Rammsjön Sibbhult

Rammsjön Sibbhult - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
Rammsjön Sibbhult – nätprovfiske 2016
Sjönamn
Rammsjön Sibbhult
Sjöyta
(km2)
0,08
Avrinningsområde
88 Helge å
Största djup
(m)
7,0
Koordinater
(RT90)
623521
140260
Omsättning
Höjd över
s-tid (år)
havet (m)
0,27
80
Sammanfattning
•
•
Bedömningen av status för fisk i Rammsjön enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder
(NV 2007:4 bilaga 1) blir måttlig status 2016.
o två av sex möjliga index (totalt åtta index) indikerar försurningspåverkan
o en av sex möjliga index (totalt åtta index) indikerar näringspåverkan
Länsstyrelsens bedömning av resultaten för fisk med avseende på försurningsgrad blir klass
2, dvs. sjöar där försurningskänsliga fiskarter (ex mört) uppvisar reproduktionsstörningar.
Försurningsgrad
2
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Måluppfyllelse
kalk
Nej
Rovfisk- eller
karpfiskdominerad
Karpfisk
Ekologisk status
(EQR8)
Måttlig
Sjön provfiskades av Länsstyrelsen Skåne i början av juli månad 2016.
Fisket utfördes enligt standardiserad metod för provfiske med översiktsnät (SIS, 2006)
varvid åtta bottensatta nät lades ut.
Rammsjön har tidigare provfiskats av Länsstyrelsen Skåne vid sju tillfällen; 1993, 1997,
2000, 2003, 2005, 2008 och 2011.
Syftet med provfisket är kalkningseffektuppföljning, regional miljöövervakning och
statusbedömning för vattenförvaltningen.
De vattenkemiska förhållandena har inte varit tillräckligt bra under sexårsperioden 20112016, för att uppnå satt mål, pH minst 6,0.
Syrebrist från cirka tre meters vattendjup under 2016, kan ha påverkat fångstresultatet
negativt i djupintervallet 3-6 m.
Totalt fångades tre fiskarter under 2016 - alla har fångats tidigare.
Mört, gädda, karp och gers saknades i fångsten 2016.
Ekologisk status (EQR8) har ökat från otillfredsställande (0,16) år 2011 till måttlig (0,44) år
2016.
Sarv dominerade fångsten i antal (ca 47 %) och braxen i vikt (ca 44 %) under 2016.
I Rammsjön 2016 fångades mycket mindre antal fiskar och mängd fisk per nät på
samtliga djup, än som förväntat.
Abborrpopulationen i Rammsjön Sibbhult verkar allmänt negativt påverkad. För
abborre kunde emellertid inga tydliga reproduktionsproblem påvisas för 2016. Man
ser ingen klar orsakspåverkan, men effekter från försurning och klimat kan bidra.
Brist på årsyngel i sarvfångsten 2016, indikerade en negativ påverkan på
reproduktions-processen. Vi bedömer att denna eventuella påverkan kan vara kopplad
till försurning.
1
Rammsjön Sibbhult - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
BAKGRUND
Figur 1. Rammsjön Sibbhult
Områdesbeskrivning
Kalkstart:
1993
pHokalk_2007/2008: 4,65
5,60
pH1860, ca.:
∆pHrelativt pH 1860: 0,95
Mål:
- Vattenkemi; pH=6,0
- Biologi:
Reproducerande mört,
Obetydlig försurningspåverkad bottenfauna.
Figur 2. Det kalkade åtgärdsområdet, Bivarödsån nedre del
Rammsjön är en skogssjö i det kalkade åtgärdsområdet Bivarödsån, inom Helge ås
avrinningsområde. Rammsjön har ett maxdjup på sju meter och med ett medeldjup på 3,0
meter och med en mycket kort omsättningstid (ca. 0,3 år). Kalkning startade 1993 med
sjökalkning. Den senaste sjökalkningen utfördes i februari 2011 och ligger sedan dess som ett
vilande kalkningsobjekt. Sjökalkning i Rammsjön kommer att återupptas under hösten 2017.
2
Rammsjön Sibbhult - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
Vattenkemi
Syra- och buffertförhållande samt vattenfärg
pH och alkalinitet från år 1985 och framåt. Kalkstart 1993.
Period 2011-2016
pH
Alk
Färg
Antal st.
Min
1:a kvartil
Figur 3. Syra- och buffertstatus 1985-2016
18
5,70
6,23
µekv/L
18
mg
Pt/L
18
22
63
81
137
Median
Medel
6,44
6,46
100
125
158
162
3:e kvartil
Max
6,77
7,10
168
332
181
300
Tabell 3. Statistik för de senaste sex åren
Rammsjön är idag starkt brunfärgad med en median vattenfärg på 158 mg Pt/L. De två första
kalkningarna i Rammsjön utfördes 1993-03-10 (19 ton) och 1999-02-14 (18 ton) genom
direkta kalkningsinsatser. Den tredje kalkningen utfördes i januari 2007 och därefter har
Rammsjön kalkats årligen till och med februari 2011 med en dos på 10 ton/år. Under
perioden 1993-2007 så har försurningskemin i Rammsjön inte varit tillfredsställande. De
extrema regnen i Skåne under juli 2007 påverkade försurningskemin extremt negativt under
sommarperioden. Sjökalkning kommer att återupptas under hösten 2017.
Målet med pH ≥ 6 under minst sex år, har inte uppnåtts för perioden 2011-2016.
Näringsförhållanden
Variabel
Säsong
Antal
Medel
Median
Min (år)
Max (år)
(1:a – 3:e kvartil)
5 (3-7)
3 (2-5)
1 (2000)
1 (2016)
8 (2008)
10 (2005)
PO4-P μg/L
PO4-P μg/L
Vår
Sommar
7
7
± 95 % CL
5±2
4±2
TP μg/L
TP μg/L
Vår
Sommar
7
7
14 ± 3
15 ± 4
13 (12-18)
18 (13-19)
8 (1997)
7 (1997)
19 (2008)
20 (2008)
NO3-N μg/L
NO3-N μg/L
Vår
Sommar
7
7
253 ± 36
53 ± 31
229 (216-295)
59 (20-80)
200 (2011)
3 (2016)
319 (2016)
114 (2011)
TN μg/L
TN μg/L
Vår
Sommar
7
7
894 ± 85
639 ± 140
932 (882-958)
582 (526-746)
652 (2005)
413 (2003)
994 (2016)
937 (2011)
Tabell 4. Statistik för näringsvariabler vår och höst under provfiskeåren 1997-2016. Gul markering visar direkt
växttillgänglig form av fosfor och kväve sommartid. Rödmarkering visar på underlag för bedömning av status med
avseende på näringsämnen inom vattenförvaltningen.
De år en sjö provfiskas genomförs en utökad vattenkemisk provtagning under vår (april) och
sommar (augusti). I tabellen har data för fosfor och kväve sammanställts säsongsvis.
3
Rammsjön Sibbhult - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
Fosfat-fosforhalten är stabil och relativt låg och är något lägre under sommaren. Resultaten i tabell
4 visar att fosfor (som PO4-P) kan verka tillväxtbegränsande i Rammsjön Sibbhult. Kväve (som
NO3-N) kan verka tillväxtbegränsande sommartid. Koncentrationen av nitratkväve (NO3-N) är
sommartid cirka fem gånger lägre än den under våren.
Totalhalten fosfor är måttlig under både våren och sommaren. Totalhalten kväve är hög både under
vår och sommar.
Under 2016 verkade både fosfor och kväve tillväxtbegränsande under sommaren. Totalhalten
fosfor kan betraktas som måttliga och totalhalten kväve höga i Rammsjön Sibbhult.
Väder
Lufttemperaturen och nederbörden i Osby strax väster om Gårdsjön Örnanäs och för år 2016
relativt den för perioden 1961-1990 har bestämts av SMHI, se
http://data.smhi.se/met/climate/time_series/month/vov_pdf/ .
Figur 4. Lufttemperatur (oC/mån), månadsmedel i Osby 2016
relativt perioden 1961-1990.
Figur 5. Månadsnederbörd (mm/mån) i Osby 2016
relativt perioden 1961-1990
År 2016 är 0,9 oC lägre än 2014, som var det hittills varmaste året sedan mätperiodens
början1901. Det näst varmaste året inträffade 1934 med ett årsgenomsnitt på 8,4 oC.
Månadsmedeltemperaturen i Osby 2016 var lägre än normalt i januari (-0,2 oC), oktober (-0,3
oC) och i november (-0,6 oC) . Övriga månader så var det högre månadsmedeltemperatur än
normalt. Speciellt stora temperaturöverskott var det under februari (+3,2 oC), maj (+2,8 oC),
september (+3,5 oC) och december (+3,0 oC).
Hela 2016 var med andra ord mycket varmare än normalt.
Årsnederbörden 2016 var 658 mm och var betydligt lägre än den genomsnittliga för 19611990 på 713 mm/år. Lägst årsnederbörd sedan stationens start 1923 föll 1947 med 432 mm
medan högst nederbörd föll 2007 med 1 037 mm. Nederbörden 2016 låg således 55 mm
under genomsnittet för 1961-1990.
Den mycket varma vintern och våren 2016 (januari-april) föll det totalt något mer regn (+31
mm) relativt motsvarande period för åren 1961-1990. Under februari (+35 mm), april (+33
mm) och oktober (+30 mm) föll det betydligt mycket mer än för åren 1961-1990. Även i juli
(+9 mm) föll det mer nederbörd än i genomsnitt under perioden 1961-1990. September var
4
Rammsjön Sibbhult - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
extremt nederbördsfattig med ett nederbördsunderskott på (-57 mm). Tydliga
nederbördsunderskott under 2016 inträffade i januari (-16 mm), maj (-28 mm), augusti (-12
mm) och i december (-32 mm) relativt genomsnitt för dessa månader under perioden 19611990.
Vädret under provfiskedygnet (6-7/7) förde med sig en halvklar himmel, en svag västlig vind samt
en lufttemperatur på 17,2 och en vattentemperatur på 19,3 oC.
Sportfiskesituation och fisketryck
Det finns inget allmänt fiske i Rammsjön Sibbhult. Endast markägare bedriver ett visst nät- och
handredskapsfiske i sjön. Fisktrycket bedöms därför vara lågt.
5
Rammsjön Sibbhult - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
PROVFISKERESULTAT
Tabell 5. Provfiskeuppgifter
Sjönamn
Rammsjön Sibbhult
Yttemperatur (oC)
19,3
Koordinater
Datum 1:a nätläggning
(RT90)
623521-140260 2016-07-06
Bottentemperatu
Siktdjup
Antal bottennät
r (oC)
(m)
(st.)
12,3
2,5
8
Antal pelagiska
nät (st.)
0
Provfisket genomfördes under en natt med åtta nät av typen Norden 12. Tre provfiskedjup
avfiskades; 0-3 m med fyra nät, 3-6 m med tre nät och 6-12 m med ett nät (Rammsjöns största djup
är 7,0 m). Provfisket var standardiserat och följde Naturvårdsverkets aktuella
Undersökningsmetodik för provfiske i sjöar. Resultaten från provfisket har redovisats till central
datavärd, SLU, och finns här: http://www.slu.se/sv/fakulteter/akvatiska-resurser/databaser/databasfor-sjoprovfiske-nors/ .
Åtta nät lades ut den 6 juli och togs upp den 7 juli 2016, se figur 6.
Figur 6. Nätläggningskarta och nättläggningsdjup
6
Rammsjön Sibbhult - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
Vattentemperatur och syrgasmättnad i djupled vid provfisketillfället visas i figur 7 nedan.
Kommentar:
• Siktdjupet den 6 juli, 2,5 m, var måttligt.
•
Vattentemperaturen i Rammsjön var normal i
ytvattnet (19,3 oC). Temperaturen föll ner till
17,4 oC vid tre meters djup och sedan
ytterligare till 12,3 oC vid sex meter.
Sjön var temperaturskiktad.
•
Ingen syrgasmätning utfördes under
provfisket eftersom syrgasmätaren inte
fungerade. Under augusti mättes syrgas i
Rammsjön, som då var syreskiktad mellan tre
och fyra meter. Troligtvis så var
syreförhållanden detsamma vid provfisket i
början av juli.
Slutsats:
Förutsättningarna för fiskfångst i näten på 3-7 m:s
vattendjup var små.
Figur 7. Syre- och temperaturprofiler i juli 2016
Artsammansättning
Totalt fångades tre arter vid provfisket 2016, se bilaga 1.
Två av dessa två arter hör till familjen karpfiskar (Cyprinidae): braxen och sarv, som är
försurningskänsliga. Den tredje arten är abborre.
Vid provfisket 2016 dominerade sarv som art antalsmässigt (40 st. och 972 g) och braxen
dominerade viktsmässigt (13 st. och 1 287 g).
Jämfört med tidigare fångster i Rammsjön från 1993-2011 så minskade antalet fångade fiskar 2016
till mer än en tredjedel för abborre. Fångsten av braxen var som den förväntade jämfört med
tidigare fångster i Rammsjön från 1993-2011 samt var betydligt fler för sarv. Mört, gers och gädda
saknades helt i fångsten.
Jämfört med såväl andra sydvästsvenska skogssjöar som med den ”svenska” sjön var antalet
fångade abborre individer i Rammsjön 2016 mycket färre och något färre för braxen samt betydligt
fler för sarv.
7
Rammsjön Sibbhult - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
Jämfört med tidigare fångster i Rammsjön från 1993-2011 var vikten fångad fisk 2016 en fjärde del
för abborre. Fångsten av braxen och sarv var mycket högre viktmässigt jämfört med tidigare
fångster i Rammsjön från 1993-2011.
Jämfört med andra sydvästsvenska skogssjöar (bilaga 2) och med den ”svenska” sjön (tabell 13 i
bilaga) var vikten fångad fisk i Rammsjön 2016 mycket lägre för abborre och något lägre för
braxen samt något högre för sarv.
Tabell 6. Resultat från provfiske i Rammsjön i juli 2016 med bottensatta nät.
Färgskrafferade uppgifter är på jämförelsematerial.
Gul färg = Medel av resultat från provfisken 1993-2011 i Rammsjön.
Grå färg = Medel av senaste provfisket i 82 sydvästsvenska skogssjöar som geografiskt avgränsas av följande koordinater (RT90);
norr 62 70 000, syd 62 00 000, väst 13 00 000 och öst 14 33 000; i tid - inom perioden 1995-2011; uppenbara ”slättsjöar” har
uteslutits, ex-vis Oppmannasjön, Levrasjön, Råbelövssjön, Finjasjön, Västra Ringsjön m.fl. I dessa 82 sjöar förekom abborre i alla
82, mört i 76 sjöar, braxen i 58 sjöar, sarv i 28 sjöar och gädda i 65 sjöar (Länsstyrelsen Skåne, 2012).
Blå färg, data från NORS Nätprovfiske i Jönköpings län, mall för provfiskeutvärdering (Länsstyrelsen Jönköping, 2010 - tabell 13).
Variabel
Antal 2016 (st.)
Antal 2016 i procent av totalt antal
Antal per nät 2016 (st./nät)
Rammsjön, äldre fiske 1993-2011
Sydvästsvenska skogssjöar, bilaga 1
”Svenska” sjöar, bilaga 2
Vikt 2016 (g)
Vikt 2016 i procent av total vikt
Vikt per nät 2016 (g/nät)
Rammsjön, äldre fiske 1993-2011
Sydvästsvenska skogssjöar
”Svenska” sjöar
Medellängd 2016 (mm)
Rammsjön, äldre fiske 1993-2011
Sydvästsvenska skogssjöar
”Svenska” sjöar
Medelvikt 2016 (g)
Rammsjön, äldre fiske 1993-2011
Sydvästsvenska skogssjöar
”Svenska” sjöar
Abborre Braxen
Sarv
33
38,4
13
15,1
640
22,1
1 287
44,4
972
33,5
121
113
119
150
218
322
211
-
134
161
147
-
4,1
14,4
14,1
16,1
80
327
455
641
19
23
34
66
1,6
1,5
2,3
3,0
161
254
206
396
99
516
149
-
40
46,5
5,0
1,1
2,7
1,5
122
84
82
93
24
70
46
-
Abborrens medellängd i fångsten 2016 var något längre och medelvikten var något lägre relativt
tidigare provfiskefångster i Rammsjön 1993-2011.
Medellängden för abborre i Rammsjön 2016 var något längre än den förväntade som i en
sydvästsvensk skogssjö och betydligt kortare som i en ”svensk” sjö i allmänhet. Abborrens
medelvikt i Rammsjön 2016 var betydligt lägre än som i en sydvästsvensk skogssjö och mycket
lägre än som i en ”svensk” sjö i allmänhet.
8
Rammsjön Sibbhult - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
Braxens medellängd i fångsten 2016 var betydligt kortare och medelvikten var mycket lägre relativt
tidigare provfiskefångster i Rammsjön.
Medellängden för braxen i Rammsjön 2016 var något längre och medelvikten var betydligt lägre än
den förväntade som i en sydvästsvensk skogssjö.
Sarvens medellängd i fångsten 2016 var betydligt kortare och medelvikten var mycket lägre relativt
tidigare provfiskefångster i Rammsjön.
Medellängden för sarven i Rammsjön 2016 var något kortare och medelvikten var betydligt lägre
än den förväntade som i en sydvästsvensk skogssjö.
9
Rammsjön Sibbhult - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
Fångst i djupled
Fördelningen av fångsten i djupled visar att väldigt litet fisk fångades i samtliga
djupintervaller.
Tabell 7. Fångstuppgifter per nät för bottensatta nät och djupzon i Rammsjön 2016
Djupzon
0-3 m
3-6 m
6-12 m
Variabel
Antal
Antal
Antal
Sort
st./nät
st./nät
st./nät
Abborre
6,5
2,3
0,0
Mört
0,0
0,0
0,0
Braxen
3,0
0,3
0,0
Sarv
9,3
1,0
0,0
Gädda
0,0
0,0
0,0
Totalt
18,8
3,6
0,0
0-3 m
3-6 m
6-12 m
Vikt
Vikt
Vikt
g/nät
g/nät
g/nät
131
39
0
0
0
0
266
74
0
223
27
0
0
0
0
620
140
0
0-3 m
3-6 m
6-12 m
0-3 m
3-6 m
6-12 m
Sydvästskånska skogssjöar (Länsstyrelsen Skåne, 2012 - tabell 26 och 27)
Antal
st./nät
18,2
23,4
3,3
4,4
0,4
Antal
st./nät
11,3
19,1
1,1
0,3
0,3
Antal
st./nät
3,6
7,9
0,7
0,3
Vikt
Vikt
Vikt
g/nät
g/nät
g/nät
579
424
144
525
836
747
304
116
184
134
12
-
197
210
169
46,2
20,0
6,5
1 545
775
342
I en sydvästsvensk skogssjö kan man förvänta sig en halvering av total fångst både med
avseende på antal och vikt när djupet ökar från 0-3 m till 3-6 m, se tabell 7. I Rammsjön 2016
fångades mycket mindre antal fiskar och mängd fisk per nät på samtliga djup än förväntat.
Antalet abborrar var mycket färre i Rammsjön 2016, än som förväntat i en sydvästsvensk
skogssjö på samtliga djup. Vikten av abborre var mycket lägre i samtliga djupintervall. För
sarv var fångsten både med avseende på antal och vikt betydligt högre i djupzonerna 0-3 m
och 3-6 m, än som förväntat i en sydvästsvensk skogssjö.
10
Rammsjön Sibbhult - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
UTVÄRDERING - BEDÖMNING
Förekomst av arter
1993
1997
2000
2003
2005
2008
2011
2016
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Gers
Karp
Gädda
Sarv
Braxen
Mört
ÅR
Abborre
Totalt har åtta provfisken genomförts under perioden 1993-2016. Under denna period har sju
arter fångats, se tabell 8 nedan. Endast abborre, braxen och sarv fångades 2016.
x
x
x
X = arten har fångats; röd fyllning = har ej fångats
Tabell 8. Arter som fångats, respektive inte fångats
vid provfisket 2016.
Totalt har sju arter fångats vid provfisken i Rammsjön Sibbhult. Vid provfisket 2016 fångades
tre arter; abborre, braxen och sarv, se tabell 8.
Tre fångade arter är som förväntade i en sjö av Rammsjöns storlek och geografiska läge.
11
Rammsjön Sibbhult - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
Antal och vikt, tidsserie
Vikt, g/nät
Antal individer, st/nät
Figur 8. Fångst per ansträngning som antal respektive vikt/ nät, art och totalt i Rammsjön Sibbhult 1993-2016
Rammsjön Sibbhult provfiskades en första gång 1993 och därefter vid ytterligare sju tillfällen;
1997, 2000, 2003, 2005, 2008, 2011 och det här aktuella provfisket 2016.
Det totala antalet fångade individer i Rammsjön har varierat mellan 6,1 st/nät (år 2011) och 45,6
st/nät (år 1993).
Antalsmässigt har abborre dominerat vid provfiskena 1993, 1997, 2000, 2003, 2005 och 2011 och
braxen dominerade under 2008 och sarv under 2016, se figur 8.
Mängden fångad fisk minskade kraftigt under 2011. Denna minskning beror framför allt på
mängdminskningar för braxen och sarv. Under 2016 så ökade åter fiskfångsterna.
Den totala viktsmängden fångad fisk i Rammsjön har varierat mellan 0,152 kg/nät (år 2011) och
1,728 kg/nät (år 1993).
Viktsmässigt har abborre dominerat vid provfiskena 1993 och 2011 och braxen dominerade under
2005, 2008 och 2016. Övriga provfiskeår så dominerade gädda viktsmässigt, se figur 8.
Rammsjön Sibbhults fiskfauna ger ett mycket instabilt intryck. Sannolikt kan ryckighet i
kalkningsinsatser i kombination med klimatförhållanden under perioden med provfisken utgöra en
delförklaring.
12
Rammsjön Sibbhult - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
Artvis bedömning
Nedan följer en artvis beskrivning av Rammsjöns fisksamhälle 2016. Längdfördelning har tagits
fram för abborre och sarv. Med hjälp av ett frekvensdiagram kan man jämföra vilka längdklasser
som dominerar inom respektive art och dra generella slutsatser om populationens status, eventuella
konkurrenssituationer samt se om vissa längdklasser saknas.
Mört är målart för att bedöma försurningspåverkan i skånska sjöar. Länsstyrelsens bedömning
fokuserar därför på resultatet för denna art men utnyttjar också bland annat resultaten för andra
försurningskänsliga karpfiskar i sin slutliga, samlade bedömning.
ABBORRE
Figur 9. Längdfrekvensdiagram för abborre i fem mm:s längdklasser 2011 och 2016
Antalet abborrar per längdklass fördelade sig inte enligt den hyperbolkurva (en hög kurvnivå i dess
start men därefter först snabbt minskande och sedan en mer långsamt avtagande kurvnivå) man kan
förvänta sig i en normal abborrpopulation i Rammsjön Sibbhult år 2016. Det gjorde den inte heller
vid provfisket 2011. Det fångades inga årsyngel av abborre (< 60 mm) under 2011-2016. Minst
fångad abborre 2016 var 97 mm lång.
Huvuddelen fångade abborrindivider 2016, fanns inom längdintervallet 100-130 mm. Antalet
längre än 130 mm var något fler 2011 än 2016. I förhållande till år 2011, fångades det 2016 totalt
sett färre individer.
Abborrens medellängd i Rammsjön 2016 var 121 mm och dess medelvikt var 19 g. Minst fångade
abborre 2016 var 97 mm lång och vägde 9,1 g och störst fångad abborre var 200 mm lång och
vägde 93 g.
Abborrpopulationen i Rammsjön Sibbhult verkar allmänt negativt påverkad. För abborre kunde
emellertid inga tydliga reproduktionsproblem påvisas för 2016. Man ser ingen klar
orsakspåverkan, men effekter från försurning och klimat kan bidra.
13
Rammsjön Sibbhult - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
SARV
Figur 10. Längdfrekvensdiagram för sarv i fem mm:s längdklasser 2011 och 2016
Sarv är som mört en försurningskänslig karpfiskart. Antal sarvindivider per längdklass fördelade sig
inte enligt den hyperbolkurva (en hög kurvnivå i dess start men därefter först snabbt minskande och
sedan en mer långsamt avtagande kurvnivå) man kan förvänta sig i en normal sarvpopulation i
Rammsjön Sibbhult år 2016.
Huvuddelen fångade sarvindivider 2016, fanns inom längdintervallet 105-145 mm. I förhållande till
år 2011, fångades det 2016 totalt sett betydligt fler individer.
Brist på årsyngel i sarvfångsten 2016, indikerade en negativ påverkan på reproduktionsprocessen. Vi bedömer att denna eventuella påverkan kan vara kopplad till försurning.
BRAXEN
Braxen har fångats vid samtliga provfisken förutom 2011. År 2016 fångades 1,6 st./nät med en
medellängd på 218 mm och en medelvikt på 99 g. Minst fångade braxen 2016 var 120 mm lång och
vägde 15 g och störst fångad braxen var 291 mm och vägde 221 g.
Fångsten av braxen 2016 är liten (13 fångade individ 2016). Det är därför inte möjligt att dra
några säkra slutsatser baserade på braxenfångsten.
MÖRT
Mört saknades i fångsten 2016 och kan ej bedömas.
GÄDDA
Gädda saknades i fångsten 2016 och kan ej bedömas.
GERS
Gers saknades i fångsten 2016 och kan ej bedömas.
14
Rammsjön Sibbhult - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
KARP
Karp saknades i fångsten 2016 och kan ej bedömas.
Försurningsbedömning
Länsstyrelsen i Jönjöpings län har tagit fram ett bedömningsunderlag för att klassa fiskfanunan till
en viss försurningsgrad (sex klasser 1-6) utifrån provfiskeresultat (Länsstyrelsen Jönköping, 2010).
Resultaten från provfisket i Rammsjön Sibbhult 2016 resulterar enligt denna bedömning i klass 2,
dvs. sjöar där försurningskänsliga fiskarter (ex mört) uppvisar reproduktionsstörningar.
Länsstyrelsen i Skåne län bedömer kalkade sjöars fiskfauna med avseende på surhet i fyra
statusklasser (god-dålig status).
Resultaten för Rammsjön 2016 bedöms som otillfredsställande status med avseende på fisk, dvs.
det finns endast saknas sarvar under 100 mm.
15
Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrund 2007:4
Rammsjön Sibbhult - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
EQR8 är ett multimetriskt fiskindex för sjöar. EQR8 försöker bedöma ekosystemets förmåga att
upprätthålla ett balansereat, integrerat och anpassat organismsamhälle med en artsammansättning,
mångsidighet och funktionell organisation som är typisk för naturliga livsmiljöer i regionen.
Tabell 9. Resultat för EQR8 i Rammsjön vid provfisket 2011 respektive 2016. Jämförvärdet visar det förväntade värdet för
respektive del-index i den typ av sjö som Rammsjön är jämförbar med. P-värdet visar hur väl varje delindex för Rammsjön
motsvarar jämförvärdet. EQR8 är medelvärdet av de åtta P-värdena.
Datum, 1:a nätläggningsdag
Typ av sjöprovfiske
Sjö
2011-07-10
Standardiserat
Rammsjön
2016-07-06
Standardiserat
Rammsjön
1. Antal inhemska fiskarter (st.), Niart
Jämförvärde – Antal fiskarter (st.)
P-värde – Antal fiskarter
2
3,39
0,37
3
3,39
0,80
2. Artdiversitet (antal), Sdn
Jämförvärde – Artdiversitet (antal)
P-värde – Artdiversitet
1,04
2,00
0,09
2,59
2,00
0,30
3. Artdiversitet (vikt), Sdw
Jämförvärde – Artdiversitet (vikt)
P-värde – Artdiversitet
1,03
2,61
0,04
2,79
2,61
0,81
4. Fångst/nät (g), Wiart
Jämförvärde – Fångst/nät (g/nät)
P-värde – Fångst/nät
152
1 136
0,000
362
1 136
0,01
5. Fångst/nät (antal), Niind
Jämförvärde – Fångst/nät (individer/nät)
P-värde – Fångst/nät
6,13
36,23
0,003
10,75
36,23
0,04
6. Medelvikt i totala fångsten (g), MeanW
Jämförvärde – Fångst (g/indvid)
P-värde – Fångst/nät
24,84
31,81
0,65
33,71
31,81
0,91
7. Andel potentiellt fiskät. abborrfiskar1 (vikt),Andpis
Jämförvärde – Andel pot. fiskätande abborrfiskar (vikt)
P-värde – Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar
0,49
0,22
0,12
0,05
0,22
0,31
8. Kvot abborre/karpfisk2 (vikt), AbCyW
Jämförvärde – Kvot abborre/karpfisk (vikt)
P-värde – Kvot abborre/karpfisk
75,06
0,83
0,000
0,28
0,83
0,32
0,16
Otillfredsst.
