Kemi
Namn: ……………………………………………………………………………………………………………………
Klass:
9H
En naturvetenskaplig undersökning går ut på att få svar på en fråga eller bevisa
ett påstående. För att göra detta genomförs mätningar och observationer.
Det kan finnas faktorer som kan påverka undersökningens mätningar.
De kallas för felkällor. För att få ett så korrekt resultat som möjligt bör felkällor
undvikas.
Om felkällor undvikits och undersökningen i övrigt är tillräckligt bra utformad
så ska det vara möjligt för någon annan att göra undersökningen och då få liknande
resultat.
Kemi
Undervisning:
Den här veckan repeterar och övar inför nationellt prov i kemi; A1, A2, A3
Vi tar upp stora delar det centrala innehållet.
Utöver NP som genomförs på torsdag 16/4 kommer du att få genomföra en laboration
som du ska skriva en rapport på samt göra ett test utifrån det vi repeterat utifrån
faktakunskaper.
Tidsplanering:
Teori
9H
Må 13/4
(150)
Ti 14/4
(230)
On 15/4
(180)
To 16/4
(150)
Inlämning
A1: genomgång och arbeta med frågor
A3: planera laboration
A1: genomgång och arbeta med frågor
A2: argumentation
A1: genomgång och arbeta med frågor
A3: planera laboration
Nationellt prov i kemi i sal A39
A1 8.30-9.55
A2 10.15-11.10
A3 12.20-13.00
Laboration med rapport
Test på frågorna i häftet
Fr 17/4
(150)
Må 20/4 Argumentationsuppgift
(50)
Fr 24/4 Test på frågorna i häftet
(50)
NP Kemi
Rapport
Test
Test
Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att:
använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i
frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle
använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara
kemiska samband inuti människan
genomföra systematiska undersökningar i kemi
Kemi
Arbetsmaterial:
Nationellt prov i kemi från år 2013, A1, A2, A3.
Titta på hur frågorna ställs och vad du förväntas kunna efter 3 år på högstadiet.
Rätta dig själv eller titta i facit hur frågorna förväntas besvaras.
Exempel på proven hittar du under www.edusci.emu.se/np eller www.skolverket.se
Kemi spektrum (svart bok):
Material att läsa är kemi spektrums sammanfattningar av alla kapitel.
Bok finns att låna om du vill fördjupa dig i ett kapitel.
Kapitel i kemi spektrum:
1. Kemins grunder
2. Luft och vätgas
3. Vatten
4. Syror och baser
5. Jonföreningar
6. Mark
7. Organisk kemi
8. Livets kemi
9. Kost, hälsa, hygien
10. Kol och förbränning
11. Materia
12. Metaller
13. Periodiska systemet
14. Kemin i samhället
Ordlista – vilka ord kan du?
Förslag, leta i sammanfattningarna och skriv ner din förklaring i begreppslistan.
Frågor
Du har i vecka 14 fått ett häfte med ”lättbesvarade” frågor utifrån varje kapitel för
att du ska kunna repetera och testa dina faktakunskaper och även lära dig nya saker.
Du kan genomföra alla på egen hand. Svaren tar vi gemensamt till en början, det finns
även skriftliga svar.
Kemi
Kunskapskrav:
E
C
A
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör
energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta
från värderingar och formulerar ställningstaganden
med enkla motiveringar samt beskriver några
tänkbara konsekvenser.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör
energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta
från värderingar och formulerar ställningstaganden
med utvecklade motiveringar samt beskriver några
tänkbara konsekvenser.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör
energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta
från värderingar och formulerar ställningstaganden
med välutvecklade motiveringar samt beskriver några
tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför
och bemöter åsikter och argument på ett sätt som
till viss del för diskussionerna framåt.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför
och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för
diskussionerna framåt.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför
och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för
diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar
dem.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och
använder då olika källor och för enkla och till viss
del underbyggda resonemang om informationens och
källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och
använder då olika källor och för utvecklade och
relativt väl underbyggda resonemang om
informationens och källornas trovärdighet och
relevans.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och
använder då olika källor och för välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om informationens och
källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda informationen på ett relativt väl
fungerande sätt i diskussioner och för att skapa
utvecklade texter och andra framställningar och med
relativt god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan använda informationen på ett väl
fungerande sätt i diskussioner och för att skapa
välutvecklade texter och andra framställningar och
med god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna
planeringar och även formulera enkla frågeställningar
och planeringar som det efter någon bearbetning går
att arbeta systematiskt utifrån.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna
planeringar och även formulera enkla frågeställningar
och planeringar som det går att arbeta systematiskt
utifrån.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett
säkert och ändamålsenligt sätt.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett
säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna
och drar då utvecklade slutsatser med relativt god
koppling till kemiska modeller och teorier.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna
och drar då välutvecklade slutsatser med god
koppling till kemiska modeller och teorier.
Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens
rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan
förbättras.
Eleven för välutvecklade resonemang kring
resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor
och ger förslag på hur undersökningarna kan
förbättras och visar på nya tänkbara
frågeställningar att undersöka.
Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak
fungerande sätt i diskussioner och för att skapa
enkla texter och andra framställningar och med viss
anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna
planeringar och även bidra till att formulera enkla
frågeställningar och planeringar som det går att
arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett
säkert och i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna
och drar då enkla slutsatser med viss koppling till
kemiska modeller och teorier.
Eleven för enkla resonemang kring resultatens
rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur
undersökningarna kan förbättras.
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av
undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter.
Eleven har grundläggande kunskaper om materiens
uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och
andra kemiska sammanhang och visar det genom att
ge exempel och beskriva dessa med viss användning
av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda
resonemang om kemiska processer i levande
organismer, mark, luft och vatten och visar då på
enkelt identifierbara kemiska samband i naturen.
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska
processer används i vardagen och samhället och
beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband
och ger exempel på energiomvandlingar och
materiens kretslopp.
Dessutom för eleven enkla och till viss del
underbyggda resonemang kring hur människans
användning av energi och naturresurser påverkar
miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till
en hållbar utveckling.
Eleven kan beskriva och ge exempel på några
centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras
betydelse för människors levnadsvillkor.
Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av
undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter.
Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad,
oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska
sammanhang och visar det genom att förklara och
visa på samband inom dessa med relativt god
användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om kemiska processer i
levande organismer, mark, luft och vatten och visar då
på förhållandevis komplexa kemiska samband i
naturen.
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska
processer används i vardagen och samhället och
beskriver då förhållandevis komplexa kemiska
samband och förklarar och visar på samband mellan
energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang kring hur människans
användning av energi och naturresurser påverkar
miljön och visar på fördelar och begränsningar hos
några åtgärder som kan bidra till en hållbar
utveckling.
Eleven kan förklara och visa på samband mellan
några centrala naturvetenskapliga upptäckter och
deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer
av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter.
Eleven har mycket goda kunskaper om materiens
uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och
andra kemiska sammanhang och visar det genom att
förklara och visa på samband inom dessa och något
generellt drag med god användning av kemins
begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda
resonemang om kemiska processer i levande
organismer, mark, luft och vatten och visar då på
komplexa kemiska samband i naturen.
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska
processer används i vardagen och samhället och
beskriver då komplexa kemiska samband och
förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar
och materiens kretslopp.
Dessutom för eleven välutvecklade och väl
underbyggda resonemang kring hur människans
användning av energi och naturresurser påverkar
miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och
begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till
en hållbar utveckling.
Eleven kan förklara och generalisera kring några
centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras
betydelse för människors levnadsvillkor.
Kemi
Ordlista – vilka ord kan du?
1. Kemins grunder
2. Luft och vätgas
3. Vatten
Atom
Atmosfär
Saltvatten
Molekyl
Luftfuktighet
Sötvatten
Grundämne
Syre
Grundvatten
Kemiskt tecken
Oxid
Ytvatten
Kemisk förening
Koloxid
Ytspänning
Kemisk reaktion
Kväve
Kapillärkraft
Fast, flytande, gas
Ädelgas
Vattnets kretslopp
Kokpunkt
Ozon
Hårt vatten
Förångas
Freon
Avhärdning
Smältpunkt
Kretslopp
Reningsverk
Kondensera
Förbränning
Polär molekyl
Avdunsta
Koldioxid
Molekylformel
Fotosyntes
Rent ämne
Växthuseffekten
Uppslamning
Lösning
Global
uppvärmning
Biobränsle
Mättad/omättad
Surt regn
Lösningsmedel
Smog
Filtrering
Vätgas
Destillation
Bränslecell
Kemi
Ordlista – vilka ord kan du?
