Vattenjympa i Bjärnum

2/2009
2–7
12–14
16–19
20–21
Allt om nya influensan
Sköldkörteln påverkar hela kroppen
Cancer – en folksjukdom
Så undviker du infektioner
Vattenjympa
i Bjärnum
8–11
bild: martin lindeborg
Varför ska jag vaccinera mig?
–Det är helt klart den vanligaste frågan,
säger Hans Bertil Hansson, smittskyddsläkare
i Region Skåne.
– Det är viktigt att alla som kan vaccinerar sig.
Även om du känner dig frisk och stark så kan
du bli allvarligt sjuk – och du kan dessutom
smitta andra.
”När en ny pandemi
etableras brukar den
effektivt tränga undan
andra sjukdomar som
cirkulerar”, berättar
Hans Bertil Hansson,
smittskyddsläkare
i Region Skåne.
influensan
Det här är den nya
F
rossa, ledont, hög feber, svår hosta.
– Influensa i sig är en jobbig sjuk­
dom och man blir rejält sjuk. I värsta
fall med andra sjukdomar som följd.
– Men den nya influensan är varken svå­
rare eller mildare än någon annan, säger Re­
gion Skånes smittskyddsläkare Hans Bertil
Hansson.
I juni deklarerade Världshälsoorganisatio­
nen, WHO, att den nya influensan, H1N1,
var en pandemi som spreds och smittade
människor över hela världen.
– Att hantera en pandemi är svårt och
kräver många beslut och mycket planering.
Men det är en framgång i sig att vi fått till­
gång till vaccin så pass snabbt och tidigt, sä­
ger Hans Bertil Hansson.
Han säger att han i rollen som smitt­
skyddsläkare följer pandemin och de insat­
ser som görs med viss spänning.
– Det är första gången i världshistorien
som vi har haft möjlighet att vaccinera alla i
vårt land. Vi har inte behövt göra ett urval
av vem som ska och inte ska få.
Vaccinering väl använda pengar
Ett normalt år insjuknar ett par procent av
befolkningen i influensa. Under en pande­
mi utan vaccin rör det sig om så mycket
som 30–40 procent.
– Skulle det bli tio gånger värre än ett
2  ❀  Hälsa & Vård  ❀ Region Skåne
Därför ska du
vaccinera dig
 Du skyddar dig
själv mot influensan
och eventuella följd­
sjukdomar.
»Det är första gången i världshistorien som vi har
haft möjligheten att vaccinera alla i vårt land. «
normalt år skulle vården bli kraftigt över­
ansträngd. Det är väl använda pengar att er­
bjuda alla vaccin, säger Hans Bertil
Hansson.
Massvaccineringen av Skånes drygt 1,2
miljoner invånare är en stor logistikövning.
Innan jul räknar Region Skåne med att alla
har erbjudits vaccinering.
– Vi ska nå alla som bor i Skåne med in­
formation och vaccin. Hälsovalet har gjort
det möjligt att dela upp i åldersgrupper och
vi har ett säkert datasystem med person­
uppgifter.
Fullgott skydd i något eller några år
Ännu vet man inte hur länge effekten från
vaccinet sitter i. Men det rör sig om något
eller några år som det ger fullgott skydd.
– I bästa fall blir det pandemin som kom
av sig. Min erfarenhet är att inget annat har
bidragit så starkt till vår goda folkhälsa som
vaccin, säger Hans Bertil Hansson.
Den nya influensan ger samma symtom
som den som brukar slå till under vintern.
– Många vet inte att när en pandemi har
kommit så stannar den kvar länge. Spanska
 Du skyddar dem som
riskerar att bli svårt
sjuka av influensan och
som av olika skäl inte
kan vaccinera sig.
sjukan höll sig kvar i nästan 40 år, tills Asia­
ten kom, säger Hans Bertil Hansson.
 Du hjälper till
R Vad händer med den vanliga
influensan?
– När en ny pandemi etableras brukar
den effektivt tränga undan andra sjukdomar
som cirkulerar. Men riktigt säkra kan vi inte
vara. Det allra viktigaste i år är att vaccinera
sig mot den nya influensan, säger Hans
Bertil Hansson.
R Hur skyddar man sig bäst mot
influensan?
– Genom god handhygien och att vacci­
nera sig. Har du någon i din närhet som är
gravid, extra känslig eller har nedsatt im­
munförsvar är det bra att veta att det finns
antivirala medel, säger Hans Bertil Hansson.
Att vädra ofta, umgås utomhus och att
undvika folksamlingar är andra saker som
kan minska smittspridningen.
– Naturligtvis hoppas jag på en så lugn
och frisk vinter som möjligt. Först i vår, när
influensaperioden är över, kommer vi att
kunna mäta effekten av vaccineringen.
bild: Ewa levau
att minska smittsprid­
ningen och förhindrar
därför att viktiga verk­
samheter i samhället
slås ut av att många
blir sjuka samtidigt.
Frågor och svar om nya influensan
R När kan jag vaccinera mig?
Alla kommer att kunna vaccinera sig på sin
vårdenhet/vårdcentral från mitten av no­
vember. När det är dags för dig får du ett
brev med information om när och var du
vaccinerar dig.
R Var avbokar jag min vaccination?
De flesta som vaccineras får inte ett exakt
klockslag för vaccination utan erbjuds att
komma på öppen mottagning, till exempel
måndag klockan 13–17. Då behöver du inte
avboka din tid. Om ni har kommit över­
rens om en särskild tid så kan du avboka
hos den som givit dig tiden.
R Jag har inte fått något brev. Hur
ska jag göra för att bli vaccinerad?
Breven skickas ut i omgångar i november
och december beroende på åldersgrupp.
Om du då inte får något brev kan det bero
på att du inte är folkbokförd i Skåne. Perso­
ner som inte är folkbokförda i Skåne men
som vistas här en längre tid, kan vaccinera
sig på något av Skånes sjukhus. Kontakta
ditt närmaste sjukhus för mer information.
Om du är folkbokförd i Skåne men ändå
inte får något brev, ta kontakt med din
vårdenhet/vårdcentral för att få reda på när
du blir vaccinerad.
R Vi var bortresta den veckan då våra
barn skulle vaccineras i skolan och
på barnavårdscentralen. Kan de bli
vaccinerade i efterhand?
Ja, dina barn kan följa med dig till din
vårdenhet/vårdcentral för att bli vaccinerade
samtidigt som du. Du kan också kontakta
barnets barnavårdscentral eller skolbarnets
vårdenhet/vårdcentral för att höra om de
har alternativa tider då dina barn kan vacci­
neras.
Region Skåne ❀ Hälsa & Vård  ❀ 3
»Jag trodde inte att det
var den nya influensan«
Annah Ljung smittades av den nya
influensan när hon var på semester i Magaluf.
– Jag blev sjukare än min kompis, säger
Annah Ljung, som har astma.
Men hon upplever inte att det var mycket
värre än en vanlig influensa.
N
u är det ett par månader sedan Annah
Ljung flög hem från Mallorca med rik­
tigt hög feber.
