Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2006
Skärgölen
Sjöuppgifter Skärgölen
Koordinater (X / Y):
651573 / 152481
Höjd över havet (m):
72
Län:
Östergötlands (5)
Sjöyta (ha):
16
Kommun:
Norrköping
Maxdjup (m):
13
Vattensystem (SMHI):
Mellan Kilaån & Motala ström (66/67)
Medeldjup (m):
7
Sjöbeskrivning
Skärgölen är omgiven av myrmark och
barrskog med inslag av hyggen. Sjön är
näringsfattig då totalfosforhalten oftast understiger 10 µg/l (låga halter enligt Persson
1999). Vattenvegetation längs stränderna
är gles, möjligen på grund av att det snabbt
blir djupt. Artrikedomen är dock påtaglig och bladvass, kaveldun, olika arter av
nate, gul- och vit näckros, flera starrarter,
kortskottsväxter har observerats. Sedan
vattenkemiska mätningar påbörjades 1983
har pH-värden oftast varit nära 7 och alkaliniteten har varit över 0,15 mekv/l (SLU
2007). Vattnets är därmed neutralt med en
god buffertkapacitet (Wilander 1999).
Fisksamhället
Vid provfisken fångas regelbundet abborre,
gers, gädda och mört. Vid provfiskena 1987,
1996 och 2003 fångades även sutare och vid
2000 och 2003 års provfisken fångades sarv.
Abborre dominerar fångsten i bottennäten
medan den pelagiska fångsten domineras
av mört.
Fångsten av abborre utgörs i huvudsak
av fiskar runt 10-15 cm men det fångades
även relativt många större fiskar mellan 15
och 30 cm. Det förefaller alltså som att abborren kan växa sig stor i sjön.
Åldersanalyser från åren 1996-2003
visar att rekryteringen av abborre är oftast
god och särskilt starka årsklasser föddes
1992, 1995, 1997 och 2002 medan 1996 var
svagare. Även rekryteringen av mört är
god med relativt starka årsklasser de flesta
åren, i synnerhet 1994 och 2001. De minsta
mörtarna i åldersproven var 6-7 cm (1 år
gamla). I de vanligaste storlekarna (9-15
cm) varierade åldern mellan 2 och 6 år men
vid alla provfisketillfällena fångades även
en del mörtar i storlekar mellan 17 och 2224 cm som var från 9+ till 18+ år gamla.
Fisksamhällets
utveckling under provfiskeserien
Sedan provfisket 1997 har ökade fångsten av abborre för varje år Vid 2006 års
provfiske minskade dock fångsten i antal
något jämfört med tidigare år. I vikt var
dock fångsten i nivå med de senaste årens
provfiske.
Klassificering enligt nya
bedömningsgrunder (EQR8)
Vid 2006 års provfiske klassades den
sammanvägda bedömningen som ”god
ekologisk status” (grön). Vid de tidigare
provfisketillfällena har den sammanvägda
bedömningen också varit över gränsen för
god status. Ju närmare 1 p-värdet är för en
indikator desto närmare referensvärdet är
provfiskeresultatet. De flesta av indikatorerna uppvisar ingen eller liten avvikelse
från referensvärdet. Z-värdena visar om
avvikelsen är ”för mycket” (positiva värden)
eller ”för lite” (negativa värden) jämfört
med referensvärdet. Antalet arter var något
färre och antal individer var något lägre än
förväntat medan diversiteten, biomassan,
medelvikten, andelen fiskätande abborrar
(piscivorer) och kvoten abborre/karpfiskar
var däremot högre än förväntat.
Nyheter år 2006, utförda åtgärder eller
frågor som följs med särskilt intresse
–
Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2006
Referenser
SLU 2007. Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU), Institutionen för miljöanalys hemsida <http://info1.ma.slu.se/db.html> [200711-30].
Persson G. 1999. Växtnäringsämnen/eutrofiering. Sid. 9-73 i: Wiederholm, T. (redaktör). Bedömningsgrunder för Miljökvalitet.
Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1.
Kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket Rapport 4920.
Wilander A. 1999. Surhet/försurning. Sid.
73-108. I: Wiederholm, T. (redaktör). Bedömningsgrunder för Miljökvalitet. Sjöar och
vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska
och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket Rapport 4920.
Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2006
Skärgölen
Skärgölen
Abborre
Gers
Mört
400
500
Abborre
Gers
Mört
Vikt (g) per nät
10
5
300
200
100
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1996
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1998
0
0
1997
Antal per ansträngning
15
Antal (t v) och vikt (t h) per bottennätsansträngning för abborre, gers och mört vid de olika provfisketillfällena i Skärgölen. Tidsserien
börjar 1994 vilket var det första året som de nordiska näten började användas vid provfiske. Fångsten är korrigerad efter areaandelen av
olika djupzoner.
Antal mört i Skärgölen år 2006
Antal abborre i Skärgölen år 2006
20
30
Mean =14,6541
Std. Dev. =3,28685
N =111
Mean =14,5461
Std. Dev. =5,14836
N =191
15
20
10
10
5
0
0
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
0
5
10
15
20
25
30
35
40
Antal gers i Skärgölen år 2006
15
Mean =9,5062
Std. Dev. =1,71296
N =48
10
5
Storleksfördelningen av abborre, gers och mört vid
provfisket år 2006 i Skärgölen.
0
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
45
50
Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2006
EQR8 Skärgölen 2006
Z-värden Skärgölen 2006
Antal arter
Diversitet, antal
Antal arter
Diversitet, vikt
Diversitet, antal
Biomassa
Diversitet, vikt
Antal individer
Biomassa
Medelvikt
Antal individer
Medelvikt
Andel piscivorer
Andel piscivorer
Abborre/Karpfiskar
Abborre/Karpfiskar
Sammanvägd
bedömning
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
Klassificering av provfiskeresultatet enligt EQR8 vid
provfisket 2006. Figuren anger p-värden och ju närmare
1 desto närmare referensvärdet är provfiskeresultatet.
Den sammanvägda bedömningen anger bedömningen av
sjöns ekologiska status. Blå färg innebär ”hög ekologisk
status”, grön färg ”God ekologisk status”, gul färg ”Måttlig
status”, orange ”otillfredsställande status” och röd färg
”dålig status”. Enligt vattendirektivet ska alla sjöar uppnå
minst god ekologisk status.
1,0
Skärgölen
EQR8
0,8
0,6
0,4
0,2
Figuren visar hur den sammanvägda bedömningen (EQR8)
varierat mellan de olika provfisketillfällena i Skärgölen. Den
streckade linjen anger gränsen för ekologisk status.
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
0,0
-4,0 -3,0 -2,0 -1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0
Z-värdena visar om avvikelsen för respektive indikator är högre
(större än 0) eller lägre än referensvärdet (mindre än 0). Om
Z-värdet är nära noll överensstämmer provfiskeresultatet med
referensvärdet.
