Ärende 6 Förutsättningar för Tillväxt och Välfärd i

Ärende 6
HSS 2011-01-17
Förutsättningar för
tillväxt och välfärd
i Halland
ARBETSMATERIAL
Version 2
Innehåll
Inledning .................................................................................................................................................. 3
1.
Region Hallands formella uppdrag .................................................................................................. 4
1.1 Hälso- och sjukvårdsuppdrag ........................................................................................................ 4
1.2 Regionalt utvecklingsuppdrag – ett statligt uppdrag .................................................................... 4
1.3 Kommunala uppdrag ..................................................................................................................... 5
1.4 Strategiska ramar för det politiska uppdraget .............................................................................. 5
2.
Trender som påverkar utvecklingen i Halland................................................................................. 7
2.1 Aspekter på globalisering .............................................................................................................. 8
2.2 Aspekter på individualisering ...................................................................................................... 14
3.
Hallands förutsättningar att möta trenderna ............................................................................... 17
3.1 Hallands strukturella förutsättningar .......................................................................................... 17
3.2 Offentliga stödsystem ................................................................................................................. 24
4. Bästa livsplatsen! - behov av utveckling............................................................................................ 27
2
Inledning
Genom att Halland bildar region förläggs tillväxt- och välfärdsfrågor i samma organisation. Det
innebär en möjlighet att koppla samman tillväxt och välfärd, att se de två begreppen som två sidor av
samma mynt. Utmaningen består av att hitta gemensamma intressen där ett utvecklingsarbete blir
ömsesidigt stärkande. Att teoretiskt finna gemensamma intressen är inte särskilt svårt, ekonomisk
tillväxt är en nödvändighet för välfärd, hälsa är en grundläggande förutsättning för tillväxt. Att även i
det praktiska utvecklingsarbetet göra den kopplingen kräver dock mer arbete. I den kopplingen finns
en potential som kraftigt kan komma att positivt påverka Hallands innevånare och Hallands
varumärke.
I juni fattar regionfullmäktige beslut om fleråriga inriktningsmål för Region Hallands verksamhet.
Beslutet ska föregås av en diskussion om de behov som finns inom Region Hallands olika
politikområden. Detta dokument ska tjäna som underlag för den diskussionen. Dokumentet inleds
med en beskrivning av de formella uppdrag Region Halland har och inom vilka strategiska ramar
organisationen verkar. I kapitel två redovisas trender i samhällsutvecklingen som påverkar
utvecklingen i Halland. Kapitel tre beskriver Hallands förutsättningar att möta dessa trender. Genom
att analysera och värdera Hallands förutsättningar att möta trenderna kan behov av utveckling inom
Region Hallands olika politikområden bedömas. Detta görs i kapitel fyra.
Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland har ett tydligt samhällsutvecklingsperspektiv. Det
innebär att behovskapitlet fokuserar på behov utifrån trender i samhället, inte på behov utifrån
enskilda aktörer.
3
1. Region Hallands formella uppdrag
I detta kapitel redovisas de formella förutsättningarna för Region Hallands verksamhet, de olika
uppdragen och de strategiska ramarna.
De halländska kommunerna och Landstinget Halland har i sina beslut om bildandet av det nya Region
Halland pekat på att en framgångsfaktor är att med ett tydligt underifrånperspektiv skapa delaktighet
och samverkan med och mellan kommunerna.
En tydligt utpekad inriktning för regionen är att ta tillvara Hallands tradition, geografiska tillgångar,
näringsliv, den goda hälsan och en framgångsrik hälso- och sjukvårdutveckling. Regionens utveckling
ska bygga på det goda arbete som gjorts och görs nära företag, invånare och andra samhällsaktörer.
Regionens utveckling ska ske med invånares och samhällsaktörers delaktighet, så att förmågan att
genom tillväxt skapa sin egen välfärd in i framtiden bygger på invånarkraft. En viktig del är att
säkerställa ett tydligt invånarfokus i allt regionen gör och att vara öppen och transparent i
verksamhet och politik. Ju fler engagerade och delaktiga invånare och företagare regionen har som
bidrar till utveckling, desto starkare blir regionen att möta framtidens utmaningar.
1.1 Hälso- och sjukvårdsuppdrag
Region Halland ska verka för en god hälsa hos invånarna i Halland. För att uppnå en god hälsa ska
regionen se till att invånarna får en säker och effektiv hälso- och sjukvård med hög kvalité utifrån sina
behov.
Region Hallands uppdrag och ansvar för hälso- och sjukvård regleras framförallt av kommunallagen
och hälso- och sjukvårdslagen.
HSL § 2,7,8:
 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela
befolkningen
 Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilde människans
värdighet
 Den som har störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde i vården
 Regionen ska planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av
sådan vård
 I planeringen och utvecklingen av vården ska Regionen samverka med andra samhällsorgan,
organisationer och privata vårdgivare
1.2 Regionalt utvecklingsuppdrag – ett statligt uppdrag
Det som gör oss till region regleras i lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län som riksdagen
fattade beslut om den 3 juni 2010. I denna ger oss staten ansvaret för regionalt tillväxtarbete och
transportinfrastruktur. Det regionala tillväxtarbetet innebär att vi ska utarbeta och fastställa en
strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin. Det innebär
också att vi ska besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete. Lagen
ger oss också ansvar för att upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. En
tredje och viktig uppgift som styrs av den aktuella lagen är att vi ska samverka med länets
4
kommuner, länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter. Vi ska också samråda med
företrädare för berörda organisationer och näringslivet i Halland.
Andra statligt reglerade uppdrag som vi ansvarar för och som främjar den regionala utvecklingen är
kollektivtrafik och kultur. Genom att vi har det regionala utvecklingsansvaret är vi också delaktiga i
att genomföra EU:s sammanhållningspolitik. Till dessa uppdrag kommer ytterligare politikområden
som främjar den regionala utvecklingen och som Region Halland valt att prioritera – folkhälsa, EUfrågor, högskolefrågor, miljö och egna skolor.
1.3 Kommunala uppdrag
Region Halland har ansvar för de frågor som tidigare låg på Kommunförbundet Halland. Det handlar
om kommunal omvärldsanalys, kommunal intressebevakning och kommunal samverkan.
Verksamheten regleras i den överenskommelse om kommunberedning som antagits av de halländska
kommunerna och Region Halland. Vårt uppdrag är att främja kommunal samverkan för att utveckla
och effektivisera den kommunala verksamheten. Denna samverkan ska grundas på FoU, ny kunskap,
analys samt omvärlds- och intressebevakning.
1.4 Strategiska ramar för det politiska uppdraget
När vi genomför vår politik gör vi det inom strategiska ramar som beslutats på europeisk, nationell
och regional nivå. Dessa strategier bildar samtidigt en grund för vårt samarbete med andra regioner i
Sverige och övriga Europa.
EU:s övergripande strategi är Europa 2020, som ligger till grund för långtidsbudgeten och för den
kommande sammanhållningspolitiken 2014-2020. Strategin innehåller tre prioriteringar:



Smart tillväxt – utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation
Hållbar tillväxt – främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi
Tillväxt för alla – stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell
sammanhållning
Den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 20072013. Detta är Sveriges strategi för sammanhållningspolitiken, och den prioriterar följande områden:





Innovation och förnyelse - innovativa miljöer och entreprenörskap
Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud
Tillgänglighet - regionförstoring och ett utvecklat informationssamhälle
Strategiskt gränsöverskridande samarbete
Glest befolkade områden i norra Sverige och storstädernas förutsättningar
Vår regionala utvecklingsstrategi ”Halland – bästa livsplatsen” innehåller 15 strategier som samlas
under fyra rubriker:
Här förverkligar vi bodrömmar
 Bästa boendemiljöerna
 Attraktiva stadsmiljöer
 Attraktiv landsbygd
 Kulturens kraft
5
Här bygger vi företag med kunskap
 Entreprenörskap och innovationer
 Balans mellan näringsliv och utbildning
 Mångfalden som tillgång
Här skapar vi fördelar av läget
 Strategiska allianser
 Ledarskap
 Bilden av Halland
Grundläggande förutsättningar
 God hälsa
 En god miljö
 God välfärdsservice
 Ett jämställt Halland
 Tillgänglighet
Nationell styrning av hälso- och sjukvård består av riktlinjer från Socialstyrelsen, Läkemedelsverket
och Statens beredning för medicinsk utvärdering. Som exempel kan nämnas nya nationella riktlinjer
för sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård, riktlinjer för hjärtsjukvård och för missbruks- och
beroendevård.
6
2. Trender som påverkar utvecklingen i Halland
I det föregående kapitlet gavs en beskrivning av de formella ramarna för Region Hallands
verksamhet. I detta kapitel beskrivs de trender som övergripande påverkar utvecklingen i samhället.
Kapitlet är en uppdatering och utveckling av den trendanalys som låg till grund för utarbetandet av
den regionala utvecklingsstrategin ”Halland – bästa livsplatsen”. Bland annat har EU:s omfattande
trendanalys från Femte sammanhållningsrapporten tagits i beaktning. Underlagen för trendanalysen
finns redovisade i källförteckningen.
Trendanalysen tar sitt avstamp utifrån två övergripande trender, globalisering och individualisering.
De kan beskrivas som breda samhälleliga processer som kan relateras till en rad olika aspekter och
som påverkar de grundläggande förutsättningarna för tillväxt och välfärd. Avsnitt 2.1 och 2.2
beskriver aspekter på trenderna.
Kategoriseringen i två övergripande trender utgår från att det finns skillnader i drivkrafter mellan de
bägge. Skillnaderna i drivkrafter till trots är de båda djupt sammanflätade. Individualiseringen har
förstärkts av globaliseringen; och till sin natur kan individualiseringen både vara en motkraft till, och
en förstärkning av, globaliseringen. Därför kommer avsnittet om individualisering att göra flera
hänvisningar till globaliseringen och vice versa.
Begreppet globalisering är väldigt brett till sin karaktär, det går att relatera politiska, kulturella och
ekonomiska aspekter till begreppet. Förenklat kan globaliseringen beskrivas som en process som
knyter länder närmare varandra genom ett ökande antal transaktioner mellan länder. Exempelvis
uttryckt som handel, direktinvesteringar, kapitalflöden, arbetskraftsrörlighet, resande, eller utbytet
av information och teknologi. Sedan Berlinmurens fall har denna process varit accelererande. Dess
drivkrafter har varit systematiska avregleringar av marknader, borttagandet av handelshinder,
integreringen av nya länder i världsekonomin, samt utvecklingen och tillgängliggörandet av
informations- och kommunikationsteknologin.
Den andra övergripande trenden, individualisering, avser en förflyttning från kollektiva till
individuella värderingar. Det är en process vars drivkrafter är en ökad välfärds- och utbildningsnivå i
samhället, något som globaliseringen har varit en bidragande faktor till. Trenden innebär att
individuella behov ges större betydelse i livets alla delar och att människor i allt mindre grad inrättar
sig i givna strukturer och roller. Allt färre engagerar sig i exempelvis föreningsliv eller organiserar sig i
politiska partier. Andra uttryck för individualiseringen är en ökad mångfald avseende hur människor
lever sina liv, här åsyftas familjebildningar, religionsinriktningar och andra livsstilsrelaterade val.
Sökandet efter en egen identitet och egna livsprinciper är en central del av individualiseringen.
Sverige intar en extremposition vid en internationell jämförelse vad avser individuella värderingar.
Individualiseringen innebär en ökad förväntan från människor att bli bemötta utifrån sina egna
förutsättningar. Den innebär förändrande krav på företag och myndigheter att tillhandahålla
skräddarsydda lösningar.
7
2.1 Aspekter på globalisering
Det finns en mängd av aspekter på globaliseringen. De aspekter som tas upp här är de som bedöms
ha stor relevans för Region Hallands arbete.
