Vad är Autismspektrumtillstånd, ASD
Autismspektrumtillstånd, ASD, är en ny diagnos som började användas 2013. Det är en
hopslagning av autism och Aspbergers sjukdom. Dock så är fortfarande kunskapen vad
detta innebär tämligen låg, och det finns fortsatt mycket att utforska och lära sig m inom
området.
Autism + Aspergers = Autismspektrumtillstånd (ASD)
Tidigare så brukade man säga att personer hade olika former av autism eller Aspergers syndrom.
Forskningen kom dock fram till att det finns fler likheter än olikheter mellan dessa diagnoser, även
om det kan finnas olika behov av stöd och hjälpmedel. Autism är alltså ett spektrum och inte
skiljbara tillstånd. Därför så kallas alla dessa diagnoser numera för autismspektrumtillstånd eller
ASD (eller att man förkortar det till autism). När man ger diagnosen till en person så talar man om
var på detta spektrum en person faller in.
Vad är Autismspektrumtillstånd
Autism är ingen sjukdom, utan en diagnos. Det innebär att man har ett annorlunda sätt att känna,
tänka, tycka eller vara. Autism kan ta sig uttryck på många olika sätt beroende på individens
erfarenheter, personlighet och det sammanhang den befinner sig i. Autism är alltså ett spektrum
och de individuella skillnaderna är stora.
Det som är gemensamt för alla former av autism finns inom två huvudområden:
• Begränsningar i socialt samspel och kommunikation
• Begränsade upprepade beteenden, intressen och aktiviteter
För att kunna ge diagnosen autism, så behöver kriterier uppfyllas inom båda huvudområdena.
Har man symtom bara inom ett av dessa områden, så är det alltså inte autism.
Förutom ovanstående två huvudområdena finns det tre kriterier till:
1. Symtomen ska ha funnits sedan tidig barndom, men de kan ha blivit mer synliga först
senare.
2. Symtomen tillsammans ska begränsa personen socialt, i arbete eller på annat viktigt
område.
3. Symtomen kan inte förklaras bättre av intellektuell funktionsnedsättning. (Om personen
har en intellektuell funktionsnedsättning ges autismdiagnos när den sociala
kommunikationsförmågan är under förväntan sett till utvecklingsnivån.)
Man kan inte ställa diagnosen baserat på en medicinsk undersökning, utan den görs genom att
observera personens beteende.
Det går inte att bota autism, vilket innebär att man har med sig diagnosen genom hela sitt liv.
Däremot så kan rätt hjälp vid rätt tillfälle göra en stor skillnad i personens liv och livskvalitet.
Förklaring av ”Begränsningar i socialt samspel och kommunikation”
Det huvudområde som kallas ”Begränsning i social kommunikation och socialt samspel” handlar
om kriterierna avseende begränsningar i socioemotionell ömsesidighet, delad uppmärksamhet,
ickeverbal kommunikation och i personliga relationer;
•
•
•
•
Med socioemotionell ömsesidighet, så menar man hur en person svarar, besvarar och
verkar ömsesidigt. T ex så kan en autistisk person föredra att vara själv snarare än att ta
del i ett socialt sammanhang.
Med delad uppmärksamhet, så menar man hur en person har förmågan att samordna sin
uppmärksamhet med någon annans. T ex att en person pekar på ett föremål som man
inte kan nå själv. Eller ett barn som går fram till sin förälder för att visa vad de har hittat.
Med ickeverbal kommunikation, så menar man personens förmåga att kommunicera eller
tolka ickeverbal kommunikation. T ex att ett barn räcker ut armarna för att visa att det vill
bli upplockat. Eller att man förstår att en person är arg om hen rynkar pannan och korsar
sina armar. Eller att man nickar/skakar på huvudet för att visa ja eller nej.
Med personliga relationer, så menar man förmågan att skapa nära vänskap och förmågan
att ha kvar vänner. T ex så kan en autistisk person ibland ha svårt att få nära vänner.