– Då var jag dålig. Jag kände mig matt, hade
halsont och riktig slemhosta. Men jag trodde ändå
inte att det var den nya influensan, säger hon.
Annah Ljung hade barnastma då hon växte upp
och får i dag problem med luftvägarna när hon
blir sjuk. När hon efter ett par dagar fick svårt att
andas kontaktade hennes föräldrar vården.
– Jag hamnade till slut på sjukhuset där de lyss­
nade på mina lungor och tog ett prov. Sedan gick
det nog fyra dagar innan svaret kom. Så när jag
fick bekräftat att det var den nya influensan så var
jag redan mycket bättre, nästan frisk, säger Annah
Ljung och skrattar.
Men då hade hon inte lämnat huset på flera da­
gar. På sjukhuset rådde man henne att stanna inne
åtminstone tills provsvaret kommit. Och hon or­
kade ändå inte gå ut.
– De första fem dagarna var jag så matt att jag
bara låg i sängen. För min kompis, som också blev
sjuk i Magaluf, var det inte alls så farligt. Hon blev
inte lika dålig och var inte sjuk lika länge.
Trött i kroppen längre än vanligt
Den nya influensan, som för Annah Ljungs del
yttrade sig i hög feber, luftvägsproblem och hals­
ont, satte ändå vissa spår. Den trötthet som kan
kännas i kroppen efter sjukdom höll i sig längre än
vanligt, tycker hon.
– Men jag tycker absolut inte att man ska bli
hysterisk. Däremot kan det säkert vara bra att vac­
cinera sig – för att slippa utsätta sig för risken att
bli väldigt sjuk. Och så slipper man dessutom kan­
ske stanna hemma från jobb och skola.
bild: Ewa levau
» När jag fick
bekräftat att
det var den
nya influensan
så var jag redan
mycket bättre.«
Annah Ljung från Helsingborg blev sjuk utomlands. Hon fick mycket hög feber och väl i Sverige konstaterades att det var den nya influensan
hon drabbats av. ”Jag trodde inte att det var den jag hade men för säkerhets skull stannade jag inne tills provsvaret kom”, säger hon.
Frågor och svar om nya influensan
R Jag är inte är folkbokförd i Skåne.
Kan jag vaccinera mig här ändå?
Personer som inte är folkbokförda i Skåne
men som vistas här under en längre tid, till
exempel studenter, asylsökande, gästforska­
re och papperslösa, kan vaccinera sig gra­
tis på Region Skånes sjukhus från mitten av
november. Kontakta ditt närmaste sjukhus
för mer information.
R Vad händer om jag avstår från
erbjudandet att vaccinera mig
men sedan ångrar mig?
Det går bra att ångra sig. Kontakta din
vårdenhet/vårdcentral för information
om tider då du kan vaccinera dig.
R Jag har läst att man bara behöver ta
en dos av vaccinet. Stämmer det?
Det pågår just nu tester för att se om det
eventuellt kan räcka med en vaccindos.
Innan testerna blir klara kvarstår rekom­
mendationen om två doser. Senare i vinter
kommer mer information om den andra
dosen.
4  ❀  Hälsa & Vård  ❀ Region Skåne
R Skyddar vaccinet mot den nya
influensan även mot den vanliga
säsongsinfluensan?
Nej, vaccinet mot den nya influensan ger
inget skydd mot de vanliga säsongs­
influensorna.
R Kan jag vaccinera mig om
jag är förkyld?
Du som har en pågående infektionssjuk­
dom, exempelvis med feber eller luftvägsin­
fektion, ska vänta med vaccineringen till
några dagar efter det att du har blivit frisk.
Ring din vårdenhet/vårdcentral eller 1177
Sjukvårdsrådgivningen om du är osäker.
R Kan jag vaccinera mig
om jag ammar?
Ja, vaccinet kan ges till ammande. Det finns
studier som tyder på att även barnet kan få
ett visst skydd mot influensan genom mam­
mans vaccination.
R Skyddar vaccination lika bra som
om man har varit sjuk i influensan?
De tester som hittills har gjorts av vaccinet
talar för att det kan skydda 90 procent av
de vaccinerade från att bli smittade av viru­
set. Den som har varit sjuk i den nya influ­
ensan blir immun mot sjukdomen och är
alltså skyddad till 100 procent.
R Bör jag som är gravid
vaccinera mig?
Gravida är en av de grupper som kommer
att erbjudas vaccin först. Det beror på att
gravida som insjuknar i den nya influensan,
särskilt under den senare delen av gravidite­
ten, löper en större risk att bli svårt sjuka
och få följdsjukdomar, exempelvis lungin­
flammation. Vaccinet kommer att erbju­
das under hela graviditeten. Om din
beräknade förlossning är under 2010 blir du
erbjuden det samtidigt som resten av din ål­
dersgrupp.
R Kan vaccinet skada fostret?
Fostret kommer inte i kontakt med vacci­
net, däremot med de antikroppar som
mamman bildar som skydd mot viruset. På
så sätt kan även barnet få ett visst skydd
mot influensan under de första sex måna­
derna efter förlossningen.
Region Skåne ❀ Hälsa & Vård  ❀ 5
Alla i Skåne
­kommer att
­erbjudas vaccin
Otto, snart tio månader, har svårt att sitta still.
Men mamma Fia Höjer måste, för hon ska ­snart få
en spruta i armen. Vaccineringen mot den nya
influensan har börjat.
F
Bland de första att
vaccineras var personal
inom vården. Sjuksköterskan Fia Höjer får
sin spruta av kollegan
Stina Sunnanväder.
Otto, tio månader, roar
sig under tiden.
Så här går det till
 Alla i Skåne kommer att erbjudas
vaccinering mot den nya influensan.
 De flesta kommer att erbjudas vaccina­
tion på den vårdenhet där de är listade.
 Om du vill tillhöra en annan vård­
enhet så kan du lista om dig där.
 Eller så kan du göra ditt hälsoval på in­
ternet via Mina vårdkontakter där du
har ett personligt konto. Där kan du
också boka om och boka av tider, för­
nya recept och ställa frågor.
Läs mer www.skane.se/hälsoval
6  ❀  Hälsa & Vård  ❀ Region Skåne
örst ut att vaccineras är bland andra
personal inom vården och gravida
som väntas föda innan året är slut.
Fia Höjer tillhör den första kategorin, till
vardags arbetar hon som sjuksköterska på
Vårdcentralen Södervärn i Malmö. Det är
också här hon vaccineras mot den nya in­
fluensan.
– Hur känns det? frågar sjuksköterskan
Stina Sunnanväder när hon fört in nålen.
– Det känns nästan inte alls faktiskt, sva­
rar Fia Höjer.
bild: Ewa levau
Alla erbjuds gratis vaccination
Alla i Skåne kommer att erbjudas gratis vac­
cination mot den nya influensan.
