Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven
Glad, blank och lönsam – hur når man dit?
Sanna Soleskog, Boehringer Ingelheim Vetmedica, [email protected]
Sida 1 av 4
Med tuffa der i mjölkproduk onen är det nödvändigt
a alla delar av mjölkproduk onen fungerar op malt.
Kalvar upp ll e halvår är en kategori som på många
gårdar har en stor förbä ringspoten al, ur såväl llväxtoch hälsosynpunkt som för a få en ra onell skötsel.
Råmjölk, mycket mjölk, bra kra foder och en bra miljö är grundbultar i kalvuppfödningen. Hur man säkrar
grundbultarna är däremot unikt för varje gård.
Vik ga parametrar för en hög llväxt är a mjölken som
u odrats all d har rä temperatur och hanteras med
god hygien. En riskfaktor för hygienen är de automaska avskiljningar som o a förekommer när man har
mjölkningsrobot. Varm mjölk som avskiljs och fylls på i
uppsamlingskärlet många gånger under dygnet och avsaknad av kylning är en utmärkt miljö för uppförökning
av bakterier.
Väg eller mät!
Övergången till idisslare
A bli ”hemmablind” är en helt naturlig åkomma som
kan hindra möjligheter ll stora förbä ringar både i
djurhälsa och lönsamhet. En av anledningarna ll a
det är en stor varia on i kalvars hälsa och llväxt mellan
gårdar är a mätvärden och registreringar för a jämföra kalvars llväxt och hälsa o a saknas på gården. För
a veta från vilket läge förändringsarbetet börjar och
för a kunna uppska a vad man kan vinna med olika
förändringar i kalvuppfödningen måste man därför börja med a inventera nuläget. A väga kalvarna regelbundet är förstås a föredra men om ingen våg finns
kan det vara llräckligt a mäta bröstomfång. Inför en
förändring av u odring eller skötsel är det en god ide a
mäta e urval av kalvars bröstomfång före och e er förändringen är genomförd. Även hälsoläget behöver o a
inventeras med frågor som: Hur o a har gården sjuka
kalvar som behöver extra pyssel? Hur stor är kalvdödligheten?
Liksom det finns en stor förbä ringspoten al för a
höja llväxten under mjölkperioden finns det mycket
a göra för a undvika den avvänjningssvacka som
många mjölkkalvar drabbas av. A gå från enkelmagad
ll idisslare på två-tre månader är en stor utmaning
som kräver de bästa förutsä ningarna. Alla kalvar ska
enligt föreskri erna ha llgång ll e bra grovfoder
och även om grovfodret har en viss betydelse för våmutvecklingen är genom jäsning av stärkelse och protein
som våmmen framförallt utvecklas (Baldwin & McLeod,
2000). E bra kalvkra foder som kalvarna äter mycket
av och som innehåller llräckligt med smältbart protein
ger hög llväxt och gör a avvänjningssvackan undviks.
A undvika omgruppering, fly och annan stress kring
avvänjning är också vik ga faktorer för a få en fortsa
god llväxt.
Råmjölken – omöjlig att överskatta
För kalvar är an kropparna i råmjölken helt avgörande
för immunförsvaret under den första levnads den. E
o llräckligt upptag av an kroppar från råmjölken är den
vik gaste orsaken ll kalvhälsoproblem. Ru ner för a
a säkerställa a alla kalvar får llräcklig mängd råmjölk
och a den är av llräckligt god kvalitet både avseende
sammansä ning och hygien är en mycket vik g faktor
för den vidare kalvuppfödningen. Soberon et al (2013)
visade a man genom a ge 4 liter kontrollerad råmjölk
istället för 2 liter vid första givan inte bara fick en högre llväxt under kalvens första år utan dessutom en en
kra ig ökning av mjölkproduk onen under de två första
lakta onerna.
Råmjölkens kvalitet kan enkelt mätas med en refraktometer, så kallad BRIX-mätare. An kroppshalten sjunker mmarna e er kalvning även om kon inte mjölkas
(Kruse, 1970.) Det är därför vik gt a kon mjölkas så
snart som möjligt e er kalvning.
Recept för bättre tillväxt? Mer mat!
Den u odringsnivå som digare anse s som ”standard”,
det vill säga två liter mjölk två gånger per dag ger inte
kalven möjlighet a utny ja sin llväxtpoten al. En väg
a öka givan utan magstörningar är a u odra tre-fyra
gånger per dag vilket kan underlä as av a u odringsllfällena inte behöver vara jämt fördelade över dygnet.
60
Hur åstadkommer man förändring?
