Stor-Arasjön

Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Stor-Arasjön
Stor-Arasjön
Sjöuppgifter
Koordinater (X / Y):
716717 / 158596
Höjd över havet (m):
Län:
Västerbotten (23)
Sjöyta (ha):
543
721
Kommun:
Lycksele och Vilhelmina
Maxdjup (m):
22
Vattensystem (SMHI):
Öreälven (30)
Medeldjup (m):
Sjöbeskrivning
Fisksamhället
Stor-Arasjön omges av blandskog med inslag av myrmark och av gammal åkermark.
Stränderna består till största delen av block
med inslag av sand. Botten är starkt kuperad med många grynnor och grund. Den
sparsamma vattenvegetationen består till
största delen av sjöfräken.
Under den vattenkemiska mätserien, som
startade 1983, har pH i regel varit runt
6,5 och alkaliniteten över 0,05 mekv/l
(SLU databank). Vattnet är därmed nära
neutralt med en god buffertkapacitet mot
försurning (Wilander 1999). Det genomsnittliga siktdjupet (värden i augusti) för
de senaste tre åren har varit 3,8 m vilket
är nära referensvärdet (4,1 m) och ger hög
status enligt bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Sjön är näringsfattig då
den genomsnittliga totalfosforhalten 20052007 var 6,3 µg/l. Halten är något lägre än
referensvärdet (7,3 µg/l) och ger hög status
enligt bedömningsgrunder.
Stor-Arasjön har provfiskats vid tre tillfällen; 2001, 2004 och 2009. Vid provfiske har
abborre, gädda, lake, mört och sik fångats. För ca 15 år sedan gjordes ett försök
att introducera kanadaröding men ingen
kanadaröding har fångats vid provfiske. Kanadaröding har därmed inte etablerat ett
bestånd i sjön. Sjön har även ett pelagiskt
fisksamhälle som till största delen utgörs
av sik.
Vid 2009 års provfiske var den totala
fångsten per ansträngning i bottennäten
13,3 individer respektive 1963 gram. I antal
var detta i något lägre än referensvärdet
(9,2) medan vikten var betydligt högre än
referensvärdet (850 g). Fångsten i bottennäten dominerades av abborre både i antal (68
%) och vikt (75 %). Den näst dominerande
arten var sik i antal (28,8 %) och lake i vikt
(12,2 %). Övriga arter utgjorde en mindre
del. Mört fångades för första gången 2004
och även 2009 fångades några enstaka
mörtar.
Stor-Arasjön
Stor-Arasjön
Antal (t v) och vikt (t h) per bottennätsansträngning vid de olika provfisketillfällena i Stor-Arasjön.
1
2009
2008
2007
2006
2005
0
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
0
2002
2
500
2004
4
2003
6
1000
2001
Vikt (g) per ansträngning
8
2001
Antal per ansträngning
10
Abborre
Gädda
Lake
Sik
1500
2002
Abborre
Mört
Sik
12
Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Stor-Arasjön
40
Antal abborre i Stor-Arasjön år 2009
3
Antal lake i Stor-Arasjön år 2009
30
Antal
Antal
2
20
1
10
0
0
0
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60
Längd (cm)
Antal mört i Stor-Arasjön år 2009
Antal sik (b & p) i Stor-Arasjön år 2009
50
4
40
3
30
Antal
Antal
5
5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Längd (cm)
2
20
1
10
0
0
0
5
10 15 20 25 30 35 40 45 50
Längd (cm)
0
5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Längd (cm)
Storleksfördelningen av abborre, lake och mört i bottennätsfångsten vid provfisket 2009 i StorArasjön. För sik är fångsten i bottennäten och de pelagiska näten sammanslagna.
Samtliga mörtar som fångades vid 2009
års provfiske var över 20 cm vilket tyder på
att rekryteringen är svag. Vid provfiskena
2001 och 2004 var andelen ung fisk (1-3 år
gamla) för sik 40 % respektive 55 % vilket
tyder på att rekryteringen är god. För abborre var variationen betydligt större. Vid
2001 års provfiske utgjorde endast 3,7 % av
fångsten ung fisk medan andelen var 49,3
% år 2004. Det tyder på att abborren har
en oregelbunden rekrytering med en stor
variation mellan år. Förmodligen beror det
på att den stora mängden fiskätande abborre medför att en liten fisk löper stor risk
att bli uppäten. Detta försvårar också en
god rekrytering av mört. Stor-Arasjön ligger
även på gränsen till mörtens utbredningsområde och det är sannolikt en bidragande
orsak till att beståndet är svagt
Merparten av abborrarna fångades grundare än 12 meter vilket beror på att abborre
i regel föredrar att vistas i där vattnet är
varmare. Detsamma gäller för mört. Under
förutsättning att syretillgången är god
brukar sik finnas både på grunt vatten och
på större djup. I Stor-Arasjön fångades sik
ner till 20 meter. Även lake föredrar det
lite kallare vattnet på större djup och lake
fångades på nät satt mellan 12 och 20 meters djup. Det tyder på att syretillgången är
god även i sjöns djupare delar.
Vid 2009 års provfiske klassades den
ekologiska statusen som ”måttlig” enligt bedömningsgrunder för fisk (EQR8).
Fångstens mängd och sammansättning
tyder på att sjön är relativt fiskrik med
ovanligt mycket stor abborre. Andelen av
potentiellt fiskätande abborre var betydligt högre (72 %) än referensvärdet (32 %).
2
Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Stor-Arasjön
1,0
Andel av fångsten i olika djupzoner
0,8
20 m >
12-19.9 m
60
6-11.9 m
40
0,6
0,4
3-5.9 m
<3m
Andelen (% antal) av fångsten för arterna i olika
djupzoner i Stor-Arasjön.
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
0,0
Sik
Mört
Lake
Gädda
Abborre
0
2002
0,2
20
2001
% Antal
80
EQR8
100
Stor-Arasjön
Figuren visar hur den sammanvägda bedömningen (EQR8) varierat mellan de olika
provfisketillfällena i sjön. Den streckade linjen
anger gränsen för god ekologisk status.
Referenser
Holmgren K., Kinnerbäck, A. Pakkasmaa,
S. Bergquist, B. & Beier, U. 2007. Bedömningsgrunder för fiskfaunans status i sjöar.
Utveckling och tillämpning av EQR8. Fiskeriverket Finfo 2007:3, 54 s.
Kinnerbäck. A. 2001. Standardiserad
metodik för provfiske i sjöar. Fiskeriverket
informerar 2001:2. 33 s.
Naturvårdsverket 2007. Bilaga A till handbok 2007:4. Bedömningsgrunder för sjöar
och vattendrag, 133 sidor. [Elektronisk]
Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.
se/Documents/publikationer/620-0148-3.pdf
[2009-01-27].
Persson, G. 1999. Växtnäringsämnen/eutrofiering. I Wiederholm, T. (Red.). Bedömningsgrunder för Miljökvalitet. Sjöar och
vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska
och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket Rapport 4920. s. 9-72.
SIS, Swedish standard Institute. 2006 Vattenundersökningar - Provtagning av fisk
med översiktsnät. SS-EN 14757:2006 Tillgänglig: http://www.sis.se [2010-03-30].
SLU, Institutionen för miljöanalys, databank. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://info1.
ma.slu.se/db.html. [2010-01-28].
Wilander, A. 1999. Surhet/försurning. I
Wiederholm, T. (Red.). Bedömningsgrunder
för Miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska
parametrar. Naturvårdsverket Rapport
4920. s. 73-108.
