Orsjön

Resultat från provfiske i Orsjön 2011
Joanna Fahlén
December 2011
2
Innehållsförteckning
1. Inledning
2. Material och metoder
2.1 Provfiskemetodik
2.2 Bedömningsgrunder för miljökvalitet, EQR8-index
2.2.1
Förutsättningar
2.2.2
Beräkning av miljökvalitet
2.3 Indikatorer i bedömningsgrunderna
2.3.1
Antal arter/artdiversitet
2.3.2
Relativt antal individer och biomassa
2.3.3
Medelvikt i totala fångsten
2.3.4
Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar
2.3.5
Kvot abborre/karpfiskar
3. Resultat och diskussion
3.1 Kort sjöbeskrivning
3.2 Provfiskeresultat
4. Fiskarterna i Orsjön
5. Tack!
6. Referenser
Bilagor
3
Sammanfattning
Abborre blev en överrepresenterad art i näten, vilket indikerar att sjön inte är
näringsbelastad och artsammansättningen i övrigt, med bl.a. mört, braxen och
benlöja visar att sjön inte är försurad.
Sjöns ekologiska status enligt EQR8-index visade sig vara god.
1. Inledning
Följande rapport redovisar resultatet från det standardiserade nätprovfisket i sjön
Orsjön, i Hälsingland, som Länsstyrelsen i Gävleborg genomförde i samarbete med
det lokala fiskeintresset, de boende i närområdet samt Högskolan i Gävle, den 6-8
juli 2011. Syftet var att inventera fiskbeståndet och få en bild av sjöns miljötillstånd.
Drivande till att provfisket skulle komma till stånd var Tobias Larsson, Arbrå FVF och
Tomas Bergkvist (Arbrå-Undersviks FVO). Föreningarna ville ha ett bättre
faktaunderlag till kommande beslut om fiskeregler och fiskevård.
2. Material och metoder
2.1 Provfiskemetodik
Provfiskena följde den standardiserade provfiskemetodik som beskrivs i Kinnerbäck
(2001) och i Handboken för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2001). Vid ett
standardiserat provfiske hämtas information om fisksamhällets artsammansättning,
arternas förhållande till varandra, samt de enskilda arternas beståndsstruktur och
längdsammansättning för hela den provfiskade sjön. Standardiserad metodik utgör
grunden för de slutsatser som kan genereras via provfisken och gör det möjligt att
jämföra resultatet med andra provfisken, både från samma sjö och från andra
provfiskade sjöar över hela landet.
Provfisket i Orsjön genomfördes 6-8 juli i inventeringssyfte. Antalet nät bestämdes
utifrån sjöns areal och maxdjup. Näten sattes före skymning mellan kl 17-19 och togs
upp mellan kl 07-09 dagen därpå. Ytvattentemperaturen var vid provfisketillfället ca
22,0 oc. Bottentemperaturen var ca 8 oC. Siktdjupet var ca 2,5 meter.
Under detta provfiske lades totalt 69 st nät, varav 63 st bottensatta nät fördelade i 7
olika djupzoner, och 6 st pelagiska nät fördelade i 2 olika djupzoner.
Särskilda typer av nät behövs för att man ska kunna genomföra att standardiserat
nätprovfiske; till bottenfisket användes ett översiktsnät av typen ”Norden” (NORD 12).
Näten är 30 m långa, 1,5 m djupa, har en area på 45 m 2 och 12 sektioner med
maskstorlekar mellan 5-55 mm. Till fisket i pelagialen användes ett översiktsnät av
typen ”Norden” (NORD 11). Näten är 27,5 m långa, 6 m djupa, har en area på 165
m2 och 11 maskstorlekar mellan 6,25-55 mm. (Bilaga 1).
2.2 Bedömningsgrunder för miljökvalitet, EQR8-index
För att underlätta analyser av de resultat som erhålls från miljöundersökningar har i
Naturvårdsverkets regi utarbetats så kallade Bedömningsgrunder för miljökvalitet.
