abcd
Institutionen för naturgeografi
och kvartärgeologi
Vad gör skolan åt
bullerproblem?
en intervjuundersökning om bullret
i tio grundskolor i Södra Roslagen
Peter Aggebrandt
Examensarbete i miljöskydd och hälsoskydd
Stockholms universitet
2008
Institutionen för naturgeografi
och kvartärgeologi
Stockholms universitet
Examensarbete av Peter Aggebrandt
INSTITUTIONENS FÖRORD
Denna uppsats är utförd som ett examensarbete vid Institutionen för naturgeografi
och kvartärgeologi, Stockholms universitet. Examensarbetet ingår som en kurs inom magisterutbildningen Miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng.
Examensarbetets omfattning är 30 högskolepoäng (ca 20 veckors heltidsstudier).
Handledare för examensarbetet har varit Göran Alm, Institutionen för naturgeografi
och kvartärgeologi, Stockholms universitet och Fredrik Haux, Södra Roslagens miljö- och
hälsoskyddskontor.
Författaren är ensam ansvarig för examensarbetets innehåll.
Stockholm i november 2008
Anders Nordström
universitetslektor, kursansvarig
Abstract
In recent years, problem with noise and high sound levels have increased dramatically. Noise
is an invisible health problem that can lead to hearing damage, cause speech interference,
behavioural effects etc. Noise in a work environment such as the elementary school can affect
school children's communication, concentration and ability to learn.
The purpose of this study has been to ascertain to what extent there are problems with noise in
elementary schools and find out how schools are working to achieve a healthy sound environment. As a method, I have chosen to do an interview survey with visits at schools. The study
covers ten primary schools in Southern Roslagen in northern Stockholm. The literature study
is focused on the sound environment at schools and what laws and regulations governing the
work with noise. This study also highlights the commonest adverse health effects that is
associated with noise
The result show that there are still a lot left to work with in schools. In many cases even those
who are responsible at schools lacks the knowledge necessary to understand the health problems with noise. In only one out of ten schools there were documented routins to reduce noise
and only a few have had an active approach to the prevention of noise. My conclusion is that
noise and high sound levels not yet is an equal priority in schools such as the work to prevent
sensitization.
Innehållsförteckning
1 Inledning............................................................................................1
1.1 Bakgrund .............................................................................................................................. 1
1.2 Syfte och frågeställningar..................................................................................................... 1
1.3 Metodik ................................................................................................................................ 1
1.4 Källkritik .............................................................................................................................. 2
2 Om buller...........................................................................................3
2.1 Vad är buller......................................................................................................................... 3
2.2 Vad är ljud............................................................................................................................ 3
2.3 Exponering ........................................................................................................................... 4
2.4 Barn och buller ..................................................................................................................... 4
2.5 Bullerreducerande åtgärder i skolan..................................................................................... 6
2.6 Vad stör barn i skolan........................................................................................................... 7
2.7 Buller i skolmatsalar............................................................................................................. 8
2.8 Varför upplyser inte skolan mer om hörselhälsa.................................................................. 9
2.9 Rumsakustik, efterklang och taluppfattning....................................................................... 10
2.10 Inlärning, prestation och kommunikation ........................................................................ 11
2.11 Lågfrekvent buller ............................................................................................................ 11
2.12 Hörselskydd och ljudindikatorer ...................................................................................... 11
2.13 Riskbedömning................................................................................................................. 12
2.14 Exempel på hur en skola arbetat med reducera buller...................................................... 13
3 Hälsoeffekter ...................................................................................15
3.1 Hörseln ............................................................................................................................... 15
3.2 Barn är en riskgrupp........................................................................................................... 15
3.3 Hörselnedsättning och hörselskador................................................................................... 16
3.4 Tinnitus............................................................................................................................... 16
3.5 Bullret i skolmatsalen minskar aptiten ............................................................................... 17
3.6 Ökad risk för olyckor ......................................................................................................... 17
3.7 Förändrade sociala beteenden ............................................................................................ 17
3.8 Sömnstörning ..................................................................................................................... 17
3.9 Hjärtkärlsjukdom................................................................................................................ 18
3.10 Bullret kostar liv............................................................................................................... 18
4 Lagar och förordningar som rör bullret i skolans miljö...................21
4.1 Hur högt får bullret vara? ................................................................................................... 21
4.2 Miljöbalken ........................................................................................................................ 22
4.3 Arbetsmiljölagen ................................................................................................................ 23
4.4 Skollagen............................................................................................................................ 23
4.5 Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet................................................................... 23
5 Intervjuundersökning i tio skolor i Södra Roslagen ........................25
5.1 Resultat............................................................................................................................... 25
5.2 Val av skolor ...................................................................................................................... 25
5.3 Val av kontaktpersoner....................................................................................................... 25
5.4 Besök.................................................................................................................................. 25
5.5 Frågeenkät .......................................................................................................................... 28
5.6 Genomförande.................................................................................................................... 28
6 Diskussion .......................................................................................29
6.1 Buller.................................................................................................................................. 29
6.2 Kunskap och ansvar ........................................................................................................... 32
6.3 Förebyggande arbete .......................................................................................................... 34
6.4 Skolelever........................................................................................................................... 37
6.5 Skolsköterskor.................................................................................................................... 37
6.6 Sammanfattning ................................................................................................................. 39
7 Slutsatser .........................................................................................41
8 Slutord .............................................................................................42
9 Tack .................................................................................................42
9 Referenser........................................................................................43
9.1 Litteraturlista ...................................................................................................................... 43
9.2 Internet ............................................................................................................................... 45
Bilaga 1...............................................................................................47
Resultat - Intervjuer och enkätsvar........................................................................................... 47
Skola 1...................................................................................................................................... 47
Skola 2...................................................................................................................................... 48
Skola 3...................................................................................................................................... 50
Skola 4...................................................................................................................................... 51
Skola 5...................................................................................................................................... 53
Skola 6...................................................................................................................................... 55
Skola 7...................................................................................................................................... 57
Skola 8...................................................................................................................................... 60
Skola 9...................................................................................................................................... 62
Skola 10.................................................................................................................................... 64
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Det kommer ideligen nya larmrapporter om hur barn och unga i allt högre utsträckning riskerar att drabbas av hörselbesvär, bl.a. tinnitus och hörselnedsättning. Varje dag anländer närmare 1,4 miljoner elever, 235 000 lärare och annan personal till skolan som är Sveriges största
arbetsplats (Arbetsmiljöverket, 2008a). En arbetsplats som omfattar nästan en femtedel av
vårt lands befolkning. Elever och anställda i skolan har samma rätt som alla andra till en trygg
och säker arbetsmiljö. En arbetsmiljö där ingen riskerar vare sig sin egen hälsa eller att få
försämrade studieresultat som en följd av buller i inomhusmiljön. Socialstyrelsen (2008a)
menar att barn och unga är att betrakta som en riskgrupp och inte bör exponeras för buller
eller höga ljudnivåer. Det är därför nödvändigt att undersöka hur stor beredskap skolorna har i
dessa frågor. Finns den nödvändiga kunskapen och finns rutinerna som ska säkerställa att skolans ljudmiljö är trygg att vistas i för både elever och skolans personal?
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien har varit att undersöka om det finns befintliga problem med buller i
grundskolorna i Södra Roslagen, hur stor kunskap som finns hos skolledningar och anställda
om buller, om skolorna har en fungerade egenkrontroll med rutiner för buller och höga ljud.
Studien syftar även till att belysa skolelevernas arbetsmiljö och att förmedla information till
ansvariga ute på skolorna och göra dem uppmärksamma på hur viktigt det är att eleverna har
tillgång till en lugn studiemiljö. Arbetet ska också svara på frågan om skolorna har arbetat
förebyggande med buller och om det finns det någon utsedd som särskilt ansvarar för skolans
ljudmiljö.
Studien har haft som syfte att besvara följande frågor:
Buller - Finns befintliga problem med buller i grundskolorna och har de gjort något för att
lösa eventuella problem? Finns rutiner?
Kunskap och ansvar - Har ansvariga och anställda på skolorna kunskap om hälsoriskerna
med buller och har skolorna gjort något för att utbildat sina elever om riskerna med buller.
Vem ansvarar för ljudmiljön på skolan?
Förebyggande arbete - Har skolorna arbetat med att förebygga och reducera problemen med
höga ljudnivåer? Finns egenkontroll och tas problemen med buller på tillräckligt stort allvar?
1.3 Metodik
Inför arbetet med studien har jag gått igenom relevant litteratur och aktuell forskning om buller och dess negativa hälsoeffekter. Jag har särskilt läst om hur buller i skolan kan påverka
skolbarn. I huvudsak har litteraturen varit svensk men även utländsk litteratur och rapporter
har legat till grund för mitt arbete. Mycket av litteraturen har gått att beställa eller låna på
bibliotek men Internet har också varit viktig källa till kunskap om buller och dess negativa
effekter. Min uppsats består av två delar där första delen är en litteraturstudie och den andra är
en intervjuundersökning på tio skolor i Södra Roslagen.
1
Studien genomfördes mellan 4 mars - 12 juli, 2008 i Täby, Danderyd och Vaxholms kommuner i norra Stockholm. Jag besökte tio större grundskolor i nämnda kommuner för att undersöka om och hur skolorna hade arbetat med att förebygga buller. Skolorna besöktes i huvudsak under april månad. För att kunna besvara frågan om det fanns bullerproblem och hur insatta skolornas ledningar var om buller, bokade jag tid för intervjuer med skolornas rektorer
eller biträdande rektorer. Jag besökte sedan och granskade skolorna, framförallt matsalarna
eftersom det är en skolans miljöer där ljudnivåerna kan antas vara höga. I den mån det var
möjligt ställde jag ett antal riktade frågor till bespisningspersonal, vaktmästare och lärare. Jag
intervjuade även ett par skolelever för att få ta del av deras syn på buller och hur de såg på
störningssituationen i skolan.
Vidare skrev jag en kort frågeenkät som skickades ut till skolsköterskorna på de tio skolornas.
Avsikten var att ta reda på hur skolorna bemötte barn med hörselskador/besvär och om
skolsköterskorna på något sätt var involverade i skolornas bullerarbete.
Urval av skolor: kriterierna för skolor som deltog i studien var följande: de behövde vara relativt stora och vara lokaliserade i någon av Täby, Danderyd eller Vaxholms kommuner. Skolorna skulle dessutom vara fördelade över alla tre kommuner och vara grundskolor.
Hälsokontoret kom här också med några förslag på intressanta skolor för studien.
Frågeställningen: var om grundskolor generellt har befintliga problem med buller och i vilken
omfattning verksamhetsutövarna har vidtagit förebyggande åtgärder som syftar till att reducera buller.
Målsättningen med studien har varit att ge en generell överblick över hur grundskolorna arbetat med buller och dåliga ljudmiljöer. Jag har inte haft som ambition att försöka bedöma enskilda skolors åtgärder eller brist på åtgärder, utan min vilja har varit att se helhetsbilden. För
att få en inblick i hur ljudmiljön är ute på skolorna har jag på plats bl.a. besökt skolornas
matsalar och gått runt och ”inspekterat” lokalerna. Dock kan mina intryck och intervjuer endast ge en indikation om hur situationen är på skolorna. De besökta skolorna är ett urval av
skolor i kommunerna och resultatet är inte allmängiltigt för alla grundskolor. Men studien kan
ändå ge en inblick i hur grundskolorna i norra Stockholm har arbetat med ljudmiljön och
bullerfrågor.
Jag anser att det här kan vara på sin plats att nämna att buller är ett mångtydigt begrepp. Enligt Baird et al (1997) är det viktigt att den som gör en undersökning om ljudmiljöer är
medveten om att begreppet buller kan ha olika betydelse för olika kontaktpersoner. Jag har
därför gjort mitt yttersta för att vara så tydlig som möjligt med vad jag avsett och minska risken för missförstånd. När jag har talat med kontaktpersoner om buller har jag alltid syftat på
störande ljud, utom i de fall där jag just specifikt frågat efter något annat.
1.4 Källkritik
Det har inte alltid varit lätt att få kontakt med de ansvariga personerna på skolorna för att boka
intervjuer. De har ofta varit mycket upptagna och haft att göra med sitt eget arbete. Jag
underskattade vilken tid och vilket arbete det skulle ta att bara få tag i ledningarna för skolorna. Jag hade från början tänkt mig att besöka fler skolor än jag slutligen gjorde men skolorna var mycket upptagna i hela maj månad. Av frågeenkäterna som jag skickade ut till
skolsköterskorna på skolorna besvarades cirka hälften.
2
2 Om buller
Den snabba ekonomiska tillväxten i världen de senaste femtio åren har skapat växande problem med buller. En förklaring till den nuvarande situationen står delvis att finna i vår förändrade livsstil och dess ökade krav på kommunikationsmöjligheter. I många områden ligger
tungt trafikerade vägar och flygplatser inte långt från våra skolor och skolgårdar. I skolan har
ljudnivåerna ökat markant och det är t.ex. inte ovanligt att idrottslärare behöver använda
hörselskydd under sina lektioner. Buller i skolan kan störa undervisningen, orsaka trötthet,
leda till stress och påverkar koncentration (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Det kan i sin tur
göra att skolbarnens prestationsförmåga sjunker och studieresultaten påverkas negativt. Enligt
Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2005 (Socialstyrelsen, 2005) exponeras barn och unga i
högre utsträckning än tidigare för hälsovådligt buller. Jag kommer i det här kapitlet att berätta
om bullret i skolan och hur det går att åtgärda.
2.1 Vad är buller
Arbetsmiljöverket har definierat buller som ”icke önskvärt ljud”, begreppet inkluderar både
hälsovådliga och störande ljud (Arbetsmiljöverket, 2006). Ett icke önskvärt ljud är också den
allmänt vedertagna definitionen på buller. Det är alltså den enskilda personens uppfattning
som kommer att bestämma vad som är ett buller. Vad som är buller kommer därför att skifta
beroende på både person och situation. Alla ljud som vi inte vill exponeras för är således buller. När vi generellt talar om buller är det ett ljud som majoriteten definierar som störande.
Det kan t.ex. vara biltrafik eller skräniga människor. Hur olika människor påverkas av buller
och höga ljudnivåer skiljer sig från individ till individ. I allmänhet anses dock barn, hörselskadade och äldre vara de känsligaste grupperna i samhället med avseende på buller (Berglund, et
al. 1999). Det kan här även vara på sin plats att påpeka att ett buller inte behöver vara skadligt
för hörseln.
2.2 Vad är ljud
Allt buller är i grund och botten ljud. Ett ljud kan beskrivas som en vågrörelse i luften. Ett
ljudets styrka, amplituden beräknas i decibel (dB) och ett ljuds tonhöjd i Hertz (Hz). När vi
ska mäta ljud används decibelskalan där ljudintensiteten fördubblas varje gång amplituden
ökar med 3 dB. Frekvens, mängden svängningar per sekund är också ett viktigt begrepp. En
svängning per sekund är det samma som 1 Hertz. I normala fall kan vi uppfatta mellan 2020,000 svängningar per sekund, alltså mellan 20-20 000 Hertz. Ljud kan delas in i undergrupper, ett infraljud är ljud med väldigt låg frekvens som vi inte kan höra. Vi finner infraljuden i
frekvensområdet mellan 1-20 Hz. Det finns även s.k. ultraljud, ljud med höga frekvenser.
Ultraljuden är ohörbara för oss människor men djur, t.ex. hundar kan höra dem. Ultraljuden
ligger i frekvensområdet 20 000-200 000 Hz. Vidare finns impulsljud, korta höga ljud som
ligger över den genomsnittliga ljudnivån. En genomsnittlig person har en lägsta hörbarhetsgräns som ligger mellan ca 0-20 dB och en smärtgräns runt ca 130 dB. Som jämförelse kan
sägas att ett vanligt samtal ligger på kring 60 dB. Bullerljud kan under visa omständigheter
maskera andra ljud t.ex. tal. Om det existerar en maskeringseffekt i en undervisningssal kan
det bli svårt att uppfatta tal och delar av samtal kan ”försvinna”. När ett buller maskerar andra
ljud kan bullret upplevs som mer besvärande än om det inte hade dolt andra ljud.
3
2.3 Exponering
Buller är kanske det moderna samhällets mest spridda miljöproblem och en majoritet av
medborgarna exponeras i dagsläget för buller antingen i hemmet eller på sin arbetsplats/skola.
Socialstyrelsen (2005) skriver i sin miljöhälsorapport att buller är det kanske enskilt största
hotet mot barns miljö och att buller framför allt en källa till störning. Bland de miljöfaktorer
som ger upphov till störning är samhällsbuller det mest omtalade (Baird, et al. 1997).
Samhällsbuller har definierats som bullret från alla ljudkällor i samhället, med undantag av
bullret från industriarbetsplatser (Berglund, et al. 1999). Vidare brukar samhällsbuller ofta
beskrivas som ett osynligt problem. Synligt eller inte, problemen med samhällsbuller har idag
blivigt så stora att de på allvar kan påverka våra medborgares livskvalitet negativt, vilket inte
kan ses som acceptabelt. Till de mer typiska störningskällorna för samhällsbuller hör väg-,
flyg-, och spårtrafiksbuller men också bullret från ventilationssystem och skrikiga grannar.
Vidare menar den Europeiska kommissionen att drygt 20 procent av EU-medborgarna
exponeras för så höga ljudnivåer att det inte kan uteslutas att det är skadligt för människors
hälsa (European Commission, 1996). I Sverige har Statens institut för kommunikationsanalys
(SIKA) uppskattat att mellan 1,6 -3 miljoner svenskar utsätts för ett buller från biltrafiken, vid
bostaden, som ligger som över de föreskriva värdena (SIKA, 2003). SIKA menar att de totala
samhällskostnaderna bara för bullret från vägtrafiken uppgår till mellan 5-10 miljarder kronor
per år (SIKA, 2003). Även Socialstyrelsen har yttrat sig om bullret. Myndigheten skriver på
sin hemsida att de främsta källorna till buller i skolans miljö är fasta installationer och ljud
från skolornas egna verksamheter (Socialstyrelsen, 2008b). Socialstyrelsen menar vidare att
skolor behöver vara observanta på problemet med bakgrundsbuller från ventilationssystem
och trafik. I Bullerskador i arbetet (Arbetsmiljöverket, 2006) uppger Arbetsmiljöverket att ca
30 procent av männen och ca 16 procent av kvinnorna i yrkeslivet varit utsatta för störande
buller- och ljudnivåer under åtminstone en fjärdedel av sin arbetstid. Något som kan vara
intressant att känna till är att antalet bullerskador som anmäldes till arbetsmiljöverket under
2005 översteg 1300 fall. Det innebär att bullerskador hamnar på en fjärde plats bland antalet
anmälda arbetssjukdomar i Sverige. I en majoritet av fallen handlar det om att arbetstagaren
fått försämrad hörsel och/eller drabbats av tinnitus. Andra typer av hörselbesvär än
hörselnedsättning och tinnitus är av någon anledning inte lika frekvent förekommande i
anmälningarna till arbetsmiljöverket. Det kan bero på att arbetstagarna saknar utbildning och
kunskap om hälsoriskerna med buller.
Med anledning av den uppkomna störningssituationen har Sveriges riksdag bestämt ett antal
gräns- och riktvärden av vilka många kan tillämpas på skolmiljön. Utöver vår egen lagstiftning finns också Världshälsoorganisationens (WHO) allmänna rekommendationer. WHO har
rekommenderat att bullernivåerna på skolgårdar (externa källor) inte bör överstiga 55 dB(A)
och att bakgrundsljudnivån i klassrum inte bör överstiga 35 dB(A) (Berglund, et al. 1999).
2.4 Barn och buller
I dagslägets exponeras barn och ungdomar för mer och kraftigare buller än någonsin tidigare.
I Socialstyrelsens miljöhälsorapport 2005 (Socialstyrelsen, 2005) målas en oroväckande bild
upp. Enligt rapporten har många barn och unga uppgett att de besväras av höga bullernivåer i
eller i närheten av sin skola. Det finns också färsk statistik som tyder på att antalet barn som
4
lider av hörselbesvär ökar. I gruppen tolvåriga barn är idag ca 4000 drabbade av nedsatt hörsel, det kan jämföras med ca 2000 bland fyraåringarna (Socialstyrelsen, 2005, s.230). Illavarslande är även att en förhållandevis stor andel av barnen, enligt Socialstyrelsens rapport, uppgett att de har problem att somna på kvällen p.g.a. buller. Det kan i sin tur leda till att barnen
inte är tillräckligt utvilade när skoldagen inleds och att deras skolarbete blir lidande. Buller i
eller i närheten av hemmet och skolan är inget barn själva kan påverka men förvånade och
intresseväckande är att var fjärde tolvåring uppgett att de självmant utsatt sig för högljudd
musik i hörlurar (Socialstyrelsen, 2005, s.230). Mindre förvånade är att en femtedel av dessa
barn upplevt hörselrelaterade besvär efteråt. Siffrorna tyder på att barn och unga i samhället i
allt större utsträckning både utsätts och utsätter sig frivilligt för hälsovådliga ljudnivåer. En av
orsakerna till att barn självmant skadar sin hörsel kan vara att de saknar kunskap om vad hörseln faktiskt tål.
Ungdomar som har exponerats för höga ljudnivåer eller hög musik under sin uppväxt löper
enligt flera studier en ökad risk att utveckla tinnitus och/eller att drabbas av hörselnedsättning.
I en avhandling av Widén (2006) jämfördes inställningen till hög musik mellan unga amerikaner och unga svenskar. Studiens resultat visade på att de svenska ungdomarna var mindre
positiva i sin hållning till högljudd musik än sina amerikanska motsvarigheter. Unga män
hade enligt studien generellt sätt en mer positiv inställning till hög musik än unga kvinnor,
något som gällde för båda länderna. Användningen av hörselskydd under konserter visade sig
var mer utbredd i Sverige och förklarades med attityds och kulturella skillnader mellan de
båda länderna. I studien spekulerades det i om ett risktagande uppträdande i ungdomen kunde
vara en bidragande faktor för uppkomsten av hälsoproblem i ett senare skede i livet. Studier
som denna öppnar för frågan om hur pass välunderrättade ungdomar är om de negativa
hälsoeffekter som buller, höga ljud och hög musik har på kropp och hälsa.
När Socialstyrelsen gav föreningen Artister och Musiker mot Tinnitus (AMMOT) i uppdrag
att undersöka hur stora kunskaper skolungdomar besatt om hälsoriskerna med höga ljudnivåer
och buller blev resultatet nedslående. En knapp majoritet av skoleleverna 53 procent uppgav
att de hade ganska liten förståelse eller mindre om riskerna med att utsätta sig för höga ljudnivåer (Hellqvist, 2002, s.7). Det är uppseendeväckande resultat då kursplanen för ämnesområdet musik i grundskolan säger följande:
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall:
– vara medveten om olika ljud- och musikmiljöers påverkan på människan och vikten av
hörselvård.
(Skolverket, 2008)
Förklaringen kommer om vi läser vidare i Socialstyrelsens rapport och det framgår att 46 procent av eleverna uppgivigt att de varken haft lektioner eller på annat sätt informerats av skolan
om risken med höga ljudnivåer (Hellqvist, 2002). Om ungdomars bristande kunskaper om
hörselvård i framtiden kommer att lägga grunden till en ny folksjukdom eller inte får tiden
utvisa. Men klart är att skolan generellt inte har informerat och utbildat sina elever tillräckligt
om hörselhälsa.
5
2.5 Bullerreducerande åtgärder i skolan
Barn och ungdomar är störningskänsliga och behöver skyddas från det tilltagande bullret i
samhället, redan i skolan är det nödvändigt åtgärder sättas in. I skolan är det ofta barnen själva
som ger upphov till mycket av oväsendet då lek och spring många gånger tenderar att utmynna i skrik och tjut. I klassrummen skramlar bänklock och stolar, även externa källor som
väg- och flygplanstrafik kan bidra till en ogynnsam ljudmiljö. I värsta fall kan bullret leda till
att arbetsmiljön och undervisningen tar allvarlig skada. Men det är viktigt att komma ihåg att
det mesta av bullret i skolan faktiskt går att förebygga och komma tillrätta med om bara viljan
finns hos alla parter. Enligt Arbetsmiljöupplysningen (2006) är de vanligaste faktorerna som
påverkar ljudmiljön i skolans klassrum följande:
y Lokalernas och möblernas utformning (t.ex. inga mattor, gardiner eller stolsfötter, inga
grupprum
y Valet av pedagogik
y Gruppstorlekarna
y Bakgrundsljuden från ventilation eller trafik.
