Utbildningskompendium för vård- och

Bilaga 1
Utbildningskompendium för
vård- och omsorgspersonal inom Knivsta kommun
Delegering av läkemedelshantering
Dokumenttyp:
Diarienummer:
Beslutande nämnd:
Beslutsdatum:
Giltighetstid:
Dokumentansvarig:
Utbildningsmaterial
SN-2016/22, version1
Socialnämnd
2016-02-18
2017-12-30
MAS Eva Lejman
Eva Lejman MAS/151221
Innehållsförteckning
1. Introduktion ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 4
2. Administrering av läkemedel --------------------------------------------------------------------------------------------------- 4
2.1 Läkemedel via munnen ------------------------------------------------------------------------------------------------------ 4
2.2 Läkemedel som inandas via munnen --------------------------------------------------------------------------------- 4
2.3 Läkemedel via näsan ---------------------------------------------------------------------------------------------------------- 4
2.4 Läkemedel som administreras i ögat --------------------------------------------------------------------------------- 5
2.5 Läkemedel som administreras i örat ---------------------------------------------------------------------------------- 5
2.6 Läkemedel som administreras på huden --------------------------------------------------------------------------- 5
2.7 Läkemedel som administreras genom huden -------------------------------------------------------------------- 6
2.8 Läkemedel som administreras rektalt -------------------------------------------------------------------------------- 7
2.9 Läkemedel som administreras vaginalt ------------------------------------------------------------------------------ 7
3. Olika sätt att förpacka ordinerat läkemedel ----------------------------------------------------------------------------- 8
4. Ordinationshandling ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 9
5. Signeringslistor ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 9
6. Checklista vid överlämnande av läkemedel ---------------------------------------------------------------------------- 10
7. Vanligt förekommande läkemedel ------------------------------------------------------------------------------------------ 11
8. Kontakt med tjänstgörande sjuksköterska ----------------------------------------------------------------------------- 12
9. Avvikelsehantering ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 12
9.1 Avvikelse --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 13
9.2 Avvikelserapportering ------------------------------------------------------------------------------------------------------- 13
9.3 Avvikelseråd --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 13
9.4 Lex Maria --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 14
9.5 Anmälningspliktiga händelser ------------------------------------------------------------------------------------------- 14
10. Förändrat hälsotillstånd ------------------------------------------------------------------------------------------------------- 14
11. Jourverksamhet -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 15
12. Föreskrifter om delegering --------------------------------------------------------------------------------------------------- 15
13. Akut nödsituation ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 15
14. Vad säger lagen? ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 16
14.1 Hälso- och sjukvårdslagen ---------------------------------------------------------------------------------------------- 16
14.2 Patientsäkerhetslagen ----------------------------------------------------------------------------------------------------- 16
14.3 SOSFS 2000:1 Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården ---------------------------------------- 17
2
Eva Lejman MAS/151221
Referenser --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 18
3
Eva Lejman MAS/151221
1. Introduktion
Utbildningskompendiet vänder sig till dig som skall erhålla delegering av läkemedelshantering. Materialet och tillhörande kunskapstest skall läsas igenom och besvaras före
planerad undervisning med ansvarig sjuksköterska.
Delegering av en hälso- och sjukvårdsuppgift innebär att specifika omvårdnadsåtgärder och
medicinska behandlingar överlämnas och utförs självständigt av omsorg- och/eller
omvårdnadspersonal. Delegerad personal är att anse som hälso- och sjukvårdspersonal och
lyder således under hälso- och sjukvårdslagstiftning. Med hänsyn till kraven på vård av god
kvalitet och hög säkerhet för brukaren ställs mycket stora anspråk på gott omdöme, goda
kunskaper och noggrannhet hos dem som mottar en delgerad hälso- och sjukvårdsuppgift.
2. Administrering av läkemedel
Administrering av läkemedel innebär att tillföra läkemedel till kroppen. Läkemedel är ämnen
som tillförs kroppen i syfte att förebygga, lindra eller bota sjukdomar. Läkemedel kan
framställas i olika typer av läkemedelsformer. Vilken typ av läkemedelsform som framställs
för just det specifika läkemedlet beror på
 var i kroppen läkemedlet ska verka
 vilken effekt som önskas av läkemedlet
 vilka egenskaper läkemedlet har
Vanliga läkemedelsformer är olika typer av tabletter, kapslar, flytande läkemedel, inhalationspulver, droppar, spray, salva, krämer, plåster, stolpiller och vagitorier.