4. Syror och baser
5. Jonföreningar
6. Mark
Syra
Natriumklorid
Mineral
Bas
Koksalt
Bergart
Neutral lösning
Salter
Granit
Neutralisation
Kristall
Mineraljord
Svag syra
Gips
Organisk jord
Stark syra
Salmiak
Vittring
Fräter
Fällning
Kvävefixering
Indikator
Kvävets kretslopp
pH-skala
Konstgödsel
pH-papper
Nitrat
Vätejon
Övergödning
Koncentrerad syra
Ekologiskt jordbruk
Utspädd syra
Saltsyra
Natriumhydroxid
Ammoniak
Kalkning
Kemi
Ordlista – vilka ord kan du?
7. Organisk kemi
8. Livets kemi
9. Kost, hälsa, hygien
Kolföreningar
Fotosyntes
Tallriksmodellen
Organiska ämnen
Kolhydrat
Insulin
Strukturformel
Fett
Antibiotika
Kolväte
Protein
Penicillin
Metan
Makromolekyl
Antibiotikaresistans
Alkaner
Vitamin
Cellgift
Dubbelbindning
Mineralämne
Cystostatika
Alkener
Näringsämne
Signalämne
Alkyner
Enzym
Hormon
Mättade kolväten
Katalysator
Adrenalin
Omättade kolväten
Glukos
Toxin
Alkoholer
Sackaros
Tensid
Metanol
Stärkelse
Etanol
Cellulosa
Fettälskande
(hydrofob)
Vattenälskande
(hydrofil)
Biobränslen
Mättat fett
Nitroglycerin
Omättat fett
Härdat fett
Omega 3-fett
DNA
Fri radikal
Kemi
Ordlista – vilka ord kan du?
10. Kol och förbränning
11. Material
Diamant
Stenkol
Polymerer
termoplast, härdplast
Keramer
Lera, porslin
Glas
sodaglas, härdat glas
Fiber
Kolfibrer, fiberoptik
Kompositer
Armerad betong
Metaller
Kolkraftverk
Livscykler
Råolja
Återvinning
Oljeraffinaderi
Återanvändning
Fraktionerad
destillation
Fotosyntes
Källsortering
Cellandning
Trä
Cellulosa, papper, ligning
Pappersbruk
Grafit
Aktivt kol
Fossila bränslen
Naturgas
Kolets kretslopp
Växthuseffekt
Vagga till vagga principen
Växthusgaser
Rågummi
Latex,
Vulkanisering
Katalysator
Nanomaterial
Förnybar energikälla
Biobränsle
Antändningstemperatur
Flampunkt
Kemi
Ordlista – vilka ord kan du?
12. Metaller
13. Periodiska systemet
14. Kemin i samhället
Metallbindning
Proton
Cocktaileffekt
Smida
Elektron
Grön kemi
Gjuta
Atomkärna
Ädel och oädel metall
Atomnummer
Systematiska
undersökningar
Hypotes
Malm
Elektronskal
Pseudovetenskap
Anrikning
Periodiska systemet
Järnverk
Period
Masugn
Grupp
Stål
Ädelgaser
Tungmetall
Ädelgasstruktur
Legering
Valenselektron
Brons
Halogen
Mässing
Alkalimetall
Legerat stål
Atomslag
Rostfritt stål
Grundämne
Järn, koppar,
aluminium, guld, titan,
Korrosion
Molekylbindning
Rost
Jonförening
Förzinkning
Neutron
Offeranod
Isotop
Jon
Kemi
Laborationsmaterial – Vad heter materialet?
1.
2.
3.
6.
7.
4.
5.
8.
12.
9.
10.
11.
14.
13.
1. …………………………………………………………………
8. ………………………………………………………………….
2. …………………………………………………………………
9. …………………………………………………………………
3. …………………………………………………………………
10. …………………………………………………………………
4. …………………………………………………………………
11. …………………………………………………………………
5. …………………………………………………………………
12. ………………………………………………………………..