Hälsovalet, som infördes i Skåne 1 maj i
år, innebär att alla skåningar nu ska vara lis­
tade på en vårdenhet. Det har underlättat
planeringen och det praktiska arbetet inför
vaccineringen – de olika vårdenheterna kan
se hur många personer som finns listade hos
dem och i vilka ålderskategorier personerna
är.
Närmaste vårdenheten
De som inte gjort något aktivt val har auto­
matiskt registrerats på den enhet som be­
söktes senast.
Om man inte besökt någon vårdenhet
under de tre senaste åren så registreras man
på den som ligger närmast folkbokförings­
adressen.
– Hälsovalet gör att det blir ordning i sys­
temet. Det underlättar planeringen av vac­
cineringen för både vårdgivaren och
patienter, säger Katarina Otz, kommunika­
tör på Hälsovalskontoret.
Frågor och svar om nya influensan
R Ska jag vaccinera mig mot
säsongsinfluensan också?
Just nu följer Smittskyddsinstitutet upp om
det förekommer vanlig säsongsinfluensa i
Sverige. I december beräknar man kunna ge
besked om det blir aktuellt med vaccination
mot säsongsinfluensan. I så fall kommer
denna vaccination att börja efter årsskiftet.
Först ska alla i Skåne ha erbjudits den första
dosen av vaccinet mot den nya influensan.
R Det nya vaccinet innehåller
kvicksilver. Är inte det farligt?
Vaccinet innehåller kvicksilver i så ytterst
små mängder att det inte innebär någon
hälsofara. Det är ungefär lika mycket kvick­
silver som i en portion insjöfisk. Kvicksilver
används som konserveringsmedel för att
motverka bakterietillväxt i vaccinet. Det
försvinner ut ur kroppen och lagras inte.
R Vilka bör inte vaccinera sig?
Om du är sjuk
Har du en pågående infektionssjukdom,
exempelvis feber eller luftvägs­infektion,
ska du vänta med vaccineringen till några
dagar efter det att du blivit frisk.
Barn under tre år
Vaccinet är ännu inte godkänt för barn un­
der tre år. Därför kommer de inte att vacci­
neras förrän kompletterande tester är klara.
Barn som tillhör någon av de grupper som
riskerar att bli allvarligt sjuka i influensan
kan vaccineras med halv dos från och med
6 månaders ålder.
Om du redan haft den nya influensan
Du som lämnat prov och vet att du redan
haft den nya influensan behöver inte vacci­
nera dig. Prov tas oftast bara på personer
som är allvarligt sjuka. Har du fått bekräftat
att du haft den nya influensan är du im­
mun. Om du inte lämnat prov kan du inte
veta om du haft den nya influensan eller
den vanliga årliga influensan. Då rekom­
menderas du att vaccinera dig.
Om du är mycket allergisk mot ägg
Om du kan vaccinera dig eller inte beror på
hur allergisk du är. De flesta som är allergis­
ka mot ägg kan ändå vaccineras mot influ­
ensa. Din läkare kan bedöma om du kan
vaccineras eller inte.
Region Skåne ❀ Hälsa & Vård  ❀ 7
bild: martin lindeborg
Sportskola
för seniorer
Itsy Bitsy Teenie Weenie Yellow Polka
Dot Bikini. Siw Malmkvist pumpar ur högtalarna
i den lilla sim­hallen i Bjärnum. I vattnet står
ett gäng damer från Vittsjö och jympar.
– Det här var roligast hittills – och golfen
också, säger Solveig Rosén och får
medhåll från nästan alla i gruppen.
Sara Nilsson
leder vattenjympan
för deltagarna
i Senior Sport School.
bild: martin lindeborg
bild: martin lindeborg
Här får
seniorerna
testa allt
Medellivslängden i Sverige
ökar och vi mår allt bättre – allt
längre upp i åldrarna.
– Men det finns mycket mer vi
kan göra för att förbättra livskvalitet och välmående­på äldre
dar, säger Jenny Önnevik, folkhälsostrateg på Region Skåne.
Gruppen från Vittsjö brukar träna tillsammans regelbundet. Därför var medelpasset
i simhallen ingen match för dem.
bild: martin lindeborg
S
Anita Tidblad, Margita Önnevik, Görrel Gustavsson, Solveig Rosén och Britta Håkansson testar vattenjympa i Bjärnums simhall.
V
attnet skvätter i ögonen samtidigt
som ljudnivån stiger. Instruktören
Sara Nilsson har precis beordrat de
tio damerna att balansera på den så kallade
spagettikorven.
– Vrid på kroppen! Det här är en balans­
övning, ropar hon.
– Hälarna i rumpan. Paus. Nu ska ni
trampa vatten. Sprattla och håll er flytande
– inga fötter på botten nu!
Det är varmt och kvavt. 29 grader i vatt­
net och säkert något varmare i luften.
Ett vanligt medelpass
Sara Nilsson har jobbat med vattenjympa i
nio år på sjukhuset i Hässleholm.
– Det här är en helt vanlig vattenjympa,
ett medelpass, säger hon samtidigt som alla
deltagare börjar flämta och få röda rosor på
kinderna.
– Vattenjympa är bra på det sättet. Ingen
störs om någon inte hänger med. Det är in­
te som lagsporter, att om någon har en dålig
dag så påverkas alla.
10  ❀  Hälsa & Vård  ❀ Region Skåne
Kvinnorna från Vittsjö är alla mellan 65
och 85 år. Det finns en man med i gruppen
också, men …
– Han vågade inte komma idag, säger Sa­
ra Nilsson och skrattar.
Anledningen till att de är i Bjärnum och
jympar är enkel – det finns ingen simhall i
Vittsjö.
»Vi vill att Senior
Sport School ska
spridas vidare till alla
Skånes kommuner. «
Fler som anmälde sig
Annars drivs projektet Senior Sport School
från Vittsjö med Allaktivitetshuset som ut­
gångspunkt.
– Det var faktiskt fler som anmälde sig,
men till slut blev det bara vi, säger Birgitta
Gertsson.
– Vi som är här brukar styrke­träna i
Allaktivitetshuset en gång i veckan. Det
kanske är därför vi blev uttagna till pilot­
projektet, säger hon.
– Nu tar ni tag i väggen och sträcker ut
bröstmuskler och vader, kommenderar Sara
Nilsson.
Några lägger sig och flyter i bassängen.
Några drar och sträcker lite extra.
– Det var inte speciellt jobbigt, säger Bir­
gitta Gertsson.
– Men vi rör mycket på oss annars också.
Vi är en sådan grupp, konstaterar hon.
– Är bastun på, frågar Britta Huldberg
samtidigt som hon klättrar ur bassängen.
R Vad tycker du om att testa olika
idrotter och laga mat tillsammans?
– Det absolut bästa är att vi har roligt.
Vi är ju så mycket tillsammans nu, med det
här projektet. Två gånger i veckan och ett
par timmar varje gång är nästan för mycket.
– Men det gör inget – vi har så trevligt
tillsammans, tycker Birgitta Gertsson.
tatens folkhälsoinstitut har identifierat fyra
hörnpelare för ett gott åldrande – social ge­
menskap, meningsfull sysselsättning, fysisk
aktivitet och goda matvanor.