0,44
Måttlig
Medelvärde av P-värden = EQR8
Status med avseende på fisk
1
abborrfiskar = fiskätande abborrar (längre än 120 mm) och gös; 2karpfisk = cyprinider, dvs. arter som mört, braxen,
björkna, sarv, karp m.fl.
16
Rammsjön Sibbhult - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
Tabell 9 visar på måttlig status för fisk i Rammsjön 2016, dvs. EQR8-värdet på 0,44.
Figur 11. Klassifiering av provfiskeresultatet enligt standardiserade bedömningsgrunder vid provfisket i Rammsjön
2016. Figuren visar P-värden och ju närmare ett p-värdet är desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet. Det
sammanlagda värdet av P-värdena delat med antalet P-värden (åtta stycken) ger underlag för sjöns ekologisk status,
Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå minst god ekologisk status.
Figur 11 ovan visade att P-värdet för framför allt biomassa och antal individer (lägre än förväntat)
kraftigt avvek från de förväntade, i en helt opåverkad sjö av samma typ som Rammsjön. Även Pvärdena för diversitet antal (högre än förväntat) och andel fiskätare och abborre/karpfisk (lägre än
förväntat) avvek något från de förväntade. Övriga P-värdena var nära en opåverkad sjö.
Figur 12. Förändring i ekologisk status mellan olika provfisken.
17
Rammsjön Sibbhult - Sjöprovfiske 2016
v. 2017-03-30
Figur 12 ovan visar förändring i ekologisk status över tiden i Rammsjön. Indexet minskade från god
status 2008 till otillfredsställande status för 2011 för att öka till måttlig status år 2016.
Bilagor och referenser
Bilagor
1. Nätprovfiske i Rammsjön Sibbhult, översiktliga fångstuppgifter från fram t.o.m. 2016
2. Längdfrekvensdiagram över tid i Rammsjön Sibbhult.
3. Tidigare åldersbestämningar i Rammsjön Sibbhult.
Referenser
1. Naturvårdsverket, 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten
och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4 utgåva 1, december 2007. Bilaga A,
Bedömningsgrunder för sjöar.
2. Länsstyrelsen Skåne, 2012. Fisk i sydvästsvenska skogssjöar – ett underlag för jämförelse
med andra sjöar.
3. Länsstyrelsen Jönköping, 2010:xx. Nätprovfiske i Jönköpings län – mall för
provfiskeutvärdering. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/SiteCollectionDocuments/Sv/djuroch-natur/fiske/Utbildning%20prov%20och%20elfiskeutv%c3%a4rdering/Mall-fornatprovfiskeutvardering.pdf
4. Bedömningsskala för fisksamhällens försurningspåverkan, Länsstyrelsen i Skåne 2010.
18
Bilaga 1.
RAMMSJÖN SIBBHULT
År Antal st Fångst/nät st Totalvikt g Fångst/nät g
1993
365
45,6
13820
1728
1997
112
14,0
5160
645
2000
95
11,9
8278
1035
2003
129
16,2
7180
897
2005
102
12,8
5241
655
2008
121
15,1
5885
736
2011
49
6,1
1217
152
2016
86
10,8
2899
362
EQR8
0,44
0,45
0,35
0,38
0,41
0,51
0,16
0,44
Status EQR8
Måttlig
Måttlig
Måttlig
Måttlig
Måttlig
God
Otillfredsställande
Måttlig
StatusVår bed.
Otillfredsställande
Otillfredsställande
Otillfredsställande
Otillfredsställande
Otillfredsställande
Otillfredsställande
Otillfredsställande
Otillfredsställande
Bilaga 1.