6. …………………………………………………………………
13. …………………………………………………………………
7. …………………………………………………………………
14. …………………………………………………………………
Laboration
Instruktion - dokumentering av undersökningar
En laborationsrapport skriver du för att dokumentera ett utfört naturvetenskapligt
försök. Du kan använda den för att beskriva det du ser, analysera och diskutera dina
iakttagelser, och dra slutsatser utifrån resultaten.
Rapporten ska vara så utförlig att du kan använda dig av den för att upprepa försöket.
Laborationsrapporten ska vara innehållsrik men inte ordrik. Konsten att skriva rapport
är att på ett begripligt sätt sammanfatta det väsentliga i ett utfört experiment.
Bilder förenklar oftast texter och färger gör bilderna tydligare!
Uppgift
Uppgiften är att skapa en frågeställning som ska undersökas och dokumenteras.
Undersökningen kan delas in i tre delar; planering, genomförande och utvärdering.
Planering
Frågeställning
I planeringen startar du med att skriva den frågeställning som ska undersökas.
Frågeställningen bör vara enkel, tydlig och smal så att resultat med lätthet kan tas fram
och tolkas, gärna i form av en jämförelse mellan två alternativ.
Exempel på en bred frågeställning: Var på kroppen är du mest känslig för beröring? Exempel
på en smal frågeställning: Är du mest känslig för beröring på över- eller undersidan av handen?
Hypotes
Skriv ner vilka resultat du förväntar dig. Försök motivera varför du tror som du gör.
Undersökningsmetod
Skriv en instruktion hur undersökningen ska genomföras steg för steg. Instruktionen ska vara
så utförlig och tydlig att någon annan kan följa den utan problem. Undersökningen ska kunna
genomföras flera gånger (systematiskt), därför är mätvärden viktiga såsom mängder, sträckor,
temperaturer. Referenser kan vara bra för att jämföra förändringar. Tänk ut och förbered hur
du ska arbeta så effektivt som möjligt.
Material
Ange allt material som behövs för att genomföra undersökningen, gärna i en lista.
Säkerhetsföreskrift
Ange vilka risker du ser med undersökningen, samt beskriv hur du arbetar för att undvika dem.
Laboration
Fortsättning… instruktion - dokumentering av undersökningar
Genomförande
Följ planeringen du arbetat fram, genom att praktiskt genomföra den. Ta hänsyn till samtliga
säkerhetsföreskrifter, både risker du sett samt det läraren informerat om. Anteckna resultat.
Utvärdering
Resultat
Redovisa resultatet från undersökningen, gärna i tabellform eller i diagram. Kommentera inte.
Slutsats
Jämför och svara på om din hypotes stämmer med ditt resultat. Tolka resultatet och resonera
om det är rimligt. Försök dra en slutsats utifrån ditt resultat och frågeställning, gärna med
fakta.
Felkälla
Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat under genomförandet,
såsom smutsigt glas eller fel använt material.
Förbättring
Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning som kan ge ett mer tillförlitligt
resultat. Förklara varför din förbättring skulle ge ett mer tillförlitligt resultat.
Ny frågeställning
Kan du komma på en ny frågeställning utifrån den här undersökningen?
Dokumentera
Rapport
Skriv klart laborationsrapporten och lämna in för bedömning.
Fysik
Laboration - Värmeledning
Planering
Din uppgift är att planera (genomföra och utvärdera) en undersökning där du försöker ta
reda på vilken av metallerna koppar, järn och aluminium som leder värme bäst.
I din planering ska du ha med följande:
Frågeställning
Vilken av metallerna koppar, järn och aluminium leder värme bäst?
Hypotes
Skriv ner vilka resultat du förväntar dig och varför.
Undersökningsmetod
Skriv en instruktion för hur du steg för steg ska genomföra din undersökning.
Instruktionen ska vara så enkel och utförlig att någon annan kan följa den.
Material
Ange vilket material du behöver för att genomföra din undersökning, gärna i en lista.
Risk och säkerhetsföreskrift
Ange vilka risker du ser med din undersökning, och beskriv hur du arbetar för att
undvika dem.
Fysik
Laboration - Värmeledning
Förslag på planering
Undersökningsmetod
a) Tänd ett värmeljus eller en brännare.
b) Håll i metallstavens ena ände.
c) Starta tidtagaren precis när du stoppar in metallstavens andra ände i lågan.
d) Stoppa klockan när du känner värmen i fingrarna. Anteckna.
e) Gör likadant med de tre olika stavarna och anteckna resultatet.