Det är på den grunden som Senior Sport School
står.
Det är ett pilotprojekt. Målet är att hitta en håll­
bar modell för idrottsskolor för gruppen 50+.
– Vi vill att Senior Sport School ska spridas vida­
re till alla Skånes kommuner, säger Jenny Önnevik.
Under hösten har en grupp i Hässleholm och en
grupp i Simrishamn deltagit i Senior Sport School.
Två dagar i veckan träffas de för olika aktiviteter.
Fler i Simrishamnsgruppen
Pilotgruppen i Vittsjö består av totalt tio personer i
åldrarna 65–70 år. Gruppen i Simrishamn är något
yngre och dubbelt så stor – 20 personer i åldrarna
55–60 år.
En dag i veckan åker de ut och besöker olika för­
eningar för att prova på deras verksamhet och lära
sig mer om föreningen. Idrotter som testats är
bland annat skytte, badminton, friidrott, boule,
vattenjympa, styrketräning och golf.
Ledarskap och föreningslära
Vid det andra tillfället deltar grupperna i studie­
cirklar, matlagningskurser med Hushållnings­
sällskapet och föreläsningar i bland annat hälsa,
skadeförebyggande träning, ledarskap och
förenings­lära.
Projektet drivs av Region Skåne tillsammans med
idrottsföreningar och Hushållningssällskapet,
Hässleholms kommun, Simrishamns kommun och
Skåneidrotten.Idrottsskolan pågår under 12 veckor,
och avslutas med en gemensam middag.
Vattenjympa innebär rörelser både under och ovanför vattenytan.
bild: martin lindeborg
Britta Håkansson och Brita Huldberg försöker hålla balansen på den så kallade
spagettikorven.
Region Skåne ❀ Hälsa & Vård  ❀ 11
Från att knappt ha orkat upp ur sängen är kroppen
nu uppe i högvarv.
– En del dagar känns det som att jag har druckit
sex koppar espresso på raken, säger Jessika Skabek
som behandlas för låg ämnesomsättning på grund
av sköldkörtelrubbning.
H
on fick diagnosen för två år sedan och
försöker tillsammans med sin doktor hit­
ta rätt dos på sin medicin. I början av be­
handlingen gjorde medicinen henne varm, tank­spridd och skakig i händerna.
– Ett tag, när jag fick högre dos, blev jag så ska­
kig att jag knappt kunde låsa upp dörren. Då blev
jag sjukskriven. Jag måste vara stadig i händerna
när jag klipper mina kunder, säger hon och fyller
på schampoflaskor i frisörsalongen där hon jobbar.
Det var när en kund berättade om sin struma­
sjukdom som Jessika Skabek förstod att hon också
hade sjukdomen. Hennes mamma hade läst om
sköldkörtelproblem på internet och tyckte också
att symtomen stämde.
Kände sig sömnig hela tiden
Jessika hade länge känt sig ovanligt trött och okon­
centrerad och snabbt gått upp i vikt.
– Det var väldigt jobbigt, jag sov mycket, åt nyt­
tigt och tränade och ändå kände jag mig konstant
sömnig och fortsatte att gå upp i vikt. Det gjorde i
sin tur att jag kände mig deprimerad. Det som höll
mig uppe och gjorde att jag kämpade vidare var
mitt jobb.
Den värsta tröttheten försvann när Jessika börja­
de behandlingen mot hypotyreos. Istället har hon
ibland svårt att sova på nätterna, en vanlig biverk­
ning om man äter höga doser av vissa mediciner
mot sköldkörtelproblem.
12  ❀  Hälsa & Vård  ❀ Region Skåne
– Det lär tydligen inte vara så lätt att hitta rätt
dos, i många fall tar det upp till något år med be­
handling innan man börjar känna sig normal
igen.
Regelbundna kontroller
För att kontrollera sina värden går hon på kontinu­
erliga kontroller och lämnar blodprov.
Sjukdomen kan enligt hennes läkare bero på ett
genetiskt arv eller vara stressrelaterat.
– Jag försörjde mig länge på att vara fotomodell
och levde under de åren ett ganska stressigt liv, jag
slarvade med både maten och sömnen. Det kan va­
ra en bidragande faktor.
Trots att Jessika Skabek är ledsen över att hon
drabbats av en sjukdom som man aldrig blir helt
frisk ifrån, försöker hon hålla humöret uppe.
– Visst känns det jobbigt ibland. Men samtidigt
är det skönt att veta varför jag har mått dåligt och
att det går att göra något åt det, s­ äger hon.
Jessika Skabek behandlas sedan
två år tillbaka för hypotyreos. När hon väl
gick till läkaren var hon orkeslös
och kände sig låg. ”Om jag hade vetat
om symtomen tidigare hade jag absolut
gått till ­läkaren snabbare. Det finns
hjälp att få”, säger hon.
bild: ewa levau
»Det är skönt
att veta varför
jag mått dåligt «
Sköldkörteln
Var tredje skåning som
söker vård gör det för psykisk
ohälsa. ”I många fall kan
psykologisk behandling med
KBT minska antalet sjukskrivningar och korta
rehabiliteringstiden”,
säger Catharina Strid,
psykolog och legitimerad
psykoterapeut.
påverkar hela kroppen
Sköldkörtelrubbningar kan ge vaga symtom och förväxlas
med stress, utbrändhet eller klimakteriebesvär. Ett enkelt blodprov
avslöjar om ämnesomsättningen är för hög eller för låg.
B
engt Hallengren, docent och överläkare vid
Endokrinologen vid Universitetssjukhuset
MAS i Malmö, har under många år som lä­
kare mött otaliga patienter som har haft problem
med sköldkörteln.
– Jag minns den unga kvinnan som alltid var
trött trots att hon sov 14 timmar per dygn. Hennes
ämnesomsättning var för låg och
efter medicinering fick hon ett
normalt sömnbehov, berättar
Bengt Hallengren.
– De mer uttalade symtomen innebär att patien­
ten ofta söker läkare tidigare, säger Bengt Hallen­
gren.
bild: Ewa levau
Kvinnor drabbas oftare än män
Misstänker man att man har problem med ämnes­
omsättningen ska man söka sig till sin vårdcentral.
Ett enkelt blodprov avslöjar om
sköldkörteln fungerar som den
ska.
Det är cirka fyra gånger vanliga­
re att kvinnor drabbas än män.
