Mikael Wiberg, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, hand- och
plastikkirurgi.
MedVetets redaktion består av
informatörerna Hans Fällman och
Bertil Born. De nås på anknytning
64 65 respektive 60 58 eller e-post
[email protected] respektive
[email protected]
Umeå universitet
Medicinska fakulteten
Kommunikationskontoret
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards