Resultat från provfiske i Istesjön 2011

Resultat från provfiske i Istesjön 5-8 juli 2011
Anna Sundberg
Länsstyrelsen i Gävleborg
Resultat från provfiske i Istesjön 2011
1
Inledning
3
2
Material och metoder
3
2.1
Provfiskemetodik
2.2
Bedömningsgrunder för miljökvalitet
2.2.1
Förutsättningar
2.2.2
Beräkning av miljökvalitet
2.3
Indikatorer i bedömningsgrunderna
2.3.1
Antal arter/ artdiversitet
2.3.2
Relativt antal arter och biomassa
2.3.3
Medelvikt i totala fångsten
2.3.4
Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar
2.3.5
Kvot abborre/karpfiskar
3
3
3
4
5
5
5
5
6
6
6
Resultat och diskussion
6
Kort sjöbeskrivning
Provfiskeresultat
6
6
3.1
3.2
4
Tack
8
5
Referenser
8
8
9
Bilagor
2
Sammanfattning
Provfiske utfördes i Istesjön 5-8 juli 2011 för att få reda på fiskbestånden och
sjöns ekologiska status(”Hur mår sjön”).
Resultaten analyserades med EQR8, som baseras på 8 olika faktorer som
sammanvägs till ett värde som avspeglar den ekologiska statusen i sjön I Istesjön
var biodiversiteten högre än förväntat och storleksfördelningen hos de två
vanligaste fiskarterna ses som normal. Andelen potentiellt fiskätande abborrfiskar
(gös och större abborrar) är märkbart hög (44 %). Sjön visar inga tecken på
näringsbelastning, syrebrist eller försurning. Istesjön har efter provfiskeresultaten
att döma en god ekologisk status, då det sammanlagda EQR8- värdet
fastställdes till 0,51 (se nedan).
1 Inledning
Syftet med denna rapport är att redovisa provfiskeresultaten i Istesjön,
genomförda av Länsstyrelsen i Gävleborg år 2011. Detta för att få en bild av
sjöarnas miljötillstånd samt inventera fiskbestånden.
2 Material och metoder
2.1
Provfiskemetodik
Provfiskena följde den standardiserade provfiskemetodik som beskrivs i
Kinnerbäck (2001) och Handboken för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2001).
Vid ett standardiserat provfiske hämtas information om fisksamhällets struktur,
arternas förhållande till varandra, och artsammansättning samt information om
beståndsstuktur och längdsammansättning för de enskilda arterna. Denna
standardiserade metodik medför att slutsatserna som kan dras av provfisket kan
jämföras med andra provfiskade sjöar, och det ger också en möjlighet att se
förändringar i sjöns ekologi om tidigare provfisken utförts. Istesjön har dock aldrig
provfiskats tidigare.
Vi provfisket användes nät av typen ”Norden”( NORD12), vilka är 30 m långa, 1,5
m djupa och består av 12 sektioner med olika maskstorlekar från 5-55 mm
maskstolpe.
2.2
Bedömningsgrunder för miljökvalitet
För att underlätta analyser av de resultat som erhålls från miljöundersökningar
har i Naturvårdsverkets regi utarbetats så kallade Bedömningsgrunder för
miljökvalitet. Detta för att på ett objektivt sätt ha möjlighet att bedöma tillstånd och
påverkan på svenska fisksamhällen (Apelgren et al. 1999, Naturvårdsverket
1999).
3
Metoden jämför observerade värden med ett beräknat objektspecifikt
referensvärde som är baserat på data från andra sjöar och inkluderar bland annat
vattenkemi och kalkningsdata. Det ska vara möjligt att med detta index kunna
göra en bedömning med avseende på exempelvis försurning, eutrofiering eller
annan miljöpåverkan med hjälp av fisksammansättningen i sjön.
De faktorer som påverkar enskilda fiskarters och fisksamhällens struktur kan
delas in i tre grupper, abiotiska (yttre faktorer t.ex. klimat), biotiska (det
ekologiska samspelet i sjön som styrs av till exempel konkurrens och predation)
samt förändringar över tid. För att svara mot dessa faktorer har åtta variabler
utformats för att ingå i fiskindexet, EQR8: Ecological Quiality Ratio baserat på 8
indikatorer, (tabell 1).