2.1 Läkemedel via munnen
Vid intag av läkemedel via munnen är det viktigt att ge rikligt med dryck både före och efter
administrering. Många tabletter kan orsaka muntorrhet vilket gör det svårare att svälja dem.
Brukaren ska alltid sitta upprätt vid intag av tabletter och läkemedel ska sköljas ned med
minst ett halvt glas vatten. För de brukare som har svårt att svälja tabletter tillsammans med
vatten kan trögflytande dryck användas.
Inga läkemedel får krossas utan beslut och anvisning från sjuksköterska.
2.2 Läkemedel som inandas via munnen
Läkemedel som ska andas in via munnen bereds i pulver, spray eller vätska och inhaleras med
hjälp av hjälpmedel, så kallade inhalatorer. Vid inhalation av läkemedel är det viktigt att
brukaren sköljer munnen med vatten både före och efter administrering. Dels för att motverka
muntorrhet men också för att skölja bort rester av läkemedel i munnen och på tänder.
Brukaren ska alltid sitta i upprätt ställning och läpparna ska omsluta munstycket vid
inhalation.
Skötsel av hjälpmedlet sker enligt instruktion.
2.3 Läkemedel via näsan
Läkemedel som tillförs via näsan framställs i droppar eller spray. Vid tillförsel av droppar
eller spray tas läkemedlet upp via näsans slemhinna. Brukaren ska alltid sitta i upprätt
ställning vid administrering via näsan.
4
Eva Lejman MAS/151221
2.4 Läkemedel som administreras i ögat
Läkemedel som tillförs via ögat sker med hjälp av droppar eller salva. Effekten av läkemedlet
är att det ska verka lokalt i ögat. Ögondroppar och ögonsalva har kort hållbarhetstid:
 utan konserveringsmedel i en vecka
 med konserveringsmedel i en månad
Därför är det viktigt att alltid skriva brytningsdatum på flaska, tub eller förpackning från och
med första dagen då läkemedlet tas i bruk. För att tillförsel av läkemedel sker till rätt öga ska
flaskan, tuben eller förpackningen märkas med antingen höger öga eller vänster öga eller
både höger och vänster öga.
Om brukaren är ordinerad flera olika preparat, dvs. ögondroppar av olika sorters läkemedel i
samma öga måste tillförsel ske med minst 5 minuters mellanrum mellan de olika preparaten.
Läkemedel som tillförs ska vara rumstempererade.
2.5 Läkemedel som administreras i örat
Läkemedel som tillförs via örat sker med hjälp av droppar eller salva. Effekten av läkemedlet
är det ska verka lokalt i örat. Vid tillförsel av läkemedel ska brukaren ligga ned i sidoställning
och sedan vila i 5 minuter. Läkemedel som tillförs ska vara rumstempererade.
2.6 Läkemedel som administreras på huden
Olika beredningsformer för läkemedel som tillförs på huden är kräm, salva, vätskor, schampo
eller puder. Vid applicering på huden ska alltid platshandskar användas.
Kräm
 används på fuktig och vätskande hudområde då det släpper igenom fukt
Salva
 används på torra och fjällande hudområden då det bildar en tunn yta
 släpper inte igenom fukt
Applicera alltid ett tunt lager kräm eller salva på huden.
Olika typer av vätskor
 emulsion - samlingsnamn för hudlotion
 lösning - tunt vätskebaserat läkemedel, används på stora hudområden eller på hud med
mycket hår
Puder
 används på områden där hud ligger mot hud
 i ljumskar, under bröst eller mellan skinkor
 ska inte användas tillsammans med kräm och salva
5
Eva Lejman MAS/151221
2.7 Läkemedel som administreras genom huden
Medicinska plåster innehåller läkemedel som tränger igenom huden efter applicering och tas
sedan upp i blodbanan. Plåstren används bland annat vid behandling av smärta, kärlkramp,
rökavvänjning, åksjuka, hormonbrist mm. Vid hantering och applicering av medicinska
plåster ska plasthandskar användas.