4
Detta för att på ett objektivt sätt ha möjlighet att bedöma tillstånd och påverkan på
svenska fisksamhällen (Apelgren et al. 1999, Naturvårdsverket 1999).
Metoden jämför observerade värden med ett beräknat objektspecifikt referensvärde
som är baserat på data från andra sjöar och inkluderar bland annat vattenkemi och
kalkningsdata. Det ska vara möjligt att med detta index kunna göra en bedömning
med avseende på exempelvis försurning, eutrofiering eller annan miljöpåverkan med
hjälp av fisksammansättningen i sjön.
De faktorer som påverkar enskilda fiskarters och fisksamhällens struktur kan delas in
i tre grupper, abiotiska (yttre faktorer, till exempel klimatet), biotiska (det ekologiska
samspelet i sjön som styrs av bl.a. konkurrens och predation) samt förändringar över
tid. För att svara mot dessa faktorer har åtta variabler utformats för att ingå i
fiskindexet EQR8 ( Ecological Quality Ratio baserat på 8 indikatorer, tabell 1).
Tabell 1: de åtta indikatorerna som ingår i EQR8. Den kursiverade beteckningen utgör variabelns
namn i bilagorna.
1. Antal inhemska arter (Antal arter)
2. Artdiversitet Simpson’s D, antal individer (Diversitet antal)
3. Artdiversitet Simpson’s D, biomassa (Diversitet biomassa)
4. Relativ biomassa av inhemska arter (Biomassa)
5. Relativt antal av inhemska arter (Antal individer)
6. Medelvikt i totala fångsten (Medelvikt)
7. Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar av totala fångsten baserad på biomassa (Andel piscivorer)
8. Kvot abborre / inhemska karpfiskar baserad på biomassa (Abborre/karpfisk)
2.2.1 Förutsättningar
För att EQR8 ska kunna användas måste sjön i fråga uppfylla ett antal förutsättning
enligt nedan:
1. Sjön ska ha naturliga förutsättningar att hysa fisk, ett antagande som kan
grundas på såväl historiska data som en expertbedömning utifrån kännedom i
liknande sjöar.
2. Data är från ett standardiserat provfiske med Nordiska översiktsnät, enligt
Handboken för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2001)
3. Det finns uppgifter om sjöns altitud, sjöarea, maxdjup. Årsmedelvärde i
lufttemperatur och sjöns belägenhet i förhållande till högsta kustlinjen.
Bedömningarna blir teoretiskt mer osäkra för sjöar närmare gränserna av- och
utanför de intervall som ingick i referensmaterialet; altitud (höjd över havet):
10 - 894 m, sjöarea: 2 - 4236 ha, maxdjup: 1 - 65 m samt årsmedelvärde i
lufttemperatur: –2 - +8o C.
2.2.2 Beräkning av miljökvalitet
Beräkningarna av EQR8 sker i flera steg och resulterar slutligen i ett p-värde mellan
0 och 1 för varje indikator. Alla indikatorerna är dubbelsidiga vilket innebär att de
reagerar både på ovanligt höga och ovanligt låga värden. Den sammanvägda EQR8
är medelvärdet av p-värdena och representerar en viss ekologisk status ( Tabell 2)
gränserna är satta utifrån sannolikheten att felklassa en sjö. Exempelvis är
sannolikheten att opåverkad referenssjö klassas som påverkad mindre än 5% vid
5
EQR8 = 0.72. Vid EQR8 = 0,15 är det mindre än 10 % risk att en påverkad sjö
klassas som en opåverkad referens. Vid gränsen mellan god och måttlig status (0,46)
är sannolikheten som minst (37%) att en sjö blir felklassad i båda grupperna av sjöar,
det vill säga att en påverkad sjö blir klassad som referens och vice versa. Detta ska
alltså tolkas som att ju närmare 0,46 EQR8-värdet är desto osäkrare blir klassningen.