EU:s betydelse
EU-samarbetet ökar i betydelse för regioner i Europa. Enligt SKL:s undersökning påverkas så mycket
som 60 procent av alla beslut som fattas på lokal och regional nivå direkt eller indirekt av EUsamarbetet. Detta hänger samman med att EU-samarbetets innehåll, framförallt regionalpolitiken,
blir allt mer relevant och av direkt betydelse för regionerna. Dessutom har den regionala nivåns
inflytande ökat generellt.
Regionernas ökade betydelse i Europa - Regionernas ökade betydelse i Europa är en trend som går
långt tillbaka i tiden och i flera europeiska länder var regionalismen ett sätt att säkra demokrati och
förankring i tidigare mer centraliserade totalitära regimer. Inom EU-samarbetet är närhets- eller
subsidiaritetsprincipen en viktig grundläggande princip för hur samarbetet ska gå till i praktiken.
Genom närhetsprincipen vill man säkerställa att EU-frågor hanteras så nära medborgarna som
möjligt på den lokala och den regionala nivån och på den europeiska nivån endast när det finns ett
tydligt mervärde av det.
Allt fler regioner arbetar för att hävda sina regionala intressen, både på egen hand och i samarbete
med andra regioner, för att påverka EU:s politik. Generellt har regionernas bevakning av EUsamarbetet och påverkansarbete gett dem ökat inflytande.
Samtidigt har EU öppnat upp sitt samarbete och söker på olika sätt att involvera den lokal och
regionala nivån. Kommissionen bjuder in till öppna samråd i viktiga frågor och Regionkommittén,
som representerar lokala och regionala intressen i EU, rådger Kommissionen, Europaparlamentet och
Ministerrådet i frågor som direkt berör regioner och kommuner.
EU:s starka betoning på regionernas betydelse har sin motsvarighet inom det sociala området i
Sverige. Sedan ett par år har de statliga satsningarna inom det sociala området alltmer betonat den
regionala nivån. SKL och Regeringen har ingått en överenskommelse om en plattform som ska ligga
till grund för de fortsatta statliga satsningarna på regionala stödstrukturer för en evidensbaserad
praktik inom socialtjänsten.
Sverige har under de senaste tio åren tagit viktiga steg mot ett stärkt regionalt utvecklingsarbete
genom att främja förutsättningarna för tillväxt i alla typer av regioner och genom att stärka de
regionala aktörernas roll i arbetet. OECD konstaterar i sin rapport Territorial Review Sweden att de
nuvarande justeringarna i rollfördelningen mellan stat, region och kommun, är en pågående process
som måste drivas vidare.
Sammanhållningspolitikens ökade betydelse för regionalt utvecklingsarbete - Ett politikområde
inom EU som har stor direkt påverkan på den lokala och regionala nivån i Europa är EU:s politik för
ekonomisk, social och territoriell sammanhållning; sammanhållningspolitiken. Det är också ett
politikområde som tydligt binder ihop det lokala och regionala perspektivet med det europeiska.
Detta genom att sammanhållningspolitiken ger regionerna betydande utvecklingsmöjligheter.
Samarbeten med andra regioner i Europa i strukturfondsfinansierade projekt visar sig ofta i
förlängningen leda till en ökad förståelse och acceptans för EU-samarbetet.
Från att sammanhållningspolitiken tidigare har haft huvudfokus på ekonomisk och social
sammanhållning och utjämning i Europa, har den nu också territoriell sammanhållning som
långsiktigt mål. Den territoriella aspekten innebär att sammanhållningspolitiken tar sin utgångspunkt
8
i varje regions förutsättningar. Utmaningen ligger i att nyttja den regionala potentialen. Territoriell
sammanhållning förutsätter därför ett kraftfullt lokalt och regionalt utvecklingsarbete.
EU:s ökade betydelse för hälso- och sjukvården - Även om varje EU-land själv bestämmer över sin
hälso- och sjukvård, koordineras vissa delar av hälso- och sjukvårdsarbetet inom ramen för EUsamarbetet som ett komplement till det nationella arbetet.
Genom det europeiska sjukförsäkringskortet har det redan blivit lättare att söka vård i andra EUländer. Genom patientrörlighetsdirektivet försöker man vidare stärka patienters rättigheter när de
söker vård i andra medlemsstater. Det långsiktiga målet är att vården ska ske på lika villkor för hela
befolkningen, oavsett var i EU patienten får vård. Direktivet kommer att klargöra patientens
rättigheter att söka och få ersättning för vård i andra medlemsländer, liksom alla EU-länders
skyldigheter vad gäller kvalitet och säkerhet i vården.
Andra exempel på hur EU ökar sin betydelse också inom hälso- och sjukvården är organdirektivet
som syftar till att göra organdonation och transplantation inom EU säkrare och enklare. Även om
Sverige redan uppfyller de flesta krav som föreslås kan en gemensam EU-lagstiftning ge en bättre
grund för samarbete. Inom ramen för tillväxtstrategin Europa 2020 har en särskild digital agenda
tagits fram. Där pekas e-hälsa ut som ett nyckelområde för att tillvarata de ekonomiska och sociala
vinster som en digital inre marknad kan ge. EU:s digitala agenda lyfter betydelsen av att utveckla ehälsovårdssystemet i Europa, vilket väl sammanfaller med de EU-standarder och tester som görs av
elektroniska patientöversikter och e-recept.
Längst har EU-samarbetet kommit inom folkhälsoområdet där man bland annat tagit fram en
gemensam folkhälsostrategi och har ett program för att stödja projekt som rör folkhälsa.
Globaliseringens påverkan på näringsliv och organisationer
För det svenska näringslivet har globaliseringen inneburit stora förändringar. Sveriges ekonomi är, i
egenskap av en av världens mest exportberoende ekonomier, intimt knuten till utvecklingen i
världsekonomin. Näringslivets export representerar över 50 procent av BNP och hälften av alla
sysselsatta i näringslivet är anställda i företag som verkar på internationella marknader. Därför
påverkas det svenska näringslivet kraftigt av utvecklingen i omvärlden. Globaliseringen påverkar även
organisationer, i många fall på ett liknande sätt som näringslivet.
Globaliseringen har varit en starkt bidragande orsak till Sveriges goda ekonomiska utveckling från
mitten av 1990-talet. Den kraftiga marknadstillväxten i världen har gynnat svensk ekonomi. Det
omvända förhållandet är emellertid också giltigt, när efterfrågan i världsekonomin sjunker vänds
exportberoendet till en svaghet.
Globaliseringens effekter på företag och organisationer beskrivs i fyra avsnitt, ökat omvandlingstryck,
ökad betydelse av kunskap, ökad specialisering och tjänstefiering.
Ökat omvandlingstryck - Företag och organisationer är beroende av att erbjuda en produkt, en vara
eller en tjänst. För företag sker det utifrån rådande marknadsförhållanden i konkurrens med andra
företag. Även för organisationer som hälso- och sjukvård blir detta i ökad utsträckning relevant.
Globaliseringen har ökat förändringstakten på de flesta marknader. Dels som en följd av att
information, varor, kapital, tjänster och människor snabbare och lättare rör sig mellan länder, dels
eftersom produktlivscyklerna har kortats på grund av teknisk utveckling. Marknadsförhållandena
påverkas därför av ett ökande antal faktorer som samspelar och bestämmer förutsättningarna för
det enskilda företaget eller organisationen. För teknikintensiv verksamhet innebär detta att
investeringar i utrustning får kortare livslängd.
9
Avregleringar och en ökad ekonomisk integration av länders ekonomier har förändrat marknadsförhållandena genom att i många fall öka konkurrensen. Det har tvingat företag och organisationer
till ett kontinuerligt förändringsarbete. De företag som inte kan konkurrera slås ut; en
anpassningsprocess som kallas näringslivets strukturomvandling. Hur en ekonomi klarar att hantera
ett ökat omvandlingstryck beror på dess omställningsförmåga. Omvandlingstrycket kommer att öka
ytterligare i takt med att tillväxtekonomier i Asien och Sydamerika utvecklas och i mindre
utsträckning konkurrerar med låga kostnader.
Ett mått på näringslivets strukturomvandling är relationen mellan hur många arbetstillfällen som
skapas i nya och befintliga företag och hur många arbetstillfällen som försvinner i nedlagda och
befintliga företag. I Sverige försvinner 300 000 arbetstillfällen varje år, ungefär lika många nya
skapas. På detta sätt anpassar sig näringslivet till teknologiska förändringar och rådande
marknadsförhållanden. Omvandlingen resulterar i att resurser omfördelas från lågpresterande delar
av näringslivet till delar av näringslivet som genererar ett högre förädlingsvärde. Att den
omfördelningen sker är oerhört viktigt för att en ekonomi ska kunna dra nytta av globaliseringen och
bibehålla och utveckla välfärden. Omvandlingen innebär också att kraven på kunskap förändras
kontinuerligt. Vissa yrken försvinner, nya tillkommer.
En snabb förändringstakt ökar betydelsen av kunskap - I en omvärld med högt omvandlingstryck är
strukturomvandling en oundviklig process. Omvandlingen bär dock alltid med sig kostnader för
samhället, exempelvis genom arbetslöshet och ohälsa. Kostnadernas storlek beror på den förmåga
till omställning som finns i ett samhälle. Den omställningsförmågan är tätt sammanlänkad med
kunskap och kompetens. I takt med att förändringstakten ökar kommer omställningsförmågan att bli
allt viktigare.
Vilken typ av kunskap är det då som kommer få ökad betydelse? En ökad förändringstakt kommer
öka efterfrågan på kompetenser såsom inlärningsförmåga, kritiskt tänkande, initiativförmåga,
problemlösningsförmåga, förmåga att hantera stora mängder information samt kommunikationsförmåga. I den sistnämnda kategorin ingår goda språkkunskaper.
Konsekvensen av en ökad betydelse av kunskap är en starkare koppling mellan kunskap och en
individs lön. Det kommer att bli svårare att utjämna skillnaderna mellan låg- och höginkomsttagare
allteftersom konkurrensutsättningen ökar eftersom löner inte kan skilja sig västentligt från andra
länder för en given produktivitet. Generellt kan det sägas att ju mer arbetsintensiv produktion, desto
högre tryck nedåt kommer lönerna att utsättas för på grund av ökad konkurrens. Den ökade
lönespridning kommer att utsätta industrialiserade länder, särskilt Sverige med en sammanpressad
lönestruktur, för ökade sociala spänningar. Den svenska ekonomins omställningsförmåga kommer att
vara vital för att undvika att de sociala klyftorna ökar.
Inom EU möts ovanstående utmaning med ett framväxande synsätt som kallas kunskapstriangeln.
Den utgår från tre fundament; forskning, innovation och utbildning. Tillväxt och utveckling påverkas i
en allt högre utsträckning av att forskning, innovation och högre utbildning samspelar.
Ökad specialisering förändrar hur företag och organisationer organiserar sig - Den ökade
konkurrensen har ökat de krav som ställs på ett företags innovationsförmåga, omställningsförmåga
och effektivitet. Det har pressat företag till specialisering och därmed tvingat fram en förändring vad
avser hur företag organiserar sig. Idag existerar inte det stora företag som ensamt håller ihop en hel
värdekedja. Istället har nätverksorganisationer uppstått, vilket i korthet innebär olika former av
organiserat samarbete mellan självständiga företag för att producera varor och tjänster. Genom
nätverksorganisationer skapas stora, ibland transnationella, värdeskapande system där olika företag
10
innehar specialiserade roller. Genom att organisera sig i nätverk delar flera företag på de risker som
en ökad förändringstakt på marknader innebär.
Den ökade specialiseringen påverkar hälso- och sjukvården på ett liknande sätt. Vårdkedjan
fragmenteras och ökade krav ställs på samverkan och samordning för att hålla den samman.
Vårdkedjan blir också allt mer transnationell på grund av de höga tekniska och kunskapsmässiga krav
som ställs på specialiserad vård. De ökade kraven har drivit fram konkurrens- och kundvalsmodeller
inom hälso- och sjukvård.