Tabell 1: de åtta indikatorerna som ingår i EQR8. Den kursiverade beteckningen utgör variabelns
namn i bilagorna
1. Antal inhemska arter (Antal arter)
2. Artdiversitet Simpson’s D, antal individer (Diversitet antal)
3. Artdiversitet Simpson’s D, biomassa (Diversitet biomassa)
4. Relativ biomassa av inhemska arter (Biomassa)
5. Relativt antal av inhemska arter (Antal individer)
6. Medelvikt i totala fångsten (Medelvikt)
7. Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar av totala fångsten baserad på biomassa (Andel piscivorer)
8. Kvot abborre / inhemska karpfiskar baserad på biomassa (Abborre/karpfisk)
2.2.1 Förutsättningar
För att EQR8 ska kunna användas måste sjön i fråga uppfylla ett antal
förutsättning enligt nedan.
1. Sjön ska ha naturliga förutsättningar att hysa fisk, ett antagande som kan
grundas på såväl historiska data som en expertbedömning utifrån
kännedom i liknande sjöar.
2. Data är från ett standardiserat provfiske med Nordiska översiktsnät, enligt
Handboken för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2001)
3. Det finns uppgifter om sjöns höjd över havsnivån, sjöarea, maxdjup.
Årsmedelvärde i lufttemperatur och sjöns belägenhet i förhållande till
högsta kustlinjen.
Bedömningarna blir teoretiskt mer osäkra för sjöar närmare gränserna av och
utanför de intervall som ingick i referensmaterialet; höjd över havet 10-894 m
över havet, sjöarea 2- 4236 ha, maxdjup 1-65 m, årsmedelvärde i lufttemperatur 2- +8 o C.
4
2.2.2 Beräkning av miljökvalitet
Beräkningarna av EQR8 sker i flera steg och resulterar slutligen i ett p-värde
mellan 0 och 1 för varje indikator. Alla indikatorerna är dubbelsidiga vilket innebär
att de reagerar både på ovanligt höga och ovanligt låga värden. Den
sammanvägda EQR8 är medelvärdet av p-värdena och representerar en viss
ekologis status ( Tabell 2) gränserna är satta utifrån sannolikheten att felklassa
en sjö. Exempelvis är sannolikheten att opåverkad referenssjö klassas som
påverkad mindre än 5% vid EQR8 = 0.72. Vid EQR8 = 0,15 är det mindre än 10
% risk att en påverkad sjö klassas som en opåverkad referens. Vid gränsen
mellan god och måttlig status (0,46) är sannolikheten som minst att (37%) att en
sjö blir felklassad i båda grupperna av sjöar det vill säga att en påverkad sjö blir
klassad som referens och vice versa. Detta ska alltså tolkas som att ju närmare
0,46 EQR8-värdet är desto osäkrare blir klassningen.
Tabell 2: Klassning av ekologisk status
Status
EQR8
Hög
≥ 0,72
God
≥ 0,46 och < 0,72
Måttlig
≥ 0,30 och < 0,46
Otillfredsställande
≥ 0,15 och < 0,30
Dålig
< 0,15
2.3
Indikatorer i bedömningsgrunderna
2.3.1 Antal arter/ artdiversitet
Artdiversiteten beror på hur många arter som finns, och ju fler arter desto större
är diversiteten. Diversitetsmåtten beskriver också hur mängden fisk av olika arter
förhåller sig till varandra. Ett högt värde innebär att det är en jämn fördelning
mellan arternas förekomst i sjön medan ett lågt värde indikerar att en eller två
arter är dominerande. I en sjö som är utsatt för någon form av miljöstörning kan
man prediktera att diversiteten sjunker då vissa arter ökar i antal på andra arters
bekostnad. Exempelvis klarar abborre och gädda sura förhållanden betydligt
bättre mört och braxen, medan mört och braxen och andra karpfiskar gynnas i
näringsrika sjöar på bekostnad av rovfiskar. I EQR8 används Simpson’s
diversitetsindex såväl för biomassa som antal arter.
2.3.2 Relativt antal arter och biomassa
Relativt antal arter och biomassa är jämförbara med total fångst/ ansträngning i
antal och vikt och är de vanligaste måtten när man jämför provfisken mellan olika
sjöar och/eller tillfällen. De speglar i hög grad näringshalten och ökar således från
5
näringsfattiga till näringsrika sjöar. I NORS (NatiOnellt Register över
Sjöprovfisken) är medelvärdet i bottennät ca 30 individer och 1,5 kg/ nät.
