Degervattnet

Senast uppdaterad 2009-05-15
Degervattnet
Sjöuppgifter Degervattnet
Koordinater (X / Y):
708512 / 152086
Höjd över havet (m):
212
Län:
Jämtland (23)
Sjöyta (ha):
158
Kommun:
Strömsund
Maxdjup (m):
18
Vattensystem (SMHI):
Ångermanälven (38)
Medeldjup (m):
5,1
Sjöbeskrivning
Fisksamhällets utveckling under
provfiskeserien
Degervattnet omges huvudsakligen av barrskog.
Sjön är långsmal med branta och steniga stränder förutom i den södra delen där det finns en
sandstrand. Bottenprofilen är homogen och sjön
saknar öar, grynnor eller större grundområden.
Vegetationen är sparsam och utgörs främst av
vassruggar i anslutning till in- och utloppet. Det
genomsnittliga siktdjupet (värden i augusti) för
de senaste tre åren har varit 4,3 m vilket är i nivå
med referensvärdet (4,2 m) och ger hög status
enligt bedömningsgrunder (Naturvårdsverket
2007). Sjön är tämligen näringsfattig då den genomsnittliga totalfosforhalten 2005-2007 var 5,8
μg/l. Halten är något lägre än referensvärdet för
en typisk sjö i regionen och motsvarar hög status
enligt bedömningsgrunder (Naturvårdsverket
2007). Vattnet i Degervattnet är nära neutralt och
buffertkapaciteten är god (pH nära 7 och alkaliniteten 0,15-0,25 mekv/l, Wilander 1999).
Under provfiskeserien har fångsterna av både
abborre och mört varierat mellan åren. Från 1999
till 2006 ökade fångsten av abborre i vikt för
varje år men har minskat något de två senaste
åren. För mört var fångsten högst vid 2005 års
provfiske.
Under provfiskeserien har den totala fångstens medelvikt och andelen potentiellt fiskätande abborrar ökat. Även medelvikten för abborre
har ökat. Det beror på att antalet stora abborrar
ökat i fångsten då det fångats både fler och
större abborrar för varje år. En bidragande orsak
till detta kan vara att det föddes starka årsklasser
för ca 10 år sedan (se nedan) som nu nått storlekar över 20 cm.
Åldersanalyser har visat att rekrytering av
abborre och mört förekommer varje år i Degervattnet. Årsklasstyrka har dock varierat mellan
åren. Särskilt starka årsklasser föddes 1994 men
även 1998 och 2001 var relativt starka. Svaga
årsklasser var 1992, 93 och åren efter de starka
årsklasserna 1995 och 1999. Även för mört
varierar årsklasstyrkan mellan år. Åren 1991,
1997 och 2000 föddes starka årsklasser medan
årsklassen född 1993 var tydligt svag. Både abborre och mört kan nå hög ålder i Degervattnet
och då det regelbundet förekommer mörtar upp
till 16 år i fångsterna. Den äldsta mörten som
fångats var 23 år gammal. Det är samma mönster
för abborre, där förekommer fiskar upp till 15
år regelbundet. Den äldsta abborre som hittills
åldersbestämts från Degervattnet var 26 år gammal.
Fiskbestånd
Fisksamhället i Degervattnet karaktäriseras av
många arter och som domineras av ett storvuxet
abborrbestånd. Vid provfiske har det fångats 10
arter i sjön. Degervattnet är därmed en av de
artrikaste sjöar som provfiskas av Sötvattenslaboratoriet. Regelbundet fångas abborre, benlöja,
gers, gädda, mört, nors och sik. Ofta, men inte
varje år, fångas också enstaka individer av id, lake
och stäm. Nors, och i viss mån också sik, är arter
som föredrar att leva i den fria vattenmassan och
förekommer också i tämligen rikliga mängder.
Fångsten av abborre domineras av stora potentiellt fiskätande fiskar över 15 cm vilket tyder på
att fisksamhället kontrolleras av fiskätande fiskar.
43
Senast uppdaterad 2009-05-15
Klassificering enligt
bedömningsgrunder (EQR8)
Referenser
Naturvårdsverket 2007. Bilaga A till handbok
2007:4. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, 133 sidor. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.naturvardsverket.se/Documents/
publikationer/620-0148-3.pdf [2009-01-27].
Vid 2008 års provfiske klassades den sammanvägda bedömningen som ”god ekologisk status”
(grön). Vid de tidigare provfisketillfällena har den
sammanvägda bedömningen varit nära gränsen
för god ekologisk status och därför pendlat mellan god och måttlig status. Ju närmare 1 p-värdet
är för en indikator desto närmare referensvärdet
är provfiskeresultatet. De flesta av indikatorerna
indikerar därmed en liten avvikelse från referensvärdet, något större avvikelser för ”antal
arter” och andelen potentiellt fiskätande abborrar. Z-värdena visar om avvikelsen är ”för mycket”
(positiva värden) eller ”för lite” (negativa värden)
jämfört med referensvärdet. För att en indikator
ska betraktas som signifikant avvikande från
referensvärdet bör Z-värdet antingen vara högre
än 2 (högre än förväntat) eller lägre än -2 (lägre
än förväntat). I Degervattnet visade indikatorerna mindre avvikelser från referensvärdet. Det
fanns dock en tendens till att antalet arter var
högre och att andelen potentiellt fiskätande abborrar var något högre än förväntat.
Persson, G. 1999. Växtnäringsämnen/eutrofiering. I Wiederholm, T. (Red.). Bedömningsgrunder
för Miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket Rapport 4920. s. 9-72.
SLU, Institutionen för miljöanalys, databank.
[Elektronisk]. Tillgänglig: <http://info1.ma.slu.se/
db.html>. [2009-05-05].
Wilander, A. 1999. Surhet/försurning. Sid. 73-108
i: Wiederholm, T. (redaktör). Bedömningsgrunder för Miljökvalitet. Sjöar och vattendrag.
Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska
parametrar. Naturvårdsverket Rapport 4920.
FISKART
FISKART
Degervattnet
Mört
750
500
2008
2006
2004
2002
250
0
2008
2006
2004
2002
2000
0
1998
5
Sik
1000
2000
10
Mört
1998
Sik
15
1250
1996
Gers
Abborre
Vikt (g) per ansträngning
Abborre
1996
Antal per ansträngning
20
Degervattnet
Antal (t v) och vikt (t h) per bottennätsansträngning för abborre, gers, mört och sik vid de olika provfisketillfällena i Degervattnet.
Tidsserien börjar 1994 vilket var det första året som de nordiska näten började användas vid provfiske. Fångsten är korrigerad
efter areaandelen av olika djupzoner.
44
Senast uppdaterad 2009-05-15
20
Antal abborre i Degervattnet år 2008
20
Antal benlöja i Degervattnet år 2008
14
Antal gers i Degervattnet år 2008
12
15
10
10
Antal
Antal
Antal
15
10
6
4
5
5
8
2
0
0
0
120
0
5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Längd (cm)
0
Antal mört i Degervattnet år 2008
20
5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Längd (cm)
0
Antal nors i Degervattnet år 2008
10
100
5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Längd (cm)
Antal sik i Degervattnet år 2008 (B & P)
8
15
60
Antal
Antal
Antal
80
10
6
4
40
5
2
20
0
0
0
5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Längd (cm)
0
0
5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Längd (cm)
0
5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Längd (cm)
Storleksfördelningen för abborre, benlöja, gers, mört, nors och sik vid provfisket år 2008 i Degervattnet.
Z-värden Degervattnet 2008
1,0
Degervattnet
Antal inhemska arter
Artdiversitet: Simpson's
D (antal)
0,8
EQR8
Artdiversitet: Simpson's
D (biomassa)
0,6
Relativ biomassa av
inhemska arter
Relativt antal individer
av inhemska arter
0,4
Medelvikt i totala
fångsten
0,2
2006
2004
2002
2000
1998
1996
0,0
Andel potentiellt
fiskätande abborrfiskar
Kvot abborre/karpfiskar
(biomassa)
-4,0 -3,0 -2,0 -1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0
Z-värde
Figuren visar hur den sammanvägda bedömningen
(EQR8) varierat mellan de olika provfisketillfällena i sjön.
Den streckade linjen anger gränsen för god ekologisk
status.
Z-värdena visar om avvikelsen för respektive indikator är högre
(större än 0) eller lägre än referensvärdet (mindre än 0). Om
Z-värdet är nära noll överensstämmer provfiskeresultatet med
referensvärdet.
45
Senast uppdaterad 2009-05-15
Antal nät
Totalantal
Totalvikt
(g)
Medelvikt
(g)
Antal/nät
Vikt/nät
(g)
Antal nät
Antal
fiskar
Vikt (g)
Abborre
Benlöja
Gers
Gädda
Lake
Mört
Nors
Sik
TOTALT
Abborre
Benlöja
Gers
Gädda
Lake
Mört
Nors
Sik
TOTALT
Abborre
Benlöja
Gers
Gädda
Lake
Mört
Nors
Sik
TOTALT
Abborre
Benlöja
Gers
Gädda
Lake
Mört
Nors
Sik
TOTALT
Abborre
Benlöja
Gers
Gädda
Lake
Mört
Nors
Sik
TOTALT
Abborre
Benlöja
Gers
Gädda
Lake
Mört
Nors
Sik
TOTALT
Abborre
Benlöja
Gers
Gädda
Lake
Mört
Nors
Sik
TOTALT
Degervattnet
708512, 152086
20080718
Pelagiska
Bottennät
nät
korrigerad
Bottennät
32
4
32
202
5
236,4
42
27
59,0
33
0
30,4
4
1
4,6
1
0
,2
260
0
336,9
40
14
20,9
15
14
17,1
597
61
705,6
24338
497
27616,7
453
271
630,2
89
0
70,0
3369
474
3290,4
1436
0
287,2
5993
0
7195,1
253
103
126,7
1534
348
1799,7
37465
1693
41016,1
120,5
99,4
116,8
10,8
10,0
10,7
2,7
.
2,3
842,3
474,0
709,1
1436,0
.
1436,0
23,1
.
21,4
6,3
7,4
6,1
102,3
24,9
105,1
318,0
123,1
300,9
6,3
1,3
7,4
1,3
6,8
1,8
1,0
,0
1,0
,1
,3
,1
,0
,0
,0
8,1
,0
10,5
1,3
3,5
,7
,5
3,5
,5
18,7
15,3
22,0
760,6
124,3
863,0
14,2
67,8
19,7
2,8
,0
2,2
105,3
118,5
102,8
44,9
,0
9,0
187,3
,0
224,8
7,9
25,8
4,0
47,9
87,0
56,2
1170,8
423,3
1281,8
<3
8
11,4
4,5
,8
,3
,0
23,3
,0
,6
40,8
999,5
48,1
1,5
229,5
,0
407,4
,0
24,3
1710,3
Bottennät
Djupzon (m)
3-5.9
6-11.9
8
8
10,1
2,9
,4
,4
1,9
,6
,0
,1
,0
,0
6,9
1,8
,1
1,1
,8
,4
20,1
7,3
1273,6
580,3
5,3
3,3
4,4
1,4
,0
31,3
,0
,0
256,0
59,3
,3
6,9
24,1
103,8
1563,6
786,0
EQR8 Degervattnet 2008
Antal inhemska arter
Artdiversitet: Simpson's
D (antal)
Artdiversitet: Simpson's
D (biomassa)
Relativ biomassa av
inhemska arter
Relativt antal individer
av inhemska arter
Medelvikt i totala
fångsten
Andel potentiellt
fiskätande abborrfiskar
Kvot abborre/karpfiskar
(biomassa)
Sammanvägt fiskindex,
EQR8
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
P-värde
Klassificering av provfiskeresultatet enligt EQR8 vid
provfisket 2008. Figuren anger p-värden och ju närmare
1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet.
Den sammanvägda bedömningen anger bedömningen av
sjöns ekologiska status. Blå färg innebär ”hög ekologisk
status”, grön färg ”God ekologisk status”, gul färg ”Måttlig
status”, orange ”otillfredsställande status” och röd färg
”dålig status”. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå
minst god ekologisk status.
Abborre
Benlöja
Gers
Gädda
Lake
Mört
Nors
Sik
Degervattnet
708512, 152086
20080718
Pelagiska nät
Djupzon (m)
12-19.9
0-6
6-12
8
2
2
,9
2,5
,0
,0
13,5
,0
,9
,0
,0
,1
,5
,0
,1
,0
,0
,6
,0
,0
3,8
7,0
,0
,1
7,0
,0
6,5
30,5
,0
188,9
248,5
,0
,0
135,5
,0
3,9
,0
,0
160,4
237,0
,0
179,5
,0
,0
26,5
,0
,0
24,5
51,5
,0
39,6
174,0
,0
623,3
846,5
,0
46
Medel
193,86
113,84
62,70
502,80
615,00
122,25
109,89
182,90
<3
8
16,4
6,5
1,1
,4
,0
33,5
,0
,9
58,7
1439,3
69,3
2,2
330,5
,0
586,6
,0
34,9
2462,8
Degervattnet
708512, 152086
20080718
Störst
Minst
406
70
153
71
107
41
621
354
615
615
255
47
126
79
460
140
Antal
207
69
33
5
1
260
54
29
Bottennät korrigerad
Djupzon (m)
3-5.9
6-11.9
12-19.9
8
8
8
8,5
4,5
,2
,3
,6
,0
1,6
1,0
,2
,0
,2
,0
,0
,0
,0
5,8
2,7
,1
,1
1,8
,8
,6
,6
,0
16,9
11,3
1,3
1069,8
905,2
37,8
4,4
5,1
,0
3,7
2,1
,8
,0
48,8
32,1
,0
,0
35,9
215,0
92,4
5,3
,2
10,7
4,9
20,3
161,9
7,9
1313,4 1226,2
124,7