Tabell 2: Klassning av ekologisk status
Status
EQR8
Hög
≥ 0,72
God
≥ 0,46 och < 0,72
Måttlig
≥ 0,30 och < 0,46
Otillfredsställande
≥ 0,15 och < 0,30
Dålig
< 0,15
2.3 Indikatorer i bedömningsgrunderna
2.3.1 Antal arter/artdiversitet
Ju fler arter som förekommer desto större är diversiteten, men diversitetsmåtten
beskriver även hur mängden fisk av olika arter förhåller sig till varandra. Ett högt
värde på diversiteten indikerar att arterna är jämt fördelade medan ett lågt värde
tvärtom indikerar att fisksamhället i hög grad domineras av en eller ett fåtal arter. I en
sjö påverkad av någon miljöstörning kan man förvänta att diversiteten sjunker som en
följd av att vissa arter expanderar på andra arters bekostnad. Exempelvis klarar
gädda och abborre sura förhållanden bättre än mört och braxen, medan mört, braxen
och andra karpfiskar gynnas i näringsrika sjöar på bekostnad av rovfiskar. I EQR8index ingår indikatorerna antal arter och diversitet. I EQR8 används Simpson’s D
som diversitetsmått baserad på antal individer och biomassa.
2.3.2 Relativt antal individer och biomassa
Dessa mått är ekvivalenta med total fångst/ansträngning i antal och vikt och är de
vanligaste måtten när man jämför provfisken mellan olika sjöar eller tillfällen. De
speglar i hög grad näringshalten och ökar således från näringsfattiga till näringsrika
sjöar. I NORS, NatiOnellt Register över Sjöprovfisken, är medelvärdet i bottennät ca
30 individer och 1,5 kg per nät.
2.3.3 Medelvikt i totala fångsten
Detta är helt enkelt total vikt av samtliga arter dividerat med det totala antalet
individer och används i EQR8. Värdet beror på storleksstrukturen i fisksamhället och
har en indirekt koppling till åldersstrukturen. Det kan t.ex. öka vid bristande
rekrytering och minska vid högt fisketryck på större individer. Värdet kan vara lågt i
näringsrika sjöar som domineras av småfisk, eller högt om biomassan domineras av
stora individer av karpfisk.
2.3.4 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar
Måttet indikerar avvikelser i fisksamhällets funktion, vanligen beroende på att mört,
braxen och andra karpfiskar gynnas av näringsrika förhållanden. Den
6
konkurrenssvaga abborren hämmas då i sin tillväxt och får svårt att nå fiskätande
storlek, vilket resulterar i en relativt låg andel fiskätande abborrfiskar. I sjöar som
hyser bra bestånd av gös blir andelen i regel högre. I riktigt sura sjöar kan andelen bli
mycket hög, men då beror det på att rekryteringen uteblivit under en följd av år och
endast stora individer återstår. Även om det omvända är vanligt i sura sjöar, d.v.s. en
mycket låg andel fiskätande abborrfiskar, som då ofta beror på att abborren har en
mycket dålig tillväxt (Dahlberg 2005). Denna indikator baseras på biomassa.
2.3.5 Kvot abborre/karpfiskar
Indikatorn baseras på biomassa och reagerar på både surhets- och närsaltsstress.
Ett högt värde kan indikera surhet medan ett lågt värde indikerar höga närsalthalter.
3. Resultat och diskussion
3.1 Kort sjöbeskrivning
Orsjön är en sjö belägen i kommunerna Bollnäs och Ljusdal i Hälsingland,
Gävleborgs län. Huvudavrinningsområdet är Ljusnan. Sjöns yta är 3050 ha. Maxdjup
är 71 m och medeldjup är 10,9 m. Sjön är belägen 113 meter över havet. (För bild på
sjön, se bilaga).
3.2 Provfiskeresultat
Vid provfisket fångades 11 arter: Abborre, mört, lake, gädda, gös, nors, sik, siklöja,
benlöja, gers och braxen. Referensvärdena för denna typ av sjö är 9,8, vilket innebär
att Orsjön hyser fler arter än förväntat.
Abborre dominerade antalsmässigt, därefter kom benlöja och mört.
I bottennäten var medelvärdet av fångsten per nät 16 fiskar med en vikt på 735,43 g.
I de pelagiska näten var medelvärdet av fångsten per nät 65 fiskar med en vikt på 1
077,8 g.
En normal åldersfördelning för mörtpopulationen (diagram 1) tyder på att sjön inte är
försurad. Abborrar är dominerande vilket tyder på att Orsjön inte är näringsbelastad
eftersom abborrar inte trivs i alltför näringsrika sjöar. Karpfiskar är ej dominerande,
vilket de hade varit om sjön varit näringsbelastad.
De abborrar som är över 15 cm antas ha gått över helt eller delvis till att äta fisk.
Beräknat på biomassa blev det 51 % andel potentiellt fiskätande abborrar i fångsten.
Årsyngel fastnade inte i maskorna på näten eftersom näten lades i början på
provfiskesäsongen. Hade provfiskena bedrivits i slutet av provfiskesäsongen (slutet
av augusti) skulle troligen andelen fiskätande abborrar blivit något lägre eftersom
biomassan då skulle öka när årsynglen fastat i nätet.
Baserat på EQR8-index så har Orsjön ett värde på 0,59 vilket ger Orsjön betyget god
ekologisk status.
7
160
30
140
25
120
20
100
80
15
60
10
40
5
20
0
0
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Längd (cm)
Längd (cm)
Mean= 14, 5135
Std.Dev. = 2, 8006
N= 148
Mean= 12, 4781
Std. Dev. = 5, 0542
N= 538
Diagram 1. Fisklängd och antal fisk (mört resp. abborre) fångat vid provfisket. Mean är medelvärdet
på fiskarnas längd, Std. Dev. (standardavvikelsen) är ett mått på hur mycket fiskarnas längd avviker
från medelvärdet och N är antalet fiskar av respektive art.
Siklöja
Diagram 2. Totala antalet
Sik
fiskar av respektive art fångade
i bottennät. Här vid botten ser
man att mört, lake, gers,
braxen och abborre uppehåller
sig.
Nors
Mört
Lake
Gös
Gädda
Gers
Braxen
Benlöja
Abborre
0
100
200
300
400
500
600
Antal
Siklöja
Diagram 3. Totala antalet
Sik
fiskar av respektive art
fångade i pelagiska nät. Här
ser man tydligt en dominans
av pelagiska fiskar såsom
siklöja och nors.
Nors
Mört
Lake
Gös
Gädda
Gers
Braxen
Benlöja
Abborre
0
20
40
60
80
Antal
100
120
140
160
8
Pelagiska nät
Bentiska nät
160
90
140
80
120
70
60
antal fisk
antal fisk
100
80
60
50
Serie2
40
30
40
20
20
10
0
0
1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63
1
2
3
4
5
ansträngning
ansträngning
Diagram 4. Bentiska resp. pelagiska nät; total fångst per nät. Här ser man tydligt att det blev mer
fångst i vissa nät än vad det blev i andra, vilket visar att fiskar gärna rör sig i speciella områden.
4. Fiskarter i Orsjön
Abborre, Perca fluviatilis
Abborren är en av Sveriges vanligaste sötvattenslevande fiskar och en uppskattad
sportfisk. Dess kost varierar i takt med att individen ökar i storlek, från plankton som
liten, vidare till bottenlevande evertebrater för att vid en längd på 15 - 20 cm övergå
till att bli en utpräglad rovfisk. Abborren leker på våren när vattentemperaturen är
ca 7-8 oC.
Benlöja, Alburnus alburnus
Ordet ”löja” användes förr på dessa små, silvriga fiskar. Benlöja är en stimlevande
karpfisk med ett strandnära levnadssätt och den simmar ofta nära ytan i varma,
näringsrika vatten. Den är småväxt och uppnår sällan en längd på över 10cm, även
om en del individer ibland blir upp till dubbelt så långa. Leken sker när
6
9
vattentemperaturen nått 18 - 20 oC, vilket i Mellansverige ofta sker runt
midsommartid.
Braxen, Abramis brama
Braxen är en av de mest storväxta karpfiskarna; den kan i sällsynta fall väga upp till
11 kg och ibland bli 80 cm lång. Den fångas lättast på kusten vid varma
skärgårdsvikar i juni samt i sjöar (näringsrika insjöar) i maj till september. Den livnär
sig på olika sorters insektslarver och maskar som den hittar genom att suga upp och
sila bottensedimentet. Braxen leker i stim på vegetationsrika bottnar på djup ner till
ca 1,5 meter. Den är mycket vanlig i stillastående och långsamt rinnande vattendrag.
Arten är mycket långlivad, och exemplar har hittats som varit över 30 år gamla.
Gers, Gymnocephalus cernuus
Gersen är en bottenlevande fisk som blir ca 5-15 cm lång. Den har ett bottennära
levnadssätt och lever av olika bottendjur och fiskrom. Gersen har en mycket bra syn
och en välutvecklad sidolinje, vilket gör att den lätt födosöker samt navigerar i
mörker. Könsmognad sker vid 1-3 års ålder och leken sker i maj-juli när
vattentemperaturen är ca 10-15 oC.
Gädda, Esox lucius
Gäddan är en utpräglad rovfisk som stillastående väntar på sitt byte i eller nära
vassen och detta gör den till en art som inte ofta fastnar i provfiskenäten.
10
Könsmognad sker vid 2 - 5 års ålder och leken sker tidigt på våren i mars-maj och i
istäckta sjöar ofta i samband med islossningen. Rommen läggs där det finns mycket
vegetation, gärna på översvämmade strandängar eller där det finns växter som
rommen kan fästa på.
Gös, Sander lucioperca
Gösen ställer höga krav på sin omgivning och trivs bäst i varma, grumliga och fiskrika
vatten. Den har mycket bra syn och är en utpräglad rovfisk. Gösen är främst en
pelagisk fisk och rör sig sällan nära stränderna. Den växer snabbt och kan vara upp
till 40 cm stor redan vid 3 års ålder. Honan blir könsmogen vid 3 - 5 års ålder och
leken sker när vattentemperaturen är 10 -12 oC, vanligen från april - juni. En viktig
gös-sjö i Gävleborgs län är Storsjön i Sandviken.
Lake, Lota lota
Bland våra inlandsfiskar så innehar laken en av de mest exotiska utseendena.
Huvudet är stort, kroppen avlång och denna är marmorerad i flertalet färger. Hakans
skäggtöm visar att den är en torskfisk, faktiskt den enda som lever i sötvatten. Laken
är en nattaktiv kallvattenfisk och främst bottenlevande. Den kan i sällsynta fall bli upp
till en meter lång och väga 10kg. Laken är en utpräglad rovfisk som redan som liten
äter annan småfisk för att sedan övergå till större byte. Leker gör laken under vintern,
på steniga bottnar mellan december - mars. Lekplatserna kan vara belägna på djup
ner till 30m.
11
Mört, Rutilus rutilus
Mörten är en utav de vanligast förekommande fiskarterna i svenska sjöar och
långsamt rinnande vatten, samt längs ostkusten. Födan består av insektslarver,
snäckor, växter och kräftdjur. Det är vanligt att mörtar vandrar upp i vattendrag för att
leka och para sig. Leken sker på våren och under det första året simmar ynglen
omkring i stora stim. De utgör föda för många rovfiskar och är ofta den fisk som fås
på kroken när man metar. Fisken växer ofta långsamt men tillväxten kan variera
mycket mellan år och sjöar och de kan bli upp till 20 år gamla.
Nors, Osmerus eperlanus
Norsen är en decimeterlång fisk som simmar i stim strax under språngskiktet i de
pelagiska vattenmassorna. Den är ett eftertraktat byte för många rovfiskar, såsom
gädda, abborre och gös, och den planteras inplanteras ibland just för att utgöra
betesfisk för andra arter. Nyfångad nors har en doft av gurka och trots sin ringa
storlek så innehar den en imponerande garnityr. Könsmognad inträffar vid 1 - 2 års
ålder och leken sker vid långgrunda grusstränder eller i bäckmynningar tidigt på
våren i samband med islossningen. Norsen kan bli upp till 10 -15 år gammal.
