Tarmresektioner hos patienter som genomgår
primär debulking kirurgi för avancerad
äggstockscancer: Kartläggning av kirurgin och
analys av peri-och postoperativ morbiditet och
mortalitet på Kvinnokliniken i Lund
-Projektplan-
Kristbjörg Heiður Olsen
ST-läkare, Kvinnokliniken i Lund
Handledare: Päivi Kannisto
Överläkare, tumörsektionen, Kvinnokliniken i Lund
26. februari 2015
Bakgrund
Äggstockscancer är den nionde vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige och den
av de gynekologiska maligniteterna som har högst dödlighet. Över 90 % av ovariala tumörer
är av epitelialt ursprung. 1-3
I Sverige utgör äggstockscancer, inklusive cancer i äggledare och primär cancer i bukhinnan,
tre procent av all kvinnlig cancer. Majoriteten av fallen upptäcks när sjukdomen redan är
avancerad, då symptomen i tidigt skede är diskreta. Äggstockscancer är ovanligt i
åldersgruppen 30–49 år då incidensen är 6,6 per 100 000 kvinnor. Förekomsten ökar med
stigande ålder men skillnaden i incidens är inte så stor mellan kvinnor i åldersgrupperna 50–
74 år och 75–89 år: 35,4 respektive 44,4 fall per 100 000 kvinnor. Femårsöverlevnaden är
endast 50%, jämfört med nästan 90% för bröstcancer.1
Traditionellt har behandlingen bestått av primär kirurgi följt av adjuvant platinum-baserad
cellgiftsbehandling. Under de senaste decenniet har det skett en förändring i den kirurgiska
behandlingen då man har i flera studier sett att överlevnaden beror inte enbart på sjukdomens
stadium vid diagnos utan förbättras avsevärt om man vid operation uppnår makroskopisk
radikalitet, vilket innebär att alla synliga tumörförändringar i bukhålan avlägsnas.2-5 Detta har
gjort att kirurgin har blivit mer omfattande och kan i många fall, utöver borttagning av inre
genitalia, peritoneum i pelvis och omentektomi, även innebära tarmresektioner,
leverresektion, splenektomi, diafragma resektion, samt omfattande peritonektomi i bukhålan.
Det, i sin tur, kan påverka risken för eventuella komplikationer, inte minst då majoriteten av
patienterna är äldre än 60 år, kan ha multipla komorbiditer och har ofta avancerat sjukdom
och dålig nutritionsstatus vid diagnos.6-10
Syfte
Syftet med studien är att kartlägga den tarmkirurgi som utförs vid primär debulking kirurgi av
stadium III-IV ovarial cancer på Kvinnokliniken i Lund och det morbiditet som uppstår i
samband vid kirurgin.
Vetenskapliga frågeställningar
Vilka tarmingrepp görs vid primär debulking kirurgi vid avancerad äggstockscancer på
Kvinnokliniken i Lund?
Vilken operationsteknik har man använt (primär anastomos eller anläggning av stomi)?
Vilken suturteknik har man använt för anastomoser och hur många patienter har fått en
avlastande stomi?
Vilken är frekvensen på intra- och postoperativa komplikationer, samt postoperativa dödsfall?
Finns det någon skillnad på förekomsten av komplikationer mellan patienter som har fått en
primär anastomos versus de som har fått en stomi?
Finns det indikation för att lägga fler avlastande stomier och hos vilka patienter bör man
överväga en sådan?
Finns det fall där förekomsten av komplikationer har försenat initiering av adjuvant
cytostatikabehandling?
Material/metod
Studien är en kvantitativ retrospektiv register- och journalstudie. Studiepopulationen består av
alla patienter som under perioden 2012-04-01 – 2015-03-31 genomgick tunntarms-och/eller
tjocktarmskirurgi vid primär debulking operation på grund av avancerad äggstockscancer,
2
samt cancer i äggledare och primär cancer i bukhinnan. Studiepopulationen kommer att
identifieras med hjälp av operationsjournaler. Exkluderade är patienter som opereras på grund
av recidiverande sjukdom och patienter som har fått neoadjuvant cytostatika.
Ur nationellt register för gynekologiska operationer (GynOp registret) samt ur patienternas
journaler och operationshandlingar kommer information om ålder, preoperativt albuminvärde,
perioperativ blödning, operationstid, blodprodukter transfunderade, ingreppets natur, ev
uppnådd makroskopisk radikalitet, histologisk typ och grad, peri-och postoperativa
komplikationer och 30-dagars mortalitet inhämtas.
