Vetenskap
Rapport från en vetenskaplig konferens i Berlin om
evolutionär ekologi hos fiskar
Text: Ola Svensson, Göteborgs Universitet
J
ag var på en konferens i
Berlin 23 till 25 november
med titeln Evolutionär ekologi hos fiskar och undertiteln
diversifiering, anpassning och
artbildning. Det var en oerhörd
mängd ciklidforskning som togs
upp och min rapport innehåller
inte alla ciklidbidrag.
olika populationer är anpassade till ljusförhållandena samt om detta påverkar
hanens lekdräkt samt honans partnerval.
Julia Schwarzer studerar olika arter i
släktet Steatocranus som är endemiskt
i Kongof loden. Hon undersöker olika
alternativa kolonialiserings- och diversifieringsmöjligheter och studerar dessa fiskars
släktskap med hjälp av molekylärgenetiska
och morfologiska metoder.
Artbildningen vi ser i de stora afrikanska
sjöarna där många arter med flera olika
sätt att leva har utvecklats från en förfader
kallas för ”adaptiv radiering”. Walter Salzburger pratade generellt om kopplingen
mellan ekologiska och icke-ekologiska faktorer under en adaptiv radiation. Ole Seehausen höll ett föredrag om varför fiskar
och insekter verkar bryta mot ”regeln” att
det är näst intill omöjligt att artbilda i sympatri det vill säga inom samma område.
Flera exempel var ciklider. Rike Stelkens
studerar så kallad ”transgressive segregation”. Detta är ett fenomen som uppstår när
man korsar två arter och något helt nytt
uppstår som inte fanns hos dessa. Vanligen
sker detta först när man korsar korsningens
avkomma. Dessa nya egenskaper anses
vara viktiga under adaptiv radiering.
Sydamerikanska ciklider
Hernán López-Fernández studerar släktskapet hos Geophagini. Geophagini
innehåller cirka arton släkten med olika
morfologi och födointag. Hernan anser att
det är möjligt att Geophagini har genomgått adaptiv radiering.
Centralamerikanska ciklider
Marta Barluenga talade om artbildning i
Nicaraguas kratersjöar. Då dessa artflockar
är små och unga men också likartade i
flera sjöar utgör de ett mycket lovande
forskningsobjekt vid studier av adaptiv
radiering. Matthias Geiger berättade också
om dessa ciklider, men hans presentation
var om möjligt ännu mer genetisk.
Afrikanska flodlevande ciklider
Inke van den Slujs studerar flodlevande
Pseudocrenilabrus multicolor och hur
www.ciklid.org
lika stora inom en art, men i Viktoriasjön
har arter i grumligt syrgasfritt vatten små
ägg men stora äggfläckar medan arter i
klarare vatten med mer syrgas har stora ägg
men små äggfläckar. Jan och hans kollegor
testade om äggfläckarna och äggens storlek
ändrats hos Yssichromis pyrrhocephalus
när Viktoriasjöns vatten blivit grumligare
med mindre syrgas genom människans
påverkan. Äggfläckarna hade blivit större
och äggen mindre vilket stödjer uppfattningen att äggfläckarna är en sexuellt
selekterad signal.
Malawiciklider
Isabel Magalhaes studerar Nyassachromis
cf. microcephalus i Malawisjön. Dessa
bygger så kallade ”bower” vilka kan vara
ett sätt att uppvakta honor, men Isabels data
tydde snarare på att de var mer för att sätta
andra hanar på plats då hanar var aggressiva mot en hane med stor bower, men inte
mot en med en liten. Clara Amorim spelade
upp parningsljud från olika Metriaclima
från Mphanga rocks och undrade om de
stora skillnaderna hon uppmätt kunde ha
betydelse för att de olika arterna inte parar
sig med varandra.
Tanganyikaciklider
Viktoriaciklider
Martine Maan talade om hur ögonen
hos viktoriaciklider i släktet Pundamilia
anpassats till ljusförhållandena på olika
djup och olika grad av grumlighet och hur
detta påverkar artbildning. Jag presenterade också forskning om viktoriaciklider
i släktet Pundamilia. Min forskning ger
vid handen att mycket få gener styr att
honorna väljer att para sig med sin egen art.
Jag visade också att det är mycket möjligt
att förmågan att känna igen sin egen art
förklarar varför vissa arter inom släktet
inte etablerar sig på vissa ställen trots att
de borde göra det och till och med fångas
där ibland. Jan Wanink studerar äggfläckarnas betydelse. En vanlig uppfattning är
att de behövs för befruktningen då honan
tar upp mjölke i munnen samtidigt som
hon nafsar efter äggfläckarna. Om så är
fallet borde äggfläckarna och äggen vara
Ciklidbladet 1/2010 - Årgång 43
Karin Mattersdorfer studerar olika färgmorfer av Tropheus. Hon intresserar sig
för om partnerval i akvarium kan förklara
genflöden i naturen. Caroline Hermann
studerar en annan fisk inom Tropheini.
Hanar av Ctenochromis horei försökte
monopolisera honorna men sneaking
verkade vara vanligt. De genetiska faderskapsanalyserna visade att honorna parade
sig med flera hanar vilket gör att de skiljer
sig från studier av Tropheus. Stefan Fischer
studerar N. caudopunctatus och särskilt
varför de väljer att leka i kolonier.
Andra fiskar
Utöver ciklider hade en myriad av andra
fiskgrupper studerats, framför allt sikar,
spiggar och laxfiskar.
41