2.3.3 Medelvikt i totala fångsten
Medelvikt i totala fångsten är den totala vikten av samtliga arter dividerat med det
totala antalet individer. Värdet beror på storleksstrukturen i fisksamhället och har
en indirekt koppling till åldersstrukturen. Det kan exempelvis öka vid bristande
rekrytering och minska vid högt fisketryck på små individer. Värdet kan däremot
vara lågt i näringsrika sjöar som domineras av småfisk, eller högt om biomassa
domineras av stora karpfiskar.
2.3.4 Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar
Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar indikerar avvikelser i fisksamhällets
funktion, då karpfiskar till exempel mört och braxen gynnas av näringsrika
förhållanden. Abborrar genomgår tre stadier i livet där har olika födostrategi. I
början av livet äter de främst djurplankton för att sedan övergå till bottenlevande
evertebrater (bottenfauna, insektslarver m m) och när de är ca 15 cm övergå de
till att äta fisk. Då abborren är konkurrenssvag når få individer den storleken när
bestånden av karpfiskar är högt. I sjöar som hyser stora bestånd av gös blir
andelen i regel högre. I riktigt sura sjöar kan andelen bli mycket hög, men då
beror det på utebliven rekrytering under tidigare år, och endast stora individer
finns kvar. Även det omvända är vanligt i sura sjöar, alltså en mycket låg andel
fiskätande abborrfiskar som då ofta beror på att abborren har en mycket dålig
tillväxt. Indikatorn baseras på biomassa.
2.3.5 Kvot abborre/karpfiskar
Kvoten abborre/karpfiskar baseras även denna på biomassa och reagerar både
på surhets- och närsaltsstress. Ett högt värde kan indikera surhet medan ett lågt
värde kan indikera höga närsaltshalter.
3 Resultat och diskussion
3.1 Kort sjöbeskrivning
Istesjön ligger i Bollnäs kommun i Gävleborgs Län. Sjöns yta är 153 ha stor och
relativt grund med medeldjup på 5,3 m och maxdjup på 14 m. Sjön är belägen
120 m över havet och Istesjön ingår i Ljusnans huvudavrinningsområde.
Provfisket skedde 5-8 juli 2011.
3.2 Provfiskeresultat
Provfiskeperioden inleddes 2011-07-05 och sjöns yttemperatur var då 21 o C och
bottentemperaturen var 8 o C. Siktdjupet var under provfisketillfället 1,7 m och
inget språngskikt kunde observeras.
I Istesjön sattes totalt 28 nät på olika djup enligt standardiserad metod (tabell 3). I
Istesjön sattes inga pelagiska nät då sjön är relativt grund. Pelagiska arter kan
således vara underrepresenterade i statistiken och informationen om de
6
pelagiska arterna blir begränsad. Näten lades vid skymning och togs upp
morgonen därefter.
Tabell 3: Nätens fördelning över olika djup.
Djupzon (m)
<3
3-5,9
6-11,9
12-19,9
Antal
7
9
10
2
I Istesjön fångades tio fiskarter; abborre, benlöja, braxen, gers, gädda, gös, lake,
mört, nors och siklöja (Bilaga 1) Detta lär fler fiskarter än det förväntade antalet
som var 6,5. Trots det höga antalet arter är diversitetsindex både i antal och
biomasseavseende lägre än predikterat. Detta beror på ojämn i spridning mellan
arterna. Abborre dominerar fångsten stort med 664 individer, medan det endast
fångades en nors och vardera två av lake, gädda och siklöja. Detta pekar på att
abborre är den dominerande arten i sjön. Att få individer av pelagiska arter, som
nors och siklöja, fångades beror till stor del på att sjön är relativt liten och grund
med få pelagiska delar, vilket minskar dessa fiskarters utbredning i sjön. Men de
mer pelagiska arterna blir även normalt underrepresenterade i denna typ av
provfisken då det inte sätts några pelagiska nät.
Laken är en utpräglad bottenfisk som borde vara ganska ovanlig då sjön är
grund. Gädda är ofta underrepresenterad i provfiske då den är en stillastående
fisk och ofta uppehåller sig i växtbälten och vassregioner där det är problematiskt
att lägga nät. ( Figur 1). Även viktmässigt dominerade abborre, följt av gös som
har ett litet antal stora individer.