(Arbetsmiljöupplysningen 2006)
Enligt Landström et al (1999, s.58) kan bullerkällor som påverkar klassrum delas in i två
kategorier: dels buller som kommer utifrån från transportmedel (bilar, flyg etc.) och dels det
buller som lärare och elever själva åstadkommer. Det finns flera sätt att förebygga bullret i
skolan. Förebyggande åtgärder för att minska och reducera buller kan vara att verksamheten
har en logisk planlösning där bullriga ämnen som idrott och slöjd förläggs till särskilda lokaler avskiljda från den övriga skolverksamheten. En sådan uppdelning skulle kunna spara skolorna ansenliga summor pengar som annars skulle behöva användas till att ljudisolera klassrum och arbetsrum som ligger angränsande. Hårda ytor som sten- och marmorgolv kan med
fördel beläggas med olika typer av golvbeläggningar och det går på så vis att minska höga
ljud från steg och spring. Att belägga hårda golv med vanliga mattor är en tillsynes enkel lösning men som kan få oönskade effekter då allergiproblem kan ersätta bullret. Möbler och
inredning som ger upphov till stolskrap och oljud kan tystas genom att utrustas med ljuddämpande tassar. I Boverkets och Arbetarskyddsstyrelsens rapport Att se, höra och andas i skolan
(1996) diskuteras hur bullret från fasta installationer som t.ex. ventilationssystem kan minskas. I rapporten föreslås att skolans maskiner ska underhålls väl och att de inte placeras
olämpligt i närheten av störningskänsliga lektionssalar och arbetsrum. McPhearson och Choi
(2005) har i en studie belyst problemet att många skolor saknar buller- eller ljudreducerade
lösningar. Det tyder på att många skolor ännu inte prioriterat arbetet med att uppnå en god
ljudmiljö. Det är därför viktigt att de skolor som ännu inte gjort bullermättningar gör det så
fort som möjligt för att bekräfta att ljudmiljöerna är acceptabla. Därefter ska skolorna
naturligtvis fortsätta och företa regelbundna bullermättningar med jämna mellanrum.
Arbetsmiljöverket som i högsta grad är involverat i arbetet med att förebygga buller och höga
ljudnivåer i skolan menar att hörselskadligt buller kan riskera uppkomma i samband med bl.a.
trä- och metallslöjd (Arbetsmiljöverket, 2008c). Arbetsmiljöverket har delat in åtgärderna
som kan minska buller i tre undergrupper:
Att åtgärda vid källan anses allmänt vara en av de effektivaste metoderna och betyder att källan till bullret åtgärdas eller dämpas. En åtgärd vid källan kan vara att byta till tystare utrustning eller maskiner, en annan åtgärd kan vara att byta till ett tystare arbetssätt. Det kan dessutom vara lämpligt att skolor ställer krav vid inköp av ny materiel. Det finns idag s.k. CEmärkning som visar ljudnivåerna för bl.a. nya maskiner.
6
Åtgärder som påverkar bullrets utbredning kan vara att använda ljudabsorbenter, spridningen
av buller kommer då att minska. Det går även att använda skärmar som vinklar bort ljud från
bullriga maskiner i t.ex. skolmatsalen. Skolor kan också tänka på placeringen av bullriga
maskiner och arbetsuppgifter så att de inte förläggs till platser där de kan störa någon. Att
placera bullrigt maskinrum vägg i vägg med störningskänsliga klassrum eller arbetsrum är
inte att arbeta på rätt sätt.
Åtgärder vid mottagaren kan vara att den som behöver vistas i en bullrig miljö t.ex. bär
hörselskydd. Hörselskydden ska då helst bäras under hela tiden som personen exponeras för
det hörselskadliga bullret, annars försvinner mycket av den skyddande effekten. Tysta
arbetsuppgifter/aktiviteter kan med fördel separeras från bullriga för att minskar onödiga störningsmoment.
Skolbarnens synpunkter är givetvis också intressanta, ingen vet bättre om bullret i skolan än
barnen själva. I en studie av Boman och Enmarker (2004) fick eleverna berätta vad de trodde
skulle kunna reducera ljudnivåer och buller i skolan, eleverna rekommenderade då bl.a. kortare lektioner, mindre klasser men även att luftkvaliteten och ljudisoleringen skulle förbättras.
Min egen reflektion är att mindre klasser kan vara en del av lösningen på problemet med buller i skolan. Färre ljudkällor (barn) borde rimligtvis också minska ljudnivåerna. Men jag
minns från min egen skoltid att klasser på ca 30 elever inte var ovanligt och jag kan inte tänka
mig skolan har blivigt mycket bättre i det avseendet, då det även finns en ekonomisk aspekt
att ta hänsyn till.
2.6 Vad stör barn i skolan
I Att se, höra och andas i skolan (Boverket och Arbetarskyddsstyrelsen, 1996) skildras en god
ljudmiljö för undervisningslokaler, som en miljö där ventilationsanläggningar och andra fasta
anordningar är tysta, där det finns lämpligt med ljudisolering, där akustiken är god och inredningen inte alstrar överflödiga ljud. Att skapa en god ljudmiljö är inte lätt men det är en
grundläggande förutsättning för att kunna bedriva en effektiv undervisning. Att uppnå en god
ljudmiljö är mycket viktigt, speciellt i grundskolan där en så stor del av undervisningen
förmedlas muntligt. Tyvärr kommer nog problemen med buller i skolans miljö att fortsätta
existera ännu en tid, ute på skolgårdar och i skolors inomhusmiljö. Men vilka är då ljudkällorna som orsakar problemen och störningarna i skolan?
Tidigare var OH-projektorer vanliga ljudkällor i många skolors undervisningssalar men de har
på senare år börjat fasas ut. Inte desto mindre finns det många lärare runt om i landet som
fortfarande klamrar sig fast vid sina gamla OH-projektorer. Enligt Lundquist och Kjellberg
(1997) kan en OH-projektor höras av en majoritet av eleverna i ett klassrum, dock är det ett
fåtal som upplever dem som störande. Elever upplever istället att ventilationssystem är en
större källa till störning och de upplevs ofta som mera störande än OH- projektorer (Lundquist
och Kjellberg, 1997, s.12). Intresseväckande i Lundquist och Kjellbergs studie var att så
många som var tredje elev ansåg att ventilationen i skolan kunde störa till en sådan grad att
deras skolarbete avsevärt försvårades. Eleverna som deltog i studien uppgav att bullret från
ventilationssystem var en källa till koncentrationssvårigheter och trötthet (Lundquist och
Kjellberg, 1997, s.9). Ett ventilationssystem kan dessutom vara en källa till lågfrekventbuller
(Kähäri, 2004, s.29).
7
Det finns givetvis andra störningskällor i skolornas inomhusmiljöer utöver OH-projektorer
och ventilationssystem. De flesta av oss känner säkert till att en någotsånär modern skola har
en eller flera datorsalar. Däremot är det inte lika känt att fläktljud från datorer och buller från
skrivare kan störa skolelever, framförallt om de vistas i datasalar under längre tid. I en studie
av Lundquist och Kjellberg (1997, s.11) uppgav eleverna att datorernas fläktljud i datasalen
påverkade dem och en majoritet av eleverna uppgav att ljuden frambringade trötthet, framförallt om arbetspassen var långa. Boman och Enmarker (2004) har å sin sida visat att skolbarn
kan störas av prat och ljud från andra människor. Boman och Enmarkers studie indikerar
också att bullerstörningar är mest påfrestande och irriterande för elever under lektioner i
matematik, då eleverna av förståliga skäl kan behöva extra lugn och ro. Eleverna som deltog i
Boman och Enmarkers studie uppgav att buller i skolan kunde påverka dem på flera olika sätt
bl.a. genom att skapa stress, irritation och trötthet. När eleverna själva fick beskriva hur deras
skolarbete påverkades av buller, uppgav eleverna att det blev svårare att hålla uppe
koncentrationen med ökad störningsgrad.
I Hörselhälsa - Ett studie material för grundskolan (2004) har Kähäri uppmärksammat att
den främsta källan till störningar under lektionstid i skolan är tal och prat från andra människor (oberoende av ljudnivå). WHO rekommenderar också att bakgrundsljudnivåer i
undervisningssalar och klassrum inte bör överstiga 35 dB (Berglund, et al, 1999). Enligt Kähäri (2004, s.29) kan dessutom höga plötsliga ljud i klassrum påverka och störa undervisningen i skolan. Om ett ljud uppstår i ett klassrum som eleverna inte haft möjlighet förutse
eller förvänta sig t.ex. ett stolskrap eller ett oväntat skrik kan deras uppmärksamhet omedelbart avledas. Eleverna riskerar då att tappa koncentrationen och komma av sig i sitt skolarbete. Vilket naturligtvis inte kan vara gynnsamt för studierna.
Vidare kan externa störningskällor påverka prestation och studieresultat i skolan.
Socialstyrelsen skriver i Miljöhälsorapport 2005 (2005, s.222) att varaktig exponering för
flygplansbuller kan ha negativ inverkan på barn i skolan. I rapporten uppges att ju mer bullrets styrka ökar, desto större och allvarligare blir effekterna på barnens läsförståelse, motivation m.m. (Socialstyrelsen, 2005, s.222). I de forskningsstudier som utgjort underlag till
Socialstyrelsens rapport har även negativa effekter på barns minne av buller kunnat konstateras. Socialstyrelsen har nu slagit fast att det är olämpligt att placera skolor intill starka
bullerkällor som vältrafikerade vägar och stora flygplatser.
Slutligen menar Kjellberg (1990) att en av bullers kanske mest märkbara effekter är dess förmåga att maskera andra ljud och därigenom gör det svårt att uppfatta tal. En egenskap som
alltså inte är önskvärd i salar och lokaler som ska användas för undervisning. Men för att buller ska kunna maskera tal krävs att bullret befinner sig inom samma frekvensområde som det
mänskliga talet, alltså mellan ca 125 - 5 000 Hz. Bakgrundsljud som kan verka maskerade på
tal är t.ex. bullret från ventilationssystem.
2.7 Buller i skolmatsalar
Skolmatsalar är tillsammans med träslöjds- och idrottssalar miljöer i skolan som generellt är
utsatta för mycket buller. Skolmatsalsbuller är ofta högt, men sällan skadligt för hörseln (Lundin, et al. 2005; Lundin, et al. 2007). Istället kan bullret i matsalar vara en orsak till stress,
otrivsel och trötthet.
Det har gjorts flera undersökningar om buller i matsalar, i det flesta fall har dock resultaten
8
varit nedslående. Mellan år 2005-2006 undersöktes 20 matsalar i grundskolor i Stockholms
län på uppdrag av Stockholms landsting (Lundin, et al. 2007). Syftet var att undersöka om
bullret påverkade skolbarnens trivsel och hälsa samt att undersöka vad som kunde göras för
att reducera och minska bullret. Hälften av de tillfrågade eleverna ansåg att den egna matsalen
var bullrig, framförallt de yngre eleverna besvärades av höga ljudnivåer. Undersökningen
visade att flertalet av eleverna utsattes för ljudnivåer på mellan 70-76 dB(A). Trots detta uppgav förvånansvärt många av barnen att de ändå trivdes i sina matsalar. Enligt undersökningen
bestämdes ljudnivåerna i matsalarna i första hand av antalet elever och framför allt bland
yngre elever fanns en koppling mellan ljudnivån och den allmänna trivseln i matsalen. Detta
är lite oroande då de flesta skolor lägger sina scheman så att matsalarna ska proppas till sista
plats. Något som jag själv har haft möjlighet att verifiera under mina besök på grundskolor.
Enligt Lundin, et al. (2007, s.3-4) är det vanligaste orsakerna till buller i skolmatsalar:
y Köksmaskiner och ventilationen
y Stolar och bestick
y Besökarna (barn och vuxna)
y Akustiken
Lundin, et al. (2007, s.7) menar även att det finns flera olika lösningar för att komma tillrätta
med matsalsbuller bl.a.:
y Ljudabsorbenter
y Bullerskärmar mot köket
y Anpassa antalet barn
y Ha många vuxna i lokalen
y Tala med eleverna om buller
y Dela in matsalarna i mindre delar (det går t.ex. med hjälp av en skjutbar vägg)
I Socialstyrelsens Bullret bort! En liten bok om god ljudmiljö i förskolan (2006, s.35) omtalas
också att textiler kan bidra till att reducera ljudnivåerna i skolmatsalar. Problemet är bara att
det då kan uppkomma allergiproblem istället.
2.8 Varför upplyser inte skolan mer om hörselhälsa
I skolan är det vanligt med olika typer av upplysningskampanjer t.ex. om farorna med rökning, droger, tonårsgraviditeter, sexuellt överförbara sjukdomar etc. Men hörselhälsa har inte
på samma sätt uppmärksammasts, kan det vara så att hörselhälsa inte ansett som lika viktigt?
Folmer, Griest och Martin (2002) har ställt sig samma fråga och undrat över varför skolor
generellt sätt varit så dåliga på att informera elever om hörselhälsa, och har sammanställt en
trepunktslista över tänkbara orsaker:
1.) Det saknas i allmänhet kunskap om hur höga ljudnivåer och buller kan påverka hörseln
och många medborgare förstår inte konsekvenserna av en nedsatt hörsel. Likaså kan många
lärare, skolledningar och föräldrar vara omedvetna om hur utbrett det faktiskt är.
2.) Det saknas en effektiv spridning av materiel om hörselhälsa (t.ex. ljudband, publikationer/böcker m.m.) och få skolor köper de produkter som finns.
9
3.) Det finns för få anställda ute på skolorna som har utbildning om hörselhälsa och när de går
i pension finns det ingen som kan ta över och fortsätta deras arbete.
Efter att ha besökt många skolor är jag av den uppfattningen är att dagens skolbarn får alldeles för lite riktad information om buller och hörselhälsa i skolan. Inte heller under min egen
skoltid fick eleverna tillräckligt med information. Folmer, Griest och Martin kan mycket väl
ha rätt när de antyder att problemets kärna är att det saknas kunskap och utbildad personal ute
på skolorna.
2.9 Rumsakustik, efterklang och taluppfattning
Det är viktigt att skolan planerar för en god ljudmiljö. Enligt skollagen har alla barn rätt till
jämbördiga förutsättningar i skolan, även de som är hörselskadade. Hörselskadades riksförbund (2008) menar att det i Sverige finns ca 10 000 hörselskadade barn. Om inte de
hörselskadade barnens särskilda behov tillgodoses, riskera många av dem att lämna grundskolan med ofullständiga betyg. Skolornas lokaler behöver därför ha goda akustiska egenskaper
och en ljudmiljö som inte riskerar att diskriminera någon.
I en lokal med många ljudabsorbenter/mjuka material blir absorptionsförmågan ofta hög och
ett ljud kommer hastigt att avta i styrka med ökat avstånd från sin ljudkälla. Om lokalen istället saknar ljudabsorbenter/mjuka material och alla golv, väggar samt tak endast består av
hårda material, kommer ljudet att höras relativt väl över hela lokalen. Skolor har ofta flera
sorters lokaler och de ska helst ha akustiska egenskaper som passar till användningen. I t.ex.
skolaulan är det viktigt att besökare kan höra klart och tydligt vart de än sitter. I matsalen är
det däremot inte någon önskvärd egenskap. I matsalen vill vi istället ha ljuddämpning, för att
inte behöva höra allt som sägs i hela lokalen. Om lokaler nyttjas för flera olika ändamål kan
det uppstå en intressekonflikt. Det är därför inte alltid önskvärt ur en akustikisk synvinkel att
en skollokal används för flera olika syften. En konflikt mellan olika intressen är aldrig något
att efterstäva och i värsta fall är det barnen som i slutändan blir lidande.
När vi talar om ljudmiljön i klassrum handlar det ofta om dels direktljud, ljud som går direkt
mellan lärare och elever. Vi talar också om ljud som reflekteras på taket och väggarna. Direktljud kan stöttas bort om det finns hinder mellan lärare och elever, om direktljuden skärmas
bort kan det leda till försämrad taluppfattning (Arbetsmiljöverket, 2008b). Därför är det viktigt att det inte finns hinder mellan lärare och elever i klassrummen. Ljud som reflekteras tidigt kallas för tidiga reflexer och kan ha en förstärkande effekt på ljud. Vidare finns s.k. sena
reflexer, efterklang som kan påverka taluppfattning negativt (Arbetsmiljöverket, 2008b).
Ett sätt att angripa problemet med efterklangljud kan vara att använda ljudabsorbenter, en
annan åtgärd kan vara att tala långsammare (Landström, et al. 1999, s.32). Ljudabsorbenter
med god absorptionsförmåga kan ofta påverka och sänka efterklangstiden avsevärt i skolsalar
och andra lokaler. Det finns flera olika saker som kan användas som ljudabsorbenter i skolan.
I rapporten Att se, höra och andas i skolan (Boverket och Arbetarskyddsstyrelsen, 1996, s.64)
föreslår författarna att skolor ska använda bl.a. gardiner, skivor eller olika skydd som avgränsar arbetsytorna.
10
2.10 Inlärning, prestation och kommunikation
Att buller kan ha negativ inverkan på arbetet i skolan säger nästan sig självt. Statens
folkhälsoinstitut (2008) menar att buller kan ha negativ inverkan på inlärning och prestation i
skolan. Folkhälsoinstitutet anser att möjligheten till kommunikation kan inskränkas, något
som kan minska skolbarnens möjligheter att göra sig hörda och förstådda i skolan. Institutet
menar vidare att barn med annat modersmål än svenska och barn med hörselbesvär är grupper
som kan behöva visas extra mycket hänsyn.
Enligt Bistrup (2001, s.57-60) är det framförallt inlärningen, det långsiktiga minnet och
läsförståelsen som påverkats negativt hos barn som exponerats för buller. Bistrup menar vidare att barn som varit utsatta för konstant buller har uppvisat lägre motivationsförmåga då de
fått uppgifter som kräver uthållighet. Svenska Socialstyrelsen (Socialstyrelsen, 2005, s.21) har
å sin sida uppmärksammat att de negativa effekterna av flygplansbuller på barns läsförståelse,
motivation och minne blir allvarligare i takt med att bullernivåerna ökar. Att bullret i skolan
kan ha negativ inverkan på skolbarns studier och kan påverka studieresultat negativt är något
inte längre kan ignoreras av skolorna.
Buller kan dessutom påverka hur väl vi utför en arbetsuppgift bl.a. genom att inverka på och
sänka vår motivationsförmåga (Kjellberg, 1990). Mycket buller på en arbetsplats kan därför
göra att vanliga arbetsuppgifter blir mer ansträngande än de skulle ha varit om bullerstörningen inte existerat.
2.11 Lågfrekvent buller
Vad är lågfrekvent buller, och finns det i svenska skolor? I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om
buller (AFS 2005:16) definieras lågfrekvent buller som buller inom frekvensområdet 20-200
Hz. Verket uppger vidare att lågfrekvent buller kan orsaka trötthet, sömnighet och även ge
upphov till störning. McPhearsons och Choi (2005) menar att lågfrekvent buller är vanligt
förekommande i skolor i urbana miljöer och att lågfrekventa ljud kan ha ogynnsamma effekter
på undervisningen i skolan. McPhearson och Choi tydliggör även med sin studie hur klassrums akustiska utformning kan ha inverkan på elevernas förmåga att arbeta och tillgodogöra
sig undervisning.
Enligt en studie av Lundquist et al. (2000) kan många klassrum i svenska grundskolor vara
utsatta för lågfrekvent buller. Studien visade att 16 av 22 klassrum varit utsatta för lågfrekvent
bakgrundsbuller. Studien hade som hypotes att elever som utsattes för höga nivåer av lågfrekvent buller skulle uppleva mer störning än elever som exponerades för låga nivåer. Men
ingen skillnad i graden av störning kunde konstateras mellan elever som exponerats för höga
nivåer av lågfrekvent buller och elever som exponerats för lägre nivåer. Resultatet kan bero på
att elevers störningssituation i skolan påverkas av fler faktorer än bara lågfrekvent buller.
Några vanliga källor till lågfrekventa ljud i skolor är bl.a. uppvärmningen, ventilationen och
om det finns luftkonditioneringen.
2.12 Hörselskydd och ljudindikatorer
Det finns flera hjälpmedel som kan tillgripas för att minska problem med buller och höga
11
ljudnivåer i skolan. En åtgärd som bör tillgripas i sista hand är användandet av hörselskydd.
Om barn och anställda i skolan exponeras för buller som är ekvivalent med eller högre än de
undre insatsvärdena ska hörselskydd tillhandahållas av arbetsgivaren om det finns risk för att
hörselskada kan uppkomma. När hörselskydd används hörs inte bullret lika starkt men det går
fortfarande att kommunicera som vanligt. Hörselskydd har den fördelen att de kan anpassas
till varje individs särskilda behov. Kähäri (2004) menar att ER-hörselskydd är den lämpligaste
typen av hörselskydd att använda i skolan. ER-hörselskydd är tillverkade av silikon, har flera
års livslängd och är allergivänliga. Hörselskydd ska dock bara ses som en tillfällig lösning då
ev. bullerproblem förblir olösta.
Ljudindikatorer och andra ljudmätningsinstrument är hjälpmedel som också kan användas för
att minska besvären av buller. Mest uppmärksammad är ljudindikatorn Soundear®2000.
Ljudindikatorn Soundear®2000 visar ett öra som skiftar i färg (grönt, gult och rött ljus) beroende på ljudnivå. Soundear®2000 är en varningsindikator som kan göra barn uppmärksamma
på höga ljudnivåer. När ljudnivån blir tillräckligt hög kommer örat att ändra färg till rött och
barn förstår förhoppningsvis att det är läge att lugna sig. En omvänd situation kan förstås uppstå där barnen istället aktivt försöker höja ljudnivån för att få örat att bli rött. Ljudindikatorer
behöver med andra ord inte alltid ha positiv inverka på den allmänna ljudnivån i skolan. En
annan känd ljudindikator är svenska Sound Signal modell T till utseendet likt ett trafikljus och
som är speciellt utformat för att användas i skolan.
År 2006 genomförde arbetsmiljöverket en omfattande granskning och inspekterade ca 300
skolor. Syftet var att kontrollera skolornas ljudmiljöer med avseende på störande buller. I över
85 procent av de besökta skolorna fann arbetsmiljöverket brister i hur skolorna arbetat med
buller (arbetsmiljöverket, 2006). Bland bristerna utmärkte sig bl.a. brister i hur skolorna
undersökt sina ljudmiljöer, hur riskerna med buller bedömts och sättet skolorna åtgärdat sina
brister på. När ljudnivåerna blir så höga som de var många av de inspekterade skolorna kan
hörselskydd behöva användas för att säkerställa att ingen riskerar drabbas av hörselskador.
2.13 Riskbedömning
På svenska arbetsplatser ska riskerna med buller och höga ljudnivåer upptäckas och åtgärdas
genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Enligt arbetsmiljöverket föreskrifter om buller
(AFS 2005:16) är arbetsgivaren skyldig att göra en riskbedömning om bullret i arbetsmiljön.
När en riskbedömning görs värderas risker som ohälsa eller olycksfall, i avsikt att undersöka
om åtgärder behöver vidtas. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller meddelas följande:
5 § ”Arbetsgivaren skall undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna
till följd av exponering för buller i arbetet.”
(AFS 2005:16, s.8)
7 § ”Riskbedömningar skall genomföras regelbundet och revideras inför
förändringar i verksamheten som kan göra en bedömning inaktuell eller
om resultat av hörselundersökningar visar att det är befogat.”
(AFS 2005:16, s.9)
Arbetsmiljöverket betonar att riskbedömningar ska vara dokumenterade, de ska också sparas
så att informationen går att använda vid ett annat senare tillfälle. Arbetsmiljöverket menar att
vissa områden särskilt behöver uppmärksammas (5 §) bl.a. exponeringsnivåer, olika negativa
12
effekter på arbetstagarnas hälsa och indirekta effekter av buller på människors säkerhet och
hälsa. På en arbetsplats är det arbetsgivarens ansvar för att arbetsmiljön är säker att vistas i för
arbetstagarna. Om arbetsmiljö inte bedöms som säker kräver Arbetsmiljöverket att arbetsgivaren ska vidta erforderliga åtgärder för att undanröja källorna till problemen. Det ska bl.a. ske
genom att arbetsgivaren blir tvungen att kunna uppvisa en skriftlig plan med åtgärder.
I broschyren Bort med bullret – en bra ljudmiljö lönar sig (2007) från arbetsmiljöverket skildras fyra steg för att komma till rätta med och förebygga buller, (1) undersökning, (2)
riskbedömning, (3) åtgärder och (4) kontroll. Alla fyra stegen är baserade på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. I broschyren omtalas att det finns flera
olika metoder för att undersöka och riskbedöma en arbetsplats bl.a. med hjälp av skriftliga
enkäter, skyddsronder, mätningar etc. En skola utan ett systematiskt arbetsmiljöarbete och
riskbedömningar kommer inte att kunna förebygga och upptäcka buller på ett effektivt sätt.
Inte heller kommer skolan kunna säkerställa att elever och anställa ej utsätts för risker.
2.14 Exempel på hur en skola arbetat med att reducera buller
En skola som arbetat aktivt med att minska buller är Munkenbergs förskola i Luleå kommun.
I rapporten Bullerreducerande åtgärder vid Munkenbergs försskola (2007) beskrivs grundligt
hur Munkenbergs förskola har tacklat sina problem med buller och höga ljudnivåer. Rapporten är lättläst och har många pedagogiska bilder på ljudreducerande lösningar ifrån skolans
inomhusmiljö.