3
Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Stor-Arasjön
Antal nät
Totalantal
Totalvikt
(g)
Medelvikt
(g)
Antal/nät
Vikt/nät
(g)
Abborre
Gädda
Lake
Mört
Sik
TOTALT
Abborre
Gädda
Lake
Mört
Sik
TOTALT
Abborre
Gädda
Lake
Mört
Sik
TOTALT
Abborre
Gädda
Lake
Mört
Sik
TOTALT
Abborre
Gädda
Lake
Mört
Sik
TOTALT
Stor-Arasjön
716717, 158596
20090718
Bottennät Pelagiska nät
40
6
363
17
1
0
8
0
7
0
153
51
532
68
58816
1003
2828
0
9558
0
1087
0
6215
2150
78504
3153
162,0
59,0
2828,0
.
1194,8
.
155,3
.
40,6
42,2
876,1
50,6
9,1
2,8
,0
,0
,2
,0
,2
,0
3,8
8,5
13,3
11,3
1470,4
167,2
70,7
,0
239,0
,0
27,2
,0
155,4
358,3
1962,6
525,5
Abborre
Gädda
Lake
Mört
Sik
Medel
222,9
745,0
525,9
244,9
166,9
Stor-Arasjön
716717, 158596
20090718
Störst
Minst
395
92
745
745
645
392
286
208
495
98
Antal
380
1
8
7
204
Stor-Arasjön
716717, 158596
20090718
Antal nät
Antal
fiskar
Vikt (g)
Abborre
Gädda
Lake
Mört
Sik
TOTALT
Abborre
Gädda
Lake
Mört
Sik
TOTALT
<3 m
10
8,8
,1
,0
,1
5,2
14,2
1094
282,8
,0
13,8
162,8
1553
3-5.9 m
10
16,7
,0
,0
,3
3,8
20,8
2799,4
,0
,0
40,7
128,7
2968,8
Bottennät
Djupzon
6-11.9 m 12-19.9 m
10
9
10,8
,0
,0
,0
,0
,8
,3
,0
2,2
4,3
13,3
5,1
1988,7
,0
,0
,0
,0
887,0
54,2
,0
83,5
267,6
2126,4
1154,6
4
20-34.9 m
1
,0
,0
1,0
,0
2,0
3,0
,0
,0
1575,0
,0
57,0
1632,0
0-6 m
2
8,0
,0
,0
,0
17,5
25,5
455,5
,0
,0
,0
314,0
769,5
Pelagiska nät
Djupzon
6-12 m
12-18 m
2
2
,5
,0
,0
,0
,0
,0
,0
,0
1,0
7,0
1,5
7,0
46,0
,0
,0
,0
,0
,0
,0
,0
15,5
745,5
61,5
745,5
Fiskeriverkets huvudkontor
Ekelundsgatan 1,
Box 423, 401 26 Göteborg
Fiskeriverkets
försöksstationer
Brobacken
814 94 Älvkarleby
Åvägen 17
840 64 Kälarne
Fiskeriverkets
forskningsfartyg
U/F Argos
Box 4054
426 04 Västra Frölunda
U/F Ancylus
Ole Måns gata 14
412 67 Västra Frölunda
Fiskeriverkets
utredningskontor
Ekelundsgatan 1,
Box 423, 401 26 Göteborg
Skeppsbrogatan 9
972 38 Luleå
Stora Torget 3
871 30 Härnösand
[email protected]
www.fiskeriverket.se
Telefon huvudkontorets växel:
031- 743 03 00
Fiskeriverkets
sötvattenslaboratorium
Stångholmsvägen 2
178 93 Drottningholm
Pappersbruksallén 22
702 15 Örebro
Fiskeriverkets
havsfiskelaboratorium
Turistgatan 5
Box 4, 453 21 Lysekil
Utövägen 5
71 37 Karlskrona
Fiskeriverkets
kustlaboratorium
Skolgatan 6
Box 109, 740 71 Öregrund
Skällåkra 411
430 24 Väröbacka, Ringhals
Ävrö 16
572 95 Figeholm, Simpevarp