Viktfördelning
Artsammansätting
Siklöja
Nors
Siklöja
Mört
Nors
Mört
Lake
Lake
Gös
Art
Art
Gädda
Gös
Gädda
Gers
Gers
Braxen
Braxen
Benlöja
Benlöja
Abborre
Abborre
0
0
100
200
300
Antal
400
500
600
700
20
40
60
80
100
120
140
Totalvikt (kg)
Figur 1: Art- och viktfördelning vid provfisket
Fångsten/nätansträngning var även den större än förväntat, där avvikelsen för
biomassa var högre än för antalet arter. Avvikelsen från referensvärdet kan tyda
på att sjön har relativt hög näringsbelastning och/ eller lågt fisketryck, vilket även
styrkas av att medelvikten i den totala fångsten är lägre än predikterat. ( Bilaga 2)
7
160
180
Andelen potentiellt fiskätande abborrar är högt i sjön, 44 % (Bilaga 2) och det
observerades en normal storleksfördelning bland både abborre och mört (Figur
2). I figuren visas inga individer under 5 cm. Vid provfiske tidigt på säsongen har
inte de fiskynglen växt till sig tillräckligt för att fastna i näten. Kvoten
abborre/karpfiskar är hög vilket indikerar att sjön inte är försurad men visar
tecken på näringsbelastning.
Storleksfördelning Mört
200
175
150
125
100
75
50
25
0
20
15
Antal
Antal
Storleksfördelning Abborre
10
5
0
0
5
10
15
20
25
30
35
Fler
0
5
10
15
20
Längd (cm)
Längd (cm)
Figur 2: Storleksfördelning för abborre och mört
Det sammanvägda resultatet ur EQR8 = 0,51 och statusen i sjön klassas alltså
som god.
Det finns flera indikationer på att Istesjön är näringsbelastad, exempelvis var
fångsten/ nätansträngning högre både för biomassa och antalet arter. Detta kan
även bero på ett lågt fisketryck. Trots detta hyser Istesjön många arter och en
högre biodiversitet än förväntat och storleksfördelningen hos de två vanligaste
arterna, abbotrre och mört, ses som normal vilket ger sjön en god ekologisk
status enligt EQR8.
4 Tack
Tack till alla som hjälpte till under provfisket: Sven-Olov Rylander, Per-Arne
Persson, Lars-Arne Persson, Rune Norin, Bertil Nääs , Lena Brorsdotter, Tommy
Vestersund, Tobbe Larsson, Tomas Frisk, Tomas Bergkvist, Lennart Persson,
Rickard Aurosell, Anzhelina Larsson, Mikael Persson, Jessica Karlsson.
Arbrå Östra FVF under ledning av Sven-Olov Rylander gjorde även ett mycket
bra arbete med förberedelser, lån av båtar och lokal m m.
5 Referenser
Appelberg M, Bergquist B, Degerman E. 1999. Fisk. Ur: bedömningsgrunder för
miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2 ( Ed.T.Wiederholm).
Naturvårdsverket Rapport 4921: 167-239
8
Appelberg M. 2000. Swedish standard methods for sampling freshwater fish with
multi-mesh gillnets. Fiskeriverket informerar 2000:1
Dahlberg, M. 2005. Resultat från Sötvattenslaboratoriets sjöprovfisken 2004. PM
från Sötvattenslaboratoriet, maj 2005, 12 sidor + en bilaga per provfiskad sjö.
(www.fiskeriverket.se/laboratorier/sotvatten/projekt/provfiske_karta-htm)
Holmgren K, Kinnerbäck A, Pakkasmaa S, Bergquist B,Beier U. 2006. Nya
bedömningsgrunder för fiskfaunans status i svenska sjöar. Slutrapport till
Naturvårdsverket, enligt överenskommelse Nr 5020502, dnr 235-2771-04-Me,
avseende uppdraget ” Kompletterande utredningar för revidering av
bedömningsgrunder för fisk”.
Kinnerbäck, A. 2001. Standardiserad metodik för provfiske i sjöar. Fiskeriverket
informerar 2001:2
Kinnerbäck A. 2006. Resultat från provfisken i Galvsjön 2003, Örvallsjön 2004
och Villsjön 2005. Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium.