I Munkenbergs förskola finns mjuka plastgolv för att reducera ljud från barnens spring och
lek. Plastmattor är ett utmärkt material att använda till golv och kan i många fall bli nästan
lika tysta som vanliga mattor. Golvmattan i skolan stäcker sig i vissa fall 70 cm upp på väggarna i bl.a. kapprummen. För att minska trumljud (mätts i samma rum som ljuden uppstår,
olikt stegljud) har skolan mjuk beläggning på golv och trappor vilket försvagar anslagsljud. I
inomhusmiljön finns vidare ljudabsorbenter som syftar till att minska ekon och efterklangsljud. Ljudabsorbenterna i taken sträcker sig i vissa fall ned på väggarna. Borden i skolans matsal ansågs tidigare utgöra en källa till buller p.g.a. skramlet från bordsytorna. Alla bord i
matsalen byttes därför ut mot nya bord med dämpande bullerskivor. De nya bordens ytor är
klädda med en sorts plastgolvmatta i syfte för att minska skramlet från bl.a. tallrikar och bestick. Åtgärden var kanske lite väl långtgående kan jag tycka, det hade kanske räckt med att
använda vaxdukar eller någon typ av mjuka underlägg istället för att bytta ut alla borden. I
matsalen hade det dessutom tidigare funnits porslinstallrikar, de ersattes med nya tallrikar i
plast. För att minska problemen med skrap från stolar, utrustades alla stolar med fastlimmade
möbeltassar av golvmattematerial.
Rapporten gav också förslag på pedagogiska idéer för att minska buller. Ett förslag var att tala
med barnens föräldrar om ljudmiljön i skolan på föräldrasamtalen, för att på så sätt få föräldrarna delaktiga i bullerarbetet. Ett annat förslag var att bestämma hur många barn som samtidigt fick vistas i vissa av rummen. För att minska uppkomsten av fladderekon (upprepade
ekon mellan olika ytor) var dessutom vissa fönsterrutor i förskolan sneddställda. Rapporten
betonade att hörselskydd inte var en rimlig lösning på problem med buller. Ett synsätt som
enligt mig är helt korrekt. Men på många skolor som jag varit och besökt verkar det som att
åtgärder vid mottagaren snarare är regel än undantag. Det är säkert en kostnadseffektiv åtgärd
och som temporärt minska problemen med höga ljudnivåer, men i långa loppet så behövs
andra typer av åtgärder för att få bukt med buller i skolan.
13
14
3 Hälsoeffekter
I det här kapitlet kommer jag bl.a. ta upp och beskriva några av de vanligaste negativa
hälsoeffekterna som är förknippade med buller och höga ljudnivåer. Buller är ett osynligt
hälsoproblem som kan ge upphov till hörselskador, orsaka stress, försämra livskvalitén, störa
koncentrationen, störa sömnen, påverka minnet och eventuellt öka risken för hjärtkärlsjukdom. Känsliga grupper i samhället kan uppleva obehag och besvär redan vid låga bullernivåer. En grupp som är särskilt känslig för buller- och höga ljudnivåer är hörselskadade. Dessutom brukas barn klassas som en riskgrupp (Socialstyrelsen, 2005; Berglund, et al. 1999).
Sambandet mellan bullerexponering och skador på hörseln är väldokumenterat och kan inte
bagatelliseras. Alla ljud är dock inte farliga, men tyvärr kan inte det mänskliga örat skilja på
farliga och ofarliga ljud. Särskilt farligt är det att exponeras för korta höga impulsljud p.g.a.
att örat inte är snabbt nog för att uppfatta ljudtoppen. Ihållande höga ljudnivåer kan också
vara farliga, i värsta fall kan vi drabbas av permanenta skador på hörseln som aldrig läks.
3.1 Hörseln
Vårt hörselsystem är känsligt och redan som ung är det viktigt att skydda sin hörsel mot
överdrivet höga ljudnivåer. Människans hörselsystem kan grovt delas i tre delar: ytteröra,
mellanöra och inneröra. Ytterörats uppgift är att förstärka inkommande ljudimpulser. Mellanörat fungerar som en förstärkare och för över vibrationer i trumhinnan till innerörat. Innerörat
är vätskefyllt och där i sitter hörselorganet med sina hörselceller/hårceller och dess sinneshår.
Dessa små sinneshår sätts i rörelse när vätskan i innerörat flyttar sig. När sinneshåren satts i
rörelse bildas elektriska signaler som via hörselnerven sändas till hörselcentret i hjärnan. I
hörselcentret bearbetas sedan alla ljud.
3.2 Barn är en riskgrupp
Barn anses normalt vara känsligare för bullerstörningar än vuxna. En av anledningarna är att
deras hörselgångar ofta är smalare och kortare än vuxnas. Det gör att ljud inte hinner försvagas, innan de når örats trumhinna, som hos vuxna. På Socialstyrelsens hemsida (2008a) menar
myndigheten att barn löper stora risker och inte bör exponeras för höga ljudnivåer.
Socialstyrelsen har grundat sin bedömning på att barn ofta saknar tillräckliga skyddsinstinkter
och att de genom sina beteenden och handlingar utsätter sig för risker. Även WHO har gjort
bedömningen att bullriga miljöer är olämpliga för barn att vistas i p.g.a. att barn ännu inte är
helt färdigutvecklade (Niemann och Maschke, 2004, s.8). WHO menar vidare att barn bör
visas extra hänsyn i frågor som berör buller.
Ett stöd för påståendet att barn och ungdomar bör betraktas som en riskgrupp är resultatet från
svensk studie med en enkätundersökning där 260 musikspelade ungdomar i åldrarna 13-19 år
deltog (Hellqvist, 2002, s.6). Intresseväckande var att 17 procent av de 260 ungdomarna uppgav att de hade drabbats av tinnitus redan vid så låg ålder. Resultatet är illavarslande och tyder
på att barn och unga i större uträckning än vad som sker idag, kan behöva informeras om farorna med höga ljudnivåer.
15
3.3 Hörselnedsättning och hörselskador
Hörselskada är ett generellt begrepp som kan innebära olika former av negativ påverkan på
hörselsystemet, t.ex. hörselnedsättning. En hörselnedsättning innebär att hörseln blivigt
mindre känslig och att vi hör sämre. Idag har ca 14 procent av Sveriges befolkning någon
form av hörselnedsättning (Hörselskadades Riksförbund, 2007, s.11). De som är drabbade av
hörselnedsättning lider inte sällan även av tinnitus (Hörselskadades Riksförbund, 2004;
Bengtsson och Sollenberg, 2006). En hörselnedsättning kan antingen vara temporär eller
permanent och kan uppkomma av flera olika anledningar. Många människor kommer naturligt att uppleva en successiv hörselnedsättning i takt med att de blir äldre, andra kan redan
från födseln ha en ärftlig medfödd hörselnedsättning. Det finns dessutom forskning som tyder
på att vi redan i fosterstadiet kan riskera få hörselskador om vi exponeras för ljudnivåer på 85
dB eller högre (Byström, 1999, s.12). Hur vi påverkas av buller och höga ljud är till en vis del
individuellt och kan styras av ålder, miljö och arvsfaktorer. Hörselskadade är en grupp människor som är särskilt känsliga för buller och kan uppleva besvär redan vid låga ljudnivåer.
Skolans miljö har tyvärr visat sig vara särskilt riskfylld att vistas i, något som avspeglats i
statistiken över de yrken som är värst drabbade av hörselnedsättningar. Enligt nya statistik har
22 procent av alla lärare någon form av hörselnedsättning och/eller tinnitus (Hörselskadades
Riksförbund, 2007, s70). Att var femte lärare är drabbad måste ses som mycket anmärkningsvärt! Det är sannolikt så att många av de drabbade lärarna undervisar i ämnesområden som
musik eller trä- och metall slöjd. Där lärarna kan behöva vistas i en konstant bullrig arbetsmiljö nästan hela dagarna.
3.4 Tinnitus
Tinnitus (öronsus) förekommer ofta tillsammans med hörselnedsättning. Tinnitus karakteristiska kännetecken är att den drabbade personen hör susande/pipande ljud. En relativt stor andel av landet befolkning ca 15 procent uppger att de besväras av tinnitus och många lider av
svår tinnitus (Hörselskadades Riksförbund, 2007, s.9). Tinnitus kan uppstå av flera orsaker,
men ofta härrör problemen från bullerskador. Andra orsaker kan vara fysiska skador eller
sjukdomar (Hörselskadades Riksförbund, 2004). I värsta fall kan tinnitus vara kronisk, men i
många av fallen är besvären tillfälliga och övergående. Den som drabbats av allvarligt tinnitus
kan uppleva att livskvaliteten allvarligt försämras av följdverkningarna. En följdverkning som
många upplever besvärade är att det blir svårare att somna på kvällarna, då omgivningen är
helt tyst och de susande/pipande ljuden framträder tydligare.
Särskilt musiker och musiklärare är riskgrupper för att utveckla tinnitus. I en undersökning
där 139 musiker deltog visade det sig att knappt häften 43 procent led av tinnitus (Kähäri,
2002). Mekanismerna bakom tinnitus är ännu helt inte utredda men en hypotes är att
hörselorganets hårceller skadats av t.ex. en kraftig ljudsmäll och att hårcellerna blivigt defekta
och skickar oriktig information till hjärna som i sin tur tolkar signalerna som äkta ljud (AMMOT, 2008).
16
3.5 Bullret i skolmatsalen minskar aptiten
Skollunchen är för många barn dagens viktigaste måltid och utan tillräckligt med näring orkar
skolbarnen inte med de långa skoldagarna. Det är därför nedslående att det finns undersökningar som funnit samband mellan matsalsbuller och att färre elever äter av skolmaten (Lundin, et al. 2005, s.12). Eftersom matsalar precis som slöjd- och idrottssalar är kända för att ha
höga ljudnivåer är det extra viktigt att skolan satsar på att förebygga och motverka buller och
höga ljudnivåer i just sådana miljöer och använder tassar på stolar samt har ljudabsorbenter i
tak och väggar etc.
3.6 Ökad risk för olyckor
Att minska antalet arbetsrelaterade olyckor är alltid viktigt oavsett arbetsplats. Risken för att
en olycka inträffar ökar i en bullrig miljö där varningsrop inte längre kan höras och missförstånd p.g.a. missuppfattade instruktioner kan ge upphov till onödiga och i värsta fall fatala
olyckstillbud (Kjellberg, 1990). Det kan därför vara lämpligt att det finns skriftliga instruktioner vid farliga maskiner i t.ex. träslöjdssalar där ljudnivåerna alltid är höga.
3.7 Förändrade sociala beteenden
Enligt Kjellberg (1990) kan buller leda till förändrade sociala beteenden hos människor. Om
ett buller upplevs som mycket störande kan det leda till att individen förändrar sitt vanliga
sociala beteende och istället t.ex. blir mindre hjälpsam eller mer aggressiv. Oftast påverkas
dock inte det sociala beteendet nämnvärt av lågt buller.
3.8 Sömnstörning
Den företrädesvis vanligaste orsaken till sömnstörningar är trafikbuller (T&E - European
Federation, 2008). Sömnstörning anses av många forskare vara är en av bullers kritiska
hälsoeffekter. Anledningen till oron är, förutom att ökad trötthet i samhället i förlängningen
leder till fler olycktillbud, att sömnstörningar kan öka risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom
(Forskning & Framsteg, 2008, s.10). Buller kan påverka vår sömn på flera vis bl.a. genom att
störa sömnen, göra det svårare att somna och påverka risken att vakna. Dessutom kan
hjärtkärlsystemet påverkas och ge upphov till högt blodtyck och hög hjärtfrekvens
(Socialstyrelsen, 2005). Sömnstörandebuller kan dessutom ge följdverkningar som att vi känner oss nedstämda och trötta (Socialstyrelsen, 2005).
Det finns samhällsgrupper som i högre grad än andra drabbas av sömnstörningar som kan
härledas till trafikbuller. Det är främst äldre och de som är redan är sjuka eller försvagade som
är hårdast drabbade av sömnstörningar som vållats av trafikbuller (den Boer och Schroten,
2007). Enligt Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2005 (Socialstyrelsen, 2005) har även
många barn fått svårare att somna på kvällarna p.g.a. samhällsbuller.
17
3.9 Hjärtkärlsjukdom
Det finns flera studier som stödjer tesen att buller kan ha negativ inverkan på människors
hjärtkärlsystem. Kjellberg skriver i Inte bara hörselskador (1990) att högt buller kan var orsak till förhöjt blodtryck (hypertoni) och andra negativa effekter på hjärtkärlsystemet. Enligt
Babisch (2006) kan hjärtkärlsjukdom som uppkommit av buller ofta kopplas samman med
stress. Babisch menar att exponering för bullernivåer på 65-70 dB kan leda till ökad hjärtfrekvens, vilket i sin tur kan ge upphov till en ökning av antalet stresshormoner i blodet (Babisch, 2006). Stresshormonerna kan därefter ge upphov till förändringar i blodtrycket och
därigenom öka risken för uppkomst av hjärtkärlsjukdom. Vidare finns det uppgifter om att
invånare som under lång tid bott i områden där de exponerats för trafikbuller på ca 65-70 dB,
löpt 20 procent högre risk att utveckla hjärtkärlsjukdom (T&E - European Federation, 2008
s.6).
Det finns ett fåtal studier som behandlat buller och hjärtkärlpåverkan hos barn. En studie menar att barn som bor nära flygplatser och som exponerats för buller från flygplan har signifikant högre blodtryck och högre nivåer av bl.a. noradrenalin än barn i tysta områden (Evans, et
al. 1998). I en annan studie där 1,283 barn i åldrarna 9-11 år från 62 skolor i närheten av stora
europeiska flygplatser deltog, studerade forskarna hur flyg- och vägbuller kunde påverka
barns hjärtfrekvens och blodtryck (van Kempen et al. 2006). Resultaten från studien pekade
mot att barn som exponerats för flygplansbuller i sina skolor hade högre blodtryck och
hjärtfrekvens än jämförbara barn (van Kempen et al, 2006). Det visade sig även att barn som
nattetid i hemmet utsatts för flygplansbuller hade signifikant högre blodtryck. Författarna till
studien menade dock att det inte gick att dra några riktigt säkra slutsatser om huruvida det
fanns ett samband mellan bullerexponering och negativa effekter på bl.a. barns blodtryck.
Enligt Babisch (2006, s.45-46) är kunskapen om hur barns hjärtkärlsystem påverkas av buller
ännu inte fullständig. Ser vi till befintliga studier tyder inget på att barn som varit utsatta för
buller skulle löpa större risk än vuxna att utveckla hjärtkärlsjukdom. Det är emellertid oklart
hur de som är barn idag kommer att påverkas, då de kan komma att exponeras för buller under
en mycket längre tidsperiod än tidigare generationer (Babisch, 2006, s.46).
3.10 Bullret kostar liv
Bullret i samhället antas kosta ett stort antal människor livet varje år. Bara i EU uppskattas ca
245,000 människor årligen drabbas av hjärtkärlsjukdom p.g.a. trafikbuller (den Boer och
Schroten, 2007, s.15). Av dem uppskattas omkring 20 procent eller ca 50,000 människor avlida (den Boer och Schroten, 2007, s.15). Det är främst vägtrafiken som tros vara den stora
boven och till mindre del spårtrafiken. Flera europeiska länder har nu börjat intressera sig för
bullers förmodade negativa effekter på bl.a. hjärtkärlsystemet. Den danska miljøstyrelsen menar i en rapport från 2003 att mellan 200-500 danska medborgare årligen avlider i ischemisk
hjärtsjukdom eller i hypertoni som orsakats av buller (Miljøstyrelsen, 2003). Skulle siffrorna
vissa sig stämma motsvarar det ca 3 procent av de årliga dödsfallen i hjärtkärlsjukdomar i
Danmark (Miljøstyrelsen, 2003). I Tyskland har den tyska miljömyndigheten (Umweltbundesamt) på motsvarade sätt uppskattat att trafikbuller kan vara den bakomliggande orsaken till
ca 4,000 dödliga hjärtinfarkter per år (Babisch, 2006). I den svenska tidskriften Forskning &
Framsteg (2008) uppskattas att omkring 800 människor i Sverige årligen går bort i förtid i
hjärtkärlsjukdomar som vållats av buller. Det är nästan dubbelt så många jämfört med dem
18
som varje år omkommer i trafikrelaterade olyckor. Med tanke på vilka stora summor den
svenska staten årligen satsar på att få ned och förebygga olyckorna på vägarna framstår det
som att buller är ett förbisätt samhällsproblem. Det kanske är läge att införa en nollvision
även för buller?
19
20
4 Lagar och förordningar som rör bullret i skolans miljö
Det finns ett stort antal lagar och förordningar som berör bullersituationen skolan och jag
kommer i detta kapitel ta upp och diskutera vad miljöbalken, arbetsmiljöverket m.fl. har att
säga om ljudmiljön i skolan. Som bekant är svensk bullerlagstiftning till skillnad mot
exempelvis miljölagstiftningen inte sammanförd till en heltäckande balk. Istället gäller olika
föreskrifter vid olika störningskällor. Beroende på om det är en utomhusmiljö, offentlig miljö,
arbetsmiljö etc. så skiljer sig föreskrifterna åt. Styrande dokument som är viktiga för
grundskolornas verksamhet är skollagen och Lpo 94 (läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet) som anger riktlinjer och värderingar för bl.a. grundskolan. I skollagen och Lpo
94 skildras skolans ansvar att skapa en god ljud- och arbetsmiljö för skolbarnen, dock pekar
inget av dokumenten specifikt ut vilka ljudnivåer som är acceptabla i skolans miljöer.
4.1 Hur högt får bullret vara?
Skolors lokaler måste vara utformade och lokaliserade så att rikt- och gränsvärden inte riskerar överskridas vare sig inne i skolorna eller ute på skolgårdarna. Vidare har skolelever sedan
1990 varit likställda med arbetstagare och omfattas därför av arbetsmiljöverkets krav på
arbetsmiljön. Det betyder att skolan har skyldighet att se till att eleverna inte exponeras för
ljudnivåer som överstiger arbetsmiljöverkets rikt- och gränsvärden för buller. Arbetsmiljöverket skriver i sina föreskrifter om buller (2005:16) att om den ekvivalenta ljudnivån
(genomsnittliga) i en verksamhet är 85 dB(A) eller högre måste ansvariga skyndsamt vidta
åtgärder för att reducera ljudnivåerna och hörselskydd ska bäras inom verksamheten. Men
redan vid ljudnivåer på 80 dB(A) eller högre är arbetsgivaren skyldig att informera och
tillhandahålla hörselskydd till arbetstagarna. Barn som är fem år eller yngre och som ännu inte
påbörjat sin skolgång omfattas ej av några specifika värden för buller vilket måste ses som en
lucka i lagstiftningen som snarast bör åtgärdas.
Vidare har Socialstyrelsen i sina allmänna råd om höga ljudnivåer (2005:7) angivit riktvärden
som bör beaktas när bedömning görs om huruvida olägenhet för människors hälsa föreligger.
Socialstyrelsen anger riktvärdet för platser dit barn har tillträde till 97 dB(A) ekvivalent och
110 dB(A) anges som maximal ljudnivå. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd (2005:6) för
buller inomhus är riktvärdet för undervisningslokaler 30 dB(A) ekvivalent inomhus och 45
dB(A) maximal ljudnivå. I de nu ersatta allmänna råden (1996:7) från Socialstyrelsen
meddelades att redan vid ljudnivåer på 75 dB(A) ekvivalent eller högre kan temporära
hörselnedsättningar uppstå och barn ansågs utgöra en särskilt känslig riskgrupp. Av särskilt
intresse för ljudmiljön skolan är arbetsmiljöverkets insats- och riktvärdena för hörselskadligt
buller:
Undre insatsvärden
Daglig bullerexponeringsnivå LEX,8h 80 dB
Impulstoppvärde LpCpeak 135 dB
Övre insatsvärden
Daglig bullerexponeringsnivå LEX,8h 85 dB
Maximal A-vägd ljudtrycksnivå LpAFmax 115 dB
Impulstoppvärde LpCpeak 135 dB
(AFS 2005:16, s.7)
21
4.2 Miljöbalken
Miljöbalkens (SFS 1998:808) syfte är ”att främja en hållbar utveckling och genom det se till
att både nuvarande och kommande generationer får en hälsosam och god livsmiljö”.
Skolor och andra verksamheter för undervisning omfattas enligt miljöbalken av anmälningsplikt (9:6). Det medför krav på egenkontroll vilket skildras i 26 kap. 19 § och i förordning
(1998:901). Egenkontrollen ska syfta till att förebygga och eliminera risker i verksamheten
som t.ex. dåliga ljudmiljöer. En egenkontroll ska omfatta dokumenterade rutiner och tydligt
angivna ansvarsområden. Den som har ansvaret för att miljöbalken efterföljs i skolan är
verksamhetsutövaren. Verksamhetsutövaren ska enligt miljöbalken (2:2) ha skaffat sig
tillräcklig kunskap om verksamheten för att kunna förebygga olägenheter mot människors
hälsa och skydda miljön. Buller och höga ljudnivåer är exempel på störningar som innefattas i
begreppet ”olägenhet för människors hälsa” som definieras i miljöbalken (9:3).
I miljöbalkens 2 kap. §1-10 finner vi de allmänna hänsynsreglerna. De allmänna hänsynsreglerna är bestämmelser som är gemensamma för balken och utgör själva utgångspunkten för
myndigheternas granskning och tillsyn. De hänsynsregler som mest berör bullersituationen i
skola och dess problematik är: kravet på (omvänd) Bevisbörda (2:1) som innebär att
verksamhetsutövaren själv åläggs bevisa att verksamheten uppfyller miljöbalkens krav och att
det inte existerar någon olägenhet för människors hälsa eller fara för miljön. Kunskapskravet
(2:2) säger att du som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet har skyldighet att skaffa
dig den kunskap som fordras för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller
olägenhet (en olägenhet eller skada behöver inte nödvändigtvis vara av fysiskt natur utan kan
lika gärna vara psykisk). Verksamhetsutövaren måste även ständigt hålla sig uppdaterad om
verksamheten och gällande regelverk. Utöver det ska ansvariga för verksamheten ha skaffat
sig kunskap om skolans (om det är en skola) olika anläggningar och installationer, som t.ex.
ventilationssystem. I Försiktighetsprincipen (2:3) sägs förutom att bästa möjliga teknik ska
användas, att den som bedriver eller avser bedriva verksamhet är skyldig att företa åtgärder
även om det bara skulle finnas skäl att anta att olägenhet för människors hälsa eller skador på
miljön kan uppkomma. Verksamhetsutövaren varken kan eller får hänvisa till brist på heltäckande bevisning som försvar för att ha underlåtigt sig att vidta åtgärd. Val av plats eller
lokaliseringsregeln (2:6) som den också benämns, säger att platsen för en verksamhets
lokalisering ska väljas med omsorg så den åstadkommer minsta möjliga olägenhet för människors hälsa och minst skada för miljön.
Enligt miljöbalken är skolor, förskolor och liknade verksamheter för undervisning
anmälningspliktiga och för verksamheter som omfattas av anmälningsplikt krävs egenkontroll
(9:6). Miljöbalkens krav på egenkontroll finns i miljöbalkens 26 kap. 19 § och i förordning
(1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Egenkontroll skall syfta till att identifiera
och undanröja risker i verksamheten. Egenkontrollen är därför ett kraftfullt instrument som
verksamhetsutövaren kan använda för att motverka olägenhet för människors hälsa och hejda
påverkan på miljön. En bra och välfungerande egenkontroll kan förebygga brister och risker i
verksamhetens lokaler och installationer redan innan olägenhet för människors hälsa eller
påverkan på miljön hunnit äga rum. Egenkontrollen lägger ett tydligt ansvar på
verksamhetsutövaren vad gäller både den inre och yttre miljön. Egenkontrollen för en
verksamhet är tvungen att vara dokumenterad och tillgänglig i verksamheten och måste kunna
uppvisas om en tillsyningsmyndighet begär det. Hur egenkontrollen ser ut och vad det
innefattar skiljer sig mycket åt mellan olika verksamheter. Det beror på att det inte finns någon standardiserad mall för hur en egenkontroll ska se ut. Den ska i själva verket vara anpassad för just den egna verksamheten och därav skiljer sig egenkontrollens utformning åt från
22
fall till fall. Exempel på rutiner i egenkontrollen för en vanlig skola kan vara: städning,
ventilation, bullermättning, skyddsrond etc. En skolas egenkontroll är med andra ord lite av
en lokal tolkning av miljöbalkens krav på egenkontroll.
I miljöbalken fastslås också att fastighetsägaren är skyldig att regelbundet kontrollera
fastigheten ifall bl.a. skolverksamhet bedrivs i lokalerna. Kontrollen ska säkerställa att
olägenhet för människors hälsa inte uppstår. Om ett problem med olägenhet för människors
hälsa som t.ex. buller ändå skulle uppstå i skolans lokaler är det fastighetsägaren eller
nyttjanderättshavaren som enligt miljöbalken (9:9) har skyldighet att vidta lämpliga åtgärder
för att säkerställa att olägenheten inte kvarstår. Ansvaret är här delat. Det kan med andra ord
vara lämpligt att ha en kontinuerlig dialog mellan skola och fastighetsägaren för att etablera
väl inarbetade kontakter.
