Handelshögskolan
Laxodling
Flervetenskaplig fallstudie av miljöproblem
2012-01-13
Grupp 9
Martine Lindgren
Rebecka Rickne
Josefin Sjons
Signe Ström Flugsrud
Hanna Sundwall
Ellen Thorell
Handledare: Mattias Sandberg
Inledning
Havslöss är i dag ett stort problem för de vilda laxbestånden i stora delar av världen. Den
ökade förekomsten av havslöss ger problem för vilda laxbestånd som inte kan hantera
effekterna av den stora mängden havlöss vilket på global nivå minskar vilda laxbestånd. Den
stora ökningen av havslöss har enligt många källor starka kopplingar till dagens storskaliga
laxodlingsindustri vilka ofta placeras i vildlaxens migrationsrutt. Laxodlingens fokus på
ekonomisk tillväxt leder till effektivisering vilket skapar en odling som gynnar ökning och
spridning av havlöss. Den ständigt ökande globala efterfrågan på lax, tillsammans med
företagens riktade marknadsföring, skapar en stor marknad för att odla lax. Med detta projekt
önskar vi att rikta fokus på de viktigaste orsakerna och effekterna till den ökande förekomsten
av havslöss hos laxbestånd.
Havslöss finns i stora delar av världen och på många fler bestånd av lax och andra
fiskarter än de vi valt att skriva om. Vi har dock valt att endast behandla populationer som
finns i och i anknytning till laxodling, eftersom detta har lett till en problematisk ökning av
havslöss. Detta minskar vilda laxbestånd till en sådan grad att det hotar att driva hela
vildlaxbestånd mot utrotning. Vi har också valt att fokusera på storskalig laxodling, och
därmed inte koncentrera oss på till exempel de små odlingsfarmarna som finns i Sverige eller
andra ställen i världen. Laxodlingen i sig ger upphov till en rad olika problemställningar, men
vi ansåg situationen med ökad förekomst av havslöss som den viktigaste att ta hand om just
nu.
Det är omdiskuterat om laxodling verkligen är en direkt orsak till ökad mängd havslöss
hos lax, och i vilken grad detta kan vara skadligt för vilda laxbestånd. Mer och mer forskning
visar dock att den ökande förekomsten av havslöss har lett till nedgång i vilda laxbestånd
(Krkošek, Ford et. al, 2007, Costello, 2009) I detta projektet utgår vi dock ifrån att laxodling
är en av huvudorsakerna till att det har skett en ökning av havlöss på laxbestånd och
behandlar vidare frågeställningar på bakgrund av det.
Timglas
Se bilaga 1.
Utvalt led
Figur 1: Orsak-effekt-kedja
Metod
Vi har använt timglasmetoden för att definiera vårt problemområde, och sedan valt att
avgränsa vårt arbete utefter den orsakskedja i timglaset som vi ansåg vara mest intressant och
givande. Ett ursprungligen väldigt brett och intrikat orsak-verkanssamband reducerades till en
frågeställning och förväntade orsaker och effekter. Litteraturstudier har sedan resulterat i
denna rapport.
Resultat
Efterfrågan
I dagens globala samhälle finns det en stor efterfrågan på fisk, särskilt fet fisk som lax.
Den stora efterfrågan på lax i ett redan pressat havsfiske ger en stor marknad för odling av
lax. Denna ökande efterfrågan påverkas av flera faktorer.
På världsbasis idag konsumeras årligen 17 kg fisk per person.(FAO, 2011) Den största
efterfrågan på fisk kommer från de rika länderna i världen. Under år 2005 konsumerade EUmedborgaren i snitt 26 kg fisk, vilket är 63 % mer än det globala genomsnittet. Samma år i
Sverige konsumerades det i genomsnitt 29 kg fisk per person, och konsumtionen ökar
ständigt.(Bruno m.fl., 2011)
Det ökande interesset för individens hälsa är en faktor som kan tänkas påverka
efterfrågan av lax. I vårt samhälle blir folk mer och mer informerade om laxens många nyttiga
hälsoeffekter, som t.ex. skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar, och detta kan göra att efterfrågan
på fet fisk blir stor. Hit tillkommer att interesset för människans hälsa kan påverka efterfrågan
kan också samhällets kroppsliga fokus och ökad förekomst av extrem fetma kunna ge en
ökande efterfråga. Det är ständigt tryck på tillgänglighet av sund mat, som lax, för att
tillfredställa olika dieters krav. Till exempel dieter som LCHF och Atkins. Dessa dieter går i
huvudsak ut på att eliminera snabba kolhydrater och att öka intaget av grönsaker, kött och fet
fisk.
I tillägg till att det finns en efterfrågan på lax av hälsomässiga skäl finns det också en hög
förväntan av tillgänglighet i samhället som kan påverka hur stor efterfrågan blir. Enligt en
nordisk studie finansierad av Nordiska Ministerrådet ser mataffärer det nödvändigt, för att
tillgodose kundkraven, att köpa in mer matvaror än man förväntar eller förmår att sälja. Det
stora kravet på ständig tillgänglighet av matvaror, förväntan av långa öppettider och ett stort
utbud av varor leder till mataffärernas behov att ta in ett överflöd av varor. Varje år blir det ett
matsvinn på ungefär 240 000 ton i nordiska mataffärer. Fisk är en av varorna som slängs
mycket. Konsumenternas krav på att matvaror ska vara helt färska hela tiden och en förväntan
på ett ständigt stort utbud av olika matvaror är en stor orsak till att så stora mängder mat
slängs varje år.(Naturvårdsverket, 2011)
Efterfrågan på fisk, och därav lax, har inte bara kommit som ett resultat av intresse i
hälsa, dagens kroppsliga fokus eller förväntad tillgänglighet. Det finns en lång tradition i stora
delar av världen av att livnära sig på fisk och för mer än tre miljarder människor utgör fisk
minst 15 procent av det animaliska proteinintaget. (FAO, 2011) Traditionellt fiske står för
drygt hälften av all fisk, skaldjur och annan mat från vattenmiljöer som fiskas upp i världen
och kustnära fiske utgör 75 % av allt fiske. Detta sker särskilt i utvecklingsländer och är
livsviktigt för att trygga mattillgången för människorna där.(Sida) De överfiskade världshaven
ger en större marknad för att odla kommersiell fisk, som lax, båda på grund av en stor
kustnära befolkning och ett stort kommersiellt fiske.