Primära utfallsvariabler är operationstyp samt parametrar för komplikationer: sårinfektion/dehiscence, kardiologiska händelser, postoperativ ileus, thromboemboliska händelser,
anastomosläckage och fistelbildning.
Baslinjedata kommer att beskrivas som medelvärde eller medianvärde. Man har för avsikt att
försöka jämföra komplikationsfrekvensen mellan patienter som har fått primär anastomos och
de som har fått en stomi. Dessutom kommer man jämföra frekvensen av anastomosläckage
mellan patienter som har fått en avlastande stomi och de som har inte fått en sådan.
Etiska överväganden
Klinikens verksamhetschef har gett tillstånd till granskning av kvalitetsregister och journaler
för inhämtande av relevanta uppgifter. Ansökan till etikkommitté kommer även att göras då
delar av materialet senare kan bli aktuella för publicering.
Tidsplan och genomförbarhet
Arbetet kommer att genomföras under våren och sommaren 2015 på Kvinnokliniken i Lund.
Arbetet beräknas vara färdigt till hösten 2015.
Betydelse
Projektet är viktigt som kvalitetsgranskning för medarbetare på tumörsektionen på
Kvinnokliniken i Lund för att utvärdera ingreppens natur och förekomst av komplikationer
vid den mer extensiva kirurgin som patienter med ovarial cancer utsätts för på senare år. Det
är viktigt att få överblick över morbiditeten och mortaliteten för att kunna hitta eventuella
förbättringspunkter i omhändertagandet av dessa patienter samt för jämförelse av resultaten
med material från andra organisationer, både nationellt och internationellt.
Referenser
1. Socialstyrelsen. Cancer i Sverige. Insjuknande och överlevnad utifrån regional och
socioekonomisk indelning. Artikelnr 2011-3-26. Publicerad www.socialstyrelsen.se,
mars 2011.
2. Elattar A, Bryant A, Winter-Roach BA, Hatem M, Naik R. Optimal primary surgical
treatment for advanced epithelial ovarian cancer. Cochrane Database of Systematic
3
Reviews
2011,
Issue
8.
10.1002/14651858.CD007565.pub2.
Art.
No.:
CD007565.
DOI:
3. Ang C, Chan KKL, Bryant A, Naik R, Dickinson HO. Ultra-radical (extensive)
surgery versus standard surgery for the primary cytoreduction of advanced epithelial
ovarian cancer. Cochrane Database of Systematic Reviews 2011, Issue 4. Art. No.:
CD007697. DOI: 10.1002/14651858. CD007697.pub2.
4. Chang S-J, Bristow RE. Evolution of surgical treatment paradigms for advanced-stage
ovarian cancer: Redefining ´optimal´ disease. Gynecol Oncol 2012; 125: 483-92.
5. Chi DS, Eisenhauer EL, Zivanovic O, Sonoda Y, et al. Improved progression-free and
overall survival in advanced ovarian cancer as a result of a change in surgical
paradigm. Gynecol Oncol 2009; 114: 26-31.
6. Salani R, Zahurak ML, Santillan A, Giuntoli II RL, Bristow RE. Survival impact of
multiple bowel resections in patients undergoing primary cytoreductive surgery for
advanced ovarian cancer: A case-control study. Gynecol Oncol 2007; 107: 495-99.
7. Tebes SJ, Cardosi R, Hoffman MS. Colorectal resection in patients with ovarian and
primary peritoneal carcinoma. Am J Obstet Gynecol 2006; 195: 585-90.
8. Aletti GD, Dowdy SC, Podratz KC, et al. Relationship among surgical complexity,
short-term morbidity and overall survival in primary surgery for advanced ovarian
cancer. Am J Obstet Gynecol 2007; 197: 676.e1-676.e7.
9. Peiretti M, Bristow RE, Zapardiel I, Gerardi M, et al. Rectosigmoid resection at the
time of primary cytoreduction for advanced ovarian cancer. A multi-center analysis of
surgical and oncological outcomes. Gynecol Oncol 2012; 126: 220-23
10. Kalogera E, Dowdy SC, Mariani A, Weaver AL. Multiple large bowel resections:
Potential risk factor for anastomotic leak. Gynecol Oncol 2013; 130: 213-18.
4