4.3 Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) reglerar arbetsmiljön och arbetsgivarnas skyldigheter.
Arbetsmiljölagen (1:3) har likställt skolbarnen med arbetstagare. Det innebär att skolbarn precis som anställda i skolan omfattas av arbetsmiljölagen. Skolan är enligt arbetsmiljölagen att
betrakta som en arbetsplats vilket medför krav. Enligt arbetsmiljölagen (3:2) ”skall
arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för
ohälsa…”. Arbetsgivaren ska dessutom enligt arbetsmiljölagen (3:2a) inte bara vidta åtgärder
utan också ”systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten…” för att arbetsmiljölagens krav på arbetsmiljön ska uppfylldas. Arbetsgivaren är med andra ord skyldig ordna så att
anställda och elever inte utsätts för skadliga ljudnivåer.
4.4 Skollagen
Skollagen (SFS 1985:1100) reglerar all skolverksamhet och anger riktlinjer och mål för skolan. Alla som bedriver eller som avser att bedriva skolverksamhet har skyldighet att följa
skollagen. Lagen fastställer grundläggande krav som rätten till utbildning och skolplikt.
Skollagen (1:2) föreskriver att hänsyn skall tas till elever med särskilda behov. Vilket inkluderar elever med olika hörselskador, en grupp som är extra känsliga för buller och höga ljudnivåer. Skolan får med andra ord inte på något sätt diskriminera hörselskadade elever och
strunta i att vidta åtgärder för att främjar ljudmiljön.
4.5 Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) skildras de riktlinjer och mål som
angår arbetet i grundskolan. I riktlinjerna som ska följas av all personal i grundskolan står att
de anställda ska ”samverka för att göra skolan till en god miljö och för utveckling och
lärande” (Lpo sid 12). I Lpo 94 uppges vidare att skolan ska uppmärksamma hälso- och
livsstilsfrågor (Lpo sid 6). I vilka hörselrelaterade problem och höga ljudnivåer kan inbegrips.
23
24
5 Intervjuundersökning i tio skolor i Södra Roslagen
5.1 Resultat
Resultatet från studien är mina intervjuer, se Bilaga 1.
5.2 Val av skolor
Skolorna skulle uppfylla tre kriterier för att kunna delta i studien: de skulle vara relativt stora,
vara belägna i Södra Roslagen d.v.s. i Täby, Danderyd eller Vaxholm och de skulle vara
grundskolor så att de var jämförbara. Jag besökte inga skolor med färre än 200 elever då
sannolikheten att sådana skolor skulle ha problem med buller föreföll låg. Innan mina besök
kontaktade jag alltid nyckelpersoner på skolorna för att boka tid.
5.3 Val av kontaktpersoner
För att undersöka om det fanns bullerproblem och hur skolorna arbetat med att lösa ev.
bullerproblem bestämde jag mig för att intervju en representant från varje skolans ledning.
Vidare för att undersöka hur skolans arbete fungerade i praktiken intervjuade jag en eller flera
representanter för skolbespisningarna, då skolmatsalar är en av de bullrigaste miljöerna i skolan. Jag intervjuade även vaktmästare, lärare och elever då tillfälle erbjöds.
Valet av kontaktperson kom att skilja sig åt mellan skolorna då jag ibland fick återbud och
fick tala med ersättare istället.
5.4 Besök
Innan jag går över till diskussionen kan det vara på sin plats att jag helt kort redogöra för
besöken på de tio skolorna och beskriver vad jag såg och hörde. Detta för att läsaren själv ska
kunna bilda sig en egen uppfattning om skolorna och bättre kunna ta del av diskussionen och
resultaten från studien.
Skola 1. – Grundskola. Skolan har ca 200 elever, åk. 6-9. Skolans rektor tar hand om
bullerfrågor. Skolan anser att det inte finns ett befintligt problem med buller i lokalerna.
Jag träffade skolans rektor, vaktmästaren och talade med två representanter från
bespisningspersonalen. Tidigare hade det gått fler elever på skolan än i dagsläget och den
allmänna uppfattningen var att det nu blivigt tystare i skolans lokaler. Mitt besök i matsalen
ägde rum vid en tidpunkt då den hade relativt många besökare. Jag upplevde det som en bullrig matsal och att den höga ljudnivån främst berodde på eleverna själva. Under mitt besök på
skolan fick jag även tillfälle att beskåda ett marmorgolv. Marmorgolv är ett typexempel på
golv som kan ge upphov till onödigt buller och är inte lämpliga att ha i en skola.
Skola 2. – Grundskolan. Skolan har ca 560 elever, åk 6-9. Skolans rektor har hand om
25
bullerfrågor. Skolan anser att det inte finns ett befintligt problem med buller i lokalerna.
Men med tanke på det konstanta bakgrundssorlet som fanns i skolan är jag av en annan åsikt.
Jag träffande skolans biträdande rektor och talade med en representant från
bespisningspersonalen. När jag gjorde en egen rundvandring på skolan hördes ett konstant
”bakgrundssorl” utan uppehåll, sorlet berodde delvis på skolans opassande planlösning.
Ventilationen i skolan hördes som ett svagt surrande ljud inte högt, men högre än på någon
annan skola jag besökte. Det fanns skriftliga regler om att eleverna inte fick springa inne i
skolan, bl.a. för att reducera buller. Skolan var medveten om problemen med buller.
Skola 3. – Grundskola. Skolan har ca 680 elever, åk 6-9. Skolans rektor har hand om
bullerfrågor. Skolan anser att det inte finns ett befintligt problem med buller i lokalerna.
Jag träffande skolans biträdande rektor tillsammans med musikläraren och skolans skyddsombud. Jag talade även med en representant från bespisningspersonalen. Vissa lärare använde
hörselskydd på lektionerna, jag kan tycka att hörselskydd skall vara engångsåtgärder och inget
som ska användas som om det vore en självklarhet. I skolans matsal hade det tidigare hängt
äldre dammiga textilkonstverk, de hade nu plockats ned för att minska allergirisken. Åtgärden
hade dessvärre orsakat ett nytt problem då ljudnivån i matsalen istället skjutigt i höjden.
Textilerna hade troligen haft en dämpande inverkan på bullret i matsalen. Skolan verkade vara
medveten om problemen med buller.
Skola 4. – Grundskola. Skolan har ca 450-500 elever, åk 1-6, Skolans rektor har hand om
bullerfrågor. Skolan anser att det finns ett befintligt problem med buller i lokalerna.
Då biträdande rektor fick förhinder representerades skolledningen av vaktmästaren
(skyddsombud). Jag talade också med två representanter från skolbespisningen. Under besöket fick jag möjlighet att studera ett SoundEar som hängts upp i skolans matsal och fick ett
par av kökets maskiner demonstrerade för mig. Jag fick även granska skyltarna som sattes ut
på matsalens bord innan lunchen (syftade till att minska ljudnivån). Skyltarnas uppmanade till
fem minuters tystnad, såvitt jag kunde se fungerade det väl ganska bra. Matsalen hade dessutom ett kösystem något som jag inte såg på alla skolor.
Skola 5. – Grundskola. Skolan har ca 330 elever, åk 1-5. Skolans rektor har hand om
bullerfrågor. Skolan anser att det finns ett befintligt problem med buller i lokalerna.
Jag träffande skolans biträdande rektor och talade med en representant från
bespisningspersonalen. Skolan hade skriftliga regler om att ytterskorna skulle lämnas vid dörren vilket verkade respekteras av alla. Jag tycker att tanken är god, då reglerna både kunde
öka renligheten och minska bullret i korridorerna. I matsalen hade textilskärmar satts upp för
att reducera bullret från köksmaskinerna, ändå hördes lite av köksbullret ut i matsalen.
Kunskaperna om buller kunde ha varit större på skolan men ledningen verkade å andra sidan
aktivt försökt att åtgärda de befintliga problemen med buller i skolmatsalen.
Skola 6. – Grundskola. Skolan har ca 290 elever, åk 6-9. Skolans rektor har hand om
bullerfrågor. Skolan anser att det inte finns ett befintligt problem med buller i lokalerna.
Jag träffade skolans biträdande rektor och talade med en lärare och en representant från
bespisningspersonalen. Köket och matsalen var separerade från varandra, vilket var positivt
då köksbuller ofta kan stör matsalsbesökare. Jag upplevde att skolans matsal låg väldigt
26
exponerad med klassrum mycket nära inpå. Det fanns också gångbroar och öppna gångstråk
nära intill matsalen och ljud från passerade kunde störa matsalsbesökarna. Skolan bedrev inte
något arbete med buller då ledningen inte verkade anse att det fanns några bullerproblem.
Skola 7. – Grundskola. Skolan har ca 450 elever, åk 4-9. Skolans rektor har hand om
bullerfrågor. Skolan anser att det finns ett befintligt problem med buller i lokalerna.
Då rektorn fick förhinder träffade jag en representant för skolledningen och
huvudskyddsombudet istället. Jag intervjuade även två elever, det lokala skyddsombud, en
hörselskadad lärare, en idrottslärare och en representant från bespisningspersonalen. Under
turen i skolan fick jag se fler vidtagna åtgärder mot buller än jag sett på någon annan skola.
Med det menar jag inte att skolan hade arbetat förebyggande, lösningarna var ofta inriktade på
att lösa de befintliga bullerproblemen. Skolans huvudskyddsombud var mycket kunnigt och
gav intryck av att besitta stora kunskaper om buller. Trots att skolan hade fått så mycket åtgärdat var ljudnivåerna höga i matsalen och i vissa korridorer. Enligt uppgift skulle skolan inte
ha arbetat med att förebygga buller.
Skola 8. – Grundskola. Skolan har ca 370 elever, åk 1-5. Biträdande rektor har ansvaret för
skyddsfrågorna på skolan vilka inkluderade buller. Skolan anser att det inte finns ett befintligt
problem med buller i lokalerna.
Jag träffade skolans rektor och en representant från bespisningspersonalen. Jag upplevde att
skolan inte prioriterat arbetet med buller, ledningen verkade inte anse att det fanns några
befintligt problem som behövde åtgärdas. Det vara en väldigt lugn och fin miljö på skolan
men det ursäktar inte att man underlåtigt sig att aktivt arbeta med bullerfrågorna. Dock var
skolans matsal var den enda i studien som jag uppriktigt kan säga hade en riktigt god och
behaglig ljudmiljö. Arbete med hörselskadade barn verkade välutvecklat på skolan.
Skola 9. – Grundskola. Skolan har ca 300 elever, åk 1-5. Skolans rektor tar hand om
bullerfrågor. Skolan anser att det inte finns ett befintligt problem med buller i lokalerna.
Skolans biträdande rektor hade knappt tid att ta i mot mig men det gick ändå relativt bra. Jag
träffade även en lärare och en person ur bespisningspersonalen. Arbetet med buller verkade
inte direkt vara överprioriterat, då skolledningen inte ansåg att skolan inte hade några problem med buller. Det fanns en intressant lösning för att reducera buller och resonans i en av
korridorerna som hade försetts med en bullermatta. Skolans matsal var bjöd på ovanlig syn,
matsalen bestod av två intilliggande salar varav en var ett kombinerat bibliotek/matsal. Barnen åt alltså sin lunch i en ”matsal” med böcker och bokhyllor. Jag kan tycka att det är lite
opassande. I den ”vanliga” matsalen hade en provisorisk skärm av växter satts upp för att
skrämma av ljuden från köket. I några av skolans lokaler skulle barnen lämna sina ytterskor
vid dörren men det fanns inga skriftliga anslag uppsatta om detta någonstans.
Skola 10. – Grundskola. Skolan har ca 310 elever, åk 6-9. Biträdande rektor har ansvaret för
arbetsmiljön som även innefattar buller. Skolan anser att det finns ett befintligt problem med
buller i lokalerna.
Jag träffade skolans biträdande rektor tillsammans med skyddsombudet och talade även med
en person från bespisningspersonalen. Skolan var relativt nyöppnad och det fanns ett fint trägolv som ärvts av fastighetens tidigare innehavare. Om det var så att golvet hade någon inverkan på ljudmiljön i skolan kan jag inte svara på men skrapet från stolarna i matsalen var
27
våldsamt högt, högre än jag upplevde i någon annan skola. På få skolor såg jag några förebyggande åtgärder mot buller utöver tassar på stolar och bord men i den här skolans matsal hade
en stabil vägg byggts som skärmade bort köksbullret från matsalen. Flera andra matsalar som
jag besökte hade också skärmar men de var endast textil- eller växtskärmar, inget så gediget
som den här skolans lösning på problemet.
5.5 Frågeenkät
Skolsköterskan är antagligen är den person i skolan som har den närmaste kontakten med barn
som drabbats av hörselbesvär. Eftersom skolsköterskorna kunde vara en källa till kunskap om
bullret i skolan valde jag kontakta även dem. Problemet var att skolsköterskorna ofta bara
arbetade en eller två dagar i veckan och då skolledningarna redan var mycket upptagna och
det inte gick att välja och vraka när det gällde tider för besöken. Bestämde jag mig för att
istället för att skicka en kortare frågenkät till skolsköterskorna på de tio skolorna.
5.6 Genomförande
Jag har använt tre indelningsgrupper när jag redovisat och diskuterat mina resultat:
Buller, Kunskap och ansvar, och Förebyggande arbete. Motivet har varit att göra det enklare
och mer överskådligt för läsaren. I arbetet har jag valt att fokusera extra på begrepp som
förekomsten av buller, kunskapsläget och egenkontroll & rutiner. Alla namn på skolor och
kontaktpersoner är avidentifierade i arbetet. Ett av skälen har varit att studien endast syftar till
att ge en generell överblick över bullerarbetet på skolorna, inte att bedöma eller på annat sätt
gradera olika skolors åtgärder eller brist på åtgärder. Likaså är kontaktpersonernas integritet
viktig och behöver skyddas.
Vidare har jag intervjuat tio skolledningar och representanter för tio skolbespisningar. Andra
som intervjuats har varit lärare, vaktmästare och elever på skolorna. Jag skickade dessutom ut
en frågeenkät till skolsköterskorna på de tio skolorna. Samtliga intervjuer och frågeenkätsvar
finns i Bilaga 1 och kommer att diskuteras i nästkommande kapitel.
Under arbetet med studien besöktes tio grundskolor i Södra Roslagen. Skolorna har varit
fördelade på följande vis: 3st i Vaxholm, 1st i Danderyd och 6st i Täby.
28
6 Diskussion
Buller är ett av vår tids mest omfattande miljöproblem och skolans miljö är särskilt hårt drabbad, vilket bekräftats av flera undersökningar. I skolan finns både interna och externa källor
till buller, samtidigt är barn en riskgrupp som är känslig för bullerstörningar. Anledningarna
till uppkomsten av buller i skolan kan vara många men ofta är det faktiskt barnen själva som
är den främsta källan till buller. Idag finns buller på så gott som alla skolor, dock kan mängden variera och skilja sig avsevärt åt. Bullret i skolan slår hårdast mot de elever som lider av
diagnoser och/eller hörselbesvär, och som kanske redan har det svårt.
Det är därför viktigt att alla skolor kan erbjuda en trygg arbets- och ljudmiljö som är så nära
bullerfri som det bara går att komma. Det förutsätter förstås att skolorna arbetat kontinuerligt
och aktivt med bullerfrågorna och inte stillasittande väntar tills problemen uppkommer.
Det finns en stor mängd lagar och förordningar som reglerar arbets- och ljudmiljön i skolan.
Skolans ljud- och arbetsmiljön är vital för skolbarnens trivsel och förmåga att utvecklas, det är
därför viktigt att skolorna arbetat aktivt och systematiskt med bullerfrågor. Hur skolorna i
studien valt att arbeta med buller har skiljt sig åt och några har lyckats bättre än andra. Flera
av skolorna verkade överhuvudtaget inte ha arbetat med buller och höga ljudnivåer.
Jag har besökt tio grundskolor i Södra Roslagen och att uttala mig om hur situationen generellt sätt ser ut i kommunernas grundskolor är vanskligt, ändå står det klart för mig att arbetet
med buller har varit eftersatt på många av skolorna och att nära hälften av de besökta skolorna
i nuläget har befintliga problem med buller i verksamheten. Illa är att få av skolorna arbetat
med att undersöka och förebygga risker.
Studiens resultat kan inte sägas vara allmängiltigt för alla grundskolor i Södra Roslagen men
arbetet kan tjäna till att ge en inblick i hur skolorna har skött sitt arbete med buller och höga
ljudnivåer. Alla mina resultat bygger på intervjuer, besök och egna ”inspektioner” på de tio
skolorna.
Det som kan vara svårt med att diskutera innehållet i intervjuer är att det alltid finns en risk att
man missuppfattat sin kontaktperson eller att denne känner sig missförstådd. Den typen av
svårigheter går aldrig helt att gradera sig mot, men jag har gjort mitt yttersta för att återge
kontaktpersonernas åsikter på ett så korrekt sätt som möjligt.
6.1 Buller
Problemen med buller och höga ljudnivåer kunde skilja sig markant åt mellan olika skolor.
Skolor som redan hade befintliga bullerproblem hade oftare tagit bullerfrågor på större allvar
än skolor som hittills varit förskonade från problem. Bullerarbetet var ofta inbakat i
arbetsmiljöarbetet och jag upplevde att buller nästan aldrig ansågs viktigare än någon av de
andra parametrarna och kanske därför aldrig riktigt lyftes fram. Några riktiga rutiner för att
upptäcka buller verkade inte finnas och bara en skola sa sig utföra kontinuerliga bullermätningar för att upptäcka problem. Det verkade istället som att mycket handlade om att elever
och personal själva skulle inkomma med klagomål eller att problem skulle upptäckas på
skyddsronden.
I skola 1 uppgav rektorn att ”vi jobbar med arbetsro som ett ledord för skolan”. Det är en god
och sund målsättning, förbihållet att målsättningen också omsättas till något reellt. Skola 1
29
hade som enda skola i studien utfört kontinuerliga bullermättningar för att kontrollera ljudmiljön. Rektorn uppgav att det inte fanns några dokumenterade rutiner för att minska buller eller
höga ljud i verksamheten. Att skolan saknade dokumenterade rutiner för att minska buller och
inte erbjöd utbildning om riskerna med buller var något typiskt för nästan alla skolor i studien.
Det är beklagligt då jag anser att det behövs mer upplysning om riskerna med buller i skolan
och att en avsaknad av dokumenterade rutiner knappast gynnar ljudmiljön skolan.
I skola 2 uppgav biträdande rektor att ”det är viktigt att alla mår bra i skolan” och att buller
främst bekämpades med pedagogik på skolan. Det var strukturerat så att lärarna på skolan
muntligt skulle upplysa eleverna om vikten av att uppnå en lugn arbetsmiljö i skolan. Det
fanns vidare skriftliga regler riktade till eleverna som uppmanade dem att inte springa (och
väsnas) i skolans korridorer. Men jag såg själv under mitt besök flera elever som sprang inne i
själva skolan så reglerna var tyvärr inte helt verksamma. Varje elev på skolan skulle enligt
biträdande rektor ha fått egen skriftlig information om buller/arbetsmiljön. Att ge personlig
information till eleverna är en god ide, framförallt då skolan 2 hade en ogynnsam planlösning
som tillsammans med det stora antalet elever gjorde att lokalerna blev extra känsliga för buller p.g.a. höga ljud snabbt kunde fortplanta sig genom hela verksamheten. Bullermätningar
verkade inte förekomma annat än om ett problem uppstått. Att skolan precis som åtta andra
skolor inte utförde kontinuerliga bullermättningar annat än om miljöhälsoproblem redan
riskerat att ha utstått är dåligt och är inte synonymt med att arbeta förebyggande. Skolledningen verkade dock vara medveten om problemen med buller.
I skola 3 uppgav biträdande rektor att en god ljudmiljö var en viktig del av arbetsmiljön men
det inte direkt var ett ledord för skolan. Lärarna på skolan hade möjlighet att få personligt
utprovade höreselskydd. Problemet som jag ser det är att ljudmiljön i skolan aldrig ska kunna
bli så högljudd att hörselskydd överhuvudtaget ska behövas användas annat än om i nödfall.
Dokumenterade rutiner som syftade till att reducera buller eller höga ljud fanns inte på skolan.
Buller mättes endast då problem påtalades, dock fanns det en ljudindikator, ett SoundEar i
skolans idrottssal. Att mätta buller endast då ett problem redan riskerat att ha uppkommit är
som jag anmärkt på tidigare inget som är bra, då miljöbalken säger att arbetet att värna om
människors hälsa och miljö ska bedrivas i förebyggande syfte. Buller skulle enligt uppgift tas
upp på skyddsronden och i blanketter till skolans personal. Något som jag ser som positivt
och ett arbete i rätt rikting. Skolledningen verkade vara medvetna om problemen med buller
och ansåg att situationen var under kontroll.
I skola 4 som hade ett befintligt bullerproblem i matsalen fanns ett SoundEar uppsatt. Skolan
försökte åtgärda bullret i matsalen genom att ställa fram små skyltar på borden strax innan
lunch, skyltarna manade till fem minuters tystnad. Skyltarna fungerade hyfsat men efter de
inledande fem minuterna steg ljudnivå ganska tvärt så någon heltäckande lösning var det inte.
Ventilationen i matsalen hade tidigare också åtgärdats för att minska bullret i matsalen. Skolan skulle enligt vaktmästaren sakna dokumenterade rutiner för att minska buller och höga
ljud. Bullermättningar förkom inte heller med regelbundna intervall på skolan.
I skola 5 uppgav rektorn att buller i sig inte var prioriterat men arbetsmiljöfrågan som innefattade buller var prioriterad. Skolan skulle enligt rektorn ha ett befintligt problem med återklang
i matsalen, rektorn beskrev bullerproblemet på följande vis: ”med problem menar jag man
upplevt det som störande”. Skolan åtgärd hade varit att sätta upp bullerskärmar (textil) i
matsalen och byta till mjukare tassar på stolarna. Ljudmiljön i matsalen skulle enligt rektorn
ha förbättrats efter de vidtagna åtgärderna. Skola 5 hade som enda skola i studien dokumenterade rutiner för att minska buller. Något som jag egentligen tycker borde ha varit en självklar30
het i alla skolor. Det förekom inga regelbundna bullermättningar i skolan enligt rektorn. Men
rektorn tog upp att det fanns skyddsrond på skolan och att det där skrevs protokoll. Lärarna
skulle under lunchen se till att eleverna var tysta under de första fem minuterna i matsalen (för
att minska bullret i matsalen), något som jag kunde iaktta under mitt besök. En intressant
iakttagelse var att det vid ingången till skolan fanns anslag uppsatta som uppmanade den som
skulle passera in i verksamheten att ta av sig skorna eller använda inneskor. Tanken var
naturligtvis främst att minska förekomsten av smuts men bullret minskade också då barnens
sockar lät avsevärt mindre än deras ytterskor. Musikspelare och Ipods var inte tillåtna på skolan. Det minskade knappast bullret men var nog desto bättre för elevernas hörsel! En enkät
hade gjorts på skolan där barnen fick frågan ”Tycker du att ljudnivån i matsalen är ok?”.
Resultatet hade blivigt att 55 procent svarat ja, och 45 procent svarat nej.
I skola 6 uppgav biträdande rektor att alla skulle visa varandra hänsyn på skolan, men att buller inte var prioriterat: ”vi prioriterar inte arbetet med en god ljudmiljö, vi ser inte buller som
ett bekymmer på skolan”. Biträdande rektor var av den uppfattningen att ev. problem med
buller skulle åtgärdas när de uppstod. Alldeles för ofta var uppfattningen på skolorna att ”vi
väntar tills något händer och då vidtar vi en åtgärd”. Felet med brandkårsutryckningar av det
slaget är att de går tvärt i mot miljöbalkens intentioner. I förlängningen kommer en skola som
arbetar på det sättet att i högre grad drabbas av problem, än en motsvarande skola som arbetat
med att förebygga riskerna i verksamheten. Skolan saknade dokumenterade rutiner för att
minska buller. Dock uppgav biträdande rektor att verksamheten vid vissa bestämda tidpunkter
på året kontrollerades. Bullermättningar förekom inte då ljudnivån generellt ansågs vara låg.
Skola 6 arbetade inte aktivt med bullerfrågor.
I skola 7 uppgav skolans huvudskyddsombud att det fanns ett generellt problem med buller på
skolan och att man prioriterat akuta åtgärder och ännu inte hunnit arbeta förebyggande. Då
mina kontaktpersoner inte kände till om det fanns rutiner för att minska buller eller ljud så kan
jag bara sluta mig till att sådana troligen saknades. I skolans lokaler mättes inte buller
kontinuerligt utan bara då det fanns misstankar om bullerproblem. Även om mina
kontaktpersoner uppgav att skolan ännu inte hunnit arbeta med att förebygganda buller på
annat sätt än att det fanns tassar på stolarna (bl.a. i matsalen) så blev jag imponerad över det
stora antalet redan vidtagna lösningar. Lösningar som jag fick tillfälle att bevittna flera gånger
under min vistelse på skolan. I framförallt träslöjden fanns det många lösningar som syftade
till att reducera buller men också i arbetsrum fanns ljudlösningar som uppsatta bullerskärmar.