Ofta vaga symtom
Hos en del debuterar sjukdomen i
Att ha för låg ämnesomsättning
puberteten men vanligare är det i
är den vanligaste sköldkörtel­
åldern runt klimakteriet. Varför
rubbningen. Den kallas hypo­
det främst drabbar kvinnor vet
tyreos och kan påverka kroppens
man inte säkert men det kan ha
alla vävnader. Eftersom symto­
med de kvinnliga könshormoner­
men ofta är vaga, kommer smy­
na att göra.
gande och varierar från person till
Det kan vara svårare att bli gra­
person kan sjukdomen vara svår
vid om man lider av obehandlad
att upptäcka. Trötthet, frusenhet,
hög eller låg ämnesomsättning.
torr hud, nedstämdhet, ledvärk,
Om sjukdomen redan har debute­
en viss viktuppgång och tanke­
rat är det viktigt att med hjälp av
tröghet drabbar många av de här
medicinering se till att värdena
Bengt Hallengren.
patienterna. I sällsynta fall och
ligger bra när man blir gravid. An­
om patienten under lång tid haft för låg ämnes­
nars finns en ökad risk för missfall och även fost­
omsättning kan konsekvenserna bli att kropps­
rets utveckling kan påverkas.
temperaturen sjunker och patienten blir
– Vi är bra på att behandla sköldkörtelproblem.
medvetslös.
Men särskilt vid hypotyreos, låg ämnesomsättning,
När ämnesomsättningen är för hög, hypertyreos
kan det ta tid innan patienten känner sig helt åter­
eller giftstruma, är symtomen ofta mer dramatiska: ställd, i svåra fall uppemot ett år, och det gör
svettningar, hjärtklappning, darrighet, viktned­
ibland att patienterna själva ökar dosen eller prövar
gång, nervositet. I allvarliga fall kan det leda till
hälsokostpreparat. Det rekommenderar jag inte,
hjärtflimmer och hjärtsvikt.
säger Bengt Hallengren.
Sköldkörteln
✿ Sköldkörteln eller tyreoidea sitter framtill på halsen. S­ köldkörtelhormon påverkar alla kroppens
organ genom att reglera cellernas ämnesom­sättning.
✿ Struma innebär att sköld­körteln är förstorad.
✿ Hypotyreos (låg ämnesomsättning) behandlas med sköldkörtelhormon i tablettform.
✿ Hypertyreos (hög ämnesomsättning) kan behandlas med tabletter, operation eller radioaktivt jod.
Alla behandlingsformerna kan leda till ­hypotyreos.
14  ❀  Hälsa & Vård  ❀ Region Skåne
bild: kasper dudzik
Fler behandlas med
Om KBT
 KBT är en psykotera­
peutisk behandlings­
metod som utvecklats
för behandling av de­
pression och olika ång­
estsjukdomar. Terapin
bygger på ett samarbe­
te mellan patient och
terapeut. Behandling­
en är inriktad på att
förändra tankar och
beteenden.
Läs mer www.skane.se/
hälsovalkbt
KBT
Nu satsas extra resurser på att få in kognitiv beteendeterapi, KBT, på fler vårdenheter i Skåne.
– Var tredje skåning som söker vård gör det för psykisk ohälsa, säger Catharina Strid,
legitimerad psykoterapeut.
’’G
enom att erbjuda behandling
redan på vårdenheterna kan vi
hjälpa personer som lider av
psykisk ohälsa i ett tidigt skede och därmed
minska antalet sjukskrivningar på sikt”, sä­
ger Catharina Strid.
Hon arbetar i projektet Bättre sjukskriv­
ning i Skåne som är en statlig satsning för
att minska antalet sjukskrivna.
Många av dem som är sjukskrivna i Sveri­
ge i dag lider av psykisk ohälsa.
Kognitiv beteendeterapi, KBT, är en me­
tod som framgångsrikt hjälper personer
med lättare till medelsvår psykisk ohälsa.
Forskning visar att KBT är en effektiv be­
handlingsmetod för människor som är de­
primerade eller har ångest. Genom att
arbeta med att förändra tankar, känslor och
handlingsmönster kan personen förändra
sitt förhållningssätt till problematiska situa­
tioner i vardagen.
Mer forskning inom KBT
– Man kan säga att KBT är ett slags ”hjälp
till självhjälp”, säger Catharina Strid och
tillägger:
– Vi kan inte säga att andra behandlingar
fungerar sämre, men det har gjorts mer
forskning inom KBT och nyttan med me­
toden som vi nu vill dra nytta av.
KBT är en relativt ung psykoterapimetod.
– Behovet och efterfrågan av KBT finns,
nu jobbar vi på att stärka resurserna inom
hälsovalsenheterna så att KBT blir tillgäng­
ligt för fler, säger Catharina Strid.
Efterfrågan märks inte minst i bokhan­
deln och på internet där boktitlarna och
webbsidorna om KBT blir allt fler.
Ett pilotprojekt för hjälp till självhjälp via
webben har även startats i Lund i Region
Skånes regi. Om försöket slår väl ut kan
webbsajten komma att fungera som ett
komplement till samtalen hos en KBT-tera­
peut.
Region Skåne ❀ Hälsa & Vård  ❀ 15
När Christel Petersen fick besked att hon hade bröstcancer var känslorna blandade. Hon flydde från de jobbiga känslorna genom att fortsätta
att jobba heltid och ha en fullbokad kalender. På stranden gick hon stolt i bikini samma dag som hon hade strålats, full med lila tuschstreck på
kroppen och ett rosa ärr på bröstet. ”Det är sådana här situationer många cancerpatienter behöver prata om och få hjälp med”, säger hon.
bild: ewa levau
Lone Lindberg och Karin Hellzén är aktiva medlemmar i bröstcancerföreningen Pärlan i Helsingborg.
”Vi vill hjälpa andra som har gått igenom det vi har gjort och ge dem stöd”, säger de medan de hänger upp
gardiner i den nya klubblokalen.
Det var först när jag fick cellgift som jag blev sjuk
Oro. Spänning. Och hopp.
Om några veckor ska
Christel Petersen på
femårskontroll för sin
bröstcancer.
– Jag pendlar mellan
glädje och att ha ont
i magen, men det är klart
att jag hoppas att jag
fortfarande är frisk,
säger hon.
16  ❀  Hälsa & Vård  ❀ Region Skåne
C
hristel Petersen kommer aldrig att
glömma dagen i november 2004
när hon kände igenom sina bröst i
duschen. Då upptäckte hon plötsligt en
knuta, stor som en oliv, i sitt ena bröst.
– Jag brukade inte kontrollera brösten, så
det var ren tur att jag upptäckte knutan just
denna dag, säger hon.
En vätskefylld cysta trodde både hon själv
och läkaren på Bröstenheten på Helsing­
borgs Lasarett först.
Men efter ett cellprov visade sig knutan
vara en elakartad tumör.
– Allt gick väldigt snabbt. Jag fick gå på
mammografi redan samma dag och en ope­
rationstid tio dagar senare. Ändå tog det yt­
terligare någon vecka för beskedet om
bröstcancer att sjunka in.
Frågorna som rörde sig i Christels huvud
blev snabbt många. ”Ska jag vara ledsen
nu?” ”Kommer jag att dö?” ”Vilka behand­
lingar kommer jag att få?” ”Kommer jag att
tappa håret och behöva ta bort ett bröst?”.
Mådde fruktansvärt illa
Många svar fann hon genom att själv söka
information på internet. Men också genom
att prata med läkare och vårdpersonal.
