INTRODUKTION TILL
PRODUKTIONSEKONOMI
TU-A.1200
Paul Lillrank
INTRODUKTION TILL PRODUKTIONSEKONOMI
Historisk överblick - hur västerlandet blev rikt
Institutioner
Produktions- och handelsbaserad tillväxt
Produktionsbegrepp
Organisation: koordination med hierarki eller marknad
• Transaktionsekonomi
• Standardisering
• Skalfördelar
Produkt och process
• Värdekedja och process
• Produktegenskaper
• Kvalitet
Tjänster och tjänsteproduktion
GDL –SDL
Varo- och tjänstelogik
Det producerande företaget
VILKA INSTITUTIONER KRÄVS FÖR EKONOMISK
UTVECKLING?
1. Privat äganderätt
• Lagens skydd för egendom och investeringar
• Kontrakt skyddade
2. Vetenskapligt / tekniskt tänkande
• Empirism: observationer och experiment
• Teoretisk rationalitet
3. Fungerande kapitalmarknader
• skapar en koppling mellan sparare och investerare;
• sprider risker
4. Logistik
• Transporter
• Kommunikation
UPPLYSNINGEN OCH DEN
PRODUKTIONSEKONOMISKA REVOLUTIONEN
DE STORA
TÄNKARNA
DE STORA
ENTREPRENÖRENA
Predestination
av människans
öde
Människan skapar sitt eget liv,
Uppenbarelse
som kunskapskälla
Förnuft
Observationer
Experiment
Muntlig tradition
Dokumentation,ackumulering
av kunskap
Cirkulär, subjektiv
tid
Noll-summespel i ekonomin
social circulation
Den protestantiska etiken
Lineär klocktid
Galilei
Newton
Francis
Bacon
Durant,
Chrysler,
Morgan,
Rockefeller,
Vanderbilt,
Encyclopedisterna,
Diderot
de Laval,
Nobel
Plus-summespel, specialisering,
Adam
komparativa fördelar,
Smith
den osynliga handen
Fysiokraterna
Ricardo
DE STORA
ORGANISATÖRERNA
Standardisering
Organisation
Arbetsfördelning
Kontrol
Koordination
Planering
Incentiv
Acckumulering
Effektivitet
Utilitarism
Instrumentalism
Taylor,
Ford,
Sloan
PRODUKTIONSBASERAD TILLVÄXT
Global marknad,
Open innovation
Minska statlig
styrning
Infant
industry
protection
Utländska
investeringar
Industripolitik
Kapitalbildning
INNOVATIONER
RESURSSERNAS
PRODUKTIVITET
Marknadskonkurrens
Ständiga
förbättringar
ARBETETS OCH
KAPITALETS
PRODUKTIVITET
ÖKAD
KAPACITET
Överkonsumtion
Skuldsättning
Stagnation
Planekonomi
Institutionella
förutsättningar
BILLIG
ARBETSKRAFT
Självhushållning
Primärfattigdom
Malthus’ fälla
Utanför
globaliseringen
Emerging markets
Produktionsfunktionen
måste öppnas
för utveckling
Värdefunktionen
måste öppnas för
innovationer
HANDELSBASERAD TILLVÄXT
Förenklad
produktion,
Diversifierad
konsumtion
Globalisering
Region
Nationalstat
PRODUKTION
Arbetsfördelning
Specialiseringsgrad
Styrbarhet
OBJEKTIFIERING:
Etiska normer
Landskap
Multipel
produktion,
Enkel
konsumtion
Stad
Närmarknad
Kvalitetssystem
Varumärken
Produktstandard
Bytesvärde, pris
Rykte, anseende
Självhushållning
OMFATTNINGEN AV HANDELN
”The history of human prosperity lies in the repeated discovery of non-zero-sum bargains that benefit both
sides.” - Robert Wright: Nonzero: History, evolution and human cooperation.
”Exchange is to cultural evolution as sex is to biological evolution.” - Matt Ridley: The Rational Optimist
ÅREN 1950 – 1970 VAR DET GAMLA NORMALA
Thomas Piketty: Capital in the 21st Century, 2014
PRODUKTIVITETSFRONTEN
PRODUKTIONSEKONOMISKA MILSTOLPAR
Tidiga koncept 1776 – 1880
• Division of labor and specialization (Smith, Babbage)
VOLYM
• Interchangeable parts, standardization (Whitney)
Scientific management 1880 – 1910
• Time & Motion studies (Gilbreth)
• One best way (Taylor)
• Queuing theory (Erlang)
Masproduktion 1910-1980
• Moving assembly line (Ford)
• Statistical process control (Shewhart)
• Economic order quantity (Harris)
• Linear programming PERT (DuPont)
• MRP
Lean production 1980à
• JIT, TQM, Six Sigma
• CAD/CAM, EDI
• Cross-functional processes
Världskrig
KOSTNAD
Oljekris
KVALITET
Dot.com
Mass Customization 1995à
• Globalization & Internet
• Demand-supply chain management
• ERP
Service Engineering and Management 2004 à
• Servitization
• KIBS, PSTS
• SOA, SaS
• Outcome –based business models
SORTIMENT, TID
ANPASSNING
??