Resultat:
Ämne
Koppar
Järn
Aluminium
Tid
Material
- järnstav
- kopparstav
- aluminiumstav
- värmeljus alternativt brännare
- tändstickor
- tidtagarur
- träskiva för underlag
Risk och säkerhetsföreskrift
- Innan all uppvärmning med eld ska långt hår sättas upp, skyddsglasögon och
skyddsförkläde användas.
- Om du bränner dig skölj genast med svalt vatten.
- Vid brand sök upp nöddusch.
- Skydda bordsytan med en träskiva (eller liknande) som underlag.
Kemi
Laboration – Separation
Planering
En bägare innehåller en grumlig vattenlösning. Läraren påstår att den innehåller tre ämnen
som kan separeras från varandra; salt, kol och vatten.
Din uppgift är att planera (genomföra och utvärdera) en undersökning där du försöker ta
reda på om de tre ämnena i den grumliga vattenlösningen kan separeras från varandra.
I din planering ska du ha med följande:
Frågeställning
Är det möjligt att separera ämnena salt, kol och vatten ur en grumlig
vattenlösning?
Hypotes
Skriv ner vilka resultat du förväntar dig och varför.
Undersökningsmetod
Skriv en instruktion för hur du steg för steg ska genomföra din undersökning.
Instruktionen ska vara så enkel och utförlig att någon annan kan följa den.
Material
Ange vilket material du behöver för att genomföra din undersökning, gärna i en lista.
Risk och säkerhetsföreskrift
Ange vilka risker du ser med din undersökning, och beskriv hur du arbetar för att
undvika dem.
Kemi
Laboration – Löslighet
Planering
Din uppgift är att planera (genomföra och utvärdera) en undersökning där du försöker ta
reda på vilket av lösningsmedlen vatten, fotogen och aceton som bäst löser upp nagellack.
Undvik att andas in ångorna!
I din planering ska du ha med följande:
Frågeställning
Vilket av lösningsmedlen vatten, fotogen och aceton löser bäst upp nagellack?
Hypotes
Skriv ner vilka resultat du förväntar dig och varför.
Undersökningsmetod
Skriv en instruktion för hur du steg för steg ska genomföra din undersökning.
Instruktionen ska vara så enkel och utförlig att någon annan kan följa den.
Material
Ange vilket material du behöver för att genomföra din undersökning, gärna i en lista.
Risk och säkerhetsföreskrift
Ange vilka risker du ser med din undersökning, och beskriv hur du arbetar för att
undvika dem.
Kemi
Laboration - Kokpunkt
Planering
Din uppgift är att planera (genomföra och utvärdera) en undersökning där du försöker ta
reda på om salt (natriumklorid) höjer eller sänker vattnets kokpunkt.
I din planering ska du ha med följande:
Frågeställning
Sänker eller höjer salt (natriumklorid) vattnets kokpunkt?
Hypotes
Skriv ner vilka resultat du förväntar dig och varför.
Undersökningsmetod
Skriv en instruktion för hur du steg för steg ska genomföra din undersökning.
Instruktionen ska vara så enkel och utförlig att någon annan kan följa den.
Material
Ange vilket material du behöver för att genomföra din undersökning, gärna i en lista.
Risk och säkerhetsföreskrift
Ange vilka risker du ser med din undersökning, och beskriv hur du arbetar för att
undvika dem.
Fysik
Laboration – Fritt fall
Planering
Din uppgift är att planera (genomföra och utvärdera) en undersökning där du försöker ta
reda på vilket av två föremål som är lika tunga men olika stora slår i marken först om de
släpps från samma höjd.
I din planering ska du ha med följande:
Frågeställning
Två föremål är lika tunga men olika stora. Slår det större eller mindre föremålet
i backen först eller landar de samtidigt?
Hypotes
Skriv ner vilka resultat du förväntar dig och varför.
Undersökningsmetod
Skriv en instruktion för hur du steg för steg ska genomföra din undersökning.
Instruktionen ska vara så enkel och utförlig att någon annan kan följa den.
Material
Ange vilket material du behöver för att genomföra din undersökning, gärna i en lista.
Risk och säkerhetsföreskrift
Ange vilka risker du ser med din undersökning, och beskriv hur du arbetar för att
undvika dem.