Eller så kan deras beteende tendera att driva bort de vänner som de har fått.
Förklaring av ”Begränsade upprepade beteenden, intressen och aktiviteter”
Det andra huvudområdet, ”Begränsade upprepade beteenden, intressen och aktiviteter”, handlar
om kriterierna avseende upprepningar i tal, motorik eller i sättet att använda föremål, överdrivet
fasthållande vid rutiner och ritualiserande beteendemönster samt om starkt begränsade
intressen;
•
•
•
Med upprepningar i tal, motorik eller i sättet att använda föremål, så menar man t ex att
ett barn med autism föredrar att rada upp föremål i ett identiskt mönster snarare än att
leka fantasilekar med föremålen. Ett annat exempel är att barn med autism viftar med
händerna, bankar med huvudet eller gungar fram och tillbaka (ofta förekommer detta när
barnet är upphetsat, stressat eller upprört). Barn med autism uppvisar ofta ekolali
(mekanisk upprepning av vad barnet har hört), sammanblandning av pronomen (som
exempelvis att hänvisa till sig själv i andra eller tredje person), verbal tvångsmässighet
(repeterar visa fraser gång på gång eller håller fast vid ett enstaka ämne) samt onormal
prosodi (hastighet, rytm, tonfall eller ljudstyrka).
Med överdrivet fasthållande vid rutiner och ritualiserande beteendemönster, så menar
man att personen alltid vill göra en sak på samma sätt. T ex specifika morgonrutiner, att
alltid välja samma väg till skolan eller arbetet, eller att alltid vilja sitta på samma plats vid
matbordet.
Med starkt begränsade intressen, så menar man att personen bara gör ett begränsat
antal aktiviteter eller intressen. T ex så bygger de en djup specifik kunskap bara om
dinosaurier, dammsugare, datorspel, e dy.
Sensorisk stimulans
Många barn med autism, särskilt när de är yngre, är antingen nästan omedvetna om ljud (som
exempelvis människoröster eller när man ropar deras namn) eller extremt känsliga för vissa ljud,
även mycket svaga ljud. Samma barn kan uppvisa båda typerna av reaktioner på ljud. Barn med
autism reagerar ofta på ett liknande sätt på visuell stimulans. De dras till viss typ av stimulans och
plågas av annan.
Dessa barn kan också uppvisa liknande reaktioner inför annan sensorisk stimulans som
exempelvis beröring, konsistens, lukt eller smärta.
Autism och intelligens
För många så är autism fortfarande associerat med en låg intelligens. I takt med att forskningen
går framåt, så visar det sig dock allt mer att denna bild inte är sann. En studie som publicerades
2016 visade att det finns ett positivt samband mellan autism och hög intelligens, vilket alltså åter
igen är helt motsatt det man brukar förvänta sig med autism.
Från 1966 till 1998 så visade studier att bara 20% av personer med autism hade en ”normal”
intelligens. Medan en undersökning år 2014 visade att närmare 75% hade nu en ”normal” till
”hög” intelligens. Vad kan förklara denna kollektiva ökning av IQ hos personer med autism?
Dels så kan själva diagnosen autism förklara svårigheten att mäta ett barns intellektuella
förmåga. Tänk dig en pojke med språksvårigheter, som föredrar samma rutiner och som har svårt
med starkt ljus, dvs vanliga drag för en person med autism. Sätt honom i ett starkt upplyst kontor,
med en okänd person och be honom göra saker som han inte är van vid. Kommer han att kunna
göra sitt bästa? Förutsatt att han i huvud taget kan slutföra testet?
Dels så anser man att det beror på den breda spridning och framgång som man fått av att tidigt
påbörja olika träningsprogram. Eftersom man dessutom blivit bättre på att diagnostisera barnen i
tidig ålder, så har sådana träningsprogram gått ner i åldrarna.