I uppehållsrummet och i skolans korridorer fanns det överallt akustikplattor. Jag upplevde att
ingen annan skola hade haft så många redan vidtagna åtgärder mot buller och höga ljudnivåer.
Vissa lärare (bl.a. de som undervisade i idrott) hade fått personligt utprovad hörselskydd och
skolans huvudskyddsombud gav intryck av att vara mycket insatt i frågor rörande buller. Men
ledningen skulle enligt uppgift inte arbeta aktivt med bullerfrågorna. Något som skolans ledning inte verkade helt ensamma om att inte göra.
I skola 8 uppgav rektorn arbetet med att uppnå en god ljudmiljö inte var prioritet eftersom det
inte fanns några befintliga problem med buller på skolan. Jag kan ge rektorn rätt i att det inte
verkade finnas några problem med buller på skolan, det var den lugnaste och tystaste skolan
som jag besökte av de tio skolorna. Men inställningen allt är bra och att inget behöver göras är
naturligtvis felaktig då ingen verksamhet är perfekt och det alltid går att förbättra och
effektivisera sitt arbete. Rektorn uppgav vidare att skolan inte arbetade med att förebygga
buller i verksamheten eller vidtog förebyggande åtgärder. Rutiner för att minska buller saknades. Något bättre var att lärare kunde få utprovade hörselskydd och att skolan samarbetade
med landstinget för att hjälpa de elever på skolan som hade hörselskador. Skolan arbetade inte
31
aktivt med bullerfrågor.
I skola 9 uppgav biträdande rektor att skolans ledord var att ”alla ska ha arbetsro”, men att
buller varken prioriterats mer eller mindre än något annat. Mitt intryck blev lite att buller var
viktigt men inte prioriterades. I matsalen hade en provisorisk bullerskärm av växter satts upp
för att skärma bort köksbullret. Bullermättningar gjordes enligt biträdande rektor endast om
det uppstod bullerproblem. Det fanns enkätundersökningar på skolan om arbetsmiljön vilket
är bra, mindre bra var att buller inte togs upp som en fråga. Något som jag tycker är lite konstigt då buller absolut är en viktig del i arbetsmiljöarbetet. Inga dokumenterade rutiner för att
minska buller och höga ljud fanns på skolan, men inomhus i vissa lokaler skulle barnen vara
barfota eller ha på sig inneskor för att minska risken för störning. Men dessa regler var inte
skriftliga då de yngsta barnen fortfarande inte kunde läsa. Att ha reglerna skriftliga tycker jag
är en självklarhet, motiveringen att de yngsta eleverna ännu inte kan läsa anser jag inte är fullgod. Skolan verkade inte arbeta aktivt med buller.
I skola 10 uppgav biträdande rektor att det fanns ett arbetsmiljöproblem med buller på skolan.
Problemet var att skolans korridorer var så höga att de frambringade en stor ljudvolym. Skolans åtgärd var att bedriva ett prioriterat och systematiskt arbetsskyddsarbete. Skolan hade
skyddsrond och buller skulle enligt uppgift tas upp där. Biträdande rektor uppgav vidare att
det i nuläget inte gjordes några kontinuerliga bullermätningar. Däremot gjordes enkätunderökningar där elever och föräldrarna kunde ta upp ifall de tyckte ljudnivåerna var höga, dock var
det oklart om de fanns någon specifikt fråga om just buller och höga ljudnivåer. Biträdande
rektor ansåg att skolan arbetade förebyggande med buller genom att tänka på placeringen av
antalet elever. Skolledningen verkade positiv och intresserad men att inte känna till om det
fanns tassar på stolar och bord i skolan var illa. En sådan basal kunskap om den egna
verksamheten måste en skolledning ha.
6.2 Kunskap och ansvar
Kunskapen om buller och dess negativa hälsoeffekter var inte alltid tillräckligt djup hos
skolledningarna, och i en del fall var kunskapsläget nästan nedslående. Något som naturligtvis
inte är acceptabelt, en skolledning som ansvarar för och leder hela skolverksamheten måste
rimligtvis ha kännedom om de olägenheter som kan uppstå. Annars kan det bli mycket svårt
förebygga dem och uppfylla miljöbalkens krav på att skydda människors hälsa.
I skola 1 visste rektorn att buller kunde leda till ökad stress och påverka elever och lärare psykiskt, något som han var ensam om att uppge. Men varken skolans personal eller eleverna
hade fått någon utbildning eller riktad information om riskerna med buller och höga ljudnivåer från skolledningen.
I skola 2 kände biträdande rektor till att buller kunde var orsaka stress och att buller kunde
leda att hörseln blev negativt påverkad. Skolledningen ordnade inte så att de anställda utbildades om riskerna med buller. Men eleverna skulle enligt biträdande rektor få information om
buller så att de skulle tänka på att inte skulle väsnas i skolan.
I skola 3 kände biträdande rektor till att buller kunde ge upphov till trötthet, nedsatt hörsel och
ge elever koncentrationssvårigheter. Biträdande rektor kunde dessutom uppge att plötsliga
höga ljud och konstanta ljudnivåer var farligast för hörseln. Skolledningen hade inte utbildat
personalen eller eleverna om farorna med buller även om eleverna i just denna skola verkade
32
få information om tinnitus i ämnesområdet musik.
I skola 4 intervjuade jag en representant för skolledningen och kunde därför inte undersöka
hur stor kunskap skolledningen besatt om buller och höga ljudnivåer. Personalen skulle enligt
vaktmästaren ha fått lyssna på någon form av föreläsning(ar) där buller skulle ha tagits upp,
eleverna hade emellertid inte fått någon riktad information om buller från skolledningen.
I skola 5 visste rektorn inte mer än att hörselskydd skulle bäras vid höga ljudnivåer och att
lugn/tystnad i klassrummen ökade trivseln. Ingen utbildning om riskerna med buller och höga
ljud förekom på skolan som rektorn kände till. Men rektorn trodde att det kanske togs upp på
personalens arbetsmiljöutbildning. Jag kan anse att det som kontaktpersonen kunde uppge om
buller var lite skralt.
I skola 6 uppgav biträdande rektor att buller kunde leda till trötthet, irriteration, okoncentration och ge bestående men. Vad som var bestående men preciserades dock inte. Varken skolans elever eller anställda utbildades eller på annat sätt upplystes om riskerna med buller.
I skola 7 intervjuade jag representanter för skolledningen så jag fick ingen möjlighet att testa
skolledningens kunskaper om buller. Dock hade skolledningen enligt uppgift gått en 2 dagars
utbildning där buller tagits upp. Men de anställda och eleverna fick inte någon riktad information eller utbildning om buller om jag förstod saken rätt.
I skola 8 kunde rektorn bara uppge att buller var en källa till tinnitus. Utbildning av anställda
och elever om buller förekom inte. Att bara kunna uppge tinnitus anser jag inte är tillfredsställande.
I skola 9 uppgav biträdande rektor endast att lärare som arbetade i ämnet idrott hade lättare att
drabbas av tinnitus. Eleverna fick enligt bit. rektor lära sig om höga ljud i idrott och hälsan
(men ingen riktad information från skolledningen), de anställda erbjöds ingen utbildning om
buller. Jag menar nog att kontaktpersonens kunskap om riskerna med buller kan fördjupas.
I skola 10 visste biträdande rektor att buller kunde ge upphov till hörselskador och tinnitus.
Skolan ordnade större möten där skolans anställda utbildades om arbetsmiljön och buller.
Eleverna fick ingen riktad information om buller men information kunde tas upp på elevråden
om det behövdes.
En skolas rektor har alltid det övergripande ansvaret för driften av sin skola. Eftersom det inte
är rimligt att rektorn ska kunna vara insatt i allt är det möjligt att delegera ansvarsområden till
medarbetare och personal. Det är viktigt att den person som fått ett ansvarsområde delegerat
till sig har kompetens och tillräckliga medel för att klara av den tilldelade uppgiften. Att det
alltid finns en fysisk person med ansvar att vända sig till när det uppstått en olägenhet för
människors hälsa är viktigt. Men på få av skolorna fanns en fysisk person utsedd till att arbeta
med buller och höga ljudnivåer, istället hänvisade de flesta skolor till rektorn och dennes yttersta ansvar för verksamheten.
I skola 1 uppgav rektorn att ansvaret för buller inte delegerats till någon, rektorn tog själv
hand om ev. bullerfrågor. Att rektorn inte hade delegerat buller/ljud var ett vanligt svar som
jag fick höra åtskilliga gånger. En skolas rektor är antagligen verksamhetens mest uppbokade
och upptagna person. En rektor har därför med största sannolikhet ingen tid till att reflektera
över buller och att själv kontrollera sakers tillstånd. Jag anser därför att det är lämpligare att
33
någon annan på skolan bär ansvaret att stävja buller, någon som faktiskt har tid att sätta sig in
i och ta tag i frågan.
I skola 2 uppgav biträdande rektor att ansvaret för bullerfrågor inte hade delegerats och att
rektorn tog hand om de frågorna.
I skola 3 uppgav biträdande rektor att ansvaret för bullerfrågor inte hade delegerats och att
rektorn själv tog hand om sådana frågor.
I skola 4 uppgav skolans representant att skolledningen hade ansvaret för buller och liknande
ärenden.
I skola 5 uppgav rektor att denne själv hade hand om bullerfrågor och det var till rektor som
man skulle vända sig till problem med buller eller liknade frågor.
I skola 6 skulle den som hade klagomål på buller eller ljudmiljön i skolan vända sig till biträdande rektor som skulle driva ärendet vidare. Men om jag förstod saken rätt så var det rektorn
som var ansvarig.
I skola 7 hade ansvaret för buller inte delegerats till någon, en representant för skolan uppgav
att rektorn själv tog hand om bullerfrågor.
I skola 8 hade ansvaret för skyddsfrågorna som även inbegrepp buller delegerats till biträdande rektor. Skola 8 var en av få skolor där ansvar var delegerat. Eftersom en rektor har fullt
upp med så många andra bestyr och saknar tid till att reflektera över buller. Så jag tycker det
är helt riktigt att delegera ansvaret.
I skola 9 uppgav biträdande rektor att ansvaret för bullerfrågor inte delegerats och att rektorn
själv tog hand om bullerfrågorna.
I skola 10 hade ansvaret för arbetsmiljön som även innefattade buller delegerats till biträdande
rektor. Det var bra att skolan hade delegerat ansvaret då de flesta skolor bara uppgav att rektorn tog hand bullerfrågorna.
6.3 Förebyggande arbete
Utöver tassar på stolar och bord uppvisade få skolor någon form av förebyggande arbete. Lika
illa var att man på några av skolorna inte verkade vara säker på innebörden av egenkontroll.
Om så verkligen var fallet är det inte bra, egenkontroll är ett grundläggande begrepp som alla
i skolan bör känna till. Egenkontroll är också ett krav för att ens få bedriva skolverksamhet.
Eftersom det i många fall var svårt att få ett ordentligt svar på om det fanns egenkontroll eller
inte, har jag valt att ordagrant att återge kontaktpersonernas svar på frågan om det fanns
egenkontroll och dokumenterade rutiner.
Skola 1 Rektorn: Ja, det finns egenkontrollprogram och det finns dokumenterade rutiner
(pärm). Ex. på rutiner är utrymningsvägar, temperatur m.m. Men vi har inga rutiner att minska
för buller specifikt.
Skola 2 Biträdande rektor: Ja, egenkontrollprogram finns tillgängligt i hyllan men skolan hål34
ler på med att sammanställa dokumentationen då vi är en relativt ny skola.
Skola 3 Biträdande rektor: (-). Det finns dokumenterade rutiner för skolan men inget specifikt
för buller eller för att minska det. Men vi tar upp buller på skyddsronden och i blanketter till
personalen på skolan. På skyddsronden är representanter från eleverna med.
Skola 4 Vaktmästaren (skyddsombud) Jag känner inte till egenkontroll. Det ska finnas rutiner
för exempelvis städning, men finns inte för buller.
Skola 5 Rektorn: Ja, egenkontroll finns, det måste finnas. Buller tas upp i den och det finns
skriftliga rutiner. Ex. på en rutin är att alla skall ta av sig skorna inne i skolan eller ha på sig
inneskor.
Skola 6 Biträdande rektor: Nej (ingen egenkontroll), men vi gör säkert det som skall göras.
Vid vissa tidpunkter på året går vi igenom hela verksamheten. Har inga rutiner egentligen.
Har att man skall visa hänsyn.
Skola 7 Skolans representant: Kan tyvärr inte svara på om egenkontroll finns (Men det skulle
finnas rutiner för t.ex. filterbyte i träslöjden om jag förstod det hela rätt?).
Skola 8 Rektorn: Egenkontroll… vi har skyddsombud och en grupp på skolan som arbetar
med sådana frågor (förebygga risker i verksamheten). Exempelvis så har vi ett systematiskt
brandskyddsarbete och skriftligt dokumenterade rutiner men vi har ingenting om buller eller
höga ljud. Skolan har inga rutiner som t.ex. ska säkerställa att ventilationen inte väsnas.
Skola 9 Biträdande rektor: Nej, vi har ett ”årshjul” som är uppsatt på en vägg som visar när
skolan ska ha riskbedömning, personalenkät, uppföljning av personalenkäten, brandövning,
utrymningsövning. Där finns även olika ansvarsområden upptecknade på årshjulet med namn
på ansvariga för varje område. Städningsscheman finns inte med eftersom det är ett externt
företag som har hand om städningen av skolans lokaler. Vi har inga rutiner för att minska ljud
och buller i skolan men i vissa av skolans lokaler ska barnen ta av sig skorna p.g.a. av ljud
och störning. Men de reglerna är inte skriftliga då många av de yngsta ännu inte kan läsa.
Skola 10 Biträdande rektor: Ja, vi har en egenkontroll men det finns inte ett dokument som det
står egenkontroll på det gör det inte… Men vi har ett skyddsrondsprotokoll och där i tas buller
upp och även andra saker som ventilation, ljus och ljud.
Jag hörde mig även för om kontakten med fastighetsägaren genom att ställa frågor till
skolledningarna och skolsköterskorna. Att ha en väl inarbetad kontakt med sin fastighetsägare
är viktigt om skolorna i framtiden skulle behöva få åtgärder snabbt vidtagna. Alla skolor i
studien uppgav att de hade en god eller ganska god relation till fastighetsägaren och
skolledningarna visste exakt till vilken fysisk person de skulle vända sig till vid problem.
Några av skolorna uppgav att det kunde uppstå en fråga om vem som i slutändan skulle stå för
notan och att det ibland kunde ta tid att få åtgärder vidtagna. Kontakten med fastighetsägarna
verkade vara ganska bra, skolorna visste till vem de skulle vända sig och kontakterna skulle
enligt skolorna vara inarbetade.
I skola 1 menade rektorn att kontakten med fastighetsägaren var god och att eftersom kommunen var relativt liten så var det alltid lätt att ta reda på vem som skulle kontaktas. Rektorn
35
kände till vilken person hos fastighetsägaren som skolan skulle vända sig till vid problem.
I skola 2 ansåg biträdande rektor att kontakten med fastighetsägaren var god och att skolan
hade väl inarbetade kontakter. Det skulle inte finnas någon oklarhet om till vem som skolledningen skulle vända sig till vid problem.
I skola 3 tyckte biträdande rektor att kontakten med fastighetsägaren fungerade ”ganska bra”
och uppgav vidare att skolledningen kände till vilken person som skulle kontaktas hos
fastighetsägaren om problem uppkom.
I skola 4 ansåg vaktmästaren att det inte fanns några problem i kontakten med fastighetsägaren. Kontakten skulle var god och det skulle var klarlagt till vem skolan skulle vända sig vid
problem.
I skola 5 tyckte rektorn att kontakten med fastighetsägaren är god, men menade att det
nödvändigtvis inte betydde att fastighetsägaren gjorde allt som skolan ville ha utfört. Personen
som skulle kontaktas hos fastighetsägaren var känd för skolan. Skolsköterskan på skolan
kände inte till om ifall det fanns några problem i kontakten med fastighetsägare.
I skola 6 menade biträdande rektor att kontakten med fastighetsägaren var god men att ”det
tar tid att få saker och ting utförda”. Bit rektorn menade att det även fanns en ekonomisk
aspekt och att det kunde uppstå en fråga om vem som egentligen skulle stå för kostnaderna i
slutändan. Skolsköterskan på skolan blev också tillfrågad om ev. problem med fastighetsägaren men sa sig inte vara insatt i frågan.
I skola 7 uppgav det lokala skyddsombudet ”Jag upplever att även om man påtalar ett problem är det inte lätt att få något gjort”. Skolans fastighetsägare hade dock enligt skyddsombudet åtgärdat bullerproblemen i en kemisal. Att åtgärder vidtagits så fort den gången berodde
enligt skyddsombudet mycket på att det fanns en lärare med hörselskada.
I skola 8 menade rektorn till att kontakten med skolans fastighetsägare skulle vara bra, ”men
åtgärder tar tid och det är svårt med själva pengafrågan”. Skolsköterskan kände inte till att
det skulle finnas några problem med skolans fastighetsägare.
I skola 9 uppgav biträdande rektor att ”När det gäller fastighetsägaren vet vi vem vi ska tala
med men det kan ta lång tid ibland, antar att det beror på hur ihärdig man är och hur mycket
man ligger på dem och tjatar”.
I skola 10 menade biträdande rektor att skolan hade en god kontakt med fastighetsägaren och
att önskade åtgärder vidtogs relativt fort. Att åtgärderna vidtogs fort förklarade biträdande
rektor med att skolan var tämligen ny och att det inte funnits några stora problem och åtgärderna mest rört sig om småsaker.
36
6.4 Skolelever
Elevernas åsikter om skolans ljudmiljö är naturligtvis av största intresse i en studie som denna
men det är svårt att kunna få intervjua skolbarn då det i regel krävs tillstånd från både skola
och föräldrar. De elever som jag ändå fick möjlighet att prata med ansåg att buller var ett konkret problem i skolans miljö.
I skola 7 intervjuade jag två elever (årskurs.7) med tillstånd av skolan. Båda eleverna uppgav
att de stördes allra mest av bullret som framkallades av andra skolelever och att det inte fanns
så många andra bullerkällor utöver det. Eleverna ansåg att problemen med buller främst fanns
i skolans korridorer men även lite skolmatsalen där ljudnivån tidvis kunde bli höga.
När jag förhörde eleverna om hälsorisker med buller visade det sig att de inte kände till vanliga negativa effekter av bullerexponering. Något som jag faktiskt tycker att skolorna bör upplysa sina elever om, då dels skolverket kräver det (i ämnesområdet musik) och dels för att
ingen annan kommer att göra det i skolans ställe. De båda eleverna berättade att bullret i skolan gjorde dem trötta och var en källa till migrän. I klassrummen upplevde eleverna att det
oftast var lugnt under lektionstid och att det då endast var skrap från bord och stolar som
störde. Ingen av dem hade inte hört talas om några regler eller rutiner som syftade till att
minska buller eller ljud på skolan.
När de själva fick ge förslag på vad de tyckte skolan borde göra för att minska buller och höga
ljud svarade de att färre elever på skolan och mindre klasser skulle kunna minska bullret. De
tyckte även att skolan borde införskaffa fler ljudabsorbenter och akustikplattor (efter ett
omnämnande från mig).
Det var intressant att båda eleverna upplevde att det var just skolkamraterna som den främsta
källan till buller i skolan och det ligger i fas med vad skolledningarna och personalen på skolorna har uppgett. Nämligen att den enskilt största källan till buller i skolorna är eleverna
själva. Självklart är det så att går det många barn på en skola ökar sannolikheten att det
uppkommer problem med buller. I studien uppgav fyra av tio skolor att de hade befintliga
problem med buller och/eller höga ljudnivåer. Resultaten från studien tyder på att det finns en
trend att skolor med färre elever har haft mindre problem med buller. Att skoleleverna störs
mest av bullret från andra elever är ett känt fenomen som har bekräftats av flera studier och
kan därför inte ses som uppseendeväckande. Inte heller att eleverna saknade kännedom om
rutiner och regler är särskilt konstigt då skolelever i allmänhet brukar fokusera på annat.
6.5 Skolsköterskor
Sjuksköterskan är ofta den person i skolan som har den närmaste kontakten med hörselskadade barn och kan fungera som en länk mellan rektor och barn med hörselbesvär. Skolsköterskan verkar också var den person på skolan som har mest utbildning om bullers negativa
hälsoeffekter och om inomhusmiljön i allmänhet. Men skolsköterskorna verkade inte ha något
ansvar eller på annat vis arbeta med buller, utöver kontakten med hörselskadade barn.
37
Skolsköterskan i skola 5 uppgav att skolan hade rutiner för hur barn med nedsatt hörsel skulle
behandlas och att det fanns rutiner för att följa eleverna under deras skolgång. Vilket skulle
ske genom kontroller och genom att skolan samarbetade med föräldrar och hörselvården.
Skolsköterskan upplevde inte att tinnitus eller andra problem med hörseln ökade. Om problem
uppstod skulle information återkopplas till rektorn.
Skolsköterskan hade gått en audiometrikurs och flera andra kurser som handlade om hörseln.
Skolsköterskan uppgav att det fanns förebyggande åtgärder mot buller i form av tassar på
bord och bänkar och att det på skolan skulle finnas ett ”hörselöra” (SoundEar?). Själv såg jag
inte hörselörat under mitt besök på skolan men jag kan ha missat det.
Om ett problem med buller i inomhusmiljön uppdagades uppgav sjuksköterskan att rektorn,
vaktmästaren eller hantverkare kontaktades. Sjuksköterskan kände inte till ifall det fanns
några problem med skolans fastighetsägare. Ingen av sjuksköterskorna som besvarade min
enkät hade någon egentlig kunskap om skolornas kontakt med fastighetsägarna så jag sluter
mig till att skolsköterskorna inte är så involverade i dessa frågor som jag först trodde. Vilket i
och för sig är lite synd då de troligen besitter långt större kunskaper om inomhusmiljön,
uppkomsten av allergibesvär och hörselskador än skolledningarna.
Enligt skolsköterskan på skola 6 skulle det på skolan finnas rutiner för hur barn med
hörselskador/besvär skulle behandlas. Barnens föräldrar hade ofta egen kontakt med hörselvård/klinik och det var vid behov som skolan kontaktades av föräldrarna/hörselvården. Ibland
blev skolsköterskan tillfrågad i vissa elevärenden och i andra inte. Sköterskan verkade inte ha
något ansvar för bullerarbetet på skolan.
Under en period hade skolsköterskan upplevt en ökning av antalet barn med tinnitus problem i
skolan. Men läget skulle för närvarade vara stabilt och besöken till mottagningen hade minskat. Skolsköterskan trodde att ökningen kunde härledas till skolelevernas användning av
MP3-spelare/musikspelare. Vilket säkert kan stämma då portabla musikspelares popularitet
bland barn och unga har ökat kraftigt på senare år.
Skolsköterskan hade gått en grundutbildning i audiometri och hade utbildning i BOEL-test.
Skolsköterskan hade också tjänstgjort på en Öron-,Näsa-,Hals- klinik i ca 10 år.
Om skolsköterskan upptäckte ett problem med buller i skolan inomhusmiljö kontaktades
skolledningen. Skolsköterskan var inte insatt i ev. problem med fastighetsägaren. Men ansåg
att buller generellt sätt var ett prioriterat område i skolorna och att det förekommer diskussioner kring buller och dess effekter.
Skolsköterskan i skola 8 uppgav att det fanns rutiner för hur barn med nedsatt hörsel skulle
behandlas och att det även fanns rutiner för att följa dem under deras skolgång. Information
om problem sa sig sjuksköterskan återkoppla till rektorn.
Skolsköterskan hade gått utbildning om hälsoriskerna med buller.
Om ett problem med buller i inomhusmiljön upptäcktes av skolsköterskan kontaktades rektorn.
Skolsköterskan kände inte till några problem rörde kontakten med fastighetsägaren.
I skola 9 uppgav skolsköterskan sig inte ha något övergripande ansvar att övervaka eller före38
bygga buller. Skolsköterskan kunde bara rekommendera skolan att vidta åtgärder.
Skolsköterskan kände inte till ifall problemen med tinnitus eller andra hörselskador ökat.
Alla skolsköterskor besvarade inte min enkät men det mesta tyder ändå på att bemötandet och
arbetet med hörselskadade barn fungerat väl på skolorna och att det finns befintliga rutiner
och återkoppling av viktig information till rektorerna. Däremot verkar arbetet med buller vara
eftersatt ute på skolorna och inte tillräckligt prioriterat. Många av skolorna som inte arbetat
aktivt med buller hänvisade till att de saknade befintliga bullerproblem. Ett resonemang som
inte verkar vattentätt. Arbetet kan aldrig bli ”färdigt” och det går aldrig att luta sig tillbaka och
vara nöjd utan skolan ska ständigt sträva efter att förbättra sin verksamhet.
