Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2005
Vuolgamjaure
Sjöuppgifter Vuolgamjaure
Koordinater (X / Y):
728744 / 162653
Höjd över havet (m):
436
Län:
Norrbotten (25)
Sjöyta (ha):
203
Kommun:
Arvidsjaur
Maxdjup (m):
15
Vattensystem (SMHI):
Skellefteälven (20)
Medeldjup (m):
Sjöbeskrivning
Omgivningen utgörs av barrskogsterräng.
Stränderna är steniga och botten kuperad.
Vattenvegetationen är sparsam men det
förekommer källmossa och bläddra.
Vattnet i Vuolgamjaure är nära neutralt
och buffertkapaciteten är god (pH nära 7
och alkaliniteten 0,12-0,20 mekv/l, Wilander 1999). Sjön är relativt näringsfattig då
totalfosfor oftast varit under 10 µg/l (SLU
2006, Persson 1999).
Fisksamhället
I Vuolgamjaure har sju arter fångats vid
provfiske; abborre, gädda, harr, lake, röding,
sik och öring. Abborre och sik dominerar
fiskbeståndet och är de enda arter som
fångats vid varje provfisketillfälle. För
övriga arter fångats enstaka individer vissa
år. Rödingen är inte naturlig i sjön utan
härstammar från utsättningar.
Mellan 1940- och 1970-talet var sjön
kraftigt påverkad av flottning och en nedströms liggande damm. Under denna period
försvann, enligt muntliga uppgifter, öring
och harr medan gädda ökade. Efter att
flottningen upphört har nu dammen rivits
och vattendraget restaurerats med biotopförbättringar. Därmed har förutsättningarna för att harr och öring ska återkomma
till vattendraget, och kanske även i sjön,
förbättrats.
Fisksamhällets utveckling
under provfiskeserien
Under provfiskeserien har variationerna
i sikfångsterna varit små. Däremot har
fångsterna av abborre varierat, främst i
vikt. I antal har fångsten av abborre i stort
sett varit oförändrad men jämfört med tidi-
gare år var vikten betydligt högre år 2005.
Vid de tidigare provfisketillfällena har det
endast fångats enstaka större abborrar över
25 cm och istället har fångsterna dominerats av mindre fiskar. Vid 2005 års provfiske var däremot fångsten av abborrar över
25 cm betydligt rikligare än föregående år
vilket medförde den högre vikten.
Fångsterna av röding har varierat
stort mellan åren. Vid det första provfisket
1996 fångades en röding, 2002 fångades
28 rödingar och 2005 ingen röding alls.
Förmodligen beror det på att rödingen inte
reproducerar sig i sjön och att den relativt
höga fångsten vid 2002 års provfiske utgjordes av rödingar som härstammade från en
nyligen utförd utsättning.
Klassificering
I Vuolgamjaure klassades det sammanvägda fiskindexet som 1 och fångsten
överensstämde därmed med det förväntade. Eftersom det saknades försurningskänsliga arter (som t.ex. mört och elritsa)
klassificerades försurningspåverkan som
3. Klassificeringen är sannolikt felaktig då
Vuolgamjaure ligger utanför mörtens normala utbredningsområde och förmodligen
har det därför aldrig funnits mört i sjön.
Referenser
Persson, G. 1999. Växtnäringsämnen/eutrofiering. I Wiederholm, T. (Red.). Bedömningsgrunder för Miljökvalitet. Sjöar och
vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska
och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket Rapport 4920. s. 9-72.
SLU 2006. Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU), Institutionen för miljöanalys hemsida <http://info1.ma.slu.se/db.html> [200512-06].
Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2005
Wilander, A. 1999. Surhet/försurning. I
Wiederholm, T. (Red.). Bedömningsgrunder
för Miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska
parametrar. Naturvårdsverket Rapport
4920. s. 73-108.
Vuolgamjaure: Fisklängder (mm) för hela sjön.
Pelagiska
nät (4 st)
Abborre
226
35
Gädda
0
1
Sik
151
80
Totalt
377
116
Abborre
27666
6577
Gädda
0
1610
Sik
6548
2115
Totalt
34214
10302
Abborre
7,1
8,8
Gädda
0
0,3
Sik
4,7
20,0
Totalt
11,8
29,0
Abborre
864,6
1644,3
Gädda
0
402,5
Sik
204,6
528,8
Totalt
1069,2
2575,5
Abborre
122,4
187,9
Gädda
Sik
1610,0
43,4
26,4
Medellängd
Största
längd
Minsta
längd
Antal
Abborre
208,6
344
100
261
Gädda
645,0
645
645
1
Sik
152,4
372
83
231
Vuolgamjaure: Fångst per nätansträngning.
Bottennät
Djupzon (m)
Antal
Bottennät
(32 st)
Vikt (g)
Medelvikt (g)
Vikt/nät (g)
Antal/nät
Totalvikt (g)
Totalantal
Vuolgamjaure: Totalfångst i bottennät
respektive pelagiska nät.
<3
3-5,9
Pelagiska nät
6-11,9
1219,9
0-6
6-12
Antal nät
8
8
8
8
2
2
Abborre
12,5
6,4
7,8
1,6
13,0
4,5
Gädda
0
0
0
0
0,5
0
Sik
2,0
3,3
4,4
9,3
15,5
24,5
Totalt
14,5
9,6
12,1
10,9
29,0
29,0
Abborre
1108,4
797,8
1384,9
167,3
2558,5
730,0
Gädda
0
0
0
0
805,0
0
Sik
124,8
251,0
251,6
191,1
169,5
888,0
Totalt
1233,1
1048,8
1636,5
358,4
3533,0
1618,0
Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2005
Vuolgamjaure
Vuolgamjaure
FISKART
Vikt (g) per ansträngning
Abborre
Sik
10
5
Abborre
Sik
900
600
300
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1997
0
0
1996
Antal per ansträngning
15
Antal (t v) och vikt (t h) per bottennätsansträngning för abborre och sik vid de olika provfisketillfällena i Vuolgamjaure. Tidsserien börjar
1994 vilket var det första året som de nordiska näten började användas vid provfiske.
Antal abborre i Vuolgamjaure år 2005
50
Antal sik i Vuolgamjaure år 2005
50
Mean = 20,2597
Std. Dev. = 5,56209
N = 226
40
Mean = 15,2377
Std. Dev. = 5,81514
N = 231
40
30
30
20
20
10
10
0
0
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
0
5
10
15
Längd (cm)
20
25
30
35
40
45
50
Längd (cm)
Storleksfördelningen för abborre och sik vid provfisket år 2005 i Vuolgamjaure.
Vuolgamjaure 2005
Antal arter
Diversitet
Antal individer
Biomassa
Fiskätande fiskar
Andel Karpfiskar
Försurning
Syrebrist
Främmande arter
Sammanvägd …
0
1
2
3
4
Avvikelse från jämförvärde
Klassificering av provfiskeresultatet i Vuolgamjaure enligt
bedömningsgrunder för fisk (FIX). 1 = ingen avvikelse och
5 = mycket stor avvikelse från förväntade värden.
5