Sik, Coregonus lavaretus
I Sverige finns i huvudsak två former av sik, den havslekande siken som lever ett
relativt stationärt liv ute i havet samt vandringssiken som under hösten vandrar upp i
älvar och åar för att leka, vandringar på upp till 500 - 700 km. Vandringssiken växer
förhållandevis snabbt i förhållande till dess havslekande släkting och blir även
betydligt större. Siken blir könsmogen vid 2 - 5 års ålder och kan uppnå en ålder på
30 år.
12
Siklöja, Coregonus albula
Siklöjan är en pelagiskt levande stimfisk som vanligen blir 15-20 cm lång och kan
uppnå en ålder av 10 år. Den är en utpräglad specialist på djurplankton som simmar
omkring med vidöppen mun genom vattenmassorna och silar vattnet genom mun och
gälöppningar. Levnadssättet gör att siklöjan främst förekommer i relativt stora och
djupa sjöar. Siklöjan blir könsmogen kring 1 års ålder och leken sker mellan oktoberdecember på sand- eller grusbotten.
13
5. Tack!
Ett stort tack riktas till de personer som var med och utförde eller på annat sätt
hjälpte till med provfisket i Orsjön 5 – 8 juli 2011: Tobias Larsson, Tomas Bergkvist
m.fl. från Arbrå FVF och Arbrå-Undersviks FVO som hjälpte till med fyra båtar och
förare, provfiskare, föreläsningslokal, nät-urplockning, artbestämning, vägning och
mätning etc. Länsstyrelsens provfiskare: Bertil Nääs och Lena Brorsdotter, Tommy
Vestersund (Bollnäs kommun), Tomas Frisk, Tomas Bergkvist, Lennart Persson,
Adam Johansson, Bengt Pihlström och Kalle Gullberg. Rickard Aurosell, Anzhelina
Larsson, Mikael Persson och Jessica Karlsson från Högskolan i Gävle.
Kristoffer Ahlén, Max Michaelsson, Marcus Sällman och Rossar Vestin.
Kontaktperson för Arbrå Östra FVF var Sven Olof Rylander.
6. Referenser
Andersson, Henrik C. Under ytan i Färnebofjärden, fiskbeståndet – då och nu.
Stockholm: Naturvårdsverket, 2004
Fiskeriverkets information om fiskarter:
https://www.fiskeriverket.se/vanstermeny/fiskochskaldjur/arter/allaarter/
Kinnerbäck, A. 2001. Standardiserad metodik för provfiske i sjöar. Fiskeriverket
informerar 2001:2
Kinnerbäck A. 2006. Resultat från provfisken i Galvsjön 2003, Örvallsjön 2004 och
Villsjön 2005. Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium.
VISS (information om Orsjön)
14
Bilaga 1. Beskrivning av nät
15
Bilaga 2. Totalfångst
Totalfångst för bottennät
respektive pelagiska nät
Antal nät
Totalantal
ABBORRE
BENLÖJA
BRAXEN
GERS
GÄDDA
GÖS
LAKE
MÖRT
NORS
SIK
SIKLÖJA
Totalt
Totalvikt (g) ABBORRE
BENLÖJA
BRAXEN
GERS
GÄDDA
GÖS
LAKE
MÖRT
NORS
SIK
SIKLÖJA
Totalt
Medelvikt (g) ABBORRE
BENLÖJA
BRAXEN
GERS
GÄDDA
GÖS
LAKE
MÖRT
NORS
SIK
SIKLÖJA
Antal/nät
ABBORRE
BENLÖJA
BRAXEN
GERS
GÄDDA
GÖS
LAKE
MÖRT
NORS
SIK
SIKLÖJA
Totalt
682527
153073
20110706
Bottennät Pelagiska nät
63
4
506
32
176
41
23
0
65
0
1
0
71
3
16
0
147
1
2
146
2
0
9
38
1018
261
17328
964
1628
638
3980
0
212
0
1260
0
12359
895
4453
0
4451
34
25
1020
487
0
149
760
46332
4311
34,25
30,13
9,25
15,56
173,04 .