Tjänstefiering - Förändringen av hur exempelvis företag organiserar sig i nätverk drivs av ökade krav
från omvärlden. Det har inneburit en förändrad syn på vad som är värdeskapande. I en
nätverksorganisation möjliggörs ett innovativt arbete längs hela värdekedjan genom att
specialiserade företag bidrar med nya lösningar som ökar kunderbjudandets sammanlagda värde.
Det kan beskrivas som en tjänstefiering av näringslivet. De förändrade kraven från omvärlden
innebär också ökade förväntningar på vad hälso- och sjukvården anses ska leverera. Mjuka frågors
betydelse, såsom bemötande, blir allt viktigare för en patients upplevelse av vården. Det sistnämnda
har en koppling till de ökade krav som ställs på företag och organisationer på grund av
individualiseringen vilket beskrivs mer detaljerat i avsnitt 2.2.
Hur tjänstefieringen går till kan exemplifieras genom hur tjänsteföretag samspelar med traditionella
industriföretag. Tjänsteinnovationer utvecklar industriföretag bland annat genom att introducera nya
lösningar i hela värdekedjan. Det kan handla om kundnära eller organisatoriska innovationer.
Exempel på kundnära innovationer kan vara ett nytt betalningssystem eller system för vård av
kundrelationer. Exempel på organisatoriska innovationer i andra änden av värdekedjan kan vara ett
nytt logistiksystem. Sådana tjänsteinnovationer upphandlas av exempelvis traditionella
industriföretag för att öka kundvärdet på deras produkt. En innovativ tjänstesektor är därför viktig
för den traditionella industrins konkurrenskraft, men också för en effektiv hälso- och sjukvård.
Teknikutveckling
Den tekniska utvecklingen i samhället är ständig och samhället påverkas på alla plan av tillkomsten av
nya lösningar och innovationer. En tilltagande globalisering med ökade transaktioner över
nationsgränser främjar teknikutveckling. En konkret effekt av teknikutvecklingen är allt kortare
produktcykler.
Teknikutveckling sker inom alla områden och det är problematiskt att lyfta fram något specifikt som
är mer intressant eller relevant än något annat. Det som är av intresse utifrån en bred
omvärldsanalys är utveckling av teknik som är tillämpbar inom en rad olika områden. Ett intressant
exempel att lyfta utifrån det perspektivet är nanoteknik.1
Globaliseringsrådet bedömer att på medellång sikt kommer nanoteknik att driva investeringar. Den
bedömningen förstärks av att forskare hävdar att nanotekniken kommer att innebära en ny
industriell revolution, på samma sätt som elektriciteten och datorn en gång gjorde. Nanoteknik är
tillämpbart på ett otal olika områden. Branscher med särskilt goda förutsättningar är material- och
förpackningsindustrin, läkemedel och telekommunikation.
För hälso- och sjukvården leder den tekniska och medicinska utveckling till att allt fler tillstånd kan
diagnosteras och behandlas. Inom läkemedelsområdet kommer nya och oftast dyra
specialistläkemedel inom områden som reumatologi, onkologi och hematologi.
1
Nanotekniken avgränsas till teknik eller tekniska detaljer som är mellan en och 100 nanometer. En nanometer
mäter en miljarddels meter.
11
Kommunikation och medievanor
Den tekniska utvecklingen har förändrat möjligheterna till kommunikation och dramatiskt ökat
tillgängligheten till information. Just denna specifika teknikutveckling har varit en av globaliseringens
starkaste drivkrafter. Även hur vi konsumerar information och kommunicerar är i förändring.
Tillgången till internet är idag nästan total och användningen ökar fortfarande. I takt med att mediet
tillgängliggörs, via bärbara datorer, trådlösa nätverk och mobiltelefoner, ökar också dess olika
tillämpningar. En mångfald av informations- och kommunikationskanaler har växt fram med internet
som plattform. Exempelvis har användningen av sociala medier ökat kraftigt. Sociala medier innebär
nya möjligheter att bygga relationer, sprida och hitta kunskap samt lösa problem och används av
individer såväl som av företag och organisationer.
Teknisk innovation leder till industriell revolution med en fördröjning på ett antal decennier. Den
generation som nu växer upp är den första som gör det med internet omkring sig från födseln.
Åldern för när människor börjar använda internet har trendmässigt sjunkit under 2000-talet. 2010
har hälften av en årskull börjat använda internet när de är knappt fyra år gamla. Detta skapar
förväntningar på samhället att vara på samma nivå. Således talar mycket för att vi bara har sett
början på hur samhället kommer att förändras som ett resultat av informationsteknologin.
Utvecklingen av internet skapar nya förutsättningar för både företag och individer. Produktutveckling
i virtuella miljöer praktiseras redan idag och möjligheterna till att använda virtuella världar för att
koppla företag och organisationer till nya kompetenser och samarbeten ökar i takt med den tekniska
utvecklingen och ökad användning. Virtuella produkter och virtuella betalningsmedel är ingen
science fiction, där social aktivitet finns, dit kommer även ekonomisk aktivitet.
En aspekt på ovanstående är att med ökad tillgänglighet exponeras människor potentiellt för allt mer
information och även för andra kulturyttringar. Det sker en demokratisering av kunskap. För många
är detta en möjlighet, medan det för vissa är skrämmande att betrakta världen i dess fulla
komplexitet. Globaliseringen gör att delar av världen integreras och tar avstånd från varandra på
samma gång.
Miljö och klimat
Den industriella utvecklingen har varit, och är fortfarande, energikrävande. Detta har inneburit stora
påfrestningar på miljö och klimat, ibland med ödesdigra konsekvenser. Klimatförändringen utgör ett
direkt hot främst mot utvecklingsländer, men effekterna bedöms bli omfattande även för Europa och
Sverige, exempelvis konkretiserat som höjd havsnivå och höjd medeltemperatur. Höjning av
havsnivån kan komma att påverka kustboendet och upplevelseindustrin negativt.
Kopplat till globaliseringen finns även den ökade tillgången på information. Den har bidragit till att
skapa ett medvetande hos konsumenter kring miljöfrågor. Detta har i sin tur inneburit ett ökat tryck
på företag att arbeta aktivt för att sträva mot klimatneutralitet. Detta fångas upp av begreppet
Corporate Social Responsibility, CSR. Mer om CSR står under individualiseringsavsnittet och den
ökade tillgången till information.
Internationell rörlighet - migration och resande
Globaliseringen ökar den internationella migrationen. Migration för med sig potentiella effekter på
ett lands utveckling. Invandring kan tillföra kompetens samtidigt som utvandring kan innebära att
efterfrågad kompetens försvinner. Så kallad cirkulär migration, eller upprepande flyttningar, kan i
många fall bidra positivt till både ursprungslandet och destinationslandet genom ökade kontakter
mellan länder och förbättrade förutsättningar för handel. Migrationsmotiven varierar, men under
12
2000-talet har den betydande delen utgjorts av anhörig- och flyktinginvandring. Konflikter,
exempelvis i Irak och Somalia, ligger i många fall bakom migrations- beslutet.
Begreppet migration är i det allmänna medvetandet starkt bundet till flyktinginvandring. Det är ett
alltför snävt perspektiv. Ett annat vanligt förekommande motiv är arbetsinvandring, något som också
givetvis för med sig anhöriginvandring. Exempelvis är en aktuell global migrationsström högutbildade
och studenter från Kina och Indien, en trend som ökar den internationella konkurrensen om
spetskompetens. Ett ökat tryck på politiken finns för att förbättra förutsättningarna att attrahera
internationell spetskompetens till Sverige.
2008 genomfördes en arbetskraftsinvandringsreform som har förenklat för medborgare utanför
EU/ESS att legalt flytta till Sverige och arbeta. Reformen innebär att det är arbetsgivarens bedömning
av om det finns behov av att rekrytera utländsk arbetskraft som är utgångspunkt när ärenden om
uppehålls- och arbetstillstånd handläggs. Bakgrunden till reformen är dels den kortsiktiga brist på
arbetskraft som finns på arbetsmarknaden i vissa sektorer, dels den långsiktiga utmaningen som den
demografiska utvecklingen utgör för ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart välfärdssystem.
Ett resultat av migrationen är en allt större kulturell och social mångfald i samhället. Befolkningen i
Sverige blir allt mer mångfacetterad vad avser etnicitet, religionsinriktning eller politisk tillhörighet.
Migration innebär ett större flöde av människor in till Sverige. Tillsammans med ökad rörlighet
uttryckt i ett allt mer intensivt resande ökar antalet människor i Sverige som varit sjuka utomlands
och fått behandling med antibiotika. En effekt av det är att vårdrelaterade infektioner ökar som en
följd av överdosering av antibiotika vid sjukdom i ett annat land. Detta har effekter på vårdens
säkerhet. En säker hälso- och sjukvård är, tillsammans med tillgängligheten, en viktig fråga för
vårdens förtroende och trovärdighet gentemot befolkningen.
13
2.2 Aspekter på individualisering
Som tidigare nämnts har individualiseringen förstärkts av globaliseringen. Mer specifikt, den ökade
välfärds- och utbildningsnivån i samhället som globaliseringen har bidragit till har förstärkt
individualiseringen. Precis som med fallet globaliseringen finns många aspekter på individualisering.
De aspekter som tas upp bedöms ha relevans för Region Hallands arbete.
Upplevelser - konsumentpreferenser i rörelse
I takt med en ökad välfärd och att det blivit allt enklare att tillgodose de mest grundläggande
behoven har betydelsen av upplevelser ökat. Trenden kan beskrivas som en förflyttning från
behovsorientering till begärsorientering. Detta kan exemplifieras på många sätt, en växande
efterfrågan på estetiskt kirurgi är ett uttryck, men efterfrågan på upplevelser inbegriper allt från
vardagskonsumtion till bostadsinvesteringar. Förutom att vi är beredda att betala mer för
upplevelser disponerar vi också mer fritid för att ta del av dem. En ökande grupp söker upplevelser
som ett led i personlig utveckling. En aspekt på upplevelser är att varumärken ökar i betydelse. Via
konsumtion uttrycker människor vilka de är vilket stärker upplevelsen, eller värdet, av att konsumera
en vara eller tjänst.
Upplevelser är också något som uppfattas som äkta, en motkraft till en värld av varumärken,
ombytlighet, virtuella verkligheter, snabba klipp, informationsflöden och reklam. En vara behöver
därför också erbjuda en känsla av unicitet och upplevelse. Denna efterfrågan på upplevelser möts
bland annat genom att kulturella eller konstnärliga värden adderas till en vara eller tjänst.
Konsumentpreferenser i förändring accentuerar därför betydelsen av att kombinera olika
verksamheter. Detta leder till branschöverskridande samarbete i näringslivet, samt till samarbete
mellan näringsliv och kulturella verksamheter.
Ökad tillgång till information
Den goda tillgången till information är ett resultat av utvecklingen av informationsteknologin, en av
globaliseringens starkaste drivkrafter. Den har rubbat det informationsövertag som företag och
organisationer tidigare hade gentemot sina målgrupper. På företag har det ökat trycket att ta ett
socialt ansvar. Den ökade tillgången på information ökar möjligheterna att göra konsumtion till
identitetsmarkör.
Ett begrepp som fångar detta ökande konsumenttryck på företag att ta ett socialt ansvar är CSR,
Corporate Social Responsibility. Konkret innebär ett socialt ansvar att respektera mänskliga
rättigheter, grundläggande arbetsrättprinciper och grundläggande miljöstandarder. Fler och fler
företag kommunicerar hur de gör detta genom CSR-policys. Sociala medier används i hög
utsträckning för att kommunicera CSR-policys.
Tillgången till information reducerar allt mer det kunskapsövertag som tidigare präglat relationen
mellan vårdpersonal och patient. Patienter blir mer och mer kunniga och ställer allt högre krav. I
kombination med en minskad tilltro till auktoriteter har det förändrat vårdpersonals arbetssituation.
På ett mer övergripande plan har den ökade tillgången till information varit en, av flera, bidragande
faktorer till en förflyttning vad avser hur patienter definierar sig själva. Från vårdtagare till
hälsokonsumenter. En förflyttning som förändrat förutsättningarna för vården. Resultatet är ett
tilltagande glapp mellan medborgares krav på välfärden och vad välfärden klarar av att leverera.
Boendemiljöns betydelse
Boendet får relativt arbetet en allt större betydelse som värdeskapare och identitetsmarkör i
människors liv. Det innebär att boendemiljön blir allt viktigare i jämförelse med var en individs
14
arbetsplats är belägen. Utvecklingen går från ett arbetsplatsbaserat boende till ett boendebaserat
arbetsliv. Förbättrade möjligheter till pendling i kombination med att informationsteknologin
möjliggör arbete hemifrån har medfört att boendet i allt mindre utsträckning påverkar utsikten till att
få arbete.
Ökad befolkningskoncentration till delar av Sverige
Globaliseringen har utsatt näringslivet för ökad konkurrens, vilket har tvingat fram en ökad grad av
specialisering. Detta har även koncentrerat ekonomisk aktivitet till primärt storstäderna och
sekundärt till mellanstora städer med regionala högskolor. Samtidigt har individualiseringen
förändrat synsättet på hur människor vill bo. Konsekvensen av mötet mellan en förtätad
koncentration av ekonomisk aktivitet och individualiseringens effekter på boendemiljöns betydelse
är en ökad rörlighet, framförallt uttryckt i arbetspendling. Höga bostadspriser i storstäderna stärker
ytterligare trenden att allt fler pendlar, och både dagpendling och veckopendling ökar. Den ökade
pendlingen har resulterat i förstorade arbetsmarknadsregioner. Rörligheten ger inkomster till
områden utanför storstädernas centrum och bidrar till en utjämning av skillnaderna, ekonomiska
såsom kulturella, mellan stad och landsbygd. Dock sker den utjämningen framför allt i regioner med
gynnsamt geografiskt läge och goda kommunikationer. I regioner med sämre förutsättningar för
rörlighet kommer befolkningen trendmässigt att minska. Befolkningen koncentreras därför i allt
större utsträckning till områden där förutsättningarna för rörlighet är störst.
Sveriges befolkning koncentreras allt mer till
två större och storstadsdominerade områden.
Det är Stockholm – Mälardalen –
Östergötland och Göteborg – Halland Öresundsregionen. Under 2000-talet har
dessa två områden ökat sin folkmängd med
över 450 000 invånare medan resten av
landet totalt sett har en oförändrad
folkmängd. Utanför de två tillväxtområdena
är det regionala centra med universitet eller
högskola som växer.
Hälsa och välbefinnande
Medvetenheten om hälsans betydelse för det allmänna välbefinnandet ökar. Att leva hälsosamt är en
livsstil för många människor. Dock ökar hälsoklyftorna i samhället. Hälsan förbättras förvisso för alla
grupper, men förbättras i betydligt mindre utsträckning för samhällets mest utsatta grupper. Hälsa är
med andra ord ojämlikt fördelad och socioekonomisk tillhörighet har stor betydelse.
Det finns ett starkt samband mellan samhälle, individ och hälsa. De två breda pågående processerna,
individualiseringen och globaliseringen, har i vissa avseenden förbättrat hälsan, men i andra
avseenden verkat i motsatt riktning. Ett exempel är att individualiseringen har bidragit till fler
valmöjligheter i livet. Fler möjligheter ställer förändrade krav på individer; plötsligt krävs ett aktivt
15
val. Förmågan att hantera den situationen har inte utvecklats i samma takt som de nya möjligheterna
tillkommit. En ökad psykisk ohälsa, uttryckt som nedstämdhet, oro eller sömnsvårigheter, hos unga
människor är en av många konsekvenser av den utvecklingen.
För en individs hälsa är en känsla av sammanhang viktig. Människor vill ha kontroll över och kunna
påverka sin livssituation. Föregående avsnitt om globaliseringen påvisade en accelererande
förändringstakt, på marknader och i samhället. Arbetslivet ställer allt högre krav på förmåga att tolka
och lösa problem, vilket kan upplevas som stressande om inte individen kan möta kraven med rätt
kompetenser. Konsekvensen av det kan bli en reducerad trygghet och en minskad känsla av
sammanhang. I kombination med att de socialt mest utsatta grupperna har en relativt sämre
utveckling av hälsan, indikerar detta en utveckling som riskerar att öka de sociala klyftorna.
Finanskrisen, vars implikationer berodde på globaliseringen, slog hårt mot sysselsättningen i Sverige
och framförallt mot ungdomar. Det har troligtvis försvagat redan utsatta gruppers hälsa.
Finansiering av välfärdstjänster
Individualiseringen i kombination med den demografiska utvecklingen och vidgade medicinska
möjligheter utgör en stor utmaning vad avser finansieringen av välfärden. De behov som utgår från
den demografiska utvecklingen kommer att innebära kostnader som växer snabbare än
kommunernas och landstingens intäkter. Samtidigt innebär en ökad kunskapsnivå hos medborgarna
att de i en ökande utsträckning informerar sig om olika alternativ av välfärdstjänster och att de
förväntar sig allt mer av den offentliga servicen. Allt högre och mer specifika krav kommer att ställas
vad avser kvalité och individuella lösningar.
Behovet av välfärdstjänster bedöms sammantaget bli mer omfattande och kosta mer än vad som kan
finansieras med ett oförändrat skatte- eller avgiftsuttag. Enligt aktuella beräkningar kommer gapet
mellan behov och offentliga resurser, i dagens prisnivå, vara runt 200 miljarder kronor år 2035. Det
motsvarar en kommunal skattehöjning på cirka 13 kronor, det vill säga om gapet enbart skulle
finansieras med skatt. Problemet med den framtida finansieringen av våra välfärdstjänster är inte att
det saknas resurser totalt sett, utan hur dessa ska kunna kanaliseras till välfärdstjänster. På
motsvarande sätt visar beräkningar att svenska folket kommer att ha cirka 1 000 miljarder mer till sitt
förfogande för privat konsumtion år 2035.
En annan trend som har påtalats under senare tid är att den statliga styrningen väntas öka. Detta
utifrån att kraven och förväntningarna på lika behandling över riket fortsättar att öka; vilket kan
resultera i en ökad statlig styrning och inskränkningar i den kommunala självstyrelsen genom olika
regelverk och reformer.
Mångfald
Mångfald kan bidra till en regions attraktivitet och utveckling på olika sätt. Som en aspekt på
individualiseringen innebär mångfald en förflyttning mot ett mer tillåtande samhälle, där kön, etnisk
ursprung, ålder eller funktionshinder inte utgör hinder för individer att leva det liv de eftersträvar.
Detta är en trend som kan konkretiseras genom att det finns en ökad mångfald av hur människor
uttrycker sig själva genom alternativa livsstilar och icke-traditionella familjebildningar. Konservativa
motkrafter i samhället saknas dock inte.
16
3. Hallands förutsättningar att möta trenderna
De trender som beskrevs i föregående kapitel är i varierande grad tillämpliga för hela västvärlden.
Trendernas allmängiltighet och stora påverkan innebär att det finns både möjligheter att ta tillvara
samt risker och hot att hantera. Detta tredje kapitel är en bedömning av Hallands förutsättningar att
möta trenderna.
Kapitlet är disponerat i två avsnitt. Det första handlar om Hallands strukturella förutsättningar att
möta trenderna. Exempel på strukturella förutsättningar är det geografiska läget som trots
kommunikations- och teknikutvecklingen fastställer vissa grundläggande förutsättningar för Hallands
utveckling. Infrastrukturen är ett annat exempel. Det är en faktor med mycket lång
planeringshorisont och som kräver stora offentliga investeringar för att utvecklas i takt med
omvärlden. I andra änden av spektrumet finns näringslivet som ständigt förändras med omvärlden.
Det andra avsnittet beskriver offentliga stödsystem som på olika sätt främjar utveckling. Dessa
system arbetar på olika sätt för att stärka Hallands förutsättningar. Exempel på ett sådant system är
infrastruktur för kunskap, där högre utbildning i regionen återfinns, eller system för
näringslivsutveckling, vilket stödjer företagsutveckling genom exempelvis rådgivning eller tillförsel av
kapital. Tillsammans utgör de strukturella faktorerna och de stödjande systemen Hallands
förutsättningar att möta trenderna.
3.1 Hallands strukturella förutsättningar
Halland har vissa strukturella förutsättningar som påverkar Hallands förmåga att möta trenderna.
Hallands geografiska läge
Halland erbjuder ett attraktivt boende med hög tillgänglighet till stora och växande arbetsmarknader,
både i Halland och i länets närhet. Detta är en central förutsättning för att möta de trender som
föregående kapitel beskriver.
Den pågående strukturomvandlingen, där industrijobb ersätts
med en växande tjänstesektor, bidrar till en fortsatt
koncentration av befolkningen till områden med stor
folkmängd och hög tillgänglighet till stora regionala marknader.
Industrijobben finns ofta i små kommuner eller på små orter
ganska långt ifrån de mest växande regionerna. Tjänstesektorn
utvecklas däremot i områden där det finns ett stort och
växande underlag i form av stor eller växande befolkning. De
senaste årens lågkonjunktur har påskyndat både
strukturomvandlingen och den geografiska omfördelning som
har pågått en längre tid. Att Sveriges befolkning koncentreras
till bland annat sydvästra Sverige gynnar Halland.
I ett svenskt och nordiskt perspektiv har alltså Halland ett
centralt läge med god tillgänglighet till stora och viktiga
marknader. I ett europeiskt perspektiv är dock Halland, liksom
nästan hela Sverige, att betrakta som en perifer region med en
tillgänglighet till Europas ekonomiska och demografiska
centrum som är klart under genomsnittet.
17
Under lång tid har Halland successivt orienterat sig allt mer
mot Göteborgsregionen medan utbytet med Skåne och
Öresundsregionen inte har utvecklats i samma takt. I
Öresundsregionen görs stora insatser för att knyta ihop och
utveckla förbindelserna inom regionen och för att öka
tillgängligheten och integrationen med den Europeiska
kontinenten. I EU-sammanhang skisseras en framtida
infrastruktur som på ett avgörande sätt kan integrera även
Halland i en större tillväxtregion. Genom Öresundsbron,
Citytunneln i Malmö och tunneln genom Hallandsåsen kommer
Halland tidsmässigt närmare Öresundregionen. Med en fast
förbindelse över Fehmarn Bält kommer den sydvästra delen av
Sverige att ytterligare öka tillgängligheten från och till den
europeiska
kontinenten
och
därmed
stärka
sin
konkurrenskraft.
Hallandskommunernas
Pendlingsutbyte 2007
Hallands kommunikationer
Genom ett gynnsamt geografiskt läge och bra kommunikationer har Halland en tillgänglighet som är
unik för Sverige. Halland har som del av det tätbefolkade sydvästra Sverige förutsättningar att skapa
trafiksystem med hög kvalitet. Med den existerande kombinationen av vägar, järnvägar, hamnar,
flygplats och bra kollektivtrafik finns det förutsättningar att öka utbytet mellan de halländska
kommunerna och med omvärlden. En historisk förklaring till Hallands långvariga tillväxt och till
relativt goda förutsättningarna för en fortsatt framtida positiv utveckling är nära förknippat med hög
tillgänglighet till stora arbetsmarknader.
Ökad rörlighet på arbetsmarknaden gynnar män mer än kvinnor. Män pendlar i genomsnitt längre till
arbetet och har därmed tillgång till en större arbetsmarknad än kvinnor, vilket innebär att män har
större möjlighet att välja arbete. Det finns också indikatorer på att inkomstskillnaderna mellan män
kvinnor ökar genom kvinnornas mindre pendling. Pendlingsutvecklingen i Halland innebär att
männen i större utsträckning än kvinnorna drar nytta av regionförstoringens positiva effekter såsom
karriär- och löneutveckling. En utbyggd kollektivtrafik är en viktig förutsättning för att kunna erbjuda
människor de boendelösningar som efterfrågas utan att deras karriär försakas. Som en konsekvens
av individualiseringens effekter på val av boende och koncentrationen av ekonomisk aktivitet till
städer understryks behovet av en väl fungerande kollektivtrafik.
Människors val av boende styrs allt mer av en önskan om en god boende- och livsmiljö och allt
mindre av arbetsplatsens lokalisering. Hallands förutsättningar att möta den trenden har visat sig
vara goda, den boenderelaterade flyttningen har haft, och bedöms att ha även framöver, stor
betydelse för Hallands utveckling. En flyttstudie som Region Halland genomförde år 2005 visar att
inflyttningen till Halland styrs mer av boende- och miljömotiv än arbetsrelaterade motiv. Därför är
möjligheten att pendla snabbt och bekvämt, via Västkustbanan och Europaväg 6, en viktig
förutsättning för Hallands attraktivitet.
18
Hallands demografiska förutsättningar
Folkmängdens tillväxt - Halland har under en lång tid
haft en stark folkmängdsutveckling. Regionens tillväxt
började på allvar för cirka sextio år sedan och
folkmängden har sedan dess ökat med cirka 75
procent. Befolkningsökningen beror huvudsakligen på
inflyttning, men även födelsenettot har varit högre än
genomsnittet i landet. Bara två län, Uppsala och
Stockholms län, har haft en större procentuell
folkmängdsökning under den aktuella perioden.
Hallands folkmängd 1950 och 2009
Hylte
Halmstad
Laholm
Falkenberg
Varberg
Kungsbacka
Halland
1950
2009 Differens Procent
11 877 10 277
-1 600
-13,5
57 689 91 087
33 398
57,9
20 083 23 345
3 262
16,2
30 148 40 739
10 591
35,1
33 357 57 439
24 082
72,2
16 922 73 938
57 016
336,9
170 076 296 825 126 749
74,5
Hallands utveckling under de senaste 60 åren innebär naturligtvis inte bara att folkmängden har blivit
större. Utvecklingen innebär också att demografin har förändrats så att Halland idag har en relativt
ung befolkning med hög utbildningsnivå och höga inkomster.
Befolkningens inkomster och utbildningsnivå - Flyttare har i allmänhet högre utbildning och högre
inkomster än de som inte flyttar. För Halland gäller också att inflyttare har högre utbildning och
inkomst än utflyttare. Från Halland flyttar i stor utsträckning ungdomar för utbildning och arbete på
annat håll och in flyttar unga vuxna för boende eller arbete i Halland. Detta leder till att
befolkningens utbildningsnivå och genomsnittliga inkomster ökar. Befolkningen i Halland har idag
den näst högsta medelinkomsten i landet och bara storstadsområdena och de stora
universitetsregionerna har högre utbildningsnivå än Halland.
Befolkningens åldersstruktur - Den halländska befolkningens åldersstruktur påverkas starkt av de
förhållandevis stora flyttningsströmmarna. Halland har flyttningsöverskott i alla åldersgrupper utom
bland ungdomarna. Den viktigaste och största gruppen inflyttare till Halland är barnfamiljer. Det är
till stor del människor i åldrarna mellan 30 och 40 år och deras barn som flyttar till Halland.
Befolkningens åldersfördelnin
90+
8 5 -8 9
8 0 -8 4
Män
Kvinn
7 5 -7 9
7 0 -7 4
6 5 -6 9
6 0 -6 4
5 5 -5 9
5 0 -5 4
4 5 -4 9
4 0 -4 4
3 6 -3 9
3 0 -3 4
2 5 -2 9
2 0 -2 4
1 5 -1 9
1 0 -1 4
4 -9
0 -4
-8 ,0
-6 ,0
-4 ,0
-2 ,0
0 ,0
Riket
2 ,0
4 ,0
Halland
Konsekvensen av en långvarig utveckling med detta flyttningsmönster är att Halland har en stor
andel unga (0-19 år), liten andel 25-34åringar och något större andel äldre än riksgenomsnittet.
19
6 ,0
8 ,0
Generationsväxling - Liksom i Sverige som helhet kommer ovanligt stora åldergrupper att
pensioneras de närmaste åren. Den ungdomsgrupp som står i tur att komma in på arbetsmarknaden
är större i Halland än i andra delar av landet, vilket innebär att generationsväxlingen kan bli mindre
dramatisk i Halland än i Sverige som helhet.
Trots detta kommer avgångarna från arbetsmarknaden de närmaste åren att vara större än antalet
tillträdande. Det är heller inte självklart att ungdomarna väljer de yrken och branscher där
pensionsavgångarna är störst. Det är vidare inte säkert att det är de yrken som har flest
pensionsavgångar som kommer att ersättas med nya arbetstillfällen.
Flyttningsstatistiken visar att många ungdomar flyttar från Halland för studier eller arbete på annat
håll. Det är därför inte självklart att den stora ungdomsgruppen i Halland faktiskt bidrar till att lösa
problematiken med generationsväxlingen på arbetsmarknaden.
Hallands landsbygds förutsättningar
Hallands folkmängd ökar främst i de kustnära områdena medan
det i delar av inlandet förekommer en stagnerande eller vikande
befolkningsutveckling. Detta ska dock sättas i relation till hur
landsbygdsområden utvecklas i Sverige generellt. Hallands mer
stadsnära landsbygd har en förhållandevis bra utveckling i
jämförelse med mer perifert belägna landsbygdsområden. Det
finns en stark koppling mellan den ökade befolkningskoncentrationen i Sverige och den relativt goda utvecklingen av
Hallands landsbygd. Den påverkas positivt av den relativa
närheten till storstads- områden och av det faktum att
avstånden i Halland är små och tillgängligheten hög till större
arbetsmarknader och till service i olika former.
Totalt sett har landsbygdsbefolkningen i Halland ökat med cirka
6000 personer under 2000-talet. Störst är ökningen i närheten
av de största arbets- marknaderna medan landbygden i Hylte
och Laholms kommuner minskar i befolkning.
Tabell 3:X Urbaniseringen i Halland
Andel boende i tätort och på landsbygd
Kommun
Tätort
Landsbygd
Hylte
66,0
34,0
Halmstad
90,1
9,9
Laholm
65,1
34,9
Falkenberg
72,2
27,8
Varberg
69,8
30,2
Kungsbacka
77,3
22,7
Hallands län
77,7
22,3
Folkmängdsutveckling 2000-2009
Tätort
Landsbygd
Hylte
39
-241
Halmstad
5 641
194
Laholm
322
276
Falkenberg
1 643
888
Varberg
2 284
2 507
Kungsbacka
6 399
2 426
Hallands län
16 328
6 050
Hallands näringsliv
Näringslivets strukturella förutsättningar att möta globaliseringen är avhängigt näringslivets förmåga
till omställning, kunskapsutveckling och att agera på en internationell marknad.
Hallands näringsliv domineras av små företag. Det stora antalet små företag sätter tillsammans med
frånvaron av stora och dominerande företag sin prägel på näringslivsstrukturen i Halland och flera av
näringslivets generella kännetecken kan härledas till företagsstrukturen. Det stora antalet små
företag har både positiva och negativa effekter.
20
Till de positiva effekterna hör att näringslivet, genom sin struktur, är robust och mindre känslig för
konjunktur- och strukturförändringar. Detta ger goda förutsättningar för att möta det växande kravet
på omställningsförmåga; en förmåga som accentueras av globaliseringen. Småföretagsstrukturen
skapar även ett gynnsamt klimat för entreprenörskap i regionen.
Negativa effekter av småföretagsstrukturen är att Halland har få företag med stor FoU-verksamhet.
Näringslivsstrukturen leder också till att företagen har relativt få kontakter med högskolor och andra
utvecklingsresurser i samhället. Det kan också konstaterats att många mindre företag har en låg
tillväxtvilja och att medelåldern hos företagarna är hög.
Tabell 3.x: Branschstruktur 2008
Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning)
Halland
3 733
20 063
2 783
9 517
25 147
12 848
14 924
21 287
8 629
5 135
126 240
Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske
Tillverkningsindustri
Energi- o vattenförsörjning, avfallshantering
Byggverksamhet
Handel, hotell, restaurang, transport, magasinering
Kreditinstitut, fastighetsförvaltn, företagstjänster
Utbildning, Forskning och utveckling
Hälso- o sjukvård, sociala tjänster
Personliga och kulturella tjänster
Civila myndigheter, försvar
Totalt
Riket
78 499
695 845
42 841
292 433
813 578
680 616
477 068
708 860
326 177
240 198
4 406 789
Halland
3,0
15,9
2,2
7,5
19,9
10,2
11,8
16,9
6,8
4,1
Hallands
Riket
avvikelse
1,8
1,2
15,8
0,1
1,0
1,2
6,6
0,9
18,5
1,5
15,4
-5,3
10,8
1,0
16,1
0,8
7,4
-0,6
5,5
-1,4
Halland har få sysselsatta i branscher med stort teknik- och kunskapsinnehåll samt inom
företagstjänster. Företag med stort kunskapsinnehåll har en relativt snabb utveckling men det kan
finnas en risk för att den begränsade tillgången till avancerade företagstjänster, kunskapsförsörjning
och annan kvalificerad service på sikt kan bli ett hinder för tillväxt. Dominansen av mindre företag
och det begränsade inslaget av kunskapsintensiva branscher i regionen får till följd att det bedrivs
förhållandevis lite forskning i det halländska näringslivet.
Internationell handel - Det halländska näringslivet har, i förhållande till jämförbara regioner och
riksgenomsnittet, en förhållandevis stark ställning på den internationella marknaden. Andelen
exporterande företag är bland de största i landet. Erfarenheter från utvecklingsverksamhet i Halland
visar att många mindre och medelstora företag har goda förutsättningar för en ökad
internationalisering av verksamheten och att företagen i länet har en outnyttjad exportpotential.
Hallands geografiska läge, med bra infrastruktur nära våra största exportmarknader, ger goda
förutsättningar som kan tas till vara i utvecklingen av det halländska näringslivet.
Antal halländska företag med internationell handel 2002 och 2008
3 000
Andel företag med internationell handel 2008
Export
Import
Totalt
Halland
12,6
25,1
37,7
Riket
10,4
21,4
31,8
Fördelat på landområden. Ett företag kan ha handel med flera områden
2 500
Export
Import
Källa: SCB och egen beräkning
2 000
1 500
1 000
500
0
2002
2008
Norden
21
2002
2008
Europa
2002
2008
Fjärran Östern
2002
2008
Övriga Asien
2002
2008
Nordamerika
2002
2008
Övriga
De halländska företagens internationella
handel, liksom hela Sveriges näringsliv, är
mycket starkt inriktad mot Europa.
Nordamerika och de snabbt växande
ekonomierna i fjärran östern utgör bara
en
liten
del
av
exportoch
importverksamheten. Den svaga utvecklingen i flera europeiska ekonomier kan därför bli ett hot mot
den ekonomiska utvecklingen även i Sverige.
Hallands arbetsmarknad
Hallänningarnas möjligheter till arbete beror dels på den halländska arbetsmarknaden, dels på
tillgängligheten till omgivande arbetsmarknader. Halland har en bra sysselsättningsutveckling jämfört
med andra län. Under 2000-talet har Halland haft den bästa sysselsättningsutvecklingen av samtliga
län i Sverige, både för kvinnor och för män. I konsekvens med detta är också arbetslösheten totalt
sett låg i jämförelse med flera andra regioner. Men Hallands arbetsmarknad motsvarar inte den höga
utbildningsnivån som finns i befolkningen. Det finns en generell obalans mellan befolkningens
formella utbildningsnivå och de möjligheter som finns att få arbete i Halland. Den väl utbildade
arbetskraften i Halland skapar grundläggande förutsättningar för näringslivet att möta de utmaningar
som globaliseringen innebär. Liksom i övriga landet har ungdomar och invandrare svårt att etablera
sig på arbetsmarknaden.