HYBRIDLÖSNINGAR
VARFÖR BEHÖVS EKONOMISKA ORGANISATIONER?
Självhushåll
Arbetsfördelning à Specialisering à Standardisering
Allokation av resurser,
Koordinaation, integration, kontrol
HIERARKI
MARKNAD
€
transaktionskostnader
vs.
specialiseringsfördelar
Produktivitet
TRANSAKTIONSKOSTNADERNA BESTÄMMER
FÖRETAGETS GRÄNSER
Hög
Kostnad per
producerad enhet
TransaktionsKostnad
Kärnkompetens
KOSTNAD
Låg
Hierarki
Marknad
SPECIALISERINGSGRAD !
STYRKA I STANDARDISERING
Standardisering = bestämning och utförande av normaltyp av
• produkter
• gränssnitt,
• process & protokoll,
• förutsättningar
• resurser
“The advantages of standards are so vital in connection
Fördelar:
• förutsägbarhet
• kontrol
• effektivitet
Nackdelar
• inflexibilitet
• likformighet
with material things, and are so well recognized by
manufacturers that we wonder that so little
standardization has crept into the mechanism of
business. We believe that in this field, at least, business
can learn from the engineering profession.”
- American Machinist, editorial 22.8.1908
STANDARDISERING ÖKAR FÖRUTSÄGBARHETEN
Standard
Målstyrd
verksamhet
Massproducerade
standardvaror
för massmarknad
Autonomi Byråkrati
Anarki
PRODUKT
Flexibilitet
Lean
Ej standard
Masscustomization
Unika, individuella
produkter
Ej standard
PROCESS
Standard
KONTOROLL AV VARIATION VAR EN FÖRUTSÄTTNING
FÖR MASSPRODUKTION
Hantverk
Kontrollerad
variation
Identiska /
utbytbara
komponenter
Komponenttillverkning à
montering
Skalfördelar
Låg produktivitet,
Låga löner,
Höga priser
Stigande
produktivitet
och löner, fallande
priser
Klasskamp,
revolution
Välfärdssamhälle
Specialisering
Arbetsfördelning
Kontroll &
koordination
Repetitiva
jobb
KOSTNAD OCH VOLYM
VOLYM
SYNERGI
LÄRANDE
rörlig
Enhetskostnad
fast
Volym
Enhetskostnad
Gemensam
infrastruktur
Kumulativ volym (log)
Skalfördelar:
Economies of scale
• repetition med samma
upplägg
• specialiserad utrustning,
kompetens, processer
Economies of scope
The learning curve
• olika processer utnyttjar
samma resurser
• enhetskostnaderna sjunker
förutsägbart vid dublering av den
kumulativa volymen
KOSTNAD PER PRODUCERAD ENHET
OCH KAPACITETSUTNYTTJANDE
Exempel:
• fast kostnad (lokaler, personal...) = 1 000 000
• variabel kostnad / patient
=
10
• enhetskostnad med
- En patient
= 1 000 010
- Två patienter
= 500 010
- Fem patienter
= 200 010
- Hundra patienter
=
10 010
- Tusen patienter
=
1 010
- Tiotusen patienter
=
110
TEORETISK KAPACITET
Operativ kapacitet
Användbar kapacitet
CUR
Använd kapacitet
Effektivitet
Produktiv kapacitet
PRODUKT OCH PROCESS(1)
PRODUKT OCH PROCESS(2)
THE PRODUCT-PROCESS MATRIX
Job-shop
High education,
long experience,
flexible nonroutine process
Line
Intuitive medicine Empirical
Uncertain diagnosis, trialmedicine
and-error
Precision
medicine
Statistical diagnosis,
Evidence-based treatment
Exact diagnosis, Rulebased treatment
Individual,
customized care
Inefficient care
Overkill Care
Excessive care
Resource- and
Overflow –efficient care institutionalized
care
Medium
competence
Routine
processes
Selfservice Crackpot Self-Care
Active customer,
Supported
standard
processes
Risky self-care
Supported selfcare
Source: Hopp, W.J. & Lovejoy, W.S.: Hospital Operations – Principles of High Efficiency Health Care.