År
1993
1997
2000
2003
2005
2008
2011
2016
1993
1997
2000
2003
2005
2008
2011
2016
1993
1997
2000
2003
2005
2008
2011
2016
1993
1997
2000
2003
2005
2008
2011
2016
1993
1997
2000
2003
2005
2008
2011
2016
1993
1997
2000
2003
2005
2008
2011
2016
1993
1997
2000
2003
2005
2008
2011
2016
Fiskart
Antal st Antal % Fångst/nät st Totalvikt g Vikt % Fångst/nät g Medelvikt g Medellängd mm
ABBORRE
358
98,1
44,8
9170
66,4
1146
26
119
ABBORRE
102
12,8
1288
25,0
161
13
99
91,1
ABBORRE
84
88,4
10,5
1223
14,8
153
15
92
ABBORRE
102
79,1
12,8
1970
27,4
246
19
107
ABBORRE
63
61,8
7,9
1079
20,6
135
17
117
ABBORRE
49
40,5
6,1
2391
40,6
299
49
134
ABBORRE
48
98,0
6,0
1201
98,7
150
25
126
ABBORRE
33
38,4
4,1
640
22,1
80
19
121
MÖRT
3
0,8
0,4
1025
7,4
128
342
295
MÖRT
0
0,0
0
0
0,0
0
MÖRT
0
0,0
0
0
0,0
0
MÖRT
3
2,3
0,4
382
5,3
48
127
223
MÖRT
2
2,0
0,3
254
4,8
32
127
227
MÖRT
0
0,0
0
0
0,0
0
MÖRT
0
0,0
0
0
0,0
0
MÖRT
0
0,0
0
0
0,0
0
BRAXEN
2
0,5
0,3
3090
22,4
386
1545
500
BRAXEN
7
6,3
0,9
2610
50,6
326
373
321
BRAXEN
2
2,1
0,3
1294
15,6
162
647
390
BRAXEN
12
9,3
1,5
2442
34,0
305
204
274
BRAXEN
8
7,8
1,0
2210
42,2
276
276
280
BRAXEN
53
43,8
6,6
2565
43,6
321
48
169
BRAXEN
0
0,0
0
0
0,0
0
BRAXEN
13
15,1
1,6
1287
44,4
161
99
218
SARV
0
0,0
0
0
0,0
0
SARV
0
0,0
0
0
0,0
0
SARV
4
4,2
0,5
182
2,2
23
46
155
SARV
11
8,5
1,4
2049
28,5
256
186
229
SARV
29
28,4
3,6
1698
32,4
212
59
142
SARV
17
14,0
2,1
762
12,9
95
45
156
SARV
1
2,0
0,1
16
1,3
2
16
121
SARV
40
46,5
5,0
972
33,5
122
24
134
KARP
0
0,0
0
0
0,0
0
KARP
0
0,0
0
0
0,0
0
KARP
1
1,1
0,1
3650
44,1
456
3650
632
KARP
0
0,0
0
0
0,0
0
KARP
0
0,0
0
0
0,0
0
KARP
0
0,0
0
0
0,0
0
KARP
0
0,0
0
0
0,0
0
KARP
0
0,0
0
0
0,0
0
GÄDDA
2
0,5
0,3
535
3,9
67
268
368
GÄDDA
3
2,7
0,4
1262
24,5
158
421
412
GÄDDA
4
4,2
0,5
1929
23,3
241
482
388
GÄDDA
1
0,8
0,1
337
4,7
42
337
395
GÄDDA
0
0,0
0
0
0,0
0
GÄDDA
1
0,8
0,1
161
2,7
20
161
306
GÄDDA
0
0,0
0
0
0,0
0
GÄDDA
0
0,0
0
0
0,0
0
GERS
0
0,0
0
0
0,0
0
GERS
0
0,0
0
0
0,0
0
GERS
0
0,0
0
0
0,0
0
GERS
0
0,0
0
0
0,0
0
GERS
0
0,0
0
0
0,0
0
GERS
1
0,8
0,1
6
0,1
1
6
81
GERS
0
0,0
0
0
0,0
0
GERS
0
0,0
0
0
0,0
0
Bilaga 2
Längdklasser
Bilaga 2
Bilaga 3
Rammsjön/Sibbhult – åldersanalys av mört och abborre
MÖRT
Tot
År Datum antal
3
1993 11-aug
1997 10-jul
0
2000 23-jul
0
2003 21-jul
0
2005 26-jul
0
0+
n Median Min Max
0
0
0
0
0
1+
n Median Min Max
0
0
0
0
0
2+
3+
4+
n Median Min Max n Median Min Max n Median Min Max
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Tot
År Datum antal
1993 11-aug 49
1997 10-jul
98
2000 23-jul
82
2003 21-jul
84
2005 26-jul
60
0+
1+
2+
3+
4+
n Median Min Max n Median Min Max n Median Min Max n Median Min Max n Median Min Max
7
62
57 66 5
99
96 102 4
120 114 126 3
145 127 152 4
150 145 168
0
43
80
74 100 38 103
96 124 12 120 115 134 4
159 151 161
18
54
49 56 41
83
76 100 15 107
98 120 4
134 124 144 2
167 158 176
0
32
88
81 93 46 105
95 119 2
123 120 126 2
163 154 171
2
50
44 56 1
100 100 100 49 116 104 126 6
140 133 148 2
165 153 177
ABBORRE