A råmjölk är vik gt och a en hög kalv llväxt är lönsamt och möjligt är inga nyheter. Trots det finns det
många gårdar där kalvuppfödningen inte är bra – varför
är det så? Varje gård är unik och för a säkerställa de
faktorer som ger hög llväxt och friska kalvar bör man i
rådgivningen fundera särskilt på:
• A rä förstå målsä ningen – är det ll exempel
en störningsfri och ra onell skötsel som är det
främsta argumentet? Är det möjligheten a ha färre ungdjur om kvigorna kan kalva in digare eller är
skälen ll förändring främst ekonomiska?
• Lösningen på hur mål kan uppnås (bä re råmjölksru ner ll exempel) finns hos de som arbetar dagligen med djuren – fråga hur man kan säkerställa
a alla kalvar får råmjölk istället för a berä a hur.
• Se framgången – följ upp förändringen och uppmärksamma förbä ringarna; det ger kra ll fler
förändringar.
Referenser
Baldwin, R. L., VI, and K. R. McLeod. 2000. Effects of diet
forage:concentrate ra o and metabolizable energy intake on isolated
rumen epithelial cell metabolism in vitro. J. Anim. Sci. 78:771-783.
Kruse, V. 1970a. Yield of colostrum and immunoglobulin in ca le at
the first milking a er parturi on. Animal Produc on 12, 619-626.
Soberon F., and M. E. Van Amburgh. 2013. The effect of nutrient intake
from milk of milk replacer of pre-weaned dairy calves on lacta on milk
yield as adults: a meta-analysis of current data. J. Anim. Sci. 91:706-712.
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven
Glad, blank och lönsam – hur når man dit?
Sanna Soleskog, Boehringer Ingelheim Vetmedica, [email protected]
Sida 2 av 4
SE KALVEN!
SE KALVEN!
Glad, blank och lönsam
- hur når man dit?
Sanna Soleskog, Boehringer-Ingelheim Vetmedica
Boehringer Ingelheim Vetmedica
Boehringer Ingelheim Vetmedica
SE KALVEN!
SE KALVEN!
Väg eller mät!
Inventera
Prata med rätt person
Använd rätt motivation
En god start förlänger livet
Mjölkproduktionen under 1. lakt. ökar >150 kg per 100 g daglig tillväxt
under mjölkperioden (Soberon et al., 2013)
Boehringer Ingelheim Vetmedica
Boehringer Ingelheim Vetmedica
SE KALVEN!
SE KALVEN!
Råd från expertisen...
Boehringer Ingelheim Vetmedica
Växa Sverige
Boehringer Ingelheim Vetmedica
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
61
Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven
Glad, blank och lönsam – hur når man dit?
Sanna Soleskog, Boehringer Ingelheim Vetmedica, [email protected]
Sida 3 av 4
SE KALVEN!
SE KALVEN!
Råmjölk – ingen revolution?
Otillräckligt råmjölksskydd - viktigaste orsaken till kalvsjuklighet och –
dödlighet
Råmjölk är mer än antikroppar…
± Energi
± Tarmfunktion
± Andra kroppsfunktioner
Hygien är lika viktigt som kvalitet!
Bakterier trivs i ljummen mjölk...
Boehringer Ingelheim Vetmedica
Boehringer Ingelheim Vetmedica
SE KALVEN!
SE KALVEN!
Men HUR?
Unika lösningar som ska uppfylla behoven:
- Bra kvalitet på råmjölken
- Mät BRIX
- Mjölka ur snart efter kalvning
- ALLA får råmjölk
- Hygien
Hur får man en hög tillväxt?
- man ger dem mer mat.
Boehringer Ingelheim Vetmedica
Boehringer Ingelheim Vetmedica
SE KALVEN!
SE KALVEN!
Handenpåhjärtat:När
observeradedu/gavrådomnyligen
avvandakalvarsenast...?
¥
Man går inte förbi dem
¥
¥
¥
140
120
100
80
60
40
De är inte intressanta
20
Bonden tycker inte att de är intressanta.
De är alltid mer eller mindre skruttiga
0
0
2
Boehringer Ingelheim Vetmedica
62
4
6
8
10
12
Boehringer Ingelheim Vetmedica
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
Växa Sverige
Seminarium: Djurhälsa – Framtidens Mjölkko – Kalven
Glad, blank och lönsam – hur når man dit?
Sanna Soleskog, Boehringer Ingelheim Vetmedica, [email protected]
Sida 4 av 4
SE KALVEN!
SE KALVEN!
Våmutveckling
Vill du som rådgivare förbättra
kalvuppfödningen på en gård?
- Kalvkraftfoder
- Vatten
- Stressfritt
1. Erbjud dig att gratis sköta deras kalvar
dagligen.
2. Fråga dem hur de kan göra förbättringar.
Boehringer Ingelheim Vetmedica
Boehringer Ingelheim Vetmedica
!
Frågor och egna erfarenheter?
Vad tar jag med mig?
Konsekvenser?
Prak ska idéer? Vad gör jag konkret?
Växa Sverige
Djurhälso- och U odringskonferensen 2015
63