3,26 .
1260 .
174,07
298,33
278,31 .
30,28
34
12,50
6,99
243,50 .
16,56
20
8,03
8
2,79
10,25
0,37
0
1,03
0
0,02
0
1,13
0,75
0,25
0
2,33
0,25
0,03
36,50
0,03
0
0,14
9,50
16,16
65,25
16
Vikt/nät (g)
ABBORRE
BENLÖJA
BRAXEN
GERS
GÄDDA
GÖS
LAKE
MÖRT
NORS
SIK
SIKLÖJA
Totalt
275,05
25,84
63,17
3,37
20
196,17
70,68
70,65
0,40
7,73
2,37
735,43
(forts. på tabell från föregående sida)
241
159,50
0
0
0
223,75
0
8,50
255
0
190
1077,75
17
Bilaga 3. Fångst per nätansträngning
Fångst per
nätansträngning
3-5.9
och djupzon
<3 m
m
Antal nät
10
10
Anta ABBORR
l
E
21,2
27,3
fiska BENLÖJA
17,3
0
r
BRAXEN
1,3
0,9
GERS
2,2
1,9
GÄDDA
0
0
GÖS
0,8
2,5
LAKE
0
0
MÖRT
10,1
4,4
NORS
0
0
SIK
0
0
SIKLÖJA
0
0,2
Totalt
52,9
37,2
Vikt ABBORR
(g)
E
740,9 851,8
BENLÖJA 160,1
0
BRAXEN
292,1
72,9
GERS
4,6
4,4
GÄDDA
0
0
GÖS
180,2
459
LAKE
0
0
MÖRT
270,2 165,3
NORS
0
0
SIK
0
0
SIKLÖJA
0
1,5
1648,
Totalt
1 1554,9
6-11.9
m
10
682527
153073
20110706
Bottennät
Djupzon
12-19.9
20-34.9
m
m
10
11
Pelagiska nät
35-49.9
m
8
50-75
6-12
m
0-6 m m
4
2
2
1,8
0,3
0,1
2,2
0,1
3,4
0
0,2
0
0
0
8,1
0,1
0
0
0,2
0
0,4
0,1
0
0
0
0,3
1,1
0,18
0
0
0
0
0
0,91
0
0,09
0,18
0,36
1,73
0
0
0
0
0
0
0,63
0
0,13
0
0
0,75
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
12,5
9,5
0
0
0
0,5
0
0,5
20,5
0
11
54,5
3,5
11
0
0
0
1
0
0
52,5
0
8
76
117,4
2,7
33
10,2
126
500,2
0
9,6
0
0
0
14,5
0
0
2
0
96,5
32
0
0
0
5
7,45
0
0
0
0
0
321
0
1,36
44,27
7,64
0
0
0
0
0
0
75,25
0
1,25
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
82,5
150
0
0
0
280
0
0
317,5
0
170
799,1
150
381,73
76,5
0
399,5
169
0
0
0
167,5
0
17
192,5
0
210
1155,
5
1000
18
Bilaga 4. Fiskstorlek
Längd
(mm)
ABBORRE
BENLÖJA
BRAXEN
GERS
GÄDDA
GÖS
LAKE
MÖRT
NORS
Siklöja
SIKLÖJA
Medel
123
108
237
65
620
257
335
144
108
313
139
682527
153073
20110706
Störst
Minst
445
63
185
28
420
160
124
47
620
620
485
45
452
224
210
44
163
65
324
301
175
105
Antal
538
217
23
65
1
74
16
148
148
2
47
19
Bilaga 5. Karta över Orsjön
Orsjön.
Bild från viss.lst.se