En del anser också att det kan bero på att man numera även inkluderar personer med en lägre
grad av autism.
Man bör även beakta själva metodiken för inlärning. Om en person har inlärningsproblem, så
behöver det inte per automatik innebära att de har en lägre intelligens. Det behöver bara
innebära att de verktyg och metoder som används inte passar dem. Utveckling av verktyg har ju
skett för personer med t ex dyslexi. Därför kan man tro att utvecklingen av nya verktyg och
metoder även kan förbättra inlärningsförmågan hos personer med autism?
Autism är vanligt, men hur vanligt?
Autism påverkar barn i alla regioner runt om i världen oberoende av kön, etniskt ursprung eller
socio-ekonomisk status.
Autism är nu så vanligt att man till och med börjar lära ut det i barnprogrammet Sesame Street.
Det finns ingen enhetlig bild på hur vanligt förekommande ASD är. Däremot så vet man att
antalet diagnostiserade fall har ökat drastiskt de senaste åren både i Sverige och runt om i övriga
världen. I USA har man t ex gått från att diagnostisera 1 barn per 10 000 födda barn, till 1 barn på
68 födda barn. I Sverige så har vi haft en liknande ökning.
En av anledningarna till ökningen är att de officiella kriterierna för ASD har förändrats allt sedan
de första gången publicerades på 1980-talet. Framförallt så verkar dock anledningen vara att
man nu är bättre på att diagnostisera ASD. Tidigare så har barn med ASD fått andra diagnoser
såsom psykos, språkstörningar, inlärningssvårigheter och personlighetsstörning. Dessutom så
finns den en ökad medvetenhet bland föräldrar, vårdpersonal och lärare.
I en studie som utfördes av Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet, så följde man 20 000 barn
under 10 år. Man undersökte alltså ett urval av barn, snarare än att mäta antalet barn som hade
blivit diagnostiserade med ASD. Man kom då fram till att ASD ligger konstant på 0,95% eller 1 av
varje 105. Detta kan alltså vara den officiella siffran på hur vanligt det är. Men det finns
fortfarande mycket att lära, som även kan påverka den slutliga siffran.
Är autism mer vanligt bland pojkar?
Från början så sa man att det var främst pojkar som fick autism. Idag säger man att autism är 4
gånger (4:1) fler vanligt bland pojkar. Det kan därför verka som om det håller på att jämna ut sig
mellan könen.
Det finns flera orsaker till detta. En anledning är att verktygen och metoderna för att
diagnostiserad autism var främst utvecklade för pojkar. Därför är det svårare att fånga upp flickor
som har autism. Det kan även vara så att kvinnor och flickor med ASD är bättre på att dölja sina
symptom och/eller att de aldrig har blivit undersökta.
Som det är idag så brukar pojkar ofta diagnostiseras tidigare än flickor. Det finns undersökningar
som till och med visar att om en pojke och en flicka har likadana symptom, så kommer flickan i
mindre utsträckning att få diagnosen.
Det skulle även kunna finnas en faktisk skillnad mellan könen. Idag finns det några lanserade
genetiska förklaringsteorier som bygger på kön. Det är dock än så länge bara teorier och har inte
uppvisat något bekräftat resultat.
Hur uppkommer autism
Man vet inte exakt vad autism beror på, men man vet att det är något man föds med eller något
som uppstår under graviditeten eller förlossningen och som påverkar hjärnans utveckling.
Man vet även att det inte finns bara en orsak, utan precis som det finns ett spektrum av autism,
så finns det ett spektrum av orsaker. Några orsaker som man har identifierat är följande:
• Autism är mer vanligt om man har än äldre pappa.
• Autism kan uppstå om mamman äter vissa mediciner, t ex epilepsimedicin, under
graviditeten.
• Autism kan uppstå vid infektioner.
• Autism är till viss del genetisk.
Däremot så finns det absolut inget samband mellan vaccin och autism. 1998 som publicerades
en undersökning med fejkade data, som påstod att det fanns ett samband mellan vaccin och
autism. Det är alltså inte sant. Undersökningen har dragits tillbaka och läkaren i fråga har blivit
avstängd.
Det finns heller inget samband mellan autism och psykosociala eller speciella upplevelser i
barndomen.
Där är uppenbart att det fortfarande finns mycket kvar att göra inom området. Autism är en
förhållandevis ”ny” diagnos, så vi kan förvänta oss mer resultat allt eftersom förståelsen ökar.
Välja om glaset är halvfullt eller halvtomt
Det är många som förknippar autism med något negativt. Man ska komma ihåg att personer med
autism är lika olika eller lika som andra människor. Det kan finnas områden där de har en nedsatt
förmåga. Det kan lika gärna finnas områden där de har en positiv förmåga. Det handlar ofta om
att välja att se om glaset är halvfullt eller halvtomt.
Här kommer några exempel på hur man kan välja att se på en förmåga på olika sätt:
• En person med autism har ofta starkt begränsade intressen. De lär sig lätt saker som de
tycker är intressanta och blir ofta erkända specialister inom sina valda områden.
• En person med autism tycker ofta om att göra repetitiva aktiviteter. Detta gör att de kan
arbeta oerhört fokuserat på en uppgift utan att bli störta av sin omgivning.
• En person med autism tänker annorlunda. Detta kan göra stor nytta vid problemlösning
eller att testa en existerande lösning.
• En person med autism kan se detaljer som inte andra ser. Det gör att de kan hitta saker
som andra missar.
• En person med autism har svårt att spela sociala spel. Därför så är de rättframma och
ärliga.
• En person med autism kan vara mer stresskänslig. Eftersom de försöker undvika stress,
så kommer de alltid i tid.
• En person med autism kan ha svårt med de sociala koderna. Därför är de inte heller så
fördomsfulla mot nya människor.
Kända historiska personer med autism
Eftersom diagnosen ASD är tämligen ny, så kan man inte med säkerhet säga om historiska
personer hade ASD eller inte. Här kommer dock en lista på personer som man tror kan ha haft
autism:
• Andy Warhol, 1928–1987, USA, konstnär
• Allan Pettersson, 1911–1980, Sverige, tonsättare
• Albert Einstein, 1879–1955, Tyskland och USA, fysiker
• Isaac Newton, 1642–1727, England, fysiker
•
•
•
•
•
•
•
Karl XII, 1682–1718, Sverige, kung
Ludwig Wittgenstein, 1889–1951, född i Österrike, filosof
Michelangelo Buonarroti, 1475–1564, nuvarande Italien, konstnär
Nicola Tesla, 1856–1943, dåvarande ungerska imperiet, uppfinnare
Paul Cézanne, 1839–1906, Frankrike, målare
Thomas Edison, 1847–1931, USA, uppfinnare
William Butler Yeats, 1865–1939, Irland, diktare
Historia - ASD
Termen autism användes första gången 1908 av psykiatrikern Eugen Bleuler. Han använde den
för att beskriva schizofrena patienter, som hade dragit sig tillbaka i sin egen värld. Det grekiska
ordet '”autós” betyder själv och Bleuler använde ordet “autism” för att beskriva morbid
självbeundran och tillbakadragande inom sig själv.
Leo Kanner och Hans Asperger var de första som började forska inom autism. De arbetade var
och sig på sitt håll under 1940-taket. Kanner forskade på barn som var mycket påverkade av sin
diagnos, medan Aspberger forskade på de mer högfungerade personer på spektrumet. Deras
respektive forskningsresultat var banbrytande och har haft fortsatt betydelse för samtiden.
Det var dock inte förrän på 1980-talet som de första officiella kriterierna för autism publicerades.