Sysselsättningsförändring i Halland 2000-2008
fördelat på bransch
Jordbruk, skogsbruk, mm
Tillverkningsindustri
-174
32
-210
Energi- o vattenförsörjning, avfallshantering
-144
421
Byggverksamhet
214
2 288
Parti-, detaljhandel, hotell, restaurang, transport
2 470
Kreditinstitut, fastighetsförvaltn, företagstjänster
1 904
2 078
Vård, skola, omsorg
1 609
1 311
Personliga och kulturella tjänster
Civila myndigheter, försvar
178
713
-288
-1 000
Män
3 551
1 305
622
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000
Kvinnor
Liksom i landet i övrigt svarar tjänstesektorn för huvuddelen av de nya jobben, medan de
varuproducerande branscherna har en svag eller stagnerande utveckling.
När vi nu summerar finanskrisens effekter står det klart att Halland är ett av de tre län som har klarat
sig lindrigast undan varsel om uppsägning och stora problem på arbetsmarknaden. Detta förklaras av
Hallands näringslivsstruktur. Under krisen har Halland, Uppsala län och Gotland haft få varsel jämfört
med andra län. Hårdast drabbades de regioner som kännetecknas av ett näringsliv med en stor andel
verkstadsindustri som dessutom i många fall är kopplad till fordonsindustrin. Under hela
lågkonjunkturen har verkstadsindustrin varit den bransch som har haft störst problem.
22
Förutsättningar för hälsa i Halland
Hallands förutsättningar att erbjuda en hälsosam miljö är goda. Det självskattade hälsotillståndet är
något bättre i Halland i jämförelse med riket och detsamma gäller det självskattade psykiska
välbefinnandet. Värt att betona är att hälsan i Halland också utvecklats positivt de senaste åren ur
ovanstående aspekter. Inom vissa områden kan dock en negativ utveckling skönjas; fetma ökar något
i Halland liksom bristen på tillit i framförallt åldersgruppen 18-29 år. En annan oroande utveckling, i
riket såväl som i Halland, är ökade hälsoklyftor. Socioekonomisk tillhörighet har stor betydelse för de
ökade klyftorna, exempelvis har individer med kort utbildning ett sämre självskattat hälsotillstånd än
de med lång utbildning.
Hälsa påverkas av en mängd olika faktorer. Arbetsmiljön, boendet, omgivande infrastruktur,
utbildningsnivå, hur välfärdssystem fungerar, kulturutbud, listan kan göras i närmsta oändlig och att
tydliggöra alla samband är komplicerat. Dock, att utvecklingen i Halland av den självskattade
allmänna och psykiska hälsan är god indikerar på existensen av vissa grundläggande förutsättningar
som är viktiga för att dels hantera de hot, och dels för att ta tillvara på de möjligheter, som trenderna
utgör.
Vidare är det värt att uppmärksamma några andra hälsorelaterade problem i Halland som påverkar
förutsättningarna att möta trenderna. Cirka tio procent av den vuxna befolkningen i Halland mår inte
bra fysiskt eller psykiskt. Kvinnor lever förvisso längre än män, men upplever i flera avseenden en
sämre hälsa under livets gång. Detta tar sig uttryck i ett sämre psykiskt välbefinnande, mer stress och
att kvinnor oftare känner sig kränkta i jämförelse med män. Å andra sidan har män mer riskabla
alkohol- och spelvanor och är även i en större utsträckning överviktiga. Vid en analys av ålder och
hälsa är det åldersgruppen 18-29 år som mår sämst psykiskt. De är även mer stressade, äter minst
frukt och grönt och har störst andel riskabla alkoholvanor.
Hallands miljö
Miljö- och klimathot har en stor påverkan på Hallands attraktivitet, både som besöksmål och som
boendeplats.
Få kuststräckor i Sverige är lika tillgängliga för allmänheten som Hallandskusten. Utmed i stort sett
hela kusten kan man vistas utan att känna obehag för att man gör intrång på privat mark eller störs
av förbudsskyltar och tillträdesförbud. Kombinationen av närhet och fri tillgång till stränder och natur
skapar en stor attraktivitet. Man behöver inte bo i havets omedelbara närhet för att ha tillgång den
attraktion som stränderna utgör. En ökad exploatering av kuststräckorna genom bebyggelse och
verksamhetsutveckling utmanar emellertid tillgänglighet och på sikt attraktionskraften. Fortfarande
påverkas också kustvattnet i Halland av övergödning inte minst genom höga transporter av
näringsämnen från det intensivt brukade jordbruket.
Det bör uppmärksammas att det klimathot som vi står inför kan drabba Halland genom högre
nederbörd och ökade flöden i våra vattendrag med en ökad frekvens och intensitet av
översvämningar som allvarlig följd. Följderna av översvämningarna utöver höga flöden är också
kopplade till risker för försämrad vattenkvalitet avseende dricksvatten och badvatten. Det moderna
och effektivt dränerade jord- och skogsbruket bidrar till situationen genom att vattnet skjuts
nedströms och späder på översvämningssituationen i det flacka kustlandskapet.
Utsikterna att hantera och begränsa effekterna av översvämningar genom fysiska insatser anses vara
små. Halland har förutsättningar att förbereda sig och ha en beredskap genom hänsynstagande i den
kommunala planeringen, exempelvis genom byggnationsstopp i områden med översvämningsrisk,
reservering av områden för översvämning i odlingslandskapet, beredskapsplaner för höga havsnivåer
mm. Implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten och översvämningsdirektiv innebär ett nytt
23
sätt att arbeta gränsöverskridande med förvaltningen av våra vatten där myndigheterna,
kommunernas och allmänhetens gemensamma och samordnade deltagande spelar en nyckelroll för
ett lyckat genomförande och utgör en god bas för att kunna hantera och kunna ha en hög beredskap
för miljöproblemen relaterade till vatten.
3.2 Offentliga stödsystem
I Halland finns det olika offentliga stödsystem som utgör en del av Hallands förutsättningar i mötet
med trenderna. De olika systemen har olika uppdrag och förmågor samt är integrerade med
varandra till en varierande grad. I detta avsnitt behandlas de system som stödjer näringsliv, kunskap,
kultur och hälso- och sjukvård.
System för näringslivsutveckling
I Halland finns ett generellt stödsystem för människor som vill starta företag eller för företag som vill
utvecklas. Stödsystemet består av ett antal aktörer med olika roller. Olika erbjudanden från
stödsystemet är exempelvis rådgivning om affärsplan, marknadskompletterande finansieringslösningar och exportrådgivning. Kunskapsöverföring från akademin till näringslivet är en annat viktig
erbjudande.
Region Halland driver tillsammans med kommunerna ett utvecklingsarbete som syftar till att utveckla
ovanstående stödsystem. Ett arbete syftar till att utveckla rådgivning till människor som vill starta
företag. Utgångspunkten är identifierade problem med befintligt stödsystem. Bland annat har det en
låg flexibilitet, stödet anpassar sig inte efter entreprenörers individuella behov. Ett annat arbete
syftar till att skapa ett system för systematisk kunskapsöverföring mellan akademi och näringsliv.
För att möta näringslivets behov av kompetens har Region Halland på regeringens uppdrag etablerat
Kompetensplattformen i Halland. Det är en plattform för samverkan mellan kompetensförsörjning
och utbildningsplanering. Syftet är att, i förhållande till näringslivets och arbetsmarknadens behov
och funktionella arbetsmarknadsregioner, öka kunskapen om utbud och efterfrågan, samordna
behovsanalyser och öka samverkan.
Region Halland driver också utveckling riktat mot utvalda branscher. De är hälsoteknik,
upplevelsenäringen, förnyelsebar energi och livsmedel. Arbetet sker tillsammans med företag i
nätverk. Att arbeta med spets inom ett fåtal utvalda utvecklingsområden är en förutsättning för
konkurrenskraft i ett allt mer specialiserat näringsliv. Precis som för det generella stödsystemet är
långsiktighet i dessa utvecklande strukturer ett grundläggande förutsättning.
Hallands infrastruktur för kunskap
Utbildningsstrukturen för
utbildningsinriktningar.
vuxna
i
Halland
omfattar
ett
antal
olika
skolformer
och
Högskolan i Halmstad är det högre lärosätet i regionen med rätt att bedriva utbildning på forskarnivå.
Vid Högskolan finns ett 50-tal program på grund-, fortsättnings- och avancerad nivå och cirka 500
kurser inom flera ämnesområden där totalt cirka 14 000 studenter deltar. Utbildningen är
forskningsanknuten och ett 50-tal professorer är verksamma vid högskolan. En stor del av
forskningen sker i nätverk med företag och organisationer. Studenternas examensarbeten, praktik
och projekt sker också ofta i samverkan med företag och organisationer. Högskolan i Halmstads
forskarutbildningsrättigheter
finns
inom
två
områden:
informationsteknologi
och
innovationsvetenskap. Högskolans ambition är att även ha forskarutbildningsrättigheter inom
området Hälsovetenskap. Genom examensrätterna på forskarnivå stärks Högskolans betydelse som
24
partner i samarbeten med andra universitet och högskolor såväl i Sverige som internationellt. Det
underlättar för intressenter i Halland att inleda samarbeten med utbildare och forskare vid andra
lärosäten. Högskolans betydelse som förutsättningsskapare är stor. De nya forskningsrättigheterna
kommer stärka Halland som utbildnings- och forskningsregion.
Folkhögskolorna i Halland är Katrinebergs och Löftadalens folkhögskolor. De erbjuder både korta
kurser och läsårsförlagda högskoleförberedande utbildningar där undervisningen ofta bedrivs i
internatform. Varje folkhögskola bestämmer självständigt över sitt kursutbud och sin profil och är
inte bunden till centralt fastställda läroplaner. Skolorna utgår från de studerandes behov,
förkunskaper och erfarenheter.
Vuxenutbildningarna är i flertalet kommuner organiserade i lärcentra. Utbildningen omfattar
grundläggande-, gymnasial- och särvux utbildning samt svenska för invandrare, Sfi. Därutöver erbjuds
ett brett utbildningsutbud med yrkesutbildning, yrkeshögskola, KY, högskoleprogram och fristående
kurser. Även Campus Varberg är ett lärcentra men benämns som ett campus och har ett stort utbud
av högskoleprogram, även med lärare på plats, samt yrkeshögskoleprogram och kurser. Totalt finns
1400-1500 studenter på högre utbildning i Varberg. På Campus Varberg finns även
Alexandersoninstitutet som fungerar som en plattform för utvecklingsprojekt. Ur ett regionalt
perspektiv är det viktigt att Campus Varbergs utbud kompletterar Högskolan i Halmstads. En fortsatt
utveckling av Campus som kunskapsinstitution och som projektplattform är en viktig faktor för
Hallands utveckling.
En ny förutsättning för utveckling i Halland utgör den ökade friheten som statliga universitet och
högskolor erhöll den 1 januari 2011. Det innebär en ökad frihet för Högskolan I Halmstad att själva
bestämma över sin verksamhet. En ökad handlingsfrihet har av staten bedömts som en förutsättning
för att universitet och högskolor ska kunna bedriva sin verksamhet framgångsrikt i en internationell
och konkurrensutsatt sektor. Vidare avser regeringen att se över möjligheterna för universitet och
högskolor att erhålla annan finansiering än vad som är möjligt idag.
Hallands kulturella infrastruktur
Det finns en regional kulturpolitik som Region Halland ansvarar för. Kulturpolitiken syftar till att öka
Hallands attraktivitet och utvecklingskraft. Arbetet sker utifrån ”Kulturplanen 2011-2013 - Program
för utveckling av kulturen i Halland.” Kulturplanen utgör underlaget för Region Hallands ansökan om
statsbidrag till Statens kulturråd. Den representerar en ny modell för kulturpolitiken, där samverkan
mellan stat, region och kommuner förstärks som ett led i regionens nya uppgift att fördela
statsbidrag.
För att genomför kulturpolitiken finns en kulturell infrastruktur som består av:










25
Strategisk ledning och utveckling
Musik i Halland
Film i Halland
Regionbibliotek Halland
Kulturmiljö Halland
Slöjd i Halland
Teater Halland AB
Hallands kulturhistoriska museum
Varbergs och Hallands konstmuseum
Arkivverksamhet
Det finns även utvecklingsavtal med Hallands bildningsförbund och Riksteatern Halland, som bägge
representerar nätverk av ideella kulturföreningar.