– Det var först när jag fick cytostatika
som jag blev sjuk. Jag hade sett på tv hur
cancerpatienter som får cellgifter kräks och
tappar håret. Som tur är kräktes jag aldrig,
men jag mådde fruktansvärt illa. Jag blev
ofantligt trött, fick glåmig och finning hy,
hela kroppen kändes sliten.
Christel drar handen genom håret, som
i dag har växt ut igen, och tänker tillbaka på
den första sjukdomstiden.
– Jag rusade till frisören och klippte mig
kort. Sen bad jag min dotter att hon skulle
raka av mig håret när det blev för glest, jag
ville absolut inte gå omkring med kala
fläckar på huvudet.
Sjal svalare än peruk
På jobbet bar Christel peruk. Hemma åkte
den svalare sjalen på.
– Får jag återfall ska jag bara bära sjal. Nu
har jag accepterat att jag haft bröstcancer
och att jag kan få sjukdomen igen.
För även om det snart är fem år sedan tu­
mören i Christels ena bröst opererades bort
vet hon att man aldrig blir helt friskförkla­
rad från bröstcancer.
Därför söker hon och många andra drab­
bade kvinnor stöd hos en bröstcancer­
förening. Där kan de som är mitt i sin
behandling och de som går på efterkontrol­
ler träffas och prata om sjukdomen och alla
känslor och tankar den för med sig.
– Vi är inte sjukvården, men vi finns här
för dem som behöver prata med någon som
själv gått igenom samma sak, sammanfattar
hon Pärlans verksamhet, den bröstcancer­
förening i Helsingborg där hon själv är ord­
förande.
Föreningslokalen är ny sedan i somras,
men redan hemtrevligt inredd.
– Den här lokalen är större, vi får stän­
digt nya medlemmar. Så visst märks det att
det finns behov av stöd från flera håll i can­
cervården, säger Christel Petersen.
»Allt gick mycket
snabbt. Jag fick gå på
mammografi redan
samma dag och en
operationstid tio
dagar senare.«
Region Skåne ❀ Hälsa & Vård  ❀ 17
Var tredje svensk får cancer
Var tredje svensk drabbas av någon form av cancer under sin
livstid. Men det finns sätt att minska sjukdomsrisken.
– Undvik rökning, få in daglig motion och hälsosam kost i din
vardag och drick alkohol med måtta, säger Carsten Rose,
verksamhetschef på Skånes onkologiska klinik.
»Skandi­
navien är
världsledande
inom cancer­
behandling
och cancer­
forskning.«
D
essa råd kan minska risken att drabbas av
cancer med upp till 30 procent.
– Forskning visar att alla, även de som
ligger i riskzonen för ärftliga cancersjukdomar eller
har drabbats av cancer, kan höja sin livskvalitet ge­
nom relativt små förändringar i vardagen, säger
Carsten Rose.
Var tredje svensk drabbas i dag av någon form
av cancer under sin livstid. Om 20 år beräknas siff­
ran vara uppe i så många som varannan svensk.
Ökningen beror delvis på att vi lever allt längre,
men också på våra levnadsvanor.
Rökning, fel kost, brist på motion samt alkohol
i för stora mängder ökar risken betydligt att drab­
bas av cancer.
– 18 procent av svenskarna röker, de flesta av
dem kvinnor. Om de hade slutat att röka hade
andelen lungcancerfall sjunkit dramatiskt, säger
Carsten Rose.
18  ❀  Hälsa & Vård  ❀ Region Skåne
Allt fler personer som drabbats av cancer kan
botas och bli helt friska från sjukdomen. I dag in­
går före­byggande åtgärder som exempelvis mam­
mografi i vårdens rutinkontroller. Alla kvinnor
mellan 40 och 74 år som bor i Skåne kallas kon­
tinuerligt till hälsokontroller för sina bröst.
– Dessa är viktiga att gå på, i många fall kan
cancer botas om man upptäcker sjukdomen i tid,
säger Carsten Rose.
Carsten Rose leder arbetet med att skapa ett re­
gionalt cancercenter i Skåne. Genom att ta ett
samlat grepp över all cancersjukvård i regionen ska
väntetiderna bli kortare, vården effektivare och
forskningen fördjupas.
– Skandinavien är världsledande inom cancer­
behandling och cancerforskning. Men det betyder
inte att vi kan slå oss till ro. Vi måste fortsätta att
utvecklas, cancer är en folksjukdom som drabbar
allt fler, säger han.
bild: ewa levau
bild: kasper dudzik
Carsten Rose, verksamhets­chef och professor på Skånes onkologiska klinik, driver arbetet med att skapa ett regionalt cancercenter i Skåne.
”Vårt uppdrag är att ge cancerpatienter rätt vård så snabbt som möjligt. I dag funkar cancervården bra, men vi kan bli ännu bättre”, säger han.
Regionalt
cancercentrum
Våren 2009 kom en ut­
redning om den framtida
cancer­sjukvården i Sverige.
Utredningen förutspår att
antalet personer med can­
cer kommer att fördubblas
inom en tjugoårsperiod.
För att kunna hantera den
befarade ökningen är det
nödvändigt med ett samlat
grepp om utvecklingen av
den svenska cancersjukvår­
den. Utredningen föreslår
bland annat att cancersjuk­
vården samordnas i så kal­
lade regionala cancer­center. En viktig
utgångspunkt för dessa är
en väl sammanhållen vård­
kedja för den som drabbats
av cancer. Detta för att ga­
rantera en så god och jäm­
lik vård som möjligt
oberoende av var man bor.
Hälsosamt liv kan
minska risken
 Motionera 30–60 minu­
ter om dagen. Du kan
till exempel promenera
eller cykla till jobbet.
 Ät en hälsosam och
varierad kost och färre
kalorier.
D
rick måttligt med
alkohol.
U
ndvik rökning.
G
å på de förebyggande
kontroller som du
kallas till.
Ett trettiotal
patientföreningar
 BIPP står för Brukarin­
flytande och Patientper­
spektiv, ett projekt som
drivits av Skånes onko­
logiska klinik i samarbe­
te med ett trettiotal
patientföreningar och
avdelningen för onkolo­
gi på Lunds universitet.
Verksamheten har nu
blivit permanent.
Christina Carlsson är samordnare för BIPP, Brukarinflytande och Patientperspektiv.
Dialog ger bättre vård
Med hjälp av patienters erfarenheter ska kommunikationen
mellan cancerpatienter och hälso- och sjukvården bli bättre.
Information i broschyrer och på webben ses över och patienter
ges fler möjligheter att påverka.
T
usen tillfrisknade cancerpatienter säger
samma sak i en nyligen genomförd enkät.
De är mer nöjda med cancervården när de
som patienter får vara med och påverka på alla
plan – från information om olika cancersjuk­domar
till behandling och uppföljning.
– Cancer är en folksjukdom med många följd­
besvär, som oro och ångest för behandlingarna och
att sjukdomen ska dyka upp på nytt. Därför arbe­
tar vi även med att stärka cancerföreningarnas
kontaktpersonsverksamhet, säger Christina Carls­
son, samordnare för BIPP, Brukarinflytande och
Patientperspektiv.
