Barnets rätt till hälsa och välfärd
på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?
Ingemar Kjellmer
Centrum för barns rätt till hälsa
Drottning Silvias barn- och
ungdomssjukhus
Kunskapscentrum för Barnkonventionen
VGR
200913
Vi vill stärka
skolhälsovården
genom ökat
fokus på
förebyggande
arbete och på
psykisk hälsa
Barn med psykiska
problem behöver
hjälp och stöd i ett
tidigt skede. För det
krävs ökade
resurser till
skolhälsovården.
Några grundläggande fakta om hjärnan
• 100 miljarder nervceller 100 000 000 000
• 10 ggr så många stödjeceller – glia
• Varje nervcell står i princip i förbindelse med
varje annan nervcell via 1000 – 10000
kontaktpunkter – synapser
• Tidig synapsbildning under sent fosterliv och
tidiga barnaår, följt av utglesning och
organisation av hjärnans banor
Barnets upplevelser och
erfarenheter formar hjärnan
nervceller-neuron
synapstäthet vid olika åldrar
700/s
http://developingchild.
harvard.edu
Hjärnbarken hos människa tar god tid på sig
att mogna färdigt
Human cortical development
N Gogtay et al PNAS 2004;101:8174-79
Vilka praktiskt viktiga slutsatser kan vi dra?
• Hjärnan anläggs tidigt under fosterlivet och
fungerar för alltmer komplexa uppgifter allt
efter mognad
• Under senare delen av fosterlivet sker
synapsbildning i rasande takt
• Dynamisk omformning av hjärnan fortsätter
upp i ung vuxen ålder
• Hjärnan formas i samspelet mellan genetik
och miljö i vidaste bemärkelse
• Dålig uppväxtmiljö och utsatthet skadar
hjärnan på kort och lång sikt
Psykisk sjukdom, missbruk, usel social miljö,
försummelse och misshandel av barnet eller
våld i hemmet är alla
starka riskfaktorer för
dålig psykisk och somatisk hälsa hos barnet,
ökande beteendeproblem, antisocialt
beteende, brottslighet, drogmissbruk,
misshandel av partner, tonårsgraviditeter,
självmord under tonår och ungdomstid
Creating a Healthier Future Through Early Interventions for Children
Mercy JA, Saul J JAMA June 3, 2009;301:2262-4
METROPOLIT PROJEKTET, STOCKHOLM
Barnens egen skattning av popularitet
Ju mindre populär i 6:e klass desto större risk
för psykisk ohälsa och alkoholism
för självskador och suicidförsök
att sjukhusvårdas mellan 20-50 år
för hjärt-kärl sjukdom och diabetes
Skillnader kvarstår när man korrigerar för sociala
faktorer
Peer status in school and adult disease risk: A 30-year follow-up
study of disease-specific morbidity in a Stockholm cohort
Ylva Almquist: J Epidemiol Community Health 2009, Sept 29
Starka samband
mellan
•sjuk förälder
•arbetslös förälder
•dålig ekonomi
•konflikter i hemmet
•placering
under barndomen
och dålig psykisk
hälsa i vuxen ålder
Olika mognadstakt för olika funktioner i hjärnan
Risktagande ensam eller i grupp
Svenska skolbarn 2005-6 med minst ett ”somatiskt”
symptom (huvudvärk, annan värk, yrsel) och minst
ett ”psykologiskt” symptom (nedstämdhet,
nervositet, irritabilitet, sömnproblem) www.fhi.se
70
psychological
Per cent
60
50
somatic
40
psychological
30
20
10
somatic
♀
♂
♀
♂
0
1
2
3
AGE in Years
11
13
15
Children´s Health in Swedish Municipalities
Save the Children 2004 Lennart Köhler
Indikatorer för oro ökar 1950-95
Låg social status
Brist på vänner
Stress tidigt i livet
Internationellt jämförbara data om hälsa
och sociala problem
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Förtroendenivå
Psykisk sjukdom (inkl alkohol och droger)
Förväntad livslängd och barnadödlighet
Fetma
Skolprestationer
Tonårsgraviditeter
Mord
Frekvens fängelsestraff
Social rörlighet
Hälsorelaterade och sociala problem hänger
samman med graden av ojämlikhet
Peter Tillberg: Blir du lönsam, lille vän?
Men hur kommer vi åt
problemet?
Och vad har det med
barnets rättigheter att göra
Och med lönsamhet?
Skill Formation and the Economics of Investing
in Disadvantaged Children
James J Heckman et al Science 2006; 312:1900-1902
Men hur kommer vi åt problemet?
Och vad har det med barnets rättigheter att göra
• Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för
prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa.
Skolverket, Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut, 2004
• Det är bättre stämma i bäcken än i ån. Ingvar Nilsson
och Anders Wadeskog, Skandia Idéer för livet, 2008
• NU – inte senare! Om att hjälpa barn i tid och en klok
samhällsekonomi. Stiftelsen Allmänna Barnhuset 2009:3
• Tackling inequality: get them while they´re young
British Medical Journal 2010, Febr 13;340:346-348
”Under en trettioårs
period kan en missbrukare kosta samhället
12-15 miljoner kronor.”
Det finns inget enda
barn, som måste bli
missbrukare, men det
finns många barn som
är i riskzonen
FNs konvention om barnets rättigheter
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Barnets bästa
Uppfostran och utveckling
Skydd mot övergrepp
Hälsa och sjukvård
Social trygghet
Levnadsstandard
Utbildning
Skydd mot narkotika
Skydd mot utnyttjande
Art 3
Art 18
Art 19
Art 24
Art 26
Art 27
Art 28,29
Art 33
Art 34-36
Från Det är bättre att stämma i bäcken än i ån
Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 2008
Hälsa hos ungdomar – en kommunal angelägenhet
Förutsättningar: Tre näraliggande kommuner i
Västsverige med liknande storlek, ekonomi och
befolkningssammansättning. En av dem har 15
års aktivt och medvetet hälsoarbete för barn
och unga, de andra två anser att barnens fritid
inte är kommunens sak.
Slutsatser: Ungdomarna i den ”aktiva”
kommunen hade genomgående bättre psykisk
hälsa, bättre hälsovanor och mindre
riskbeteende jämfört med ungdomar i de andra
två kommunerna
Berg-Kelly K et al. Health habits and risk behavior among youth in
three communities with different public health approach. Scand J
Soc Med 1997;25:149-55
SLUTSATSER
• Helhetssyn, samverkan
• Långsiktighet
• Brukarmakt
• Förebyggande insatser skall
ses som investeringar
Två strukturer i dagens samhälle har för
stort inflytande för att de missgynnade
10% av barnen skall ha det bra
• Kommunerna, som tillåter en alltför stor
skillnad i levnadsvillkor för barnen
• Familjerna, därför att ”familjerätten” tar stor
hänsyn till föräldrarnas rätt men för liten till
barnens rättigheter