Det kulturutbud som finns i regionen är en viktig förutsättning för Hallands attraktivitet, både för
besökare och boende. Närhet till Öresundsregionen i söder och Göteborg i norr tillgängliggör
dessutom ett både bredare och spetsigare utbud för Hallands innevånare än vad som kan erbjudas
inom Hallands gränser. Med hänvisning till trenderna redovisade i kapitel två kommer betydelsen av
att addera kulturella värden till produkter och tjänster att öka. Region Halland driver ett
utvecklingsarbete som syftar till nyföretagande och företagsutveckling inom de kreativa näringarna.
Halland och sammanhållningspolitiken
Den innevarande perioden för sammanhållningspolitiken ger, till skillnad från tidigare perioder,
Halland stora möjligheter att delta i det europeiska arbetet med att stärka regionernas tillväxt och
attraktivitet. Detta har gett Region Halland ekonomiska möjligheter att förverkliga strategin ”Halland
- bästa livsplatsen”. Det har också skapat förutsättningar för konkreta samarbeten med andra
regioner, både inom och utanför Sverige. De program som är aktuella för oss är följande:
-
Regional konkurrenskraft och sysselsättning i Västsverige
Gränsregionalt samarbete mellan Öresund/Kategatt/Skagerrak
Transnationellt samarbete inom Nordsjöprogrammet och Östersjöprogrammet
Landsbygdsprogrammet (inkl. Leader) och Fiskeprogrammet för Halland
Region Halland har det regionala utvecklingsansvaret därmed ansvaret att omsätta EU:s
sammanhållningspolitik i Halland. I det arbetet har Region Halland följande roller:
-
Delta i utarbetandet av EU-program tillsammans med andra berörda aktörer
Delta i beslutsfattandet via strukturfondspartnerskapet, styrkommittén för Kattegat/
Skagerrak, subkommittén för Nordsjöprogrammet och styrelsen för Leader
Bedöma och medfinansiera projekt som söker projektstöd från de olika programmen
För att utnyttja de nya möjligheterna behövs det offentlig regional medfinansiering. I Halland har
kommunerna och landstinget beslutat att gemensamt svara för denna. Skälen är:
-
Ökade möjligheter att finansiellt använda EU:s nya program
Enklare och samordnat beslutsfattande om offentlig regional medfinansiering
Koppling till den regionala utvecklingsstrategin och tillväxtprogrammet
Möjlighet att bygga upp en samlad kompetens kring administration av EU-finansierad
verksamhet
System för hälso- och sjukvård
26
4. Bästa livsplatsen! - behov av utveckling
I kapitel två redovisades aktuella trender i samhällsutvecklingen som påverkar utvecklingen i Halland.
I kapitel tre beskrevs Hallands förutsättningar att möta dessa trender.
Sammantaget har Halland förutsättningar som både är väl utvecklade och mindre väl utvecklade. Det
går att konstatera att Hallands primära konkurrensfördelar är de strukturella förutsättningarna som
geografiskt läge och kommunikationerna utgör. De bägge skapar en hög tillgänglighet till flera
arbetsmarknader, en tillgänglighet som ytterligare kommer att öka när tunneln genom Hallandsås
färdigställd 2015. Tillgängligheten är en grundläggande förutsättning för Hallands befolkningsökning.
En hög utbildningsnivå hos befolkningen i kombination med en god hälsa är andra strukturella
förutsättningar som är bedöms som väl utvecklade. Vidare är förvisso Hallands näringsliv
förhållandevis välmående, och arbetslösheten i Halland är jämförelsevis låg, men presumtiva
problem finns i mötet mellan det halländska näringslivet och kraven på ökad specialisering och
accelererande teknikutveckling.
Utifrån trenderna och Hallands förutsättningar bedöms i detta kapitel de behov av utveckling som
finns inom Region Hallands politikområden. De olika politikområdena har alla sina olika
förutsättningar. Det finns stora skillnader i arbetssätt, i tidshorisonter och i tillgängliga resurser.
Vidare finns olikheter vad avser styrning från nationell och europeisk nivå. Det som förenar är Region
Hallands vision, Bästa livsplatsen.
I en tid när Europa satsar på den regionala nivån i utvecklingsarbetet har Sverige fortfarande regioner
med förhållandevis små resurser och begränsade mandat. Sverige har under de senaste tio åren tagit
viktiga steg mot ett stärkt regionalt utvecklingsarbete genom att främja förutsättningarna för tillväxt i
alla typer av regioner och genom att stärka de regionala aktörernas roll i arbetet. OECD konstaterar i
sin rapport Territorial Review Sweden att de nuvarande justeringarna i rollfördelningen mellan stat,
region och kommun, är en pågående process som måste drivas vidare. För att på bästa sätt ta tillvara
de möjligheter som EU-samarbetet innebär finns ett behov av att aktivt arbeta för en ökad tydlighet i
den regionala nivåns ansvar och roll.
Hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvården har ställts, och kommer även framgent att ställas, inför stora utmaningar som
kan relateras till både globaliseringen och individualiseringen. Den demografiska utvecklingen är en
stor utmaning som måste hanteras på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Det finns
svårigheter med att kostnadseffektivisera personalintensiv verksamhet, därför accentueras behovet
av att finna nya innovativa lösningar, tekniska, logistiska och organisatoriska.
Vidare finns ett behov av att möta nya förväntningar på hälso- och sjukvården. De förväntningarna
uppstår bland annat i förflyttningen av hur patienter definierar sig själva, från vårtagare till
hälsokonsumenter. Kopplat till detta finns även den accelererande teknikutvecklingen i samhället
som också den genererar nya förväntningar på hälso- och sjukvården.
Nedanstående behov finns utifrån trenderna:

27
Nära hälso- och sjukvård – det som kan göras nära bör göras nära – utifrån ökade krav och
förväntningar från invånarna (tillgänglighet, kontinuitet, geografisk närhet, m.m) men även
möjligt genom medicinsk och medicintekniskutveckling (mot öppnare vårdformer)

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande – förhindra lidande men även för att klara
välfärden med ändliga resurser. Hälsans bestämningsfaktorer inte minst utifrån trender,
miljö, kultur, infrastruktur, boende, konsumtionspreferenser

Kundvals och konkurrensmodeller – omvandlingstryck, demokratisk kunskap, tjänstefiering,
kommunikation och medievanor

Specialisering – av det som är kvalitativt och ekonomiskt försvarbart utifrån medicinsk och
teknisk utveckling samt samverkan med regionerna i söder och väster.

Utnyttja ny kommunikationsteknik. För att kostnadseffektivisera verksamhet, möta
förväntningar och öka tillgängligheten på vård.
Näringsliv
Näringslivet kommer att utsättas för en ökande global konkurrens och ett högre omvandlingstryck.
För ökad konkurrenskraft är näringslivets omställningsförmåga central.
Ökad konkurrens leder till specialisering och ökad omvandlingstryck. Kunskap kommer att bli ännu
viktigare för näringslivets konkurrenskraft. Denna trend kommer ytterligare att förstärkas i takt med
att asiatiska och sydamerikanska ekonomier utvecklas. Dessa kommer inte bara att konkurrera med
låga löner, utan också med kunskap och teknik.
Detta tydliggör tre grundläggande behov för offentliga stödsystem. För det första finns behovet av
flexibilitet. För att kunna hantera en föränderlig omvärld måste stödsystem, både till näringslivet i
allmänhet och till särskilda branscher, ständigt kunna möta behov som ständigt är i förändring.
Stödsystem bör ligga i framkant och utgöra ett utvecklingsincitament för både det halländska
näringslivet och för människor som vill starta företag.
För det andra finns ett behov av avgränsning. En ökad konkurrens specialiserar näringslivet och ökar
kraven på exempelvis kompetens. Alla branscher kan inte stödjas lika mycket. Tvärtom har Halland
mycket att vinna på att göra strategiskt långsiktiga satsningar på stöd till branscher med särskilt god
potential. Utifrån trendanalysen bör hälsoteknik särskilt uppmärksammas. Den demografiska
utvecklingen i kombination med ökade förväntningar på välfärdstjänster kommer att öka efterfrågan
på innovativa lösningar som innebär kvalitetsökningar och kostnadsminskningar för vård och omsorg.
Region Hallands nya organisation skapar intressanta möjligheter att utifrån ett näringslivsperspektiv
fortsätta driva utveckling inom hälsotekniksområdet.
Ett tredje behov är att öka kunskapsutvecklingen inom näringslivet, bland annat genom samarbete
mellan akademi och näringsliv. En annan förutsättning är att det finns arbetskraft med adekvat
kompetens.
För Hallands utveckling finns behov av regional profilering. Halland konkurrerar med hundratals
regioner i Europa om inflyttares, besökares, investerares och företags uppmärksamhet. Det är ett
behov att näringslivet i Halland ständigt förnyas - genom nya kompetenser, nya företag eller
strategiska allianser. För att stärka Hallands attraktivitet behövs en regional profil kommuniceras
med stor tydlighet och utifrån en långsiktig strategi för näringslivets utveckling.
Infrastruktur och kollektivtrafik
Den globala konkurrensen leder till en geografisk koncentration av ekonomisk aktivitet. Det, i
kombination med boendemiljöns växande betydelse, ökar behovet av pendlingsmöjligheter. För
28
Halland är det viktigt att utveckla infrastrukturen och kollektivtrafiken så att de bidrar till både
näringslivets konkurrenskraft och ökad tillgänglighet för hallänningar till arbetsmarknader både i
söder och i norr. En ökad satsning på kollektivtrafik motiveras även av behovet att möta utmaningen
inom miljö- och klimatområdet.
Sett ur ett svenskt perspektiv har Halland ett gynnsamt geografiskt läge och goda kommunikationer.
Däremot är Halland en perifer region sett ur ett europeiskt perspektiv. För det halländska
näringslivets konkurrenskraft finns det därför ett behov av att öka tillgängligheten till europiska
marknader genom att Halland kopplas till kontinentens transportsystem. Det finns därför ett behov
av att tillsammans med andra regioner stärka det europeiska kommunikationssystemet.
Kultur
Globalisering och teknikutveckling förändrar delvis hur kultur produceras och konsumeras. Detta
tillgängliggör och ökar utbudet av kultur i en ökande utsträckning. Vidare bidrar individualiseringen
till att kulturella yttringar får en allt viktigare roll som identitetsskapare. Det går också att konstatera
att ur ett attraktivitetsperspektiv finns det behov av att det regionala kulturella klimatet bidrar till
öppenhet, kreativitet och tolerans i samhället. Det blir också allt viktigare för näringslivet att addera
kulturella och konstnärliga värden till varor och tjänster för att möta efterfrågan på upplevelser.
Ovanstående utveckling ställer krav på den regionala kulturpolitiken. Det offentliga stödsystemet för
kultur behöver tillfredställa ett antal behov för att kunna ta tillvara på de nya möjligheterna. I
Hallands kulturplan betonas bland annat nedanstående satsningar:







Hallands konstmuseum och Hallands kulturhistoriska museum, Varberg ska stödjas i
utveckling av sina nya inriktningar.
Arrangörskap inom scenkonst ska bli ett spetsområde
Fria kulturskapare ska medverka i utvecklingen av Hallands kulturliv. De kulturella och
kreativa näringarna ska ges en utvecklingsarena.
En regional dansplattform ska utvecklas
Utvecklingsavtal ska tecknas med Halmstad kommun för Mjellby konstmuseum som regional
arena för kultur.
Den regionala biblioteksverksamheten ska stödja utvecklingen av digitala biblioteksmiljöer
och livslångt lärande.
Ökning av fria utvecklingsmedel.
Folkhälsa
Sverige och Halland har vid en internationell jämförelse en mycket god hälsa. Det är en
grundläggande förutsättning för att Halland ska vara bästa livsplatsen. Likväl finns det behov av att
hantera det hot som ökade hälsoklyftor innebär.