Plåstret används under ett antal dagar och byts efter antingen 3 eller 7 dygn. Vid applicering
av plåster ska hudområde varieras. Vanligaste områden är skuldra, bröst eller överarm.
Hudområde med mycket hår ska undvikas, annars finns risk att plåstret lossnar. Datera
plåster med datum och signatur. Dokumentera placeringen av plåster i signeringslista eller
omvårdnadsjournal.
Tjänstgörande sjuksköterska ska kontaktas om
 plåstret lossnat
 brukaren får feber
Förbrukade narkotiska plåster ska återlämnas till sjuksköterska enligt gällande riktlinjer.
6
Eva Lejman MAS/151221
2.8 Läkemedel som administreras rektalt
Läkemedel som tillförs via ändtarmen verkar genom att tas upp till blodbanan via
tarmslemhinnan för att nå delar av kroppen och där ge effekt. Rektala läkemedel kan också ha
en lokal effekt. Värna alltid brukarens integritet och skyl kroppen med täcke eller filt. Vid
tillförsel av rektala läkemedel ska brukaren ligga i sidoläge med böjda ben. Vid hantering och
administrering ska plasthandskar och förkläde användas.
Olika typer av beredningsformer är
 suppositorier (kallas även supp)
 salva
 klysma (kallas även rektalvätska)
Suppositorier ges exempelvis vid svårigheter att svälja tabletter på grund av illamående,
sväljsvårigheter eller vid behandling av sjukdomar i tarmen. Salva används exempelvis för att
dämpa svullnad och minska klåda vid hemorrojder. Klysma är flytande läkemedel som bland
annat används vid förstoppning, som muskelavslappnande vid kramp eller vid andningsbesvär. Klysma är förpackad i en behållare med pip som förs in i ändtarmen.
Vid administrering av suppositorie ska läkemedlet
 först doppas hastigt i ljummet vatten
 tillföras med den trubbiga sidan först eller
 tillföras med den spetsiga sidan om brukaren har hemorrojder
 föras in innanför ändtarmsöppningen
Vid administrering av salva i tarmen kan/ska läkemedlet
 tillföras med hjälp av en pip som skruvas fast på salvtuben
 smörjas på pipens spets och kring analöppning innan den förs in i tarmen
 tillföras på fingret som sedan förs in i tarmen
 föras in innanför ändtarmsöppningen
Vid administrering av klysma ska
 pipens spets smörjas med vätska innan den förs innanför analöppningen
 hela pipen föras in i tarmen och behållaren tryckas ihop så att allt innehåll töms
 behållaren hållas intryckt hela tiden som tuben/kärlet dras ut ur tarmen
 brukaren ligga kvar i sidoställning i några minuter
2.9 Läkemedel som administreras vaginalt
Läkemedel som tillförs vaginalt verkar lokalt i slidan eller tas upp till blodbanan via slidans
slemhinna för att därefter nå delar av kroppen där det ska ge effekt. Värna alltid brukarens
integritet och skyl kroppen med täcke eller filt. Vid tillförsel av vagitorie ska brukaren ligga
på rygg eller i sidoläge med böjda ben. Vid hantering och administrering ska plasthandskar
och förkläde användas.
Vid administrering av vagitorie ska läkemedlet
 först doppas hastigt i ljummet vatten
 föras långt in i slidan med hjälp av ett finger (på samma sätt som när en tampong förs
in)
Använd trosskydd eller inkontinensskydd för att skydda underkläder och lakan från läkemedel
som kan läcka.
7
Eva Lejman MAS/151221
3. Olika sätt att förpacka ordinerat läkemedel
Det finns olika sätt att förpacka ordinerat läkemedel till brukaren. Vid delegering av
läkemedelshantering kommer du som mottagit delegering i kontakt med olika typer av
metoder och sätt.