6.6 Sammanfattning
Bullret i skolan är som nämnts tidigare ett arbetsmiljöproblem som hårdast drabbar barnen
som har diagnoser eller lider av hörselbesvär. Ett lågt buller som enligt normen inte uppleves
som särskilt störande kan av barn med diagnoser eller hörselbesvär upplevas som kraftigt
störande och kan på ett oacceptabelt sätt påverka deras studier negativt. Enligt skollagen får
skolan inte diskriminera någon och alla barn ska ha samma förutsättningar. Att inte arbeta
aktivt med att förebygga buller och höga ljudnivåer är att särbehandla skolans kanske svagaste
elever. Enligt folkhälsoinstitutet kan dessutom barn med annat modersmål än svenska riskera
att missgynnas av buller.
Skolorna är därtill skyldiga att enligt miljöbalken att kunna uppvisa en välfungerande
egenkontroll. En skolas egenkontroll ska vara ett stolt bevis på att skolan har arbetat på rätt
sätt med att undanröja och förebygga ev. risker i verksamheten och att skolan säkerställt att
människor inte utsätts för olägenhet. En egenkontroll ska innefatta dokumenterade rutiner,
rutiner som alla anställda på skolan ska känna till och följa. Ingen av de anställda som jag
talade med ute på skolorna kände till några rutiner som skulle syfta till att sänka ljud- och
bullernivåerna. Dessutom ska ansvarsförhållandena vara dokumenterade och fullständigt utreda och klarlagda. När jag frågade anställda och personal om vem de skulle kontakta eller
vända sig till vid ev. bullerproblem fick många tänka till en lång stund innan de slutligen gav
svar som t.ex. kommunens hälsoskyddskontor, skolans rektorn eller husmor. Det ska aldrig
behöva råda minsta tvivel om vem som är ansvarig för arbetsmiljön/ljudmiljön på en skola
och till vem som de anställda ska vända sig med synpunkter eller klagomål på ljudmiljön.
Att lösa ev. bullerproblem med att erbjuda hörselskydd till lärare som undervisar i bullriga
ämnen som t.ex. idrott, är fel väg att gå. En sådan situation är sjuk och ska inte behöva uppstå
om skolan arbetat på rätt sätt med bullerfrågorna. All personal i skolan behöver få en
grundutbildning med information om buller och höga ljud. En utbildning som tar upp hur
bullret påverkar hörseln/hälsan och skildrar hur buller kan störa och påverka undervisning,
studieresultat och slutändan elevernas framtid.
Statistik från bl.a. Hörselskadades riksförbund (2007) har visat att problemen med tinnitus
och andra hörselbesvär ökar i hela samhället. Problemen kommer att fortsätta öka om barn
riskerar att gå ur grundskolan med tinnitus. Skolbarnen kan i värsta fall självmant ha utsatt sig
för högljudd musik på grund av okunskap när de använt sina portabla musikspelare. Skolverket kräver att grundskoleeleverna i ämnesområdet musik ska ha utbildas om hur höga ljud
påverkar hörseln. Men undersökningar från bl.a. Socialstyrelsen (Hellqvist, 2002) visar att
detta uppenbarligen inte fungerat och att när eleverna går ur grundskolan saknar de grund39
läggande kunskaper om hur hörseln fungerar och hur kroppen påverkas av höga ljudnivåer.
Det är därför hög tid att ledningarna för skolorna med riktad information eller extra utbildning
säkerställer att eleverna faktiskt får den kunskap de har rätt till.
40
7 Slutsatser
Många barn och ungdomar befinner sig i farozonen för att drabbas av tinnitus eller andra
hörselrelaterade besvär. Skolan har blivigt till en plats där lärare måste bära hörselskydd och
eleverna utsätts för så höga ljudnivåer att det i värsta fall kan resultera i men för livet. Ipods
och andra musikspelares popularitet har ökat kraftigt på senare år och används nu flitigt av
skolbarn redan vid låg ålder. Musikspelarna kan ge upphov till både hörselbesvär och störa
undervisningen. Det är därför viktigt att skolan nu mer än någonsin arbetar aktivt med
bullerfrågorna för att kunna åstadkomma en lugn och tyst arbetsmiljö. Vidare är det viktigt att
skolorna går ut och aktivt informerar och utbildar sina elever och anställda om vilka skador
höga ljudnivåer och buller kan förorsaka och upplyser om hur buller kan störa undervisningen.
I Södra Roslagen finns många grundskolor och att av mina intervjuer dra slutsatser om vilka
rutiner, vilken kunskap och vilka bullerproblem som finns ut på skolorna är vanskligt. Men
studien kan tjäna till att ge en generell bild över hur skolorna i Södra Roslagen har arbetat
med problematiken kring buller och höga ljudnivåer.
I fyra av de tio skolorna uppgav skolledningarna eller deras representanter att det fanns befintliga problem med buller eller höga ljudnivåer i verksamheten. I de övriga sex skolorna fanns
det antingen inget nämnvärt buller eller det lilla som fanns upplevdes inte som något problem.
Den vanligaste källan till höga ljud- och bullernivåer på skolorna var eleverna själva. Ingen
jag talade med på skolorna ansåg att externt buller var ett problem.
I endast en av tio skolor fanns det dokumenterade rutiner som syftade till att minska buller
eller höga ljud i verksamheten. Av den skolpersonal som intervjuades kunde ingen på egen
hand nämna några rutiner som syftade till att sänka ljudnivåerna i skolorna. Något som kanske
inte var så konstigt då majoriteten av skolorna verkade saknade sådana rutiner.
Skolledningarna hade med få undantag endast ytliga kunskaper om bullers negativa effekter.
Den kunskap som fanns var av allmän karaktär och inget tydde på att några djupare studier
gjorts i ämnet. I endast två av de tio skolorna hade ansvaret för buller delegerats från rektorn.
I sex av tio matsalar upplevde bespisningspersonalen att ljudnivån var störande eller mycket
högljudd. I tre av tio matsalar hade bullerskärmar satts upp för att minska bullret från kökets
maskiner. Bespisningspersonalen som intervjuades hade i tre av tio fall fått utbildning om
hälsoriskerna med buller men ingen hade fått utbildningen genom skolan.
Få skolor hade arbetat aktivt med att förebygga buller i den egna verksamheten, den vanligaste åtgärden vara att stolar och bord på nästan samtliga skolor hade utrustade med ljuddämpande tassar för att minska och reducera skrapet från stolarna. Några skolor uppgav förvånade
att de inte alls arbetat med att förebygga buller då de inte ansåg att det fanns några befintliga
problem med buller i verksamheten.
I endast en av de tio skolorna mättes buller kontinuerligt för att verifiera att ljudmiljön var
god och upptäcka risker. I de övriga skolorna mättes buller endast då ett problem redan riskerat att ha uppstått. I tre av tio skolor uppgav kontaktpersonerna att det fanns SoundEar eller
annan ljudindikatorn och på ytterligare en skola hade det funnits tidigare.
41
Samtliga skolor uppgav att de vid problem visste vilken fysisk person som skulle kontakta hos
fastighetsägaren och att kontakten vara god/inarbetad. Dock uttryckte några skolor missnöje
med att det ibland kunde ta lång tid att få åtgärder utförda och att det kunde uppstå oklarheter
om vem som skulle stå för notan.
Skolsköterskorna på skolorna gav intryck av att ha god utbildning och kunskap om buller.
Dock verkade skolsköterskorna inte på något vis vara delaktiga i arbetet med att informera
eller förebygga buller och höga ljudnivåer på skolorna.
8 Slutord
En av de utmaningar som skolan nu står inför är att många nya elever inte har svenska som
modersmål. Enligt folkhälsoinstitutet kan barn som har annat modersmål än svenska riskera
att drabbas extra hårt av bullret i skolan. Dessa barn kan redan ha svårt att förstå lärarna och
att följa med i undervisningen. För dem kan buller i skolans arbetsmiljö lägga sten på börda
och drastiskt försämra deras möjligheter att klara studierna. En god ljudmiljö i skolan är något
som gynnar alla och de erfarenheter som barnen förvärvar i skolan och den miljön de vistas i
kommer att prägla för en lång tid framöver. Det är därför viktigt att skolorna nu tar tag i
bullerfrågorna och aktivt arbetar med att förebygga buller.
9 Tack
Jag vill först och främst tacka min handledare Fredrik Haux hälsoskyddsinspektör på Södra
Roslagens hälsoskyddskontor och min handledare på Stockholms universitet Göran Alm samt
kursansvarig Anders Nordström och hälsoskyddsinspektör Maria Lindstöm. Ett stort tack till
all personal ute på skolorna som ställde upp och tog sig tid att svara på mina frågor. Givetvis
vill jag också rikta ett stort tack till skolornas rektorer och biträdande rektorer utan deras hjälp
och deltagande hade arbetet inte varit möjlig att genomföra.
42
9 Referenser
9.1 Litteraturlista
Arbetarskyddsstyrelsen och Boverket, 1996: Att se, höra och andas i skolan. En bok om skolans innemiljö. Arbetarskyddsstyrelsen, Stockholm.
Arbetsmiljöverket, 2005: Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16).
Arbetsmiljöverket, Solna.
Arbetsmiljöverket., 2007: Bort med bullret – en bra ljudmiljö lönar sig. Broschyr från
Arbetsmiljöverket, Solna.
Arbetsmiljöverket., 2006: Elevers skolmiljö – en undersökning hösten 2005 av barn födda
1994. Rapport 2006:3, Arbetsmiljöverket, Solna.
Babisch, W., 2006: Transportation noise and cardiovascular risk. Review and synthesis of
epidemiological studies. Dose-effect curve and risk estimation. WaBuLu-Hefte01/06,
Umweltbundesamt, Berlin.
Bairid, J. Harder, K. och Preis, A., 1997: Journal of environmental psychology. Annoyance
and community noise: Psychopysical model of done-response relationships. Journal of
Environmental Psychology Vol. 17, No. 4: 333-343.
Bengtsson, B. och Sollenberg, M., 2006: Bullerskador i arbetet. Kort sifferfakta 6.2006.
Arbetsmiljöverket, Solna.
Berglund, B. Lindvall, T. och Schwela, D.H., 1999: Guidelines of community noise. World
Health Organization, Generva.
Bistrup, M.L. Hygge, S. Keiding, och L. Passchier-Vermeer, W., 2001: Health effects of
noise on children and perception of the risk of noise. National Institute of Public Health,
Copenhagen.
Boman, E. och Enmarker, I., 2004: Factor affecting pupils’ noise annoyance in schools: The
building and testing of models. SAGE publications. Environment and Behavior Vol. 36, No.
2: 207-228.
Byström, M., 1999: Hörselnedsättning och störningsupplevelse av buller en jämförelse mellan
kvinnor och män. Arbete och Hälsa 1999:03, Vetenskaplig skriftserie, Arbetslivsinstitutet,
Solna. den Boer, L.C. och Schroten, A., 2007: Traffic noise reduction in Europe. Health effects, social costs and technical and policy options to reduce road and rail traffic noise. CE Delft,
Delft.
European Commission, 1996: Future noise policy. European Commission Green paper. Report COM(96) 540 final, European Commission, Brussels.
43
Evans, G. W. Bullinger, M. och Hygge, S., 1998: Chronic noise exposure and physiological
response: a prospective study of children living under environmental stress.
Psychological Science No. 9: 75-77.
Fjæstad, B., (red.). 2008: Bullerslarv kostar liv. Forskning och Framsteg No. 2: 10.
Folmer, R. Griest, S. och Martin, W., 2002: Hearing Conservation Education Programs For
Children: A Review. Journal of School Health Vol. 72, No. 2: 51-57.
Hellqvist, C., 2002: Höga ljudnivåer – ungdomars beteenden, kunskaper och attityder.
Socialstyrelsen, Stockholm.
Hörselskadades Riksförbund, 2004: Att leva med tinnitus. Broschyr, Hörselskadades Riksförbund, Stockholm.
Hörselskadades riksförbund, 2007: äh, det var inget viktigt….Årsrapport, Hörselskadades
Riksförbund, Stockholm.
Kjellberg, A., 1990: Inte bara hörselskador. Psykologiska effekter av buller i
arbetsmiljön. Arbete och hälsa 1990:36, Vetenskaplig skriftserie, Arbetslivsinstitutet, Solna.
Kähäri, K., 2004: Hörselhälsa. Ett studiematerial för grundskolan. Arbetslivsinstitutet väst,
Göteborg.
Kähäri, K., 2002: The influence of music on hearing – a study in classical and rock/jazz musicians. Göteborgs universitet, Göteborg.
Landström, U. Arlinger, S. Hygge, S. Johansson, Ö. A, Kjellberg. Waye, och K. Persson.,
1999: Störande buller. Kunskapsöversikt för kriteriedokumentation. Arbete och hälsa
1999:27, Vetenskaplig skriftserie, Arbetslivsinstitutet, Stockholm.
Lundin, A. Backman, L. Bluhm, G. och Mulder, M., 2007: Buller i skolmatsalar. En
undersökning av 20 skolor i Stockholms län. Broschyr från Arbets- och miljömedicin, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting, Stockholm.
Lundin, A. Backman, L. och Lenell, E., 2005: Buller i 12 skolmatsalar. Rapport från Arbetsoch miljömedicin 2005:2, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting, Stockholm.
Lundquist, P. Holmberg, K. Landström, U., 2000: Low frequency noise and annoyance in
classoom. Journal of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control. Vol. 19, No. 4:
175-182.
Lundquist, P. och Kjellberg, A., 1997: Störningsupplevelse av buller i klassrum.
Arbetslivsrapport 1997:21, Arbetslivsinstitutet, Solna.
McPherson, B. och Yee Choi, C., 2005: Noise levels in Hong Kong primary schools: Implications for classroom listening. International journal of disability and education. Vol. 52, No. 4:
345-360.
Miljøstyrelsen, 2003: Strategi for begrænsning af vejtrafik-. støj – Delrapport 2 – Støj, gener
44
og sundhed. Arbejdsrapport nr 53, Miljøstyrelsen, København.
Niemann, H. och Maschke, C., (2004): WHO LARES. Final report. Noise effects and morbidity. Project by the Berlin Center of Public Health, World Health Organization Regional Office
for Europe, Geneva.
SIKA, 2003: Etappmål för en god miljö. Rapport 2003:2, SIKA, Östersund.
Socialstyrelsen., 2006: Bullret bort! En liten bok om god ljudmiljö i förskolan. Socialstyrelsen, Stockholm.
Socialstyrelsen, 2005: Miljöhälsorapport 2005. Tematisk översikt och analys. Socialstyrelsen,
Institutet för miljömedicin, Stockholms läns landsting, Stockholm.
Socialstyrelsen, 2005: Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus (SOSFS 2005:6).
Socialstyrelsen, Stockholm.
Socialstyrelsens, 1996: Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus och höga ljudnivåer
(SOSFS 1996:7). Socialstyrelsen, Stockholm.
Socialstyrelsen, 2005: Socialstyrelsens allmänna råd om höga ljudnivåer (SOSFS 2005:7).
Socialstyrelsen, Stockholm.
T&E - European Federation, 2008: Can you hear us? Why it is finally time for the EU to
tackle the problem of noise from road and rail traffic. T&E 08/1, Bryssel.
Utbildningsdepartementet, 2006: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94. Utbildningsdepartementet, Stockholm.
van Kempen, E. van Kamp, I. Fischer, P. Davies, H. Houthuijs, D. Stellato, R. Clark, C. och
Stansfeld, S., 2006: Noise exposure and children's blood pressure and heart rate: the RANCH
project. Occup. Environ. Med. Vol. 63, No. 9: 632-639.
Widén, S.E., 2006: Noise and music – a matter of risk perception? Doktorsavhandling, Göteborgs universitet.
9.2 Internet
AMMOT, 2008: http://www.ammot.se/vad.htm. Besöksdatum 2008-04-26.
Arbetsmiljöupplysningen, 2006:
http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/AFATemplates/page.aspx?id=5933. Besöksdatum
2008-04-28.
Arbetsmiljöverket, 2008a: http://www.av.se/teman/skolan/. Besöksdatum 2008-04-28.
Arbetsmiljöverket, 2008b: http://www.av.se/teman/skolan/iskolan/rumsakustik.aspx.
Besöksdatum 2008-05-28.
45
Arbetsmiljöverket, 2008c: http://www.av.se/teman/skolan/iskolan/inredning_mm.aspx.
Besöksdatum 2008-05-28.
Hörselskadades riksförbund, 2008: http://www.hrf.se/templates/Page.aspx?id=2179.
Besöksdatum 2008-06-02.
Skolverket, 2008:
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=23&skolform=11&i
d=3877&extraId=2087. Besöksdatum 2008-04-26.
Socialstyrelsen, 2008a:
http://www.socialstyrelsen.se/halsoskydd/specnavigation/Omraden/buller.htm. Besöksdatum
2008-04-28.
Socialstyrelsen, 2008b:
http://www.socialstyrelsen.se/halsoskydd/specnavigation/Omraden/buller.htm. Besöksdatum.
2008-04-26.
Statens folkhälsoinstitut, 2008: http://www.fhi.se/templates/Page2cols____13120.aspx.
Besöksdatum 2008-04-26.
46
Bilaga 1
Resultat - Intervjuer och enkätsvar
Skola 1.
Rektor
Buller: Har ni ett befintligt problem med höga ljudnivåer eller buller på skolan: Nej, vi har
inga särskilda problem med buller, men vi hade lite tidigare. Det bullrar egentligen alltid på
en skola. Men nej, på den här skolan har vi inget särskilt problem med buller i dagsläget.
Det som generellt orsakar mest oljud i verksamheten är när eleverna ställer upp stolarna på
bänkarna, då kan det bullra. Det finns ett marmorgolv på skolan men det upplever vi inte som
ett problem. Att det går färre elever på skolan än förr i tiden bidrar. Externt buller förekommer inte alls på skolan.
Kunskap och ansvar: Har skolans ledning kunskap om de hälsoproblem som är relaterade
till buller: Jag tycker nog att vi i skolledningen har ganska bra koll på de hälsoproblem som
orsakas av buller. Rektorn kunde uppge att buller orsakar stress, fysiska skador på öronen och
att buller kan ge skador av psykiskkaraktär.
De anställda får ingen utbildning om buller eller dess hälsorisker. Eleverna får nog utbildning
i ämnet NO när man talar om örats uppbyggnad och i musiken, men ingen information utgår
från själva skolan.
Finns egenkontroll: Ja, det finns egenkontrollprogram och det finns dokumenterade rutiner
(pärm). Ex. på rutiner är utrymningsvägar, temperatur m.m. Men vi har inga rutiner att minska
för buller specifikt.
Ansvar: Du som rektor är alltid ansvarig för verksamheten, jag har inte delegerat buller till
någon annan. Kontakten med fastighetsägaren är god det är en liten kommun så jag vet vem
som jag ska kontakta, känd kontakt.
Förebyggande arbete: Prioriterar skolan arbetet med att uppnå en god ljudmiljö:
Ja, det är prioriterat. Vi jobbar med arbetsro som ett ledord för skolan. Men det finns ingen
bullerplan på skolan. Vi har bullermätningar någon gång per år. Endast en gång har vi haft en
hög ”peak” i mätsvärdet men det gick fler elever på skolan då och det hände bara en gång.
(Vaktmästaren uppgav även att det på stolarna i matsalen fanns ”muffar” och att det skulle
fanns ljudabsorbenter i matsalens tak.)
Vaktmästare
Buller: Nej, jag tycker nog egentligen inte att ljudnivåerna är ett problem här på skolan (färre
elever än tidigare). Det som låter mest i skolan är faktiskt barnen. Vi har inget externt buller
som kommer utifrån, ej heller från skolans ventilation.
Kunskap och ansvar: Jag har fått utbildning om buller men inte genom skolan, det har jag
47
inte fått. Känner du till om det finns dokumenterade rutiner för att minska buller: Nja, men
det finns tassar på stolarna i matsalen och ljudabsorbenter i taket på matsalen. Om ljudnivån
blir hög vänder jag mig till skyddsombudet som får gå vidare. Jag upplever inte att eleverna
störs av bullret men kanske av varandra. Generellt tycker jag att ljudnivån har sjunkit de senast åren p.g.a. antalet elever har minskat.
Förebyggande arbete: Anser du att skolan prioriterar arbetet med buller: Ja, det tycker jag
skolledningen gör…
Bespisningspersonal (2 kontaktpersoner)
Buller: Tycker ni att buller och höga ljudnivåer är ett problem i matsalen: Ja, det är mycket
buller och höga ljudnivåer här i matsalen. Det kommer mycket ljud framförallt från maskinerna (diskm.). Det är nog egentligen maskinerna som jag tycker låter mest och högst i matsalen.
Kunskap och ansvar: Vi har inte gått någon kurs eller utbildats om hörselskadliga ljud av
skolan. Känner ni till om det finns dokumenterade rutiner för att minska buller: Jag känner
inte till några rutiner vare sig skriftliga eller andra som ska minska buller eller höga ljud i
skolan. Om ljudnivån blir för hög diskuterar vi det internt i arbetsgruppen och vänder oss sedan till skyddsombudet. Upplever du att eleverna störs av bullret: Vet inte, eleverna kanske
störs av bullret utan att de tänker på det, de har inte klagat. Jag tycker inte att ljudnivån generellt sätt har ökat de senaste åren, den är på samma nivå som den varit tidigare.
Förebyggande arbete: Anser du att skolan prioriterar arbetet med buller: Nej.
Matsal:
Ljudnivån var hög trots att det egentligen inte var fullsatt i matsalen, skrik förekom och stolarna gav upphov till höga ljud. Det fanns många lampor och var välbelyst. En ganska liten
matsal men det en av de mer högljudda jag besökte. Tassar fanns, matsalen låg inte i en separat byggnad.
Skola 2.
Biträdande rektor
Buller: Har ni ett befintligt problem med höga ljudnivåer eller buller på skolan: Problemet
som finns är att det är så öppet här på skolan (planlösningen) eftersom det tidigare har varit ett
kontorslandskap här från början. Vidtagen åtgärdad: Vi använder oss främst av pedagogik och
talar med barnen om vikten av en tyst arbetsmiljö. Vi har skriftliga regler för barnen t.ex.
inget spring i skolan och varje barn får egen information (papper). Vi upplever inget större
bullerproblem på skolan, utom lite i matsalen någon gång ibland.
Den största källan till buller generellt sätt är att det finns många barn här på skolan (560 st).
Det förekommer inget externt buller som stör oss här i skolan. Det finns en stor väg helt nära
men det finns bullerplank uppsatt så den hörs inte här i skolan. Platser i skolan med höga
48
ljudnivåer är idrotten och slöjden.
Kunskap och ansvar: Har skolans ledning kunskap om de hälsoproblem som är relaterade
till buller: Skolans ledning har bra koll anser jag, rektorn kan mycket och skyddsombudet
med. Biträdande rektor kunde uppge att buller kunde skapa stress och påverka hörseln negativt.
Skolans anställda har inte fått någon utbildning om buller under den tid jag har varit här.
Eleverna får inte utbildning om buller från själva skolan men i skolämnena biologi och musik.
Jag upplever det inte som ett problem.
Finns egenkontroll: Ja, tillgänglig i hyllan (egenkontrollprogram), vi håller på att sammanställa dokumentationen, då vi är en relativt ny skola. Biträdande rektor uppgav också ett
exempel på en skriftligt dokumenterad rutin men mina antecknar från intervjun blev oläsliga
och rutinen är av det skälet inte inkluderad här.
Ansvar: Rektor är alltid ansvarig, om du upplever höga ljudnivåer ska du gå till rektor. Ansvaret är inte delegerat till någon annan. Vad gäller fastighetsägaren så är kontakten god, vi har
inarbetade kontakter och vet vem vi ska vända oss till.
Förebyggande arbete: Prioriterar skolan arbetet med att uppnå en god ljudmiljö: Ja, det
tycker jag. Det är viktigt att alla mår bra i skolan. Skolans lärare är medvetna om buller och
hur det stör undervisningen. Vårt bibliotek låg tidigare öppet i skolan men det ligger nu i ett
eget rum p.g.a. av sorlet som finns på skola. Så nu är det en mer bibliotek stämning där (hördes ett tydligt sorl när man rörde sig runt i skolan). Om bullermätningar har gjorts? Jag vet
inte, jag känner inte till om det har gjorts bullermätningar på skolan (regelbundna mätningar
verkade inte förekomma).
Bespisningspersonal (1 kontaktperson)
Buller: Tycker du att buller och höga ljudnivåer är ett problem i matsalen:
Ja, det brukar vara höga ljudnivåer i matsalen och jag upplever att det lätt kan bli för mycket
ljud. Jag upplever att det är barnen själva som ger upphov till det mest av bullret, mycket är
prat.