– Det gör vi bland annat genom att delta i fo­
kusgrupper där patienter och vårdpersonal möts
för att diskutera gemensamma frågor.
Patientrollen har förändrats i takt med att pa­
tienterna blir mer medvetna och får större med­
inflytande i sin behandling.
Ämnen som prio­riteringar, etik, kommunika­
tion och forskning står på schemat när represen­
tanter från olika patientföreningar i södra Sverige
för cancerpatienternas talan. Ombud från hälsooch sjukvården lyssnar och kommer med åter­
koppling.
– Dessa möten är ett sätt att effektivt komma åt
patientperspektivet, menar Christina Carlsson och
understryker att det blir allt viktigare inom cancer­
vården.
– För att vi ska kunna ge cancerpatienter bästa
tänkbara vård krävs det att patient och vårdperso­
nal har förståelse för varandras vardag.
Region Skåne ❀ Hälsa & Vård  ❀ 19
Så minskar du risken för infektion
bild: ewa levau
Tvätta händerna med
handsprit och ta av dig dina
ringar. Så enkelt kan du
minska risken att drabbas av
vårdrelaterade infektioner när
du ligger på sjukhus.
U
20  ❀  Hälsa & Vård  ❀ Region Skåne
 I september 2009 tog
Regionfullmäktige beslut
om ett nytt regionalt
hygien­program med fo­
kus på patientsäkerhet.
Bland annat handlar det
om hur ökad handhygien
bland patienter, vårdper­
sonal och sjukhusbesöka­
re ska minska risken att
onödig smitta sprids.
Hygienprogrammet in­
kluderar även lokalvård.
Vad är en
infektion?
ngefär var tionde patient som läggs in på
sjukhus drabbas i dag av en infektion un­
der sjukhusvistelsen. Det är för mycket,
tycker chefläkargruppen i Skåne. Målsättningen är
därför att halvera antalet vårdrelaterade infektioner.
Som ett led i det arbetet kommer en informations­
broschyr med tips och råd så småningom att delas
ut till alla som kommer in för sjukhusvård i Skåne.
– Det absolut viktigaste är att tvätta händerna re­
gelbundet med både tvål och vatten och handsprit.
Inte bara efter toalettbesöken, utan framför allt när
man ska äta eller när man har rört saker där man
vet att många människor befinner sig, säger Chris­
ter Wahlfrid, chefläkare vid lasarettet i Ystad.
Bakterier finns naturligt överallt – till och med i
luften – och att skydda sig helt går inte. Men det
går att minska risken.
Kan göra mycket som patient
Sjukhuspersonalen rengör regelbundet sina händer
och bär inga ringar eller andra smycken där bakte­
rier ofta samlas. Med broschyren vill man upp­
märksamma att man som patient också kan göra
mycket för att öka skyddet mot till exempel influ­
ensa, förkylning, lunginflammation och urinvägs­
infektion.
– Många som ligger på sjukhus har redan ett
nedsatt immunförsvar. För äldre och personer som
har många olika sjukdomar är det extra allvarligt
att drabbas av en infektion under sjukhusvistelsen.
Det kan betyda många extra dagar på sjukhus.
Som besökare till en patient som är inskriven på
sjukhus bör du tänka på vilka slags gåvor du har
med dig.
Om du vill ge bort choklad eller annat ätbart,
välj något som är engångsförpackat, exempelvis
chokladbitar som är inslagna i papper.
– Vi märker att antalet infektioner sjunker när
vi till exempel har besöksförbud. Så det är lika vik­
tigt för en anhörig att sköta sin handhygien inför
ett besök. Om man känner sig krasslig och hostig
ska man helst inte alls besöka någon som ligger på
sjukhus, säger Christer Wahlfrid.
Nytt regionalt
hygienprogram
En infektion innebär att
kroppen har angripits av
bakterier, virus eller
svamp. För att försvara
sig reagerar kroppen of­
tast med en inflamma­
tion. Området som är
inflammerat kan bli svul­
let, rött, varmt och ömt.
Bakterieinfektioner kan
behandlas med antibioti­
ka. Mot virus hjälper inte
antibiotika, men det
finns vaccin mot en del
virus, samt medicin som
gör det svårare för viruset
att föröka sig.
Källa: www.1177.se
Tänk på att:
Oftast krävs direkt eller
nära kontakt för att
mikroorganismer ska
överföras. ­Tänk på att:
 hålla avstånd när någon
hostar eller nyser
 undvika folksamlingar
i förkylningstider
 tvätta händerna ofta
 ha en god hygien kring
livsmedel och kök
 ha ett gott hälsotillstånd
genom att äta bra mat,
ha goda sömnvanor,
motionera, vara måttlig
med alkohol och inte
röka eller använda
droger.
Källa: www.1177.se
Christer Wahlfrid, chefläkare vid lasarettet i Ystad, tvättar sina händer med både tvål och
infektioner. Men det går att minska risken genom att sköta sin handhygien”, säger han.
vatten och handsprit. ”Bakterier och virus finns överallt och det går naturligtvis inte att skydda sig helt mot
Region Skåne ❀ Hälsa & Vård  ❀ 21
bild: ewa levau
Jenny Karlsson teckentolkar för döva på
Region Skånes webbplats.
Nu talar
webben
N
u har Region Skånes webb­plats blivit
ännu mer tillgänglig.
– De nya funktionerna Talande
Webb och Lättläst är, liksom teckentolkning
på webben, en del i vårt arbete med att göra
www.skane.se tillgängligt för alla, ­säger
Ulf Mohager, webbstrateg.
Region Skånes lättlästa sidor har tagits
fram i samarbete med Centrum för lättläst.
– Vi har utbildat oss i hur man skriver lätt­
läst och sprider kunskapen till andra verksam­
heter i Region Skåne.
Det är ett omfattande arbete och hittills har
den grundläggande informationen om Region
Skåne anpassats till lättläst tillsammans med
kris- och vårdinformation.
– När vi nu börjat arbeta med lättläst ökar
också medvetenheten om tillgänglighet bland
dem som jobbar med vår webbplats, säger Ulf
Mohager.
Talande Webb läser, som namnet avslöjar,
upp text på webbsidor. Programmet läser ock­
så pdf-filer. En markör visar vilken text som
läses upp för tillfället.
– Det är en fördel för många att kunna läsa
och lyssna på samma gång. Till exempel
synsvaga, personer med dyslexi eller med an­
nat modersmål än svenska, säger Ulf Mohager.
Du gör enkelt egna inställningar i Talande
Webb, till exempel hur snabbt texten läses
upp, vilken färg, text och bakgrund du ska ha
och hur stor texten ska vara.
Region Skåne har också teckentolkad infor­
mation för döva på sin webbplats.