FT Press, Upper Saddle River, NJ, 2013. Loc. 623
VÄRDEKEDJAN
Infrastruktur
Humanresurser
Teknikutveckling
Inköp
Logistik in Produktion
Logistik ut
Marknadsföring Service
och försäljning
Michael Porter: Competitive Strategy. Free Press 1985.
IN
OUT
VÄRDEKEDJAN OCH PRODUCTIONSPROCESSEN
VÄRDEKEDJA
(Value chain):
Värde
Transformationer
som leder till värde
för kunden
Logistics
Resources
PRODUKTIONSPROCESS:
En organiserad
sekvens av
aktiviteter, steg och
resurser
Takt-time
Hand-off
Inventory
Control
Coordination Throughput
Input
Värde
Blac
k
Box
Set-up
Preparation
Quality Staffing
Assurance
Scheduling
Standardization
Waiting
time Accounting
EN PROCESS ÄR ETT PRODUKTIONSSYSTEM
Proscesansvarig
Ställning
Steg
Kontroll
Output
IN
Kvalitet
Takt tid
Handover
Mellanlager
Genomlopstid
VAD
• Sekvens
• Stegens biddrag till resultat
• Arbetsfördelning, specialisering
• Repetition à samma process,
samma resultat
VARFÖR
• Snabbare genomlopp
• Sammarbete, roller
• Identifiera onödiga steg
• Ansvarsfördelning
• Uppföljning och utveckling
VAD STYR MAN I EN PROCESS
Integration
Sekvens
A
B
C
E
D
Flöde
Mellanlager
Tid
Resultat, kvalitet
Kostnad
$
PRODUKTER MED EGENSKAPER
Tekniska innovationer
Marknadsföring
Design
FUNKTIONALITET
Vad kan den göra / kan man göra med den?
Användbarhet
Nytta
GRAD
Grad av funktionalitet för särskilt
användningsområde, kundtyp, och
prisklass.
VARIANTER
(Variety)
Skillnader mellan produkter av
samma funktionalitet och grad,
alternativa sätt att nå samma resultat.
KVALITET
Producerat enligt förutbestämda krav,
spesifikationer och utfästelser.
TILLFÖRLITLIGHET
Presterar den enligt plan under en
bestämd tid?
PRODUCT
Kvalitetsteknik
KVALITET ÄR RELATIONER
Tekniska
krav
Marknadsinformation
MYNDIGHETER
REGELVERK
Requirement
capture
Teknologi
Innovationer
PRODUKT
KONCEPT,
KRAV
FÖRVÄNTNINGAR
KUNDER,
MARKNADER
SPECIFIKATIONER,
MÅLVÄRDEN,
PRODUKTION
RITNIGAR
PROTOTYPER
RESULTAT
Output
Erfarenheter
UTFALL
Outcome
Proces kvalitet
Design
Kvalitet som konformitet med
specifikationer: teknisk
kvalitet
Kvalitet som uppfyllelse av kundernas krav
Utfallet
METODER FÖR ATT FÖRBÄTTRA KVALITET
RESURSER
Målvärde
Tolerans
(mål +/-x)
SPECIFIKATIONER,
MÅLVÄRDEN,
RITNIGAR
PROTOTYPER
Definiera
kraven exakt
PRODUKTION
Slut systemet
från externa
störningar,
Minska speciella
orsaker
RESULTAT
Output
Inspektera,
Standardisera,
förbättra
Minska allmänna
orsaker
Avvikelse
OM PRODUKTIONSSYSTEMET MÅST VARA ÖPPET
Förändrade
krav
Korta
genomloppstider
MÅLVÄRDEN
Kund-
beteende
PRODUKTION
OUTPUT
OUTCOME
Misförstånd
Varierande
situationer
Akuta
behov
Oförutsägbara
konsekvenser
Kunderna
blandar sig i
produktionen
TJÄNSTEPRODUKTION
GOODS –DOMINANT LOGIC
(GDL)
PRODUKTION
SYSTEM
Produktion
KONSUMTION
SYSTEM
SERVICE –DOMINANT LOGIC
(SDL)
PRODUKTION
SYSTEM
KONSUMTION
SYSTEM
Konsumtion
Utbyte
Utfall
Samproduktion Värde
“With service processes, the customer provides significant inputs into the production
process.” (Sampson and Froehle 2006).