Kunskap och ansvar: Jag har inte utbildats om buller eller dess hälsorisker av skolan. Känner du till om det finns dokumenterade rutiner för att minska buller: Nej, jag känner inte till
några sådana. Upplever du att eleverna störs av bullret: Jag är säker på att barnen störs om
det är bullrar. Om ljudnivån blir för hög vet jag inte vart jag ska vända mig, går till rektorn
som får ta hand om det.
Förebyggande arbete: Anser du att skolan prioriterar arbetet med buller: Ja, det tycker jag.
Mest genom att man på skolan pratar med barnen om ljudnivån.
Matsal:
Skolmaten tillagades inte på plats utan köptes in från annat håll och jag såg/ hörde inga bullriga maskiner. Matsalen hade lågt tak och gav ett kompakt intryck. I matsalen hördes ett svagt
49
konstant bakgrundsljud från ventilationen. Matsalen låg inte i en separat byggnad.
Skola 3.
Biträdande rektor, musikläraren samt skyddsombudet
Buller: Har ni ett befintligt problem med höga ljudnivåer eller buller på skolan: Det bullar
nog lite främst i idrottssalen och matsalen. Men lärarna har fått personligt utprovade hörselskydd och så finns det ljudabsorbenter i taket.
Det bullrar främst i idrotten och matsalen och det är oftast barnen själva som oftast är källan
till bullret. Externt buller har vi inte drabbats av på skolan och inga störningar från bilar eller
flygtrafik förekommer. Bullriga och högljudda platser generellt i vår skola är idrotten, slöjden
och matsalen, men i slöjden har man hörselskydd (musikläraren påtalade även att denne hade
hörselskydd med sig, så de verkade användas).
Kunskap och ansvar: Har skolans ledning kunskap om de hälsoproblem som är relaterade
till buller: Biträdande rektor kunde uppge att buller kunde orsaka trötthet, nedsatt hörsel och
ge eleverna koncentrationssvårigheter. Vidare menade biträdande rektor att plötsliga höga ljud
och konstanta ljud är de allra farligaste.
Skyddsombudet och musikläraren upplevde ibland att bitar av samtal kunde försvinna och gå
förlorade på lektionerna i skolan när det var mycket buller och oljud.
Skolan har inte utbildat lärarna om riskerna med buller. Eleverna får ingen utbildning av
själva skolan men vi tar upp hörselfrågor i olika ämnen som musik och biologi.
Musikläraren: På musiken spelar jag en video med artister som berättar om tinnitus och
hörselrisker.
Finns egenkontroll: Det finns dokumenterade rutiner i skolan men inget specifikt om buller
eller för att minska det. Men vi tar upp buller på skyddsronden och i blanketter till personalen
på skolan. På skyddsronden är rep. från eleverna med.
Ansvar: Rektor är ansvarig för ljudnivån på skolan. Om ljudnivån blir farligt hög ska man
vända sig till skolledningen. Vi har inte delegerat buller till någon speciell person. Kontakten
med fastighetsägaren är ganska bra, vet exakt med vem vi ska ta kontakt och tala med.
Förebyggande arbete: Prioriterar skolan arbetet med att uppnå en god ljudmiljö:
En god ljudmiljö är en viktig del av arbetsmiljön, men det är inte direkt ett ledord för skolan.
Finns ingen bullerplan. Vi har genomfört bullermätningar i idrotten och slöjden men inte i
klassrumsmiljön eller i musiksalen. Skolan mäter inte buller kontinuerligt, vi mäter bara om
ett problem påtalas. Men vi har satt upp ett SoundEar i idrottssalen.
Övrigt:
- Skolan har inte gemensamma raster vilket kan minska bullret
- Vi testar med ”propar” på stolar och bord
- prövar olika lösningar för att minska buller
Musikläraren Många elever har Ipods med höga volymer vilket kan orsaka hörselskador.
50
I musiksalen har vi förinställda volymer på vissa instrument men eleverna vill hela tiden
skruva upp musiken vad jag än gör.
Bespisningspersonal (1 kontaktperson)
Buller: Tycker du att buller och höga ljudnivåer är ett problem i matsalen:
I matsalen är det barnen som bullrar, och i köket låter diskmaskinerna mycket. Eleverna störs
inte av maskinerna när de sitter och äter i matsalen men maskinerna kan störa oss i personalen.
Kunskap och ansvar: Nej, vi inte fått någon utbildning om buller. Känner du till om det
finns dokumenterade rutiner för att minska buller: Nej, känner inte till sådana. Om ljudnivån
blir farligt hög vänder jag nog mig till skolans rektor. Upplever du att eleverna störs av bullret: Ja lite grann, elever klagar ibland på mycket prat och skratt.
Förebyggande arbete: Anser du att skolan prioriterar arbetet med buller:
Det tas upp av ledningen.
Matsal:
Matsalen hade mycket högt upp till taket, salen var kompakt och hade en öppen planlösning.
Tidigare hade det funnits upphängda textilkonstverk i matsalen men de togs ned p.g.a. att de
var gamla och möjligen kunde ge upphov till allergiska besvär. Efter att konstverken togs ned
blev det omedelbart en högre ljudnivå i matsalen (textilkonstverken hade troligen fungerat
som ljudabsorbenter). Köket lagade mat till flera andra skolor och det var ordnat så att alla
elever inte åt samtidigt (som på alla skolor). Inga ljud från ventilationen hördes i salen. I
matsalen fanns en stor scen.
Skola 4.
Vaktmästare (Då biträdande rektor fick förhinder fick vaktmästaren representera skolan)
Buller: Har ni ett befintligt problem med höga ljudnivåer eller buller på skolan: Ja, vi har
befintliga problem i matsalen. Vidtagen åtgärdad: vi har satt tassar på stolarna och åtgärdat
ventilationen. Problemen finns endast i matsalen och det är barnens prat och skrik som gör att
det bullrar (det fanns även ett SoundEar i matsalen och små skyltar på borden om att barnen
skulle vara tyst de första fem minuterna).
Kunskap och ansvar: Har skolans ledning kunskap om de hälsoproblem som är relaterade
till buller? Ja, de har kunskapen tycker jag. Utbildning av skolans personal? Nja, vi har haft
föreläsning för personalen någon gång. Personalen berättar för barnen att det är viktigt att det
inte blir för mycket buller men ingen utbildning utgår ifrån själva skolan (ledningen).
Finns egenkontroll: Känner inte till egenkontroll. Ska finnas rutiner för exempelvis städning,
men inget finns för buller.
Ansvar: Skolledningen ansvarar för bullerfrågor, det finns ingen med delegerats ansvar för de
51
frågorna. Anser att kontakten med fastighetsägaren är god vet med vem som jag ska prata
med.
Förebyggande arbete: Prioriterar skolan arbetet med att uppnå en god ljudmiljö
Svårt att säga men det är naturligtvis viktigt med så lite buller i skolan som möjligt. Skolan
har inte haft några bullermättingar som jag vet om. Det förekommer inte bullermätningar på
regelbunden basis, nej (enligt personalen i skolmatsalen hade det en gång gjorts en bullermätning i matsalen, men ljudnivån hade då inte bedömts farlig).
Bespisningspersonal (2 kontaktpersoner)
Buller: Tycker ni att buller och höga ljudnivåer är ett problem i matsalen: Det är höga befintliga ljudnivåer i matsalen men det har blivigt bättre, det låter mest när det är flera klasser som
äter samtidigt. Det som orsakar bullret är barnen, tallrikarna och besticken. Det låter mycket
när barnen kastar med plast tallrikarna. Värmeskåpet i matsalen ger upphov till ett dovt
bakgrundljud (demonstrerades). Diskmaskinen låter även lite in själva matsalen.
Kunskap och ansvar: Nej, vi har inte fått utbildning om buller eller riskerna med buller.
Känner du till om det finns dokumenterade rutiner för att minska buller: Inga dokumenterade
rutiner, men vi har små skyltar som vi ställer på borden där det står att de små barnen skall
vara tysta i fem minuter. Vi har också ett SoundEar i matsalen. Om vi ska störs av höga
ljudnivåer och ska klaga går vi till skyddsombudet. Upplever ni att eleverna störs av bullret:
Barnen klagar inte, men när det är klasser borta och få som äter säger de att det är väldigt
lugnt och tyst. Barn är mer högljudda idag så är det.
Förebyggande arbete: Anser ni att skolan prioriterar arbetet med buller:
De försöker, skolan har köpt tassar, och har prövat att sätta att sätta något under bordet som
ska minska bullret men barnen har tyckt att det varit roligt att slita loss dem. Man har gjort en
mätning av ljudnivån i matsalen en gång och kom fram till att bullret inte var farlig men
ljudnivåerna kan ju varierar med tiden eftersom barnen kommer i omgångar och äter (Det var
inte skolan som bestämt/beställt mätningen den gången om jag förstod rätt).
Matsal:
Matsalen låg i en egen byggnad tillsammans med vaktmästeriet. Det var högt till taket, borden
stod nära varandra och salen var rätt stor. Barnens tallrikar och bestick (skedar) lät mycket,
även barnens prat. Jag såg något som liknade ett kösystem där lärarna ställde upp sina elever
utanför och släppte in dem under relativt ordnade former.
Skyltar som uppmanade till 5 min tystnade stod framställda på borden (de var inte framplockade då salen stod tom). Stolarna var utrustade med tassar vilket jag verifierade själv. Salen
blev helt full med elever (mer regel än undantag på skolorna) och det fanns en scen i matsalen
som hos skola 3. Det fanns dessutom ett inkopplat SoundEar i matsalen.
52
Skola 5.
Rektor
Buller: Har ni ett befintligt problem med höga ljudnivåer eller buller på skolan: Ja, det finns
ett befintligt problem i skolans matsal. Med problem menar jag man upplevt det som störande.
Både eleverna och vi andra har upplevt att det stör. Vi har ett återklangsproblem.
Vidtagen åtgärdad:
- Byt till mjukare tassar på matsalens stolar (hårdare tassar tidigare)
- Har ställt upp mjuka textilskärmar som hejdar bullret från diskrummets maskiner.
- Pedagogiskt, pratat med eleverna om att det skall vara tyst i fem minuter. Har fungerat bra.
- Vi funderar även på att skaffa flera skärmar då de som finns nu har fungerat bra.
Jag anser att ljudmiljön har blivigt mycket bättre i matsalen.
Övrigt: Eleverna får inte ha skor i matsalen och alla inte äter samtidigt (självklart).
Problem finns bara i matsalen (även om rektorn misstänkte att det kunde bullra i idrottssalen
också) och det är barnen själva som ger upphov till bullret tillsammans med matbesticken.
Inget externt buller från flyg- eller biltrafik finns som kan störa skolan.
Kunskap och ansvar: Har skolans ledning kunskap om de hälsoproblem som är relaterade
till buller: Delvis, jag vet att du skall bära hörselskydd om du utsätts för höga ljud. Kunde
även uppge att det var viktigt att hålla ljudnivåerna nere i klassrum och att lugn och ro i
klassrummen ökade trivseln.
De anställda har inte utbildats specifikt om bullrets farlighet men det tas kanske tas upp på
arbetsmiljöutbildningen (osäker). Eleverna har inte utbildats/upplysts av skolledningen om
buller, inga utskick eller dylika ting har förekommit.
Finns egenkontroll: Ja, egenkontroll finns, det måste finnas. Buller tas upp i den och det finns
skriftliga rutiner. En skrift rutin är t.ex. att alla skall ta av sig skorna inne i skolan eller ha på
sig inneskor. Kontakten med fastighetsägaren är god och vi vet exakt vem som skall kontaktas, även om god inte betyder att de alltid gör allt som vi vill att de ska göra.
Ansvar: Ansvaret ligger på rektor, finns bullerproblem skall man gå till mig rektor eller meddela skyddsombudet. Vi har skyddsrond på skolan och skriver protokoll.
Förebyggande arbete: Prioriterar skolan arbetet med att uppnå en god ljudmiljö:
Ja, det är prioriterat för att det finns med i dokumentationen vi går igenom och vi gör något åt
problemen vi upplever. Man kan säga att arbetsmiljöfrågan är prioriterad och däri ingår buller.
Jag har varit rektor här i ett- och ett halvt år men vad jag vet så har det inte förekommit några
bullermättningar i skolan på kontinuerlig basis (för 5-6 år sedan mättes bullret i matsalen enligt matbespisningen, bullret ansågs då inte farligt).
Övrigt: när vi beställer varor och maskiner är de testade så att de ligger inom vissa värden
(centralt upphandlat).
53
Skolsköterskan (via mail)
Buller: Sjuksköterskan uppgav att skolan hade rutiner för hur barn med nedsatt hörsel skulle
behandlas och att det fanns rutiner för att följa dem underskolgången. Det skulle ske genom
kontroller och genom att skolan samarbetade med föräldrar och hörselvården. Skolsköterskan
upplevde inte att tinnitus eller andra problem med hörseln ökad. Om problem upptäcktes
skulle information återkopplas till rektorn.
Kunskap och ansvar: Sjuksköterskan hade gått en audiometrikurs och flera andra kurser som
berörde hörseln. Sjuksköterskan uppgav att det fanns förebyggande åtgärder mot buller i form
av tassar på bord och bänkar och att det skulle finnas ett ”hörselöra” på skolan.
Förebyggande arbete: Om ett inomhusproblem med buller upptäckts kontaktades enligt
sjuksköterskan antingen rektorn, vaktmästaren eller hantverkare. Sjuksköterskan kände inte
till ifall det fanns några problem i kontakten med skolans fastighetsägare.
Bespisningspersonal (1 kontaktperson)
Buller: Tycker du att buller och höga ljudnivåer är ett problem i matsalen:
Ja, när de minsta barnen äter blir ljudnivån hög i matsalen, det tycker jag. Det som ger upphov
till bullret i matsalen är ingen extern källa utifrån utan det är barnen själva och även maskiner
som låter in i matsalen.
Kunskap och ansvar: Har inte fått någon utbildning om buller och dess risker av skolan.
Känner du till om det finns dokumenterade rutiner för att minska buller: Ja, jag tror att det
finns. Om jag vill prata om ljudnivåerna går jag till rektorn. Upplever du att eleverna störs av
bullret: Vi har haft en enkät (till barnen) där en fråga var ”Tycker du att ljudnivån i matsalen
är ok?” Resultatet blev att 55 procent svarade ja, och 45 procent svarade nej på den frågan.
Förebyggande arbete: Anser du att skolan prioriterar arbetet med buller:
Vet inte, eller jo skolledningen har vidtagit en del åtgärder i matsalen (bullerskärm, tassar).
Matsal:
Skolköket lagade skolans mat. Mjuka tassar fanns på stolarna. Det fanns en veckad skjutbar
vägg som kunde dras för och dela matsalen i två delar och skulle enligt uppgift kunna minska
återklangen i salen (den användes ej under mitt besök). Det fanns mjuka textilskärmar uppställda som skärmade av bullret från köket, även skola 9 och 10 hade skärmarlösningar för att
hindra köksbuller från att nå ut i matsalen. Bullret i matsalen reducerade säkert men jag hörde
ändå köksrelaterat buller ute i matsalen under mitt besök (något som för all del inte var ovanligt på andra skolor). Jag såg en form av kösystem där lärare stod vid dörren och släppte in
barnen när de skulle äta lunch. Matsalen låg inte i egen byggnad men låg ändå lite avsides i
verksamheten.
54
Skola 6.
Biträdande rektor
Buller: Har ni ett befintligt problem med höga ljudnivåer eller buller på skolan:
Nej, det finns inget problem med buller på skolan. Utan det är mest ”tjo och tji” i ett
uppehållsrum. I slöjden och idrottshallen finns hörselskydd. Vi vidtar åtgärder om ett problem
uppstår men vi har inte vidtagit några särskilda förebyggande åtgärder (men det fanns tassar
på stolarna i matsalen).
Generellt är den bullrigaste platsen på skolan uppehållsrummet. Det är bara eleverna själva
som ger upphov oljuden, inget buller kommer utifrån från vägar eller flygmaskiner. Men skolans grannar har klagat på att de störs av skolans ventilation. Vi tog hit några som kom fram
till att det berodde på hur vinden blåste mot ventilationsanordning (utomhus) på skolans tak.
Men ventilationen upplevs inte som ett problem (ljudmässigt) inuti själva skolan.
Kunskap och ansvar: Har skolans ledning kunskap om de hälsoproblem som är relaterade
till buller: Tror inte det, svårt att säga. Kunde uppge att buller kan orsaka trötthet, irriteration,
okoncentration och ge bestående men.
Nej, skolans anställda har inte fått utbildning om buller så länge jag har varit här.
Nej, eleverna har inte fått utbildning annat än att man talar med sexorna (livliga) om att de ska
hålla sig lugna.
Finns egenkontroll: Nej, men vi gör säkert det som ska göras. Vid vissa tidpunkter på året går
vi igenom verksamheten. Har inga rutiner egentligen (för buller?). Har att man skall visa hänsyn.
Ansvar: Om ljudnivån blir för hög går man till mig (biträdande rektor) och jag går vidare.
Ingen är speciellt ansvarig för buller på skolan. Kontakten med fastighetsägaren är god, vet
exakt med vem jag ska tala med. Men det tar tid att få saker och ting utförda. Det är även en
ekonomisk fråga där det kan vara trixigt med vem som skall stå för kostnaden.
Förebyggande arbete: Prioriterar skolan arbetet med att uppnå en god ljudmiljö:
Nej, vi prioriterar inte arbetet med en god ljudmiljö, vi ser inte buller som ett bekymmer på
skolan alls. Prioritera inte på det viset, vi åtgärdar om ett problem uppstår. Vi har inte gjort
några bullermättningar för att verifiera att ljudmiljön är god på skolan. Men vi har väldigt låg
ljudnivå generellt sätt, det är bara hörnet med sexorna som låter lite. Eleverna har inte gemensamma raster men det är inte för att få ned buller utan p.g.a. schemaläggningen.
Skolsköterskan (via mail)
Buller: Enligt skolsköterskan fanns det rutiner på skolan för hur barn med hörselproblem
skulle behandlas. Barnens föräldrar hade ofta kontakt med hörselvård/klinik och vid behov
kontaktades skolan av föräldrarna/hörselvården. Ibland blev skolsköterskan tillfrågad i vissa
elevärenden och i andra inte. Under en period upplevde skolsköterskan en ökning av problemen med tinnitus på skolan. Men för närvarade skulle läget vara stabilt och besöken till
mottagningen hade minskat. Skolsköterskan trodde att ökningen kanske kunde bero på bar55
nens användning av MP3-spelare/musikspelare.
Kunskap och ansvar: Skolsköterskan hade gått en grundutbildning i audiometri och hade
utbildning i BOEL-test. Hade även tjänstgjort på Öron-,Näsa-,Hals- klinik i ca 10 år.
Förebyggande arbete: Om skolsköterskan upptäckte problem med buller kontaktades
skolledningen. Skolsköterskan var inte insatt i ev. problem med fastighetsägaren. Men ansåg
att buller generellt sätt är ett prioriterat område i skolorna och att det förekommer diskussioner kring buller och dess effekter.
Bespisningspersonal (1 kontaktperson)
Buller: Tycker du att buller och höga ljudnivåer är ett problem i matsalen:
Ja, det är en störande hög ljudnivå det anser jag men så är det alltid i matsalar. Det är barnen
själva som låter med prat och skrik, inget annat.
Kunskap och ansvar: Utbildning om buller, nej inte vad jag vet. Känner du till om det finns
dokumenterade rutiner för att minska buller: Jag känner inte till några dokumenterade rutiner
som ska syftar till att minska/reducera bullret i skolan. Om ljudnivån blir farligt hög antar jag
att det är rektorn jag ska vända mig till, måste det vara. Upplever du att eleverna störs av bullret: Det kan nog vara så att vissa elever vill ha det lugnare runt om kring sig, så visst kan det
finnas de som störs. Om ljudnivåerna ökat eller minskat vet jag inte, har inte jobbat här så
länge. Men det är väldigt högt i till taket i matsalen tror att det gör att det inte blir så mycket
ljud.
Förebyggande arbete: Anser du att skolan prioriterar arbetet med buller:
Inte tänkt på men ja, de har satt in fler lärare som lugnar ned när eleverna när de äter. Men
finns inga saker som SoundEar eller sådant.
Matsal:
Matsalen hade mycket högt till taket och det fanns gångbroar över salen. Elever som gick
förbi kunde störa de som satt i matsalen eftersom salen låg öppen och exponerad. Många av
lektionssalarna skildes från matsalen av endast en enkel glasdörr och att eleverna såg ut att
behöva passera igenom matsalen för att komma till och från olika klassrum. Hårda tassar
fanns på stolarna. Jag upplevde nästan att det ekade i salen men de jag talade med påstod att
de tyckte att det var en tyst och bra miljö i matsalen. Jag kunde inte höra några höga
bakgrundsljud från ventilationen.
Köket lagade skolmat till andra skolar. Köket låg helt separerat ifrån matsalen och en bra bit
bort. Matsalen var inte bara hög utan den var också väldigt ljus kanske p.g.a. att den låg så
öppet och exponerad. Matsalen hade inte lokaliserats till en egen byggnad.
56
Skola 7.
Huvudskyddsombudet och en representant för skolledningen
Buller: Har ni ett befintligt problem med höga ljudnivåer eller buller på skolan:
Jag anser att det finns ett generellt problem med höga ljudnivåer på skolan. Skolan är en gammal ”stenskola” så det kan låta högt. Men det är mycket annat som också spelar in t.ex. ålder,
genetik och miljön. Det finns medarbetare här på skolan som har hörselskador men jag vet
inte vart hörselskadorna kommer ifrån ursprungligen (svårt att veta om hörselskador uppstått
på skolan eller någon annanstans).
Det finns många ljudabsorbenter (akustikplattor?) i skolans korridorer, uppehållsrum och i
vissa klassrum. I slöjden finns flera lösningar som syftar till att minska bullret. Vi har t.ex.
inga pallar i slöjden utan det finns endast vridbara stolar som sitter fastmonterade i bänkarna
så att de inte kan ge upphov till några skrapljud.
Kunskap och ansvar: Har skolans ledning kunskap om de hälsoproblem som är relaterade
till buller: Nja skolledningen gått 2 dagars utbildning och vet vart de ska vända sig. Men jobbar inte aktivt med bullerfrågorna.
Finns egenkontroll: Kan jag inte svara på (men skulle finnas vanliga rutiner för t.ex. filterbyte?).
Ansvar: Det är rektorn på skolan som är ansvarig och ingen har delegerats uppgiften att arbeta
med buller. Om ljudmiljön blir ohälsosamt hög ska man vända sig till skyddsombudet eller till
huvudskyddsombudet som finns på skolan. När det gäller fastighetsägare så finns det ingen
fastighetsägare som gör vad man vill men de har åtgärda i NO salen. Det gick fort eftersom en
av våra lärare har en hörselskada.
Förebyggande arbete: Prioriterar skolan arbetet med att uppnå en god ljudmiljö:
På skolan prioriterar vi akuta åtgärder och vi har inte hunnit med att arbeta förebyggande.
Men vi har gummitassar på stolarna i bl.a. matsalen.
Skolan har spridda raster men det är något som har med schemaläggningen att göra och är inte
en planerad åtgärd för att förebygga buller. Några av våra lärare har fått personligt utprovade
hörselskydd. Skolan har ljudabsorbenter (akustikplattor?) i uppehållsrummet men det är för
personalens arbetsmiljö snarare än bulleråtgärder.
Vi har inte regelbundna bullermätningar av lokalerna här på skolan, vi gör det bara om det
uppstår misstankar om bullerproblem från personalen eller från eleverna. Då beställer vi en
bullermättning. I slöjdsalens tak finns akustikplattor uppsatta som skall dämpa ljudet från
maskinerna. Men de har fört med sig ett allergiproblem istället då de drar till sig mycket stora
mängder damm och spån (vilket demonstrerades och det kom verkligen ut stora moln av spån
och damm från dem). Så det finns ingen enkel lösning, löser vi problemet med buller så
uppkommer ett annat med allergi istället o.s.v. Nu har vi även satt upp anordningar i taket
som ska ta bort dammet och spånet men de väsnas och vips bullerproblemet är tillbaka. Vi
försöker därför att ha dem igång när vi går på rast och ser till att ha ett kontinuerligt underhåll
av deras filter. Samma problematik gäller för sandpappet, vi har en anordning som minskar
57
dammet från dem men som samtidigt låter mycket högt. Vid bullriga maskiner i slöjden har vi
hängt hörselskydd som man kan använda vid behov.
Skyddsombud (lokalt)
Buller: Generellt sätt tycker jag inte att ljudnivåerna ökat i skolan, ljudförhållandena är
likvärdiga med tidigare. Jag har själv inte drabbats av någon hörselskada men när jag undervisade i stora klasser förut kände jag, att jag blev trött. Jag känner också hur jag blivigt mycket
mera känslig för helt vanliga ljud. Små grupper i skolan är bra och jag tycker att skolsalarna
behöver ljuddämpas mer. Jag har märkt stor skillnad nu när barngrupperna är mindre, känner
inte samma ljudkänslighet och är inte lika trött längre. Jag upplever att eleverna måste bli lika
trötta som vi av bullret. Men man vänjer sig också lite vid höga ljudnivåer
Kunskap och ansvar: Om ljudmiljön blir farligt hög på skolan skall man vända sig till
skyddsombudet eller till huvudskyddsombudet som finns på skolan.