Ordinerade läkemedel kan förpackas på följande sätt:
 orginalförpackning med förpackade tabletter
 flaska
 tub
 behållare
 apodos
 dosett
 medicinpåse
Flaska, tub och behållare är märkta med
 brukarens namn och personnummer
 datum och tid för administrering
 läkemedlets namn, styrka och dosering
Apodos är läkemedel som är förpackade i små påsar med hjälp av en maskin. Påsarna är
märkta med
 brukarens namn och personnummer
 datum och tid för administrering
 läkemedlets namn, styrka och antal tabletter
Dosett är läkemedel som tjänstgörande sjuksköterska har förpackat utifrån originalförpackning med förpackade tabletter. Dosetten är märkt med
 brukarens namn och personnummer
 datum och tid för administrering
 läkemedlets namn, styrka och antal tabletter
 sjuksköterskans signatur och datum för iordningställandet
Medicinpåse är läkemedel som tjänstgörande sjuksköterska har förpackat utifrån originalförpackning med förpackade tabletter. Läkemedlen är iordningställda för vid behov.
Medicinpåsen är märkt med
 brukarens namn och personnummer
 läkemedlets namn, styrka och ordination
 sjuksköterskans signatur och datum för iordningställandet
Tjänstgörande sjuksköterska ska alltid kontaktas innan administrering av vid behovsläkemedel.
8
Eva Lejman MAS/151221
4. Ordinationshandling
Till varje läkemedel som läkaren och/eller sjuksköterskan har ordinerat finns ett aktuellt
recept. Ett recept är märkt med
 brukarens namn och personnummer
 läkemedlets namn, styrka, antal tabletter och/eller mängd flytande läkemedel
 datum och tid för administrering
 läkaren och/eller sjuksköterskans signatur
Ett recept innehåller dels kontinuerliga läkemedel (dvs. stående ordinationer) som brukaren
intar fortlöpande men också de läkemedel som ordinerats för vid behov. Innan tillförsel av
läkemedel till brukaren ska aktuell läkemedelsdos bekräftas emot aktuellt recept och mot
signeringslista för läkemedel.
Om brukarens läkemedel är förpackat i apodos-påsar erhålls en ordinationshandling. Det är
också ett recept men ordinationshandlingens utformning (design) ser annorlunda ut.
5. Signeringslistor
Alla administrerade läkemedelsdoser till brukaren ska registreras. Därmed kan läkaren och
sjuksköterskan tillsammans med brukaren följa upp effekten av läkemedlet. För personal som
mottagit delegering av läkemedelshantering används olika typer av signeringslistor där
tillförsel av läkemedelsdoser registreras.
Följande typer av signeringslistor finns:
 signeringslistor för läkemedel
 signeringslistor för läkemedel vid behov
 signeringslitstor för övriga hälso- och sjukvårdsuppgifter
 signeringslista för rekvirering och överlämnande av läkemedel inom ordinärt boende
 signeringslista för signaturförtydligande
9
Eva Lejman MAS/151221
6. Checklista vid överlämnande av läkemedel
Vid läkemedelshantering då brukaren behöver hjälp av personal att inta sina läkemedel ska
hantering och administrering följa en fastställd procedur för att det ska ske patientsäkert. I
mallen nedan finns 9 olika punkter som skall beaktas i följande ordning.
Vad
Hur
1
Rätt person
Kontrollera att det är rätt person genom att fråga om
namn och personnummer. Stäm av gentemot
ordinationshandling/recept.
2
Rätt tid
Kontrollera att det är rätt tidpunkt och rätt datum genom
att stämma av mot ordinationshandling/recept.
3
Rätt antal
Räkna antalet tabletter och stäm av mot
ordinationshandling/recept.
4
Rätt blandat
Skaka om flytande läkemedel innan användning. Stäm av
mot ordinationshandling/recept.
5
Fastande/måltid
Skall läkemedlet intas på fastande mage eller tillsammans
med måltid? Stäm av med sjuksköterska vid osäkerhet.
6
Sväljförmåga
Huvudregeln är att inte krossa tabletter. Kontakta
sjuksköterska om brukare har svårt att svälja. Fil,
yoghurt, mat etc. istället för vatten för att svälja tabletter?
7
Sittställning
Brukaren ska alltid sitta upp för att förhindra att
läkemedel hamnar i luftstrupen. Rätt sittställning
underlättar förmågan att svälja läkemedel.
8
Tillförsel
Kontrollera och stäm av med brukaren att alla läkemedel
är nedsvalda.
9
Signera
Signera i signeringslista. Håll ordning i medicinskåpet.
Lås in läkemedel, ordinationshandling och listor.
10
Eva Lejman MAS/151221
7. Vanligt förekommande läkemedel
Delegerad omsorgs- och omvårdnadspersonal