”The customer is always a co-producer.” (Vargo and Lush 2004)
TJÄNSTEPROCESSER HAR EN INTERAKTIV
VÄRDEKEDJA
Health
event
Health
event
Blac
k
Box
Service
encounter
Service
encounter
Service
encounter
Service
encounter
Health
event
Värde
Health Behaviour
I produktion av tjänster
• Kunderna deltar I produktionen (co-creation of value)
• Produktionsystemen är öppna
Health
outcome
KUND –BASERAD VARIABILITET
1200
1000
800
600
400
200
0 18 20 22 24 26 28 30 32
situation
ankomst
krav
kapabilitet
preferenser
Ankomst, Tid –relaterad variabilitet
• rusningstider
Krav
• behov, önskemål efterfrågan
Kapabilitet
• artikulering: vet ej eller kan inte säga
• kompetens
Kompetens, motivation, sammarbete
• följer regler och överänskommelser
• rollspel
Subjectiva preferenser
Upplevd
tjänst
VÄRDEKEDJAN I SJUKVÅRDEN
Patientens hälsobeteende:
co-production
Kostnad för producent
IN
PRODUKTION
SYSTEM
• processer
• protokoll
Styrning
av efterfrågan
Teknisk
kvalitet
ÅTGÄRD
what is done
to patient
Fall-till-fall
variation
Health
behavior
Intervention
Osäkerhet
risk
• pengar
• tid
• besvär
• alternativkostnad
UTFALL
Placebo /
Random what
Situation
Kostnad för patient
happens
to patient
NYTTA
Upplevd
kvalitet
Förväntning
RESURSER OCH FLÖDE
Hög
Billig men
dyr
Ideal
Resurseffektivitet
Kapacitetsutnyttjande
Enhetskostnad
PRODUCENTPERSPEKTIV
Snabb
men dyr
Inte här !
Låg
Flöde
Genomloppstid, inventarier,
KUNDPERSPEKTIV
Hög
ÖPPNA SYSTEM
PRODUCENT
KONSUMENT
Kommunikation
till kunderna
Gap4
Ledningens
uppfattning av
förväntningar
Gap2
Översättning
av krav till
specifikationer
Gap3
Leverans
Uppfattning
Förväntningar
Gap5
Gap1
Source: Zeithaml, Berry & Parasuraman: Conceptual model of service
quality.Journal of Marketing, 1988,p.36
VAROLOGIK ELLER TJÄNSTELOGIK
VAROLOGIK
TJÄNSTELOGIK
Slutna system
Öppna system
Standardprocesser
Rutinprocesser
Kopior av prototyp
Design
Kontroll av lager
Kontroll av kapacitet
Värdekejan summeras
Värdekedjan multiplikation
Värdet i varan
Värdet i processen
Äganderätt
Rättigheter och skyldigheter
DET ORTODOXA FÖRETAGET
Ekonomisk aktör
• Internt homogen aktör med ett enda mål: profit
• Perfekt information on priser och tillgångar
• Fri rörlighet, inga kostnader för byte, exit, entry
• Maximerande beteende - profitmaximering
• The Economic Man - Homo Economicus
Maskinbyrokrati
• Funktionell arbetsdelning - specialisering
• Hierarkisk kontrol & beslutsfattande
• Opartiska tjänstemän
• Dokumentation
• Ekonomiska incentiv
• Meritokrati
• The Organization Man - Homo Byrocraticus
FÖRETAG ÄR KOALITIONER OCH KONTRAKT
Hur fattar företaget ekonomiska beslut ?
Herbert Simon, James March, Richard Cyert : The Behavioral Theory of the Firm
Företaget är en koalition av deltagare / intressegrupper med egna mål: stakeholders
Ägare
Skattemyndigheten
Distributör Lokalsamhällen
Kreditgivare
Anställda
Leverantörer
Fack
Kunder
Chefer
NGO
LAGOM OFULSTÄNDING INFORMATION
Företagets mål bestäms i en förhandlingsprocess
Kontributioner (produktionsfaktorer) - belöningar (incentiv)
Ofulständing information om möjligheter till nyttomaximering – subjektiv
aspirationsnivå
Bounded rationality - människor försöker maximera, men är oförmögna
att göra det
• Ofulständing kunskap
• Probabilitet
• Komplexa beslut
Satisficing - lösningar som är tillräckliga för att uppnå aspirationsnivån.
Människor beter sig inte alltid rationellt: Behavioral economics.
• The Ultimatum Game
DEN SOCIALA ORGANISATIONEN FÖLJER INTE ALLTID
DEN FORMELLA
Human Relations
Produktionen är ett socio-tekno-ekonomiskt fenomen.