Sveriges befolkning blir allt äldre, och allt färre arbetar i förhållande till antalet pensionerade. Det är
en problematisk utveckling som innebär ökade kostnader för välfärden. Ett sätt att möta
problematiken är att arbeta hälsofrämjande. En friskare befolkning innebär lägre kostnader, viktigt
för att möjligöra leverans av kvalitativa välfärdstjänster. Sålunda ökar den demografiska utvecklingen
behovet av ett hälsofrämjande arbete.
Grunden för en individs fysiska och psykiska hälsa läggs till stor del redan i unga år. Hälsofrämjande
insatser bör därför fokuseras på barn och unga. Det finns behov av att skapa goda uppväxtvillkor,
hälsosamma levnadsvanor och stödjande miljöer för barn och unga.
29
Ett ökat omvandlingstryck på samhället påverkar hälsan hos befolkningen. För att undvika ohälsa
ökar betydelsen av kompetenser som omställningsförmåga och inlärningsförmåga. Det finns ett
behov av att stärka individers förmåga att hantera ett ökat omvandlingstryck genom insatser i skolan.
Ett ökat omvandlingstryck på samhället påverkar hälsan hos befolkningen. För att undvika ohälsa
relaterat till ovanstående bedöms adekvat kompetens vara vitalt. De kompetenser som avses för att
individer på ett bra sätt ska kunna hantera en föränderlig omvärld är exempelvis
omställningsförmåga och inlärningsförmåga. Det finns ett behov av att utveckla dessa kompetenser,
både för att bekämpa ohälsa och för att stärka näringslivets och organisationers konkurrenskraft.
Folkhälsan påverkas av samhällsutvecklingen, samtidigt är hälsan hos befolkningen väsentlig för
tillväxt och utveckling. Därför finns det behov av att bedöma hur den framtida folkhälsan kommer att
utvecklas eftersom den påverkar behovet av vård och omsorg liksom möjligheten att fördela
resurser. Folkhälsofrågor bör därför integreras i strategisk samhällsplanering.
Högskolefrågor
Den ökade globala konkurrensen ökar betydelsen av att stödja kunskapsutveckling. Därför finns det
ett behov av att satsa på forskning. En satsning på forskning och akademiska miljöer bidrar i sig inte
till tillväxt. För det krävs system som kopplar forskning till exempelvis näringslivet. Det är ett samspel
mellan forskning, innovation och högre utbildning som gör att satsningar på forskning kan växlas upp
och generera tillväxt.
Det finns således ett behov av att använda kunskapstriangeln, det vill säga samspelet mellan
forskning, innovation och högre utbildning, som bas för strategiska satsningar inom politikområdet
högskolefrågor. För detta krävs att:



Halland stärks som forsknings- och utvecklingsregion.
Kunskapsbaserad innovation och entreprenörskap stöds.
System utvecklas för kunskaps- och tekniköverföring till arbetsliv och företag
Att utveckla Högskolan i Halmstad och kunskapstriangeln är dessutom nödvändigt för att profilera
Halland internationellt.
EU
EU:s ökade betydelse för regionalt utvecklingsarbete skapar ett behov av att bevaka strategiska EUfrågor som är viktiga för Hallands utveckling. Samtidigt blir det allt viktigare att påverka EUsamarbetet för att bäst ta tillvara halländska intressen. De delar av EU-samarbetet som är av störst
strategisk betydelse för Hallands regionala utveckling är sammanhållningspolitiken, hur regionernas
roll utvecklas, tillväxtstrategin Europa 2020 samt Östersjöstrategin och eventuella andra
makroregionala EU-strategier där Halland kan ingå. Det finns ett behov av att Region Halland spelar
en aktiv roll i viktiga skeden som exempelvis när den framtida sammanhållningspolitiken utformas
och när den nationella handlingsplanen för Europa 2020 ska tas fram.
Det finns ett behov att sätta Halland på den europeiska kartan genom att tydliggöra och stärka
Hallands profil. Ett sätt att stärka sin position är att samarbeta med andra regioner för att påverka
EU:s politik; antingen genom att ingå i etablerade intresseorganisationer eller genom att delta i andra
typer av allianser.
30
Det finns också ett behov av att arbeta aktivt med att ta tillvara de utvecklingsmöjligheter som EUsamarbetet ger. Genom att till exempel initiera och delta i projekt ges goda möjligheter att dela
erfarenheter och kunskaper med regioner, forskningsorganisationer och andra aktörer i olika EUländer. Dessa och andra möjligheter till utveckling och samarbete inom Region Hallands alla olika
utvecklingsområden bör tas tillvara.
Miljö
Behovet av att möta utvecklingen inom miljö- och klimatområdet är stort. Region Halland har
visserligen inte något formellt ansvar inom miljöpolitiken, som i första hand vilar på den statliga och
kommunala nivån. Det finns ändå möjligheter att aktivt föra in miljöaspekten i andra politikområden
som har stor påverkan på miljön. Viktiga sådana är infrastruktur och kollektivtrafik. Även inom
politikområdena näringsliv och kommunal samverkan finns det möjligheter att driva
utvecklingsprojekt för att främja utvecklingen inom miljöområdet.
Egna skolor
Utifrån trendanalysen ökar betydelsen av kunskap och förmåga till anpassning. Därför är skolorna
viktiga för den regionala utvecklingen. De kan tillfredställa behov för såväl individens utveckling som
för arbetsmarknadens krav på kompetens. Ökad konkurrens inom skolväsendet skapar ett behov av
attraktiva utbildningar med tydliga kopplingar till arbetsmarknadens behov.
Kommunal samverkan
Tillsammans med kommunerna deltar Region Halland aktivt för att främja kommunal samverkan.
Syftet är att utveckla och effektivisera kommunal verksamhet.
Skola - För att individer ska kunna hantera ett ökat omvandlingstryck finns ett behov av att stärka
elevers förmåga att hantera en föränderlig omvärld. Kompetenser som inlärnings-, initiativ- och
problemlösningsförmåga blir allt viktigare för ett konkurrenskraftigt näringsliv, effektiva
samhällsinstitutioner och en god hälsa. Vidare knyter globaliseringen länder närmre varandra. Det
finns därför ett behov av att skolan förbereder eleverna på att verka i internationella miljöer.
Den accelererande teknikutvecklingen innebär kostnadskrävande investeringar för skolan. Ur ett
jämlikhetsperspektiv är det viktigt att alla barn och ungdomar får samma möjligheter att tillägnar sig
ny teknik. Det finns behov av att finna nya innovativa lösningar för att möta denna problematik.
Arbetsmarknadens behov av kompetens är i ständig transformation. Det innebär ett problem då
utbudet av utbildning är ett relativt trögrörligt system. För att skapa förutsättningar för ett
utbildningsutbud som motsvarar vad marknaden efterfrågar finns det ett behov av att bedöma hur
det framtida behovet av kompetens kommer att utvecklas.
Ovanstående tre problemområden behöver mötas med utvecklingsinsatser som med fördel bedrivs
inom ramen för kommunal samverkan.
Sociala, vård- och omsorgsfrågor - Välfärd är en samlande benämning på de delvis
skattesubventionerade eller helt skattefinansierade tjänster och transfereringar som stat, landsting
och kommun tillhandahåller för att säkra individers trygghet vid bland annat barndom, sjukdom,
arbetslöshet, funktionshinder och ålderdom. I grunden handlar välfärden om alla människors lika
31
värde och rätt att leva ett värdigt, tryggt och bra liv. Välfärdspolitikens uppgift är att bidra till att ge
alla medborgare den möjligheten.
Den demografiska utvecklingen i kombination med individualiseringen skapar utmaningar för den
framtida finansieringen och utvecklingen av välfärdstjänster. Exempel på behov av kommunal
samverkan är:










Vid behov av snabba, samordnade utredningar där fler än en kommun berörs
Vid behov av samverkan avseende faktiska verksamheter som kommunerna på egen hand har
svårigheter att bedriva med tillräcklig kvalité och till rimlig kostnad
Vid behov av verksamhetsutveckling inom områden där det är av avgörande betydelse för
arbetets kvalité att kommunerna har likartade rutiner och riktlinjer
Vid kvalitetsutveckling där det finns tydliga fördelar med regional samordning och
kunskapsutveckling
Vid behov av gemensamma upphandlingar avseende tjänster
Vid kvalitetsutveckling där staten kräver samordning genom en regional aktör
Vid kompetensutveckling i de fall där staten initierar och styr utbildningarna och kräver en
regional aktör
Vid kompetensutveckling där särskilt höga krav ställs utifrån riktlinjer och föreskrifter från
Socialstyrelsen och där kompetensutvecklingen omfattar specifika yrkesgrupper med ett relativt
fåtal anställda i varje kommun
Vid behov av utvärderingar där fler än en kommun berörs och där det är av värde att kunna göra
jämförelser mellan kommunerna
Vid behov av stöd och samordning avseende internationellt samarbete
--Detta arbete är långsiktigt och kommer att innebära fortsatta utmaningar och uppgifter för de
regionala strukturerna. De ska bland annat tjäna som en viktig partner mellan den nationella nivån
och den lokala operativa verksamheten. Ett centralt område för den regionala stödstrukturen är
enligt plattformen, att i ökad utsträckning utgöra ett metodstöd, få till stånd praktiknära forskning,
effektutvärderingar, jämförande studier och regionalt samordnade utbildningar.
Tillväxt och välfärd är nära sammankopplade. Utan ett väl fungerande välfärds- och socialt
trygghetssystem finns det risker för en olycklig segmentering av arbetsmarknaden. Den viktiga
diskussionen inom EU om ”flexicurity” handlar just om sambanden mellan en flexibel arbetsmarknad,
det sociala skyddsnätet och en aktiv arbetsmarknadspolitik. EU-kommissionen försöker genom
flexicurity att tillgodose både arbetsgivarnas och arbetstagarnas behov, flexibilitet och säkerhet
genom att se till att arbetstagarna kan byta jobb under trygga former och att företagens
konkurrenskraft bevaras och stärks. Samtidigt bevaras den europeiska sociala modellen.
Samhällsbyggnad - Enligt trendanalysen är en regions utveckling starkt kopplat till boendet och dess
tillgänglighet via goda kommunikationer. Sett till dessa faktorer bedöms Hallands förutsättningar
som gynnsamma. Det är därför angeläget att vissa samhällsplaneringsfrågor, såsom boende- och
kommunikationsplanering, baseras på en gemensam strategi för Hallands utveckling. Det finns även
ett behov av att koppla folkhälsofrågor till strategisk samhällsplanering. För detta krävs kommunal
32
samverkan. Ytterligare behov finns inom miljöområdet, exempelvis inom miljötillsyn och
vattenplanering.
Näringslivsutveckling – Den kommunala verksamhet som stödjer lokal näringslivsutveckling innebär
kontinuerliga kontakter med företag och individer, genomförande av olika aktiviteter och kurser för
att stimulera kompetensutveckling, etableringsstöd samt myndighetsutövning. I takt med att
näringslivet förändras måste även denna verksamhet utvecklas. Utvecklingsverksamhet som syftar till
att förbättra kommunal verksamhet som stödjer lokal näringslivsutveckling bedrivs lämpligen inom
ramen för kommunal samverkan.
33
Källförteckning
(Ingen ordning än så länge…)
Framtidens utmaning – Välfärdens långsiktiga finansiering (2010) SKL
Utvecklingskraft och omställningsförmåga – En globaliserad svensk ekonomi, Globaliseringsrådet
Bortom krisen – Om ett framgångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin, Globaliseringsrådet
Svenskarna och internet 2010-11-29
Cirkulär migration och utveckling – kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion hur
migrationens utvecklingspotential kan främjas , SOU 2010:40
Opinion Hälsa 1 – Ramverk med den sammanhållna bilden samt vägar framåt, 2010
Hur mår hallänningen?
De nya affärsmodellerna – värdeskapande affärsinnovationer
34