Naturvårdsverket.1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och
vattendrag. Rapport 4913. 239 p.
Naturvårdsverket. 2001. Handbok för miljöövervakning. Undersökningstyp:
Provfiske i sjöar . Version 1.2 010820.
9
Bilaga
Totalfångst (sammanlagt för alla nät)
Totalfångst för
bottennät
Antal nät
Totalantal Abborre
Benlöja
Braxen
Gers
Gädda
Gös
Lake
Mört
Nors
Siklöja
Totalt
Totalvikt
(g)
Abborre
Benlöja
Braxen
Gers
Gädda
Gös
Lake
Mört
Nors
Siklöja
TOTALT
Medelvikt
(g)
Abborre
Benlöja
Braxen
Gers
Gädda
Gös
Lake
Mört
Nors
Siklöja
Antal/nät Abborre
Benlöja
Braxen
Gers
Gädda
Gös
Lake
Mört
Nors
Siklöja
TOTALT
Vikt/nät
(g)
Abborre
Benlöja
Braxen
Gers
Gädda
Gös
Lake
Mört
Nors
Siklöja
682933
153183
20110705
Bottennät
28
664
17
35
71
2
11
2
86
1
2
891
15724
248
2707
414
478
4430
632
1494
5
40
26172
23,68
14,59
77,34
5,83
239,00
402,73
316,00
17,37
5,00
20,00
23,71
0,61
1,25
2,54
0,07
0,39
0,07
3,07
0,04
0,07
31,82
561,57
8,86
96,68
14,79
17,07
158,21
22,57
53,36
0,18
1,43
10
Längder
(mm)
682933
Medellängd
Största längd
Minsta längd
Antal
Abborre
114
329
43
664
Benlöja
132
148
115
17
Braxen
183
327
110
35
82
122
60
71
Gädda
337
450
224
2
Gös
331
555
100
11
Lake
366
376
355
2
Mört
120
182
50
86
Nors
104
104
104
1
Siklöja
143
135
2
Gers
150
934,71
TOTALT
Fångst per nätansträngning (per nät och natt) :
682933
153183
20110705
Bottennät
Djupzon
Fångst per
nätansträngning
Antal nät
Antal
fiskar
<3 m
6-11.9 m
12-19.9 m
7
9
10
2
Abborre
45,43
35,89
2,20
0,50
Benlöja
1,86
0,33
0,00
0,50
Braxen
3,00
1,11
0,40
0,00
Gers
1,14
3,22
2,90
2,50
Gädda
0,14
0,00
0,00
0,50
Gös
0,29
0,33
0,60
0,00
Lake
0,00
0,00
0,20
0,00
Mört
9,00
1,89
0,00
3,00
Nors
0,00
0,00
0,00
0,50
Siklöja
0,00
0,00
0,10
0,50
60,86
42,78
6,40
8,00
Abborre
700,86
1 110,78
81,60
2,50
Benlöja
28,29
4,44
0,00
5,00
Braxen
189,00
100,11
48,30
0,00
3,71
14,33
19,90
30,00
Totalt
Vikt (g)
3-5.9 m
Gers
Gädda
Gös
9,00
0,00
0,00
207,50
105,00
236,67
156,50
0,00
11
Lake
0,00
0,00
63,20
0,00
Mört
159,14
36,11
0,00
27,50
Nors
0,00
0,00
0,00
2,50
Siklöja
0,00
0,00
2,50
7,50
1195,00
1502,44
372,00
282,50
Totalt
12
Bilaga 2
Antal inhemska arter
Provfiskeresultat
Referensvärde EQR8
10
6,51
Diversitet antal
Provfiskeresultat
Referensvärde EQR8
1,74
2,41
Diversitet biomassa
Provfiskeresultat
Referensvärde EQR8
2,74
2,59
Biomassa
Provfiskeresultat
Referensvärde EQR8
934,71
1142, 01
Antal individer
Provfiskeresultat
Referensvärde EQR8
31,82
23,93
Medelvikt
Provfiskeresultat
Referensvärde EQR8
29,37
46,6
Andel piscivorer
Provfiskeresultat
Referensvärde EQR8
0,44
2,28
Abborre/ karpfisk
Provfiskeresultat
Referensvärde EQR8
0,55
0,48
13