Det finns en efterfrågan på lax i dagens samhälle, men kan det tänkas att det också skapas
en efterfrågan och en marknad som följd av marknadsföring? Enligt Food and Agriculture
Organization of the United Nations (FAO) beror konsumtionsökningen av fisk främst på
vattenbrukets ständigt ökande produktion. Odlad fisk förväntas bli en viktigare födokälla än
vildfångad fisk.(FAO, 2011) De två största företagen i världen som odlar lax är norska,
Marine Harvest och Cermaq ASA. Företaget Cermaq ASA har också norska staten som en av
sina aktieägare. Inte bara är norska staten en av aktieägarna, men den största aktieägaren med
en aktiepost på 43,5 procent.(Cermaq ASA, 2010) Det är svårt att hitta källor som konkret kan
verifiera uppgifter kring företagens marknadsföring ,och antagligen är det en del av företagens
strategi att inte själva offentliggöra konkreta uppgifter om sin marknadsföring och dess
strategi. Enligt nätsidan till aktivisterna i gruppen ”Rätten till havet” använder dessa
laxodlingsföretag varje år, med stöd från den norska staten, miljoner kronor på
marknadsföring för att främja odlad lax som ett hållbart alternativ till världens utfiskade hav. I
Sverige står företagen för nästan all försäljning av lax, vilket ger en enorm omsättning varje
år.(Rätten till havet, 2012) Med all information som indikerar att dessa uppgifter stämmer,
och att företagens egna hemsidor klart kan uppfattas som glorifierande i deras förhållande till
laxodling, är det rimligt att tro att marknadsföring är en enorm resurs som används flitigt av
globala laxodlingsföretag. Om det används enorma mängder pengar och resurser på att driva
en storskalig och inriktad marknadsföring varje år ger det god grund att tro att
marknadsföringen också skapar företagens önskade efterfrågan på lax.
Mål
Målet att minska den globala efterfrågan på lax kan vara svårt att genomföra i praxis, och
att försöka minska samhällets efterfrågan på lax kan ofta gå emot strävan efter ekonomisk
tillväxt. Dock i dagsläget har till exempel Världsnaturfonden WWF och svenska
Naturskyddsföreningen informationskampanjer för att upplysa konsumenter om
konsekvenserna av den stora konsumtionen av bland annat lax. Det finns också flera olika
miljömärkningar som har som mål att leda konsumenterna rätt i sina val av fisk. Bland dessa
märkningar är bland annat MSC, ASC och KRAV, som båda WWF och
Naturskyddsföreningen är positiva till.(Världsnaturfonden, 2012. Naturskyddsföreningen,
2012) Dessa informationskampanjer och märkningar är troligen ett bra sätt att försöka
påverka konsumenterna till att minska trycket på en hotad naturresurs som fiske och därav
kanske ge en mindre marknad för att odla fisk som lax.
I Sverige rekommenderar Livsmedelsverket att äta fisk, av olika slag, 2-3 gånger per
vecka. Det målet ligger över dagens nationella genomsnitt, men anses av Livsmedelsverket
vara hållbar konsumtion.(Livsmedelsverket, 2011) För att målet ska vara hållbart är det
viktigt att det finns alternativ fisk till redan pressade fiskarter som dominerar dagens marknad.
Eftersom genomsnittssvensken i dag ligger mer än 63 % över världsgenomsnittet i sin
konsumtion av fisk är det viktigt att den svenska marknaden har ett alternativ. Om det inte
finns alternativa miljövänliga fiskarter på marknaden är det troligt att Livsmedelsverkets mål
kommer öka konsumtionen av tillgänglig fisk som odlat lax.
Strategier
I dag finns olika strategier för att minska efterfrågan på lax. På WWFs hemsidor finns
listor på vilka fiskarter som man kan äta, helst avstå ifrån och vilka man ska låta bli att äta.
För att göra det lätt för konsumenter att vara mer medvetna i sina val av fisk har WWF också
utvecklat en mobilapplikation med dessa listor.(Världsnaturfonden, 2012)
Naturskyddsföreningen har gjort enkla och informativa reklamer för att kort och konsist ge
konsumenten inblick i dagens situation för fisk- och skaldjur.(Naturskyddsföreningen, 2012)
Dessa kampanjer är viktiga resurser för att påverka efterfrågan från konsumenter såväl som
beslutsfattare, men informationen måste vara ständig för att problemet inte ska uppfattas som
löst.
Miljömärkning är en befintlig strategi för att medvetna konsumenter, men ett problem
som har uppstått är att det förekommer så kallad greenwash av produkter. Greenwash vill säga
att en produkt märks med en märkning som producenterna själva har upprättat som
kontrolleras av producenterna själv. Ofta är märkningen missledande och innebär inte
nödvändigtvis att det är hållbar eller miljövänlig produktion (Bruno, m.fl., 2011). För att
miljömärkning ska vara effektiv är det viktig att fokusera på Greenwash-problematiken och ta
den på allvar. Ett förslag är att märka produkter som inte produceras hållbart eller miljövänligt
eller som är miljöskadliga. Det kan vara klart svårare att köpa en vara som synligt är
miljöskadligt än att inte välja en miljövänliga vara. Problemet med detta är att det krävs
enorma resurser för att genomföra och kontrollera det. Vem ska besluta vad som är
miljöskadligt och efter vilken standard?
Ett annat förslag är att man från en tidig ålder kan försöka bredda det traditionella
kosthållningen. Detta kan göras genom till exempel att införa många olika miljövänliga
fiskarter i svensk skolmat. Om man skulle kunna införa en vana att äta många olika sorters
fisk eller vegetariska alternativ kan detta klart kunna ge en större variation i dagens
efterfrågan på mat och på så sätt kanske minska marknaden för traditionell mat som lax.
Vinstmaximering och effektivisering
Havets resurser har genom tiderna setts som närmast oändliga. Eftersom hav och
vattendrag inte kan ägas eller handhas privat på samma sätt som exempelvis andelar av land
är steget till en allmänningarnas tragedi här aldrig långt, såtillvida resurserna inte genom en
aktiv strategi förvaltas på ett hållbart sätt. Tyvärr ses sådana strategier i en alldeles för liten
utsträckning, och i kombination med dagens mycket effektiva teknik och fångstmetoder bidrar
detta till fiske över ekosystemens gränser (Dietz, Ostrom, Stern, 2003).
Till följd av den höga efterfrågan på lax riskerar många laxbestånd att överfiskas, eller till
och med fiskas ut. Lax fiskad i både Nordostatlanten och Östersjön ses som rödlistad, och
många andra bestånd anses vara hotade (Världsnaturfonden, 2011). I Östersjön ses läget som
så akut att det svenska yrkesfisket efter lax där ska fasas ut totalt till 2013 (Hav och
vattenmyndigheten, 2011), och reglering av fångst har setts för såväl Atlanten som Stilla
Havet i bevarandesyfte (Europeiska Unionen, 2002; Environmental News Network, 2008).
Det nedgående utbudet av vild lax medför en lukrativ marknad för lax förvärvad
annanstädes, med laxodling som den mest prominenta versionen av tillvägagångssätt. Odling
ger brukare möjlighet att vinstmaximera genom effektivisering. Med kontroll över ett
laxbestånds födelse, födointag, hälsa och tillväxt kan en högre avkastning säkras. Detta
tillämpas av såväl stora transnationella företag på global nivå som av småskaliga fiskare i
behov av en mer tillförlitlig inkomst på lokal nivå. Odlingens specifika process beskrivs i
efterföljande avsnitt av rapporten.
Laxodling visar sig dock ha en del skadliga effekter på ekologiska, ekonomiska och
sociala aspekter. Detta kommer att avhandlas närmare i en senare del av rapporten.
Ofördelaktiga konsekvenser till trots fortsätter ändå den världsomfattande odlingen på samma
sätt. Företagsstrategiska anledningar kan tänkas vara den största bidragande faktorn, då miljön
ofta ses som en perifer, avskild sektor av många företag. När miljöproblem uppstår kommer
dessa också att behandlas avskilt från resten av verksamheten. Företag har därtill en tendens
att reagera på större förändringar i efterhand och först då implementera reformer för att möta
de nya utmaningar förändringen medför. Däremot finns risk att grundbeteenden och rutiner
kvarstår, varvid företaget blir kvar i sitt paradigm av att se sitt ansvar gentemot sina
aktieägare som det absolut viktigaste (Dobers, Wolff, 1997).
I småskaliga fiskodlares fall kan den åsidosatta miljöhänsynen handla om att de känner
sig försummade i och maktlösa i situationen, och inte upplever att deras insats för miljön
kommer att göra någon större skillnad. En psykologisk utveckling av detta är att barriärerna
som måste överkommas för att vara miljövänlig kan anses så höga att miljöinsatsen ges upp
(von Borgstede 2002). Det är förstås inte heller helt otänkbart att det på många håll saknas
tillräcklig kunskap för en objektiv värdering av sin odlingsverksamhet.
Mål
Ohållbar laxodling behöver göras obsolet. Ett klokare fiskande kan låta havets resurser
slippa överexploateras och därigenom styra en del av efterfrågan från odling. Absolut
nödvändigast kan dock vara att reformera kvarvarande odling till något mindre miljöskadligt.
Strategier
Ett flertal strategier och målsättningar kan ses för att göra laxodlingen mer hållbar. För att
undvika att miljöhänsyn får stryka på foten till förmån för företagens aktieägarfokus bör också
andra intressenter för fiskeindustrin involveras i olika processer (Sweet, 2010). En tänkbar
och progressiv åtgärd för att motverka miljöskadlig odling vore att öppna beslutsfattandet för
inflytande från andra parter i samhället som kan tänkas påverkas av verksamheten. Olika
grupper som också nyttjar ekosystemen laxodlingarna förlagts i, exempelvis folk inom
turistsektorn, och naturligtvis boende i området, torde få möjligheten att styra fiskebruket mot
sina mål likväl som företagen redan har möjlighet att göra.
Det finns redan idag exempel på globala avtal för att värna den regionala miljön och dess
lokala brukare. 2005 beslutade WTO att införa säkerhetsåtgärder för import av odlad lax inom
den Europeiska unionen, med hänvisning till att storskalig odling i Norge och Chile hotar
handel med lax som inte kommit av regelrätt odling, eller odlats på mindre farmer.
Överenskommelsen bestod av bestämmande av lägsta importpris och en tariffkvot där import
över en viss volymgräns kommer att beskattas extra. Detta för att undvika att storföretagen
pressar priserna alltför mycket (International Centre for Trade and Sustainable Development,
2005).
Mycket makt ligger dock hos konsumenterna, och i deras efterfrågan. En ökad
medvetenhet kring problematik gällande överfiskets och laxodlingen konsekvenser skulle
kunna vända den negativa trenden runt laxbestånd (i såväl vilt som odlat tillstånd). Speciellt
om de ledande företagen i laxindustrin påverkas att göra sitt fiske mer hållbart kan detta få
stor inverkan, eftersom mindre konkurrenter då regelmässigt följer efter för att upprätthålla
marknadsandelar (Sweet, 2010).
En viktig fråga att ställa sig är dock huruvida en del av den makten ska vikas åt att öka
producenternas ansvar för sina egna varor och tjänster. För vem ska egentligen dra det största
lasset?
Laxodling
Kravet för att upprätthålla en odling är att det är lönsamt. Detta kräver att fiskarna växer
upp snabbt, ca 1-2 år för att nå full växt (Masser, 2008). därtill att de är billiga att producera.
Uppväxtens tempo går att styra genom antibiotika och näring. Eftersom laxen är ett rovdjur
behöver den tillförd näring med fiskmjöl, så kallad intensiv odling (Pinet, 2009).
Produktionen däremot beror av hur odlingen är uppbyggd men även kopplat till dess
geografiska placering.
Odlingarna är uppbyggda som kassar flytandes vid havsytan. Burar skyddar både från
smitning men även från uppätning av kringlevande predatorer. Kassarna måste vara stora nog
både för att fiskarna ska kunna bilda stim men även så att de inte skadar varandra. Det finns
cirka 90 000 individer lax i en normalstor farm, vilket ger en densitet av ca 10 kg/m3 (FAO,
2009). Jämförande densiteten för vild lax borde detta vara en stor ökning. Avståndet mellan
kassen till botten bör vara minst fem meter, men helst 10-15 meter, detta eftersom det både
gynnar omrörningen av vatten men buren måste även kunna förankra i botten (Masser, 2008).
I ett odlingsområde finns det flertalet kassar som delar på områdets bärkraft (Pinet, 2009).
Den mest lönsamma lokaliseringen av odlingarna beror å ena sidan av naturvetenskapliga
kriterier. De flesta farmarna är uppbyggda i fjordar, där omrörningen av näring och syre i
många fall är god (Pinet, 2009). En fjord är djup med höga kanter av berg på sidorna, oftast en
ändmorän i öppningen som hindrar inflöde av vatten. De är skapade under istidens
urkarvning, när havsnivån sedan höjdes fylldes havsvatten på. Alla fjordar har, på grund av
ändmoränen, inte så bra omrörning. Sambandet mellan söt- och saltvattenstransporten, genom
skillnad i nederbörd samt tidvattnets intensitet, påverkar. Vid fjordar med god omrörning trivs
många vattenlevande organismer, såsom laxar, då det är en bra jämvikt mellan
primärproduktion och nedbrytning (Pinet, 2009). Vid Norges, Kanadas och Chiles kuster har
fjordarna god omrörning på grund av den direkta kontakten med öppna havet, vilket gör att
stormar och tidvatten lätt kan tillföra nytt vatten. Här ligger även de största laxfarmarna
(WWF, 2012). Eftersom de vilda bestånden har samma efterfrågade livsmiljöer som de
odlade, på grund av samma optimala förhållanden, kan spridning av sjukdomar lätt öka i
dessa områden.