Förebyggande arbete: Skolledningen gör så gott de kan men kommunledningen är snikna.
Jag upplever att även om man påtalar ett problem så är det inte lätt att få något gjort. I kemisalen där det förut varit värst har åtgärder vidtagits, men det finns fortfarande kvar problem där.
De vidtog åtgärder snabbt den gången men det berodde mycket på att det fanns en lärare med
hörselskada. Ipods och andra musikspelare är inte förbjudna på skolan de används tvärtom på
mattelektionerna för barnen ska kunna koncentrera sig bättre. Faran är att de börjar lyssna på
musiken istället för att arbeta men jag tycker att vi har bra koll på den saken.
I vårt arbetsrum har vi fått skärmar uppsatta som ska minska oljud och störning. På skolan
prioriterar vi akuta åtgärder och har inte hunnit med att arbeta med förebyggande. Men vi har
gummitassar i bl.a. matsalen.
Idrottslärare
Buller: Jag tycker nog att det finns en bullerstörning i skolans korridorer och uppehållsrum.
Kunskap och ansvar: I ämnet idrott och hälsa tar vi upp problemen med buller när eleverna
lär sig om ergonomi. Vi har inga skriftliga rutiner om buller som jag känner till. Jag har själv
inte märkt att eleverna skulle ha tagit skada av buller i skolan. Men de har svårare att ta till sig
instruktioner under bullriga lektioner har jag märkt. Matsalen kan vara högljudd och bullrig
men det är en sådan sak som varierar från gång till gång men generellt så är ljudvolym rätt så
hög där. Ljudnivåerna under mina lektioner varierar också lite beroende på olika klasser. Jag
har inte upplevt att min hörsel har skadats än men den kan ibland kännas lite sliten.
Förebyggande arbete: Jag har själv fått ett personligt utprovat hörselskydd som jag använder
mig av när jag håller i lektioner.
Lärare med hörselskada
Buller: Tror att jag blev hörselskadad i den skolan där jag arbetade tidigare men i den skolan
58
var barnen mer högljudda än här. Hörselskadan har alltså inget att göra med den här skolan.
Vi har också en ärftlig grej i min familj som kan spela in.
Förebyggande arbete: För mig har skolan ordnat så att schemat inte blir lika stressigt och jag
behöver inte sitta här i skolan och jobba utan kan sitta hemma. Blir även prioriterad för bra
salar (ljudmässigt) i första hand. Jag upplever att framförallt elever med olika diagnoser är
extra känsliga för höga ljudnivåer här på skolan.
Intervju med två elever
Buller: Vi tycker att det som störs oss mest på skolan är bullret från andra elever. Det är eleverna som göra att det bullrar och inte så mycket annat. Det låter inte något från vägar eller
maskiner. Vi tror att eleverna som skriker och pratar högt gör det för att få uppmärksamhet. I
skolan tycker vi att det bullrar allra mest i korridorerna men det bullrar även i matsalen men
inte lika mycket.
Kunskap och ansvar: Vi kände inte till att buller kunde orsaka stress, sömnproblem etc. (efter att jag frågat). Vi upplever att bullret gör att vi blir trötta och får migrän. På lektionerna är
det mest bord och stolar som låter eftersom de kan skrapa och låta mycket. Men eleverna är
mestadels lugna under lektionstid. Vi känner inte till om det finns några skriftliga regler som
att man t.ex. ska ta av sig sina skor innan man går in i skolan men det skulle vara bra om det
var så innan man går in på lektion. Men då måste man ha någon plats att ställa skorna.
Förebyggande arbete: För att få lägre ljudnivåer på skolan tycker vi att man ska sänka antalet elever eller ha mindre klasser det vore bra. Skolan borde skaffa mera mer sådana där
ljudabsorbenter också (efter mitt påpekande).
Bespisningspersonal (1 kontaktperson)
Buller: Tycker du att buller och höga ljudnivåer är ett problem i matsalen:
Nej, tycker inte det bullrar så mycket tror att man vänjer sig. Men när man började jobba i
matsal tyckte man att det var hög ljudvolym. Det är mycket barnen själva som genererar de
höga ljuden och bullret men även slamret från besticken.
Kunskap och ansvar: Nej, jag har inte fått utbildning om buller. Känner du till om det finns
dokumenterade rutiner för att minska buller: Nej, jag vet inte om det finns rutiner för att
minska bullret. Om ljudnivån blir för hög tror jag att jag skulle vända mig till arbetsgivaren
(externt företag). Upplever du att eleverna störs av bullret: Jag tycker inte att det syns om
eleverna störs i matsalen. Det är alltid prat även om det inte någon stor grupp elever och ingen
har klagat vad jag känner till. Jag tycker i inte det bullrar mer idag än förr det är faktiskt något
lägre än tidigare p.g.a. att det blivigt färre elever på skolan.
Förebyggande arbete: Anser du att skolan prioriterar arbetet med buller: Nej, men skolan
försöker lägga schemat så att det inte blir för många elever i matsalen samtidigt.
59
Matsal:
Barnen själva stod för mycket stoj och stämningen i matsalen var rätt högljudd. Matsalen låg
i en egen byggnad, det var lågt till taket men välupplyst. Jag tyckte mig höra ett värmeskåp
rätt tydligt men fick inte tillfälle att undersöka saken närmare. Det fanns tassar på stolarna.
Skola 8.
Rektor
Buller: Har ni ett befintligt problem med höga ljudnivåer eller buller på skolan:
Nej, jag kan inte säga att vi har ett bekymmer med buller eller höga ljud på vår skola. Det är
lite osäkert kring skolans musiksal nu som skall flyttas snart men det ska inte bli några problem i slutändan
Det är i första hand barn själva som genererar de mesta av bullret, då vår skola ligger ganska
skyddat till lite avsides. Jag upplever inte att vi är så drabbade av externt buller. Det finns en
liten väg här utanför men den är inget som stör vår verksamhet alls. I ämnet idrott kan det
uppstå höga ljud och i slöjden men det ligger lite i ämnenas natur. Vi har haft problem med att
få skolans ventilation att fungera som den ska men det orsakar inga bullerproblem utan vi vill
mest bara att den skall fungera. Det har tydligen varit det svårt att ställa in ventilationen rätt,
har varit folk här flera gånger som försökt.
Kunskap och ansvar: Har skolans ledning kunskap om de hälsoproblem som är relaterade
till buller: Kan inte säga att jag har särskild utbildning eller annan kunskap om buller. Om jag
ska uppge något så är tinnitus det första och enda jag kommer att tänka på.
Våra anställda har inte utbildats eller genomgått någon form av kurs om farorna med buller
och höga ljud. Eleverna får nog väldigt lite information men kanske lite när de läser om anatomi. Vi gör inget från skolledningens håll för att informera eleverna om buller och risker
med höga ljud.
Finns egenkontroll: Egenkontroll… vi har skyddsombud och en grupp på skolan som arbetar
med sådana frågor (förebygga risker i verksamheten). Exempelvis så har vi ett systematiskt
brandskyddsarbete och skriftligt dokumenterade rutiner men vi har ingenting om buller eller
höga ljud. Skolan har inga rutiner som t.ex. ska säkerställa att ventilationen inte väsnas.
Ansvar: Rektorn har ju det övergripande ansvaret men biträdande rektor har delegerats
skyddsfrågor och det inbegriper även buller. Jag vet att kontakten är med vår fastighetsägare
är bra men åtgärder tar tid och det är svårt med själva pengafrågan.
Förebyggande arbete: Prioriterar skolan arbetet med att uppnå en god ljudmiljö:
Nej, det gör vi inte för att vi har inget problem med buller eller oljud i verksamheten.
Vi har gjort bullermätningar (i matsalen och värdena var inom gränserna) i skolan men det var
innan min tid här. Under tiden som jag har varit här har vi aldrig mätt buller i skolan. Vi har
inget kontinuerligt arbete för att mäta buller.
Det finns flera elever på skolan som har hörselskador och vi har vidtagit åtgärder t.ex. finns
en slinga och mikrofoner, vi samarbetar med landstinget. Vi har även väldigt mycket kontakt
60
med föräldrarna till de hörselskadade barnen. Jag kan inte säga att vi arbetar förebyggande i
mot buller i verksamheten eller vidtar förebyggande åtgärder. Det är svårt att arbeta förebyggande i en gammal skola om det finns problem är de redan inbyggda. Vid en nybyggnation är
det mycket lättar att förebygga risker och bygga rätt redan från början. Lärare kan få egna
utprovade hörselskydd av skolan om de utrycker önskan om det. Skolans byggnader är bra
exempelvis är golvet inte av sten/marmor (mjukt mattgolv) och det är lågt till taket så vi har
inte de problem som kan bli när det är högt tak i korridorerna etc.
Skolsköterskan (via mail)
Buller: Skolsköterskan uppgav att det fanns rutiner för hur barn med nedsatt hörsel skulle
behandlas och att det även fanns rutiner för att följa dem under deras skolgång. Information
om ev. problem sa sig sjuksköterskan återkoppla till rektorn.
Kunskap och ansvar: Skolsköterskan hade genomgått utbildning om hälsoriskerna med buller.
Förebyggande arbete: Vid upptäckt av inomhusproblem med buller kontaktade skolsköterskan rektorn. Men skolsköterskan kände inte till några ev. problem rörande fastighetsägaren.
Bespisningspersonal (1 kontaktperson)
Buller: Tycker du att buller och höga ljudnivåer är ett problem i matsalen:
Det finns inget problem med buller som jag upplever det. Men det skulle inte göra något om
det blev tystare. Det är diskmaskinen som är den främsta källan till buller här och den hörs ut i
matsalen lite, tyvärr går det inte att skärma av ljuden från köket p.g.a. matsalens utformning.
Jag kan också känna att när någon tappar rostfritt i köket så ger det en skärande smärta i öronen.
Kunskap och ansvar: Jag har fått utbildning om buller och dess risker men inte av skolan
utan från en tidigare arbetsgivare. Känner du till om det finns dokumenterade rutiner för att
minska buller: Vi i matpersonalen har kommit överens om att inte ska skrika högt till varandra, om vi står en bit ifrån och vill kommunicera, ska vi istället gå fram för att tala med
personen ifråga men det är inget som finns skriftligt. Nej, känner inte till några rutiner för att
hålla ned ljudnivåerna. Om ljudnivån blir för hög på skolan vänder jag mig till Miljö- och
hälsoskyddsenheten i kommunen.
Upplever du att eleverna störs av bullret: Nej, det upplever jag inte, barnen är säkert vana.
Tycker nog att det på senare år generellt sätt blivigt tystar på skolan. Vår skola är nu en EQ
skola och sen dess har det blivigt mindre oljud. Att vi är EQ skola betyder att vi ska vara allmänt trevliga mot varandra i skolan så att det inte blir lika mycket skrik och bus.
Förebyggande arbete: Anser du att skolan prioriterar arbetet med buller:
Ja, lärarna hyssar åt barnen för att ljudnivån ska bli låg, kanske därför det är så tyst här.
61
Matsal:
Matsalen var inrymd i en egen byggnad tillsammans med vaktmästeriet och idrottssalen. Jag
menar att det var ett bra arrangemang att lägga det här tre verksamheterna i en och samma
lokal där de inte kan störa bullerkänsliga delar av skolan som klassrum och arbetsrum. Matsalen var väldigt lugn och ljudnivån var mycket låg. Matsalen hade de bästa ljudförhållandena
av alla matsalar jag besökte och det tydligen fler än jag som uttrycket uppskattning. Matsalen
var fullt till sista platsen när eleverna åt (som vanligt). Buller hade mätts i salen (inte på skolans initiativ) men ljudnivåerna hade inte funnit farliga. Jag kom för sent för att se om det
fanns ett kösystem men det skulle enligt uppgift finnas ett där lärarna släppte in eleverna i en
lagom takt. Tassar på stolarna fanns. Den enda anmärkningen var att det bullrade när eleverna
ställde upp sina stolar på borden efter maten. Det var lagom ljust och taket var halvhögt i salen. Köksbuller hördes ut i matsalen men inte så mycket.
Noterat: Alla i kökspersonalen hade tillgång till hörselskydd något som enligt dem skulle vara
standard i skolbespisningar. De uppgav dock att det inte fanns något krav att man faktiskt
skulle använda hörselskydden utan det var frivilligt.
Skola 9.
Biträdande rektorer
Buller: Har ni ett befintligt problem med höga ljudnivåer eller buller på skolan:
Ibland i matsalen när det är många elever men vi har inget särskilt problem med buller. Det är
bullrigt och högljutt i idrotten men så är det alltid i skolor.
Vidtagen åtgärdad: Vi har satt upp en skärm av växter i matsal som skärmar av ljuden från
köket. Finns även ”bullerplattor” uppsatta i taket och tassar på stolarna.
Källan till det buller som finns i skolan är barnen själva och även sköljmaskinen i köket kan
bullra. Det finns en bilväg utanför oss men det är inget som stör så jag kan nog inte säga att vi
utsätts för något externt buller. Ljudnivåerna på lektionerna beror till stor del på ledarskapet
hos den enskilda läraren.
Kunskap och ansvar: Har skolans ledning kunskap om de hälsoproblem som är relaterade
till buller: Ja… klart vi har kunskap. Biträdande rektor uppgav och denne märkt av att lärare
som arbetar i ämnet idrott hade haft lättare att få tinnitus och att de fått personligt utprovade
höreselskydd.
Barnen får lär sig om höga ljud i idrott och hälsan (ingen information från skolledningen), de
anställda utbildas inte av skolan. Men finns skyddsombud.
Finns egenkontroll: Nej, vi har ett ”årshjul” som är uppsatt på en vägg som visar när skolan
ska ha riskbedömning, personalenkät, uppföljning av personalenkäten, brandövning,
utrymningsövning. Där finns även olika ansvarsområden upptecknade på årshjulet med namn
på ansvariga för varje område. Städningsscheman finns inte med eftersom det är ett externt
företag som har hand om städningen av skolans lokaler. Vi har inga rutiner för att minska ljud
och buller i skolan men i vissa av skolans lokaler ska barnen ta av sig skorna p.g.a. av ljud
och störning. Men de reglerna är inte skriftliga då många av de yngsta ännu inte kan läsa.
62
Ansvar: Rektor har huvudansvaret sedan finns jag biträdande rektor och skyddsombudet.
Ingen har tilldelats ansvar för bullerfrågor på skolan. När det gäller fastighetsägaren vet vi
vem vi ska tala med men det kan ta lång tid ibland, antar att det beror på hur ihärdig man är
och hur mycket man ligger på dem och tjatar. De har också omorganiserat sig nyligen.
Förebyggande arbete: Prioriterar skolan arbetet med att uppnå en god ljudmiljö:
Skolan har som ledord att alla ska ha arbetsro och däri ingår både ljus, temperatur och buller,
men buller har inte prioriterats mer eller mindre än något annat skulle jag säga. Vi har utfört
enkätundersökningar bland eleverna om arbetsmiljön och där kan de skriva om de trivs och
vad de tycker. Buller tas dock inte upp som en specifik fråga men eleverna kan skriva om det
och höga ljudnivåer ifall de vill, men nej det finns ingen bullerfråga.
Skolan har vidtagit bullermätningar där vi ansett det vara befogat men bara om det funnits
problem. Så vi har inga regelbundna bullermätningar i skolan. Förut hade vi ett SoundEar
uppsatt i matsalen men eftersom barnen tyckte det var roligt att skrika så att den ändrade färg
och blev rött så togs det sedermera ned. Vi har fått åtgärdat så att vi nu har en bullermatta
utanför expeditionen som minskar resonansen i golvet och akustikplattor i idrottssalens tak
finns.
Lärare
Buller: Vi har inga problem med ljud från fasta installationer som stör i verksamheten. Den
lokal som det låter mest i är matsalen.
Kunskap och ansvar: Nej, jag har inte fått utbildning men det finns ett skyddsombud. Känner du till om det finns dokumenterade rutiner för att minska buller: Jag känner inte till några
rutiner, vi försöker styra barnen så att de använder alla lokaler och sprider ut sig. Generellt
sätt tycker jag att ljudnivåerna har blivigt bättre. Vissa aktiviteter är alltid högljudda men
ljudnivåerna har generellt blivigt lägre.
Förebyggande arbete: Anser du att skolan prioriterar arbetet med buller: Det har tagits upp
klagomål på föräldrasamtalen om ljudet. Men barnens själva har inte klagat så mycket.
Skolsköterskan (via mail)
Buller: Skolsköterskan sa sig inte ha något övergripande ansvar att vare sig övervaka eller
förebygga buller. Om problem uppstod kunde skolsköterskan endast rekommendera skolan att
vidta åtgärder. Skolsköterskan kände inte till ifall problemen med tinnitus eller andra
hörselskador ökade på skolan.
Bespisningspersonal (1 kontaktperson)
Buller: Tycker du att buller och höga ljudnivåer är ett problem i matsalen: Det finns inget
särskilt bullerproblem här i matsalen men när det kommer många barn samtidigt kan det bli en
hög ljudnivå. Det är barnen själva som bullrar i matsalen. Ljud från köksmaskinerna kan
också höras lite i matsalen (som på många andra skolor fanns ett ”öppet fönster” i köket mot
63
matsalen).
Kunskap och ansvar: Ja, har fått utbildning om buller men inte av skolan (skolan var inte
arbetsgivare). Känner du till om det finns dokumenterade rutiner för att minska buller: Nej,
jag känner inte till några sådana vare sig för matsalen eller för skolan. Om jag skulle vilja
påtala problem i ljudmiljö går jag till min chef. (ingen koppling till skolan). Upplever du att
eleverna störs av bullret: De klagar ibland på att det kan vara hög ljudvolym. Men de beskriver inga symptom för oss så jag vet inte hur de påverkas. Ljudnivåerna har inte förändrats det
är lika mycket/lite buller som förr i tiden. Jag har jobbat i tio år och ibland är det mer och
ibland mindre men generellt sätt är det likvärdigt.
Förebyggande arbete: Anser du att skolan prioriterar arbetet med buller: Ja, det gör de,
lärarna går in och tystar barnen och säger åt dem att inte skrapa med stolarna.
Matsal:
Skolmatsalen hade en mycket ovanlig planlösning, den bestod av två intilliggande salar där
den ena också fungerade som ett bibliotek och hade hyllor med böcker. Den del av matsalens
som var ett bibliotek hade bättre och starkare belysning än den mer traditionella andra matsalen, barnen satt i båda salarna under skollunchen. Stolarna hade tassar och borden stod längre
ifrån varandra än vad jag sett i andra matsalar, något som gav ett luftigt intryck. Att skolan
använde sig av en tvådelad matsal som samtidigt nyttjas som skolbiblioteket upplevde jag
som lite olämpligt. Böcker och bokhyllor är i en matsal ovidkommande ting som helst borde
stå i en helt egen lokal. Barnen bildade organiserade köer utanför matsalen under ledning sina
lärare (välorganiserat). I matsalen hade en skärm av växter satts upp för att minska bullret från
köket. Matsalen verkade bli fullsatt till sista stol under lunchen. Matsalen låg inte i en egen
byggnad.
Skola 10.
Biträdande rektor
Buller: Har ni ett befintligt problem med höga ljudnivåer eller buller på skolan:
Ja, jag skulle vilja säga att det finns ett arbetsmiljöproblem i form av buller på skolan. Vidtagen åtgärdad: Det som gjorts åt problemet är att vi på skolan arbetat kontinuerligt med arbetsskyddsfrågorna.
Om man ska tala om ljudkällor så är det eleverna själva som låter, det är inget annat på skolan
så bullar. Det finns inte några utomstående bullerkällor som biltrafik etc. som stör oss här på
skolan. Det är höjden på korridorerna i vissa delar av skolan som gjort att det uppstått ljudproblem. När korridorerna är så pass höga som här bildas det en väldig ljudvolym.
Kunskap och ansvar: Har skolans ledning kunskap om de hälsoproblem som är relaterade
till buller: Ja, tycker att vi har koll på det. Biträdande rektor kunde uppge att höga ljud kan ge
hörselskador och tinnitus. Biträdande rektorn hade även kunskap om att buller kunde påverka
koncentrationen och orsaka huvudvärk.
Vi har via större möten sett till att skolans anställda utbildats om skolans inre arbetsmiljö och
64
där har buller har varit en del. Eleverna får information muntligt via lärarna och vi tar upp
information och frågor i elevråden och diskuterar. Eleverna representeras på skyddsronden i
skolan. Vi har också enkätundersökningar där elever och föräldrar kan ta upp ifall de tycker
det är höga ljudnivåer (men buller fanns inte som specifik fråga?).
Finns egenkontroll: Ja vi har en egenkontroll, men det finns inte ett dokument som det står
egenkontroll på det gör det inte. Men vi har ett skyddsrondsprotokoll och där i tas buller upp
och även andra saker som ventilation, ljus och ljud.
Ansvar: Arbetsmiljön är delegerad till mig som är biträdande rektor och den innefattar buller.
Det övergripande ansvaret för skolan har rektorn. Vi har en god kontakt med fastighetsägaren
skulle jag säga och fastighetsägaren vidtar åtgärder relativt fort. Eftersom vi är en relativt ny
skola så har vi inte haft några stora problem utan det har mest varit småsaker.
Förebyggande arbete: Prioriterar skolan arbetet med att uppnå en god ljudmiljö:
Vi bedriver ett prioriterat arbete med bullret genom att vi systematiskt har bedrivit ett
arbetsskyddsarbete. Vår skola är ny och när den certifierades genomfördes bullermätningar i
matsalen och värdena var okey men i nuläget gör vi inte kontinuerliga mätningar.
Jag tycker att vi försöker arbeta förebyggande mot buller och höga ljudnivåer genom att tänka
på placeringen av antalet elever i skolan. Eftersom det faktiskt är eleverna som ger upphov till
många av ljudproblemen. Vi tänker även på buller vid inköp av nytt materiel till skolan. Skolan har ärvt mycket stolar och bord av fastighetens tidigare innehavare så angående tassar kan
det vara lite varierat. Jag känner faktiskt inte till hur det är med tassarna, men det finns
antagligen blandat med stolar som har och inte har tassar. Skolan ärvde också ett fint trägolv
men jag anser inte att golvet kan påverka bullersituationen negativt på något sätt (ang. en
fråga från mig om det höga skrapet från stolarna i matsalen).
Skyddsombud
Buller: Det som bullrar högst och mest i skolan är barnen och den plats där det låter mest är i
vår matsal.
Kunskap och ansvar: Jag har gått en fyra timmars kurs om buller och arbetsmiljö som skolan har bekostat. Känner du till om det finns dokumenterade rutiner för att minska buller: Jag
känner inte till några rutiner för bullerdämpning bara att det ska vara arbetsro på skolan. Vet
att jag ska vända mig till biträdande rektor ifall ljudnivåerna blir farligt höga eller om jag har
andra klagomål på ljudmiljön.
Förebyggande arbete: Anser du att skolan prioriterar arbetet med buller:
Ja, det kan bullra i matsalen. Men jag tycker att skolledningen har tagit frågan på allvar,
bullermätningar gjordes i matsalen (godkända värden) i samband med att skolan fick drifttillstånd. Jag har inte upplevt att eleverna störts av buller i matsalen men det låter olika mycket
olika dagar. Generellt tycker jag att det har blivigt en bättre ljudmiljö i matsalen.
65
Bespisningspersonal (1 kontaktperson)
Buller: Tycker du att buller och höga ljudnivåer är ett problem i matsalen:
Nej, jag tycker inte att vi har ett problem i matsalen med buller eller höga ljud. Det finns buller i diskrummet men jag vet inte om det stör eleverna som sitter och äter i matsalen, annars är
det barnen själva som låter mycket och bullrar.
Kunskap och ansvar: Jag har gått en kurs om buller men inte erhållit den av skolan. Känner
du till om det finns dokumenterade rutiner för att minska buller: Jag känner inte till några
rutiner som ska minska ljud eller buller. Jag vänder mig till husmor om jag har klagomål på
höga ljud eller buller. Upplever du att eleverna störs av bullret: Nej, jag tror inte att de störs
av buller i matsalen. Vet inte om ljudnivån generellt sätt blivigt högre eller lägre, inte jobbat
här så länge.
Förebyggande arbete: Anser du att skolan prioriterar arbetet med buller:
Nej, vet inte.
Matsal:
I matsalen var det ett fruktansvärt stolskrap men i övrigt var bullernivån låg, förutom just det
ovanligt höga stolskrapet. En stabil vägg hade byggts som skärmade av bullret från diskrummet. Det var nog därför det bara hördes så lite slammer från köket. Enligt uppgift skulle
bullermätningar ha gjorts i matsalen när skolan startade upp verksamheten (ny skola) och värdena skulle då ha varit godkända. Jag såg ingen tendens till kösystem. Matsalen låg inte i en
egen byggnad men låg ändå så avsides den bara kunde i förhållande till den övriga
verksamheten. Sammantaget så matsalen en av de lugnare som jag besökte.
66