De första kriterierna för Aspergers syndrom kom inte förrän i början av 1990-talet. Sedan dess
har de officiella kriterierna fortsatt att utvecklas och förfinas.
2013 så lanserades det nya begreppet autismspektrumtillstånd. I den fördes autism, Aspergers
syndrom och andra autismliknande tillstånd samman till en övergripande autismdiagnos. I den
svenska översättningen Mini-D 5 (2014) är "autism" namnet på den övergripande diagnosen.
Autism som företeelse blev mer allmänt känt i världen 1988 genom filmen RainMan med Dustin
Hoffman och Tom Cruise. Det finns dock fortfarande en stort kunskapsgap och många saknar
god förståelse vad autism innebär.
SpotMi och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Mångfaldsakademien och SpotMi publicerar löpande information och artiklar om bl a autism,
aspberger och annat relaterat till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som kan ha betydelse
för företag och företagaren. Om du vill läsa mer, så finner du information här.
Källa: Asperger-historia (2010)
Källa: Autism & Aspberger förbundet, Autismspecifik kompetens
Källa: Autism & Aspberger förbundet, Autism i DSM5
Källa: Autism Europe, About autism
Källa: YouTube, Autism spectrum disorder (including Asperger syndrome)
Källa: Autism science foundation, How common is autism
Källa: BMJ 2015;350:h1961
Källa: Centers for Disease Control and Prevention, ASD - Data & Statistics
Källa: Dagens Medicin, Symtom på autism har inte ökat i Sverige (2015)
Källa: FN, Världsautismdagen
Källa: Frontiers in Neuroscience, Autism As a Disorder of High Intelligence (2016)
Källa: Infoteket om funktionshinder, Vad är autism
Källa: Interactive Autism Network, Measuring Intelligence in Autism
Källa: Karolinska Institutet, Svensk MeSH, Intellektuell funktionsnedsättning
Källa: News Medical, Autism History (2014)
Källa: Riksförbundet Attention, ASD/Aspergers syndrom
Källa: Riksförbundet Attention - Blekinge, Diagnoser
Källa: Stockholms Läns Landsting Habilitering & Hälsa, ASD – Historisk bakgrund
Källa: Stockholms Läns Landsting Habilitering & Hälsa, Joint attention
Källa: The National Autistic Society, Gender and autism
Källa: TED talk by Wendy Chung, Autism - what we know (and what we don't know yet) (2014)
Källa: YouTube, Top 5 Facts about Autism
Källa: Vårdguiden, Autism
SpotMi och Mångfaldsakademien
SpotMi är en ny digital app som snart kommer ut på marknaden. Den ger
företag möjlighet att aktivt använda sig av sina värderingar och nuvarande
mångfald i sin sälj och marknadsföring. Därmed så öppnar den äntligen
upp möjligheten för personer att hitta de företag som matchar upp på
deras krav på värderingar och likabehandling. Det hjälper även personer
att hitta de företag som kan tillgodose deras specifika behov såsom språkkunskap eller tillgänglighet
samt att den hjälper föräldrar att navigera sin vardag. SpotMi är företagens verktyg att enkelt kunna få
affärsnytta av sina nuvarande värderingar och mångfaldskompetens. SpotMi är appen som kommer
leda utvecklingen i dagens samhälle där ”annorlunda” trendar mot att bli det nya ”normala.
Mångfaldsakademien hjälper företag att bli mer effektiva
och konkurrenskraftiga genom ökad Mångfald och ett
mer Inkluderande arbetsklimat. En positiv sidoeffekt är
att detta även hjälper att skapa ett mer Hållbart och
Integrerat samhälle. Mångfaldsakademien arbetar med
att bryta normer och att få individer, företag och organisationer att våga och vilja tänka och göra
annorlunda. Våra produkter och metoder är utvecklade så att de är enkla att förstå och lätta att
applicera. Det ska vara en kort startsträcka för att starta igång och man ska genast kunna se effekten
och nyttan av arbetet.