Det finns även socioekonomiska kriterier som bestämmer lönsamheten av odlingens
lokalisering. En sådan är hur pass utvecklat ett lands miljölagstiftning är. Svag
miljölagstiftning kan underlätta då företag i ett land vill etablera sig i andra länder för att
expandera. Ett exempel på detta är då det norska företaget Marine Harvest väljer att utveckla
odling i Chile. Norge har, som Sverige, en tradition av miljöarbete och norska regeringen har
utformat miljömål med områden som täcker levande kust och hav samt livskraftiga älvar och
insjöar (Miljöverndepardementet, 2011). Chile, däremot, fick sent i sin utveckling utrymme
för att utforma miljölagar. Under nyliberalismen med Pinochets miljöregimstyre 1973-1989
fick landet en snabb ekonomisk tillväxt med mycket fokuserad kring privatisering, vilket
gjorde att det fanns lite folk som kunde administrera effekterna av utvecklingen. Utvecklingen
var därmed helt okontrollerat vilket gav en stor påverkan på miljön med många påföljande
miljöproblem. Det var först efter Pinochets tid miljön började komma på tal inom politiken,
om än fortfarande i liten utsträckning. I dagsläget har privatiseringen fortfarande en
övervägande roll i samhället vilket gör att miljömål är svåra att genomföra och miljö har en
liten roll i det politiska systemet.(Silva, 2006) I Chile får man till exempel odla lax i såväl
naturreservat som i andra naturskyddsområden (Bruno, 2011).
Med tanke på landets historia kan man tänka sig att det blir lättare att bedriva odlingar
med ifrågasatta metoder som inte skulle funkat i Norge. Det är svårt för ett land som Chile
med spår av nyliberalism att ge möjligheter till mångfald av institutioner för att komma förbi
dagens strategier och ekonomiska uppoffringar för miljön.
Mål
Odlingar av lax kan fungera hållbart om det finns god kunskap om vattnet där de bevaras
och en bra adaptionsförmåga då problem skulle uppstå. Eftersom odling av lax ibland dock
kan leda till ett flertal problem måste det då kunna lösas med regler. Detta kräver att det
globalt skärps lagar kring hur odlingarna måste kontrolleras efter lokaliseringens bärkraft.
Strategier
För att nå dessa lagar krävs politiska åtgärder på olika nivåer. Globalt behövs det ökade
handelsavtal som sätter press på länder, exempelvis i Chile, som i dagsläget i många fall sätter
ekonomisk vinning före ett hållbart brukande.
Däremot nationellt krävs det tydliga miljömål med en tydlig adressat på miljöproblemen.
I länder som Chile med mindre utvecklad miljöpolitik krävs det ett flertal åtgärder som grund
innan miljömålen kommer kunna få genomslagskraft. För att utvidga den ganska svaga
förhållningen till att städa upp i miljön kommer det krävas att Chile ändrar sin nuvarande
politiska struktur. Efter det kan det kanske bli möjligt att utvecklas förbi deras nuvarande
proaktiva hållning till och därmed få en bredare fokus på hållbar utveckling och förnyelsebara
resurser. Politisk struktur som gynnar detta skulle kunna vara att det sker ett maktskifte bort
från de styrande som är rädda för att en förändring från nuvarande politiska system kommer
ge en ekonomisk förlust. Dessa nya politiker måste hitta en lösning för ett specifikt problem,
de måste upptäcka de tillstånd då företag upphör att känna sig hotade av förändringar inom
den nyliberala ekonomin som fortfarande finns i landet, de måste försöka hitta lösning på en
större ekologisk styrning och ett mer rättvist samhälle. Före ett land ska lyckas ha en hållbar
miljöpolitik, och därmed en hållbar laxodlingsindustri, krävs alltså att demokratin ökar och
staten får styra mer. Det krävs likaså en högre grad av övervakning.
Ökad förekomst av havslus bland laxbestånd
Havslusen Caligus rogercresseyi är den dominerande parasiten bland laxfiskar i Chile
(Yatabe m.fl. 2011, Bravo 2009). Havslusen tillhör hoppkräftorna och livnär sig som parasit
utanpå laxfiskarna (Yatabe m.fl. 2011). Laxlus, Lepeophtheirus salmonis, är en annan havslus
som ställer till stora problem i samband med laxodlingar i Europa och Nordamerika (Pert
m.fl. 2008).
Laxlusen är känd sedan 1600-talet och förekommer naturligt i norra jordklotets hav. De
reproducerar sig under hela året men det sker snabbast under våren. Lusen har tio olika
utvecklingsstadier (IMR 2011:1). Honan lägger ägg som kläcks i vattnet, en hona kan få
hundratals ungar åt gången, upprepat med 1-2 veckors mellanrum (Asplin m.fl 2011). De tre
första stadierna lever de som fritt simmande plankton, och återstående sju som parasit på fisk.
De första fyra parasitstadierna fastsittande utanpå laxen, och de tre sista som rörliga parasiter
(Pert m.fl. 2008). Fullvuxen är honan 12 mm lång och hanen 6 mm. Som parasit äter den av
fiskens blod, hud och slem, vilket skadar fisken. Sår som då uppkommer kan leda till att
bakterier och svampar får fäste och orsakar infektioner, samt kan rubba fiskens osmotiska
saltbalans (IMR 2011:1), det vill säga rubba balansen mellan jonkoncentrationen i fisken och i
vattnet (NE 2012).
Havslöss förekommer naturligt i vattnet och skadar normalt inte vilda laxfiskar. När man
i laxodlingar samlar stora mängder fiskar tätt packade på små ytor frodas havslusen och ökar
kraftigt i antal, både i odlingen och i närliggande omgivningar, vilket utgör ett hot även för de
vilda laxbestånden (Watershed Watch). I Norge är antalet odlade laxar flera hundra gånger
fler är antal vilda. Detta har gynnat laxlössen och satt den naturliga balansen mellan löss och
lax ur spel. När lössen befinner sig i de frilevande stadierna kan de spridas med
vattenströmmarna och när strömmarna är som starkast kan lössen förflyttas flera hundra
kilometer (Asplin m.fl 2011). Laxodlingarna placeras ofta i vikar och inlopp och
sammanfaller inte sällan med vildlaxens vandringsvägar och de unga laxfiskarnas väg till
havet. De är mer känsliga för lusangrepp än större fiskar och ett par löss kan därför vara
tillräckligt för att ta livet av den lilla fisken. Laxlöss från laxodlingar var troligen den
bakomliggande orsaken till att laxbestånd i Broughton Archipelago, British Columbia,
kollapsade 2002. Då återvände endast 147 000 lekmogna fiskar av ursprungligen omkring 3.6
miljoner fiskar (Watershed Watch). Laxlöss bland vildlax leder också till begränsad tillväxt av
fiskarna vilket i svaga fiskebestånd kan leda till försämrade reproduktionsmöjligheter (IMR,
2011:1).
Mål
Vi anser att laxodlingar inte bör leda till ökad förekomst av havslöss hos vildlax. För att
uppnå detta tror vi att det krävs att antalet havslöss hålls på en begränsad nivå bland de odlade
laxen, vilket också kan vara ett mål i sig.
Strategi
Kemikalier har använts för att få bukt med lössen. Detta har dock lett till att lössen
utvecklat resisetens. Vissa luspopulationer i Norge är resistenta mot alla de tre olika
kemikalier som använts mot lössen, vilket är ett stort problem då antalet godkända kemikalier
är begränsade. Istället har man nu börjat intressera sig för alternativa behandlingsmetoder.
Bland annat använder man sig av olika sorters läppfiskar som äter upp lössen. Arten finns
naturligt i Norge men har ökat kraftigt i samband med dess lusätande egenskaper, 1988 fanns
omkring 1000 fiskar, medan de 2006 hade ökat till omkring en miljon. De flesta läppfiskar
som används i laxodlingarna tas från naturliga bestånd, men även odling av fisken
förekommer (IMR 2011:2).
I British Columbia har det statliga Fisheries and Oceans Canada i uppgift att se till att
fiskodlingarna sker på ett hållbart sätt. Antalet laxlöss övervakas och åtgärder ska vidtas om
antal löss på fiskarna överstiger tillåtet antal. De har också infört en ”Fish Health
Management Plan” som alla laxodlingar måste följa (Fisheries and Oceans Canada 2011).
SOS (Save Our Salmon) Marine Conservation Foundation arbetar med att rädda kanandas
vildlax. De menar dock att Fisheries and Oceans Canada inte gör tillräckligt för att skydda
den vilda laxen, och föreslår en rad ytterligare åtgärder. Bland annat vill de att laxodlingar
belägna i närheten av viktiga vandringsstråk för vildlax med jämna mellanrum ligga i träda,
för att minska antal löss och dess spridning till vilda laxbestånd. De efterlyser också ett mer
transparent och ansvarstagande styre (SOS 2007).
Övervaking av och forskning om laxlusen sker i Norge av Havforskningsinstituttet
(Institute of marine research, IMR). De menar dock att de ännu inte har tillräcklig kunskap om
laxlusen och dess spridning för att kunna avgöra om laxodlingarna sker på ett hållbart sätt. De
arbetar med att utveckla en modell för hållbar laxodling genom att kartlägga löss, värdfiskar
och hur den vilda fisken påverkas för att kunna avgöra hur mycket fiskeodlingar de han ha
utan att den vilda laxen ska komma till skada (Asplin m.fl 2011).
Norge menar alltså att de inte har tillräcklig kunskap för att avgöra om laxodlingarna sker
hållbart. Samtidigt läser vi på Havforskningsinstituttets hemsida att ”bestandene av villaks i
Hordaland har hatt en dramatisk reduksjon. Det er pekt på at nedgangen har falt sammen med
framveksten av oppdrett [sv: odling, egen kommentar] i området, og at lakselussmitte kan
være årsaken” (IMR, 2011:3). Med dessa misstankar anser vi att de omedelbart bör vidta
åtgärder för att begränsa laxlössen istället för att först invänta mer forskning, och att de
därmed borde agera enligt den så kallade försiktighetsprincipen. Hur mycket kunskap ska
behövas, och har vi tid att vänta på den? Är det andra intressen som finns med och väger
tyngre?
Som tidigare nämnts är det många olika faktorer som spelar in vid odlingens geografiska
placering. Vi funderar om det skulle vara möjligt att försämra förutsättningarna för lössen
genom att placera odlingen på en för dem ogynnsam miljö med avseende på fysiska faktorer
så som temperatur, strömmar, tidvatten och salthalt. Vi anser också att effektivitet inte får ske
på bekostnad av ekosystemet och vi vill därmed att regler ska ses över och eventuellt skärpas
angående storlek och täthet i fiskeodlingarna.
Minskade vildlaxbestånd
De ökande lusbestånden har lett till nedgång i vildlaxbestånd (Krkošek, Ford et. Al 1,
2007, Costello, 2009), och kanadiska forskare säger att om det fortsätter på samma sätt kan
flera laxbestånd gå mot utrotning (Krkošek, Ford et. Al 1, 2007). Att detta, i alla fall i
Broughtonarchipelagen i Kanada, skylls på infektion av laxlöss från laxodlingar är mycket
tydligt, säger Krkošek et. al. (Krkošek, Ford et. Al 2, 2007) i sitt svar till en kommentar om
möjligheten for andra stora orsaker till nedgången, på sin forskningsrapport ”Declining Wild
Salmon Populations in Relation to Parasites from Farm Salmon”. Eftersom det finns många
fler odlingsfiskar än vild fisk i områden där det finns odlingsfisk, kan små ändringar i
laxlusmängder få stor effekt hos vildlaxen (Asplin, Björn, 2011), och av detta ser vi att det
finns ett stort behov för kontroll över laxlusens spridning till vildlax. ”2010 är laxfisket stängt
i 117 norska älvar på grund av akut utrotningshot av berörda stammar”, skriver Fiskjournalen
(Schibli, 2010), en svensk tidning för sportfiskare.
Målsättningar och strategier
Det övergripande målet, som vi förstår det, är att undvika att laxlöss kommer från
laxodlingar och ut till vildlaxen, och speciellt då den mer sårbara unga vildlaxen. Eftersom det
ju naturligtvis är svårt att ändra laxens migrationsrutt, följer det då att om man ska separera
fiskeodlingarna från de traditionella fiskemiljöerna måste man på något sätt sätta in åtgärden
där vi kan påverka, nämligen på odlingarna. Som vi kan se det finns det två sorters lösningar
på detta: ändrad placering av odlingar eller stängda burar. Detta är också åtgärder som
Fiskejournalen kräver för att rädda den vilda laxen. Placeringens betydelse för odlingen är
beskrivet tidigare under ”laxodling”.
Stängda burar, eller closed containment farms, är en lösning som inte många fiskodlare
har velat börja med, men som dess förespråkare omtalar som framtidens fiskodlingssätt.
Redan odlas stora delar av ungfiskarna i stängda sötvattenstankar (Marine Harvest, 2011,
Living Oceans Society, 2011). Det argumenteras mot stängda tankar med bland annat
ekonomiska svårigheter, men detta kan bero på att det finns stora externa kostnader som
dagens stora laxodlingsföretag inte behöver betala för. Detta inkluderar till exempel hantering
av avföring och matrester, som nu släpps mer eller mindre direkt ut i havet (Living Oceans
Society, 2011). Stängda burar kan placeras både på land och i vatten, och har också andra
fördelar som att risken för att fisken rymmer minskar och behovet för antibiotika och andra
kemiska behandlingar av sjukdomar minskar (The Coastal Alliance for Aquaculture Reform,
2012). En av de stora nackdelarna med stängda burar är energikonsumtionen, men det kan
vara en pris värt att betala för bevarandet av de vilda laxbestånden och de marina
ekosystemen (Living Oceans Society, 2011).
Socioekonomiska effekter
Laxindustrin är en relativt ung bransch. För ungefär 30 år sedan var relativt småskalig
produktion i Norge det enda som fanns. Idag odlas lax storskaligt i både Norge, Chile och
Canada. Efter en stor krasch på laxmarknaden för nio år sedan då det spreds sjukdomar och
priserna sjönk var det många företag som inte klarade av en återuppbyggning. Det blev istället
så att större företag köpte laxodlingar och idag finns det ett antal stora företag som dominerar
världsmarknaden. Genom att skapa en jättekoncern kan företag dels vara mer
motståndskraftiga för motgångar som sjukdomar och väderförändringar samt att de kan pressa
priserna genom att producera mycket och på så sätt konkurrera ut andra företag (Stockelberg,
2007). När odlad lax först kom till matbutikerna trodde många att det var till fördel för den
vilda laxen eftersom man ansåg att det skulle minska fisketrycket på vildlax (Grenfeldt,
2010). Detta blev dock inte fallet. Konkurrens mellan de ledande företagen inom laxodling
gör att priserna pressas. Detta leder i sin tur till att konsumenter väljer den billigare odlade
laxen framför den dyrare vildlaxen vilket gör att det företag som får in mer pengar kan pressa
priserna ytterligare och på så sätt bli ledande på världsmarknaden.
Storskalig laxodling ger stora ekonomiska effekter i Chile och Canada. I Chile är inte
problemen uppkomna från havslössen då det inte finns ett naturligt vilt laxbestånd där. I
Canada har dock havslössen haft en stor påverkan på de vilda laxbestånden som den lokala
befolkningen är beroende av (Wonder, 2008).
Vildlaxbeståndet i Norge har minskat, men eftersom det främst handlar om sportfiske så
det har inte samhället i stort blivit påverat av det. Laxodlingen i stort har enorma ekonomiska
konsekvenser i världen Ekonomisk påverkan från laxodlingen i bland annat Chile, Canada och
Norge sker både lokalt och globalt. Individen, samhället, företagen, exportörerna och
importörerna påverkas, likväl som landets ekonomiska status i helhet. Det sker olika påverkan
i de olika länderna på grund av deras olika förutsättningar, dels ekonomiskt och dels socialt.
Stora företag har stort inflytande och i många fall blir den enskilde individen och hans eller
hennes behov förbisedda. Klagomål från de drabbade privatpersonerna tas inte emot då man
hellre ser till företagens ekonomiska vinst än till hur fattiga människor berörs.
Mål
De ekonomiska mål som borde eftersträvas är bland annat subventioner till småskaliga
miljövänliga fiskare som tar upp fiskar som inte är utrotningshotade. De sociala mål som
borde efterlevas är att minska påverkan på privatpersoner och deras försörjningsmöjligheter
samt att inte utsätta dem för dåliga miljöförhållanden på grund av företagens påverkan på
deras närmiljö.
Strategier
Vad man kan göra för att hjälpa till att förändra de rådande förhållandena är att stoppa
importen av lax som odlats under oetiska och miljöförstörande förutsättningar. Som
privatpersoner i Sverige kan vi tänka på att leta efter miljömärkningar i matbutiken samt ha
koll på var produkten kommer ifrån och vilka förhållanden som råder på den platsen.
Finns mindre efterfrågan blir det inte lönsamt för företag att producera lika mycket och
därför minskar produktionen och därmed påverkan på miljön, människor, deras ekonomi och
deras närområden. Samtidigt påverkas de människor och industrier som arbetar med
produktionen lidande vid minskad efterfrågan. Vi lever i ett marknadsekonomiskt samhälle
där efterfrågan och produktion går hand i hand och påverkar varandra åt båda håll.
Sammanfattning och diskussion
Genom detta projektarbetet har vi fått en god insikt i hur stort och intrikat ett
miljöproblem kan visa sig vara. Efter att ha insamlat information och kunskap om det
ursprungliga problemet breddade sig både orsaker till och effekter av miljöproblemet. Detta
gav en bättre förståelse av alla nivåer och insatser som behövs för att närma sig en lösning för
globala miljöproblem.
Efter att ha fått mer kunskap om havslusproblematiken och dess internationella
utbredning är det några mål och strategier som verkar viktigare än andra för att potentiellt
skapa en lösning för problemet.
Vilka målsättningar är rimliga för att lösa problemet?
Ett överordnat och enligt oss realistiskt mål är en minskad förekomst av havslöss vid
laxodlingar, liksom att undvika att vilda laxbestånd drabbas av ökad förekomst av havslöss
orsakad av laxodlingar. Ett rimligt understödjande mål är därför att minska konsumtionen av
lax, eftersom en sjunkande efterfrågan av lax odiskutabelt också skulle leda till en nedgång i
den globala produktionen. Detta skulle minska behovet av att odla lax, som kan öka risken för
smittspridning, och gynna de vilda laxbestånden, som på många håll är hotade.
Ett annat rimligt mål är att all produktion av lax ska ske på ett ekologiskt, socialt och
ekonomiskt hållbart sätt. Fisket har egna hållbarhetsmål att uppnå, men för att lyckas
motverka ökningen av havslöss i och kring laxodlingar krävs främst mål gällande just
odlingsmetoderna - de behöver obestridligen moderniseras.
Vilka strategier är mest effektiva?
Det är troligt att det är möjligt att bedriva laxodlingar utan att öka förekomsten av
havslöss men att strängare regler krävs. En lägre densitet bland fiskarna i odlingen skulle leda
till minskad förekomst av löss i odlingen, och en separation av odlingen från vildlaxarnas
vandringsväg skulle leda till att vildlaxen inte behöver utsättas för den ökade mängen löss
som odlingarna innebär. En strategi för att lösa detta är att använda sig av Closed
Containment System för all laxodling. Detta är ett befintligt och utprovat odlingssystem som
ska vara väldigt effektivt för att minska förekomsten av havslöss. Men det krävs politiskt
engagemang och styrmedel, såväl som uppföljning och kontroll, för att göra detta system till
den globala standarden. Det är således troligt att det måste göras nationellt först, för att så öka
troligheten att skapa en global norm. För att detta ska genomföras måste landet ha en god
demokratisk grund. Landet måste ha kommit så långt i sin miljöpolitiska utveckling att
kortsiktiga ekonomiska uppoffringar kan göras till fördel för god och miljövänlig förvaltning
av naturresurser. Detta kommer att ge en långsiktig hållbarhet i naturresurser som kan ge
möjlighet att trygga ekonomin i framtiden.
Alternativt kan en hållbar odling av lax implementeras genom internationella samarbeten
och avtal. I så fall är det viktigt att dessa samarbeten är oberoende av ett särskilt lands
politiska situation i det globala samhället såväl som ett lands ekonomiska intressen i odlingen.
Behovet av neutralitet, ekonomiskt och politiskt, är viktigt och kan göra det svårt att
genomföra. En annan problemställning vid denna strategin är hur stort brukarinflytande ska
vara och vilka brukarna är.
Som sagt kan det vara fördelaktigt att minska konsumtionen av lax för att odlingen av den
lax som efterfrågas ska kunna ske på ett hållbart sätt. En befintlig strategi är att bedriva
informationskampanjer och miljömärkning av varor för att medvetna konsumenterna i sina
val. Detta är en effektiv strategi då kunskap ger konsumenterna makt, men om
informationsflödet upphör kan problemet uppfattas som löst i dagens djungel av information
och marknadsföring. Det är därför viktigt med lätt tillgänglig information och en marknad
med uppmuntran till och tillgänglighet av alternativa proteinkällor, såsom andra fisksorter
samt vegetariskt protein. Detta tillsammans med att miljömärkningen måste vara effektiv och
Greenwash-problematiken adresseras. En reell problemställning vid att minskad efterfrågan
på lax är att det finns en motstridande målsättning om ekonomisk tillväxt hos
odlingsföretagen. Så frågan är då vem som ska ta ansvar för att vända konsumtionstrenden,
och hur man på ett effektivt sätt ska arbeta mot företagens marknadsföring.
EU:s överenskommelse om ett minimumpris på lax och en tariff på hur stor import av lax
ett land som mest får ha är en strategi som skulle kunna vara ett bra exempel på ett
framgångsrikt politiskt styrmedel. Vi tror att denna strategi kan, om den blir styrd utifrån goda
ekologiska förhållanden, ha god möjlighet att kraftigt minska dagens laxkonsumtion och på så
sätt också göra försäljningen av vild lax konkurrenskraftig gentemot odlat lax. Frågan är då
om detta skulle göra odling mer hållbar eller om odlingen fortfarande hade blivit pressad till
det yttersta av effektivitet och att det resulterar i större vinst för odlingsföretagen. En annan
fråga är hur det kommer påverka den vilda laxen, är det önskvärt att öka försäljning av vild
lax?
Vi anser att all produktion av lax bör ske på ett ekologiskt hållbart sätt, och därmed flytta
ansvaret från medvetna konsumenter till nationell och internationell politisk nivå. Men
fortfarande upprätthålla och stärka den medvetna konsumenten.
Skiljer sig strategierna och målsättningarna åt i orsaksledet i jämförelse
med effektledet?
I orsaksledet har våra mål och strategier en proaktiv hållning. Det handlar om hur man
ska kunna utveckla ett hållbart fiske globalt genom att förändra marknadens mönster. Vår
inställning har varit att dessa problem har en stor bredd och det är därmed svåra att lösa ett
enskilt problem, som laxodling, ett åt gången. Däremot har vi i effektledets strategier
fokuserat på hur man skulle kunna göra en redan existerande odling mer hållbar genom
reaktiva lösningar. Problemlösningen är även mer inriktad till en specifik plats.
Timglasmodellen som metod – ett bra verktyg för analys vid
tvärvetenskapliga projekt
Vi ser timglasmetoden som ett lättöverskådligt få en översikt över orsaker och effekter av
ett problem. Det har också underlättat avgränsningen av arbetet. En förutsättning för metoden
är dock att man har viss förkunskap inom ämnet.
Källförteckning
Asplin, L., Bjørn, P. A., et al. (2011), Lakselus og vill fisk, i Havforskningsrapporten 2011, Hämtad 12 januari
2012 från http://www.imr.no/filarkiv/2011/04/lakselus_og_vill_fisk_akvakultur_.pdf/nb-no
Bernes, C. (2005) Förändringar under ytan. Sveriges havsmiljö granskad på djupet. Utgiven av
Naturvårdsverket
Bjørn, P. A., Nilsen, R., et al. (2011), Sluttrapport til Mattilsynet over lakselusinfeksjonen på vill laksefisk langs
norskekysten, i Rapport fra havforskningen nr. 19, Hämtad 12 januari från
http://www.imr.no/filarkiv/2011/12/hi-rapp_19-2011.pdf/nb-no
Bravo, S (2009), The sea lice situation in Chile i World Aquaculture 40.2 (Jun 2009): 26-28.
Bruno, E. m.fl. (2001), Rapport Hotade hav - att välja fisk och skaldjur, Hämtad 10 januari 2012,
http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/hav/Rapport_hotade_hav.pdf
Costello, M. J. (2009), How sea lice from salmon farms may cause wild salmonid declines in Europe and North
America and be a threat to fishes elsewhere i Proc. R. Soc. B 7 October 2009 vol. 276 no. 1672, Hämtad 12
januari 2012 från http://rspb.royalsocietypublishing.org.ezproxy.ub.gu.se/content/276/1672/3385.full
Cermaq ASA (2010), Hämtad 11 januari 2012 från http://www.rapport2010.cermaq.no/vaartilnaerming/resultater.aspx
Dietz, T., Ostrom, E., Stern, P. C. (2003), The struggle to govern the commons, Science vol. 302
Department of Fisheries and Oceans Canada (DFO) (2005), Frequently Asked Questions, Hämtad 9 januari
2012, från http://www.dfo-mpo.gc.ca/aquaculture/faq-eng.htm
Department of Fisheries and Oceans Canada (2011): Management of Sea Lice in B.C. Hämtad 10 januari 2012
från http://www.dfo-mpo.gc.ca/aquaculture/lice-pou/lice-pou01-eng.htm
Dobers, P., Wolff, R., (1997) Miljöstrategier – ett företagsekonomiskt perspektiv, (2:a upplagan); Nerenius &
Santérus
Environmental News Network (2008), Regulators urge halt in U.S. Pacific salmon fishing, Hämtad 10 januari
2012 från
http://www.enn.com/top_stories/article/34508
Europeiska Unionen (2002), Fiskekvoter: kommissionen vill ha ett bättre skydd för fiskbestånd för att undvika
fullständiga fångstförbud under 2004, Hämtad 10 januari 2012 från
http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/03/1656&format=HTML&aged=1&language=SW
&guiLanguage=en
FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations) (2009), Oncorhynchus kisutch.
Hämtat 9 januari från http://www.fao.org/fishery/culturedspecies/Oncorhynchus_kisutch/en
FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations) (2011), Fish consumption reaches all-time high,
Hämtad 9 januari 2012 från http://www.fao.org/news/story/en/item/50260/icode/
Fisheries and Oceans Canada: Management of Sea Lice in B.C. (2011) Hämtad 2012-01-10. http://www.dfo-
mpo.gc.ca/aquaculture/lice-pou/lice-pou01-eng.htm
Gunnarsson, Bengt (2011), Populationstillväxt som miljöproblem. Föreläsning Botanhuset, Göteborgs
Universitet, 2011-09-15
Hav- och vattenmyndigheten (2011), Stopp för laxfiske till havs, Hämtad 9 januari 2012 från
http://www.havochvatten.se/om-oss/press-och-media/visa-nyheter/visa-pressrelease.html?url=290745163%2Fpressrelease%2Fview%2Fstopp-foer-laxfiske-till-havs717531&sv.url=12.352f20b813271034bf080001810
IMR, Institute of marine research (Havforskningsinstituttet) (2011:1): Lakselus. Hämtad 4 januari 2012 från
http://www.imr.no/temasider/parasitter/lus/lakselus/90680/nb-no
IMR, Institute of marine research (Havforskningsinstituttet) (2011:2): Resistens hos lakselus . Hämtad 7 jaunari
2012 från http://www.imr.no/temasider/parasitter/lus/lakselus/resistens_hos_lakselus/nb-no
IMR, Institute of marine research (Havforskningsinstituttet) (2011:3): Villfisk og lus. Hämtad 11 januari 2012
från http://www.imr.no/temasider/parasitter/lus/lakselus/90685/nb-no
International Centre for Trade and Sustainable Development: Chile launches WTO challenges against EU
salmon safeguards, Hämtad 13 januari 2012 från http://ictsd.org/i/news/biores/8952/
Krkošek, M., Ford, J. S., et al. 1 (2007), Declining Wild Salmon Populations in Relation to Parasites from Farm
Salmon i Science, Vol. 318 no. 5857, Hämtad 12 januari 2012 från
http://www.sciencemag.org.ezproxy.ub.gu.se/content/318/5857/1772.full
Krkošek, M., Ford, J. S., et al. 2 (2007), Response to M. F. Tlusty's E-Letter til Krkošek, M., Ford, J. S., et al.s
rapport ”Declining Wild Salmon Populations in Relation to Parasites from Farm Salmon”, 2007, i Science, Vol.
318 no. 5857, Hämtad 12 januari 2012 från
http://www.sciencemag.org.ezproxy.ub.gu.se/content/318/5857/1772.full/reply#sci_el_11247
Living Oceans Society (2011), Closed containment - The future of fish farming. Hämtad 12 januari 2012från
http://www.livingoceans.org/initiatives/salmon-farming
Livsmedelsverket (2011) Råd om fisk, Hämtad 10 januari 2012, från http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-ochnaring/Kostrad/Rad-om-fisk/
Marine Harvest, Innovation, Technology and Sustainability, Hämtad 12 januari 2012 från
http://www.marineharvestcanada.com/sustainability_closed_containment.php
Masser, M. (2008) What is Cage Culture? Southern Regional Aquaculture Center No. 160. Hämtad 3 januari
2012 från http://www.aces.edu/dept/fisheries/aquaculture/documents/SRAC160revised.pdf
Miljöverndepartementet (2011) Norske Miljömål, Hämtad den 11 januari 2011 från
http://www.regjeringen.no/pages/35176012/T-1508.pdf
Naturskyddsföreningen (2012) Hämtad 9 januari 2012, från http://www.naturskyddsforeningen.se/
Naturvårdsverket (2011) Minskat livsmedelssvinn sparar miljö och pengar, Hämtad 10 januar i 2012, från
http://www.naturvardsverket.se/sv/Toppmeny/Press/Pressmeddelanden/Minskat-livsmedelssvinn-sparar-miljooch-pengar/
NE, Nationalencyklopedin: fiskar. Hämtad 9 januari 2012 från http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/fiskar
Pert C, Mordue (Luntz) J, Fryer R, O'Shea B, Bricknell I (2008): The settlement and survival of the salmon
louse, Lepeophtheirus salmonis (Krøyer, 1837), on atypical hosts. I Aquaculture 288 (2009) 321–324
Pinet Paul R., (2009) Invitation to Ocenography, 5e edition, Jones and Bartlett publishers, US
Rätten till havet, Laxindustrin, Hämtad 10 januari 2012 från http://rattentillhavet.wordpress.com/fiskeindustrin/
Schibli, H., (2010) ”Rädda vilda laxen”, i Fiskejournalen, Hämtad 12 januari 2012 från
http://viewer.zmags.com/showmag.php?magid=316298#/page0/
SOS, Save Our Salmon Marine Conservation Foundation: (2007) Solutions. Hämtad 10 januari 2012
http://www.saveoursalmon.ca/solutions/
Sida, Hållbart fiske för mat i framtiden, Hämtad 10 januari 2012 från
http://www.globalforum.nu/admin/bildbank/uploads/Dokument/Hallbart_fiske_for_mat_i_framtiden.pdf
Silva, E. (2006) Democracy, Market Economics and Environmental Policy in Chile, Journal of Interamerican
Studies and World Affairs, Vol 38, No 4. School of International Studies, University of Miami
Sweet, S., (2010) Hur långt sträcker sig företagens ansvar? kapitel ur ”Världens eko – en antologi om miljöoch utvecklingsfrågor”, (1:a upplagan) Stockholm; Atlas
The Coastal Alliance for Aquaculture Reform om Closed Containment, Hämtad 12 januari 2012 från
http://www.farmedanddangerous.org/solutions/closed-containment/
von Borgstede, C., (2002) Miljöengagemang och miljöhandlingar i psykologisk belysning, kapitel ur ”Att handla
rätt från början – en kunskapsöversikt om hur konsumtions- och produktionsmönster kan bli mer miljövänliga”,
Stockholm; Naturvårdsverket
Världsnaturfonden (2011), Östersjölaxen får rött ljus, Hämtad 9 januari 2012 från
http://www.wwf.se/press/pressrum/pressmeddelanden/1445631-wwf-lanserar-nya-fiskguiden-stersjlaxen-fr-rttljus
Världsnaturfonden WWF (2012) Hämtad 9 januari 2012 från http://www.wwf.se/
Världsnaturfonden WWF (2012) Hämtat 13 januari 2012 från
http://www.worldwildlife.org/what/globalmarkets/aquaculture/dialogues-salmon.html#
Watershed Watch: Sea Lice. Hämtad 4 januari 2012 från http://www.watershed-watch.org/issues/salmonfarming/salmon-farming-impacts/sea-lice/
Yatabe T, Arriagada G, Hamilton-West C and Urcelay S (2011): Risk factor analysis for sea lice, Caligus
rogercresseyi, levels in farmed salmonids in southern Chile i Journal of Fish Diseases 2011, 34, 345–354.
