Religionens återkomst och
potential i ett mångkulturellt
Sverige.
Valerie DeMarinis, professor i
religionspsykologi och kulturell
psykologi, Uppsala universitet
[email protected]
RELIGION SOM SAMHÄLLSFAKTOR —
AKTUELLA UTMANINGAR FÖR
DEMOKRATI OCH RÄTTSSAMHÄLLE.
Uppsala universitet
• Vetenskapsrådet finansierar forskningen i Uppsala under
tio år (Center of Excellence).
• Samlar forskare inom teologi, juridik, olika
samhällsvetenskapliga ämnen, psykiatri och
socialmedicin.
• Vårt samhälle har förändrats i grunden och har idag mer
fokus på individen än familjen och andra institutioner.
Tradition och religion styr inte lika självklart våra liv.
• När välfärdssystemet nu omformas för att klara av allt
högre kostnader styrs det av en ny värdegrund, som
även den har religiösa undertoner om än mindre tydliga.
• Att allt fler människor med annat religiöst arv kommer till
Sverige och Europa påverkar också juridiken, när
svenska domstolar och svensk lagstiftning ställs mot
religiösa rättsuppfattningar.
• Att religionen i Sverige har varit så osynlig, och ofta
saknas i beskrivningen av de nya utmaningarna för
samhället, är en brist.
• Religionens koppling till psykisk ohälsa är ett annat
forskningsområde. Har religion och existentiella frågor
en koppling till att stressrelaterade sjukdomar ökar i
dagens samhälle?
• Religionens koppling till psykisk hälsa ska också
undersökas. Har religion och existentiella frågor en
koppling till att livskvalitet ökar i dagens samhälle?
Religion begrepp i relation till
psykisk hälsa och ohälsa
•
•
•
•
•
Ur psykologisk utgångspunkt är religion ett begrepp
som inrymmer olika meningsfunktioner:
- ett trossystem Vad tror man på?
- ett värderingssystem Vad är viktigt?
Hur bemöter vi varandra?
- ett ritualiserande system Vad gör vi? Hur uttrycker
vi symboliskt meningen i våra liv?
Funktionerna är interaktiva.
Funktionerna är dynamiska.
Funktionerna bidrar till identitetsskapande, till ett
tillhörighetssystem.
(DeMarinis, 1997; 2003)
Kulturens dimensioner
• Den biologiska-fysiska
• Den psykologiska
Den existentiella/religiösa
(meningsskapande, värdegrund)
• Den sociala
• Den ekologiska
(DeMarinis, 1997, 2003 adaption av Kleninman, 1980 )
• Det gäller att inte bara peka ut kulturen
hos ”den andra” utan vara medveten om
sin egen. (Kirmayer 2008)
• Vara medveten om det existentiella,
meningsskapande systemet i sin egen
kultur.
Religions ’återkomst’ i majoritetens,
sekulariserad kultur
• Medvetenhet om religiösa undertoner i
utformning av välfärdssystemen
• Privat religiositet
• Naturen som religion
• Sökande efter mening, andlig dimension
(spirituality)
• Inkludera en existentiell / andlig
dimension i (t.ex.) palliativ vård
• Utmaningar från globalisering, migration
Religions potential i migration
• Bidra till psykisk hälsa:
– Resurs för hantering av trauma
– Resurs för skapande av en känsla av sammanhang
– Resurs för integration i det nya landet och kulturen
• Bidra till psykisk ohälsa:
– Upplevelsen av trauma som Guds straff
– Upplevelsen av diskriminering från
majoritetssamhället
– Kan leda till ökat utanförskap - motverka integration i
det nya landet och kulturen
Jag är religiös. För mig - inte för alla - men för
mig är min religion en grund för att värdera
människor på ett positivt sätt - alla människor, ett
stöd, ett sätt att leva livet. Jag tror att många i
mitt nya hemland kan förstå att den är viktig.
Den värsta för mig är när de som inte förstår
behandlar mig som ett objekt- då är jag inte
längre en människa. Då reduceras jag till ett
främmande objekt, en etikett. När det händer får
jag ångest. När det händer ofta blir det svårt för
mig att hitta min väg - jag blir rädd – jag blir
deprimerad. Det är svårt för mig att hitta till de
handlingar, ritualer som ger mig kraft. Och då
blir jag rädd för min sons framtid också.
(En muslimsk kvinna, 33 år)
Avgörande faktorer : samspel
mellan individen, tillhörighet, och
det nya samhälle
• Möjlighet till en mer öppen diskussion om
religion, meningsskapande, värderingar.
• Möjlighet att vara med som en aktiv, produktiv
människa i det nya landet.
• Upplevelse av bemötande med respekt- att ge
och ta.
• Få stöd att integrera olika värdesystem för
utformning av ett nytt värdesystem och
tillhörighet i det nya landet.
Jag har ett bra jobb. Jag mår ganska bra idag.
Avgörande för mig båda bokstavligt och
symboliskt har varit mina kontakter med två
människor – min läkare som var intresserad av
hur jag använt min religion för att må bättre
psykisk - han berättade om sitt sätt att vandra i
Naturen - och min sons lärare som hjälpt mig se
att hans positiva utveckling behöver inte
exkludera religion - tvärtom att denna bas kan
hjälpa honom att utvecklas till en ung man med
respekt för sig själv, för andra, och för mig.
Det kanske låter konstigt men dessa kontakter
gav mig hopp och någon sorts djup näring.
Utmaningen att utveckla
religionens positiva potential för
psykisk hälsa i ett mångkulturellt
Sverige
Man behöver veta vad man inte vet om de
andra. Och så ska man lära sig att inte ta
alltför mycket för givet om sig själv. Det är
svårt när det gäller den egna kulturen.
(Kirmayer, 2008)