22  ❀  Hälsa & Vård  ❀ Region Skåne
29 000 skåningar hjälper vården att bli bättre
Hembesök av läkare vid akut sjukdom
nder hösten kommer patienternas
upplevelser av vården att undersökas
vid cirka 850 vårdcentraler eller mot­
svarande i 19 landsting med hjälp av
Nationell patientenkät. 145 av dessa enheter
finns i Skåne. 200 slumpmässigt utvalda pa­
tienter per vårdenhet/familjeläkarmottagning
som besökt läkare under september eller ok­
tober, har fått en enkät hemskickad några
veckor efter besöket.
Samman­­­lagt har 29 000 skåningar fått en­
käten. Enkäterna går att besvara skriftligt el­
ler på webben där frågorna också finns
översatta till nio olika språk.
– Det är viktigt att så många som möjligt
besvarar enkäten för att vi ska kunna få un­
derlag till sådana förändringar som förbättrar
vården för patienterna, säger Karin Christens­
Nu finns det utökad möjlighet att få hem­
besök av läkare vid akut sjukdom. Det är en
service till befolkningen i hela Skåne, dyg­
net runt. Servicen riktar sig till patienter
som har svårighet att ta sig till sin vården­
het/vårdcentral.
I första hand är denna service till för äld­
re eller personer som har flera sjukdomar.
U
son, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region
Skåne. Med Nationell patientenkät vill Regi­
on Skåne och övriga landsting få in underlag
för att förbättra vården genom att ta del av
patienternas upplevelser och erfarenheter.
Det kommer också att bli möjligt att göra
jämförelser på olika nivåer, till exempel per
enhet, per landsting eller nationellt. Dessut­
om ger resultaten patienterna ett underlag i
valet av vårdgivare.
Resultaten kommer att presenteras i februa­
ri 2010 på www.skane.se
Nästa nationella patientenkät kommer att
genomföras i början av 2010 inom psykiatrin.
Våren 2010 genomförs den inom övrig specia­
liserad vård vid våra sjukhus. Nationell
patientenkät kommer att bli årligen åter­kommande inom de olika områdena.
Även familjer med barn som är
sjuka och som har svårighet att
ta sig till sin vårdenhet kan få
denna hjälp.
Läs mer om hembesöksbi­
larna på www.skane.se/
hembesök där du kan ladda
ner broschyren som pdf-fil.
Du kan inte själv ringa och beställa ett hembesök utan gör så här:
29 000 skåningar som besökte
läkare vid vårdenhet/familjeläkarmottagning under
september eller oktober fick
en enkät hemskickad några
veckor efter besöket.
✿ Kontakta din vårdenhet/vårdcentral som ger råd och gör en bedömning
om du har behov av läkare. De kan beställa hembesök till dig.
✿ Om du har hemsjukvård, ska du kontakta sjuksköterskan i kommunen
som kan beställa hembesök.
✿ Du kan alltid kontakta 1177 Sjukvårdsrådgivningen som har
öppet dygnet runt. Ring telefon 1177 så får du råd om vård och
en medicinsk bedömning via telefon. Sjukvårdsrådgivningen kan
också beställa hembesök.
BILD: anna diehl/Skånes dansteater
Blodbussen nästa
Kultur på recept
Nu stannar blodbussen också vid Triang­
eln i centrala Malmö. Inom några år ska
den ersättas av en fast lokal för blodgiv­
ning i området, alldeles nära en av City­
tunnelns stationer.
– Eftersom det tar lång tid att få en lo­
kal i ett så eftertraktat område så börjar vi
med en blodbuss, säger Thomas Attnäs,
kommunikatör för Blodcentralen Skåne.
För att Skåne ska bli självförsörjande på
blod krävs minst 2 000 blodgivare till. Att
öppna en fast lokal för blodgivning i ett
område där många rör sig är ett sätt att
underlätta för givarna och förhoppnings­
vis locka fler.
✿ Under ett år kan vissa patientgrupper på en vårdenhet i Helsingborg få
kultur utskrivet på recept. Försöket är ett samarbete mellan Region Skåne
och Helsingborgs stad och förhoppningen är att det ska påbörjas redan i år.
Regeringen har bidragit med pengar och om kulturrecepten ger goda resul­
tat kan metoden börja användas på fler platser i landet. Region Skåne räknar
med att 20–30 personer kommer att få kulturrecept utskrivna under försöks­
perioden. Det kan handla om att gå på teater, sjunga i kör eller kanske gå en
målerikurs. Region Skåne har under en längre tid jobbat med att föra in kul­
turen i vården genom konst på vårdenheterna och musik för dementa och
nyopererade. Forskning visar att kulturen har en läkande kraft.
Projektledare:
Anita Skoglund,
­044-309 30 00
KONTAKT:
[email protected]
text & form:
www.givakt.se
Tryck:
JMS Mediasystem AB,
Helsingborg.
Tidningen finns
som taltidning
Beställ via e-post:
[email protected]
eller ring 040-611 10 20.
Fler blodgivare behövs
✿Blodbussen stannar vid Triangeln den 25
november. Nästa år kommer den regel­
bundet varje månad och turerna utökas
efterhand tills den nya lokalen öppnar.
Det behövs ingen föranmälan, endast gil­
tig fotolegitimation.
✿Fler blodgivare behövs i hela regionen.
Anmäl dig på geblod.nu eller ring
020-39 03 90 (dygnet runt). De flesta mel­
lan 18 och 60 år som är friska och väger
minst 50 kilo kan bli blodgivare.
✿Se blodbussens tider i hela Skå­
ne på webbplatsen geblod.nu
Ansvarig utgivare:
Maria Lindblad
Tidningen
teckentolkas
och finns på
www.skane.se/tecken
eller kan beställas på video­
kassett/cd via [email protected]
Vill du ha fler
exemplar?
Kontakta Servicelaget
­044-309 30 00 eller
[email protected]
Bilden visar stycket Berlin
av Hofesh Shechter
i föreställningen Young Blood.
Region Skåne ❀ Hälsa & Vård  ❀ 23
foto: © dan sköld
Samhällsinformation till alla hushåll i Skåne från Region Skåne
Nominera till
Glasäpplet 2010
Har du märkt förbättringar på din
vårdenhet eller hos din familjeläkarmottagning som kommit dig till del
det senaste året? Då kan du nominera
den till Glasäpplet som är en utmärkelse som belönar kreativitet, kvalitet och
förbättringar i primärvården.
Öppet
på jourtid!
Utmärkelsen delas ut årligen till en
offentligt finansierad vårdenhet eller
­familjeläkarmottagning i Skåne, vars
arbete ses som en förebild och ett gott
exempel för övriga vården­heter i Skåne.
Nomineringsblankett och mer
information finner du på
www.skane.se/glasapplet och
i väntrummet på din vårdenhet
eller familje­läkar­mottagning.
Sista ­datum för nominering är
den 15 ­december 2009.
Alla kan nominera!
Från årsskiftet erbjuder alla vårdenheter i Hälsoval Skåne
kvälls- och helgöppet. Samtidigt stänger jourläkarcentralerna.
Kontakta din vårdenhet för att få detaljerna om adress
och öppettider.
Du kan också ringa 1177 eller gå in
på www.skane.se/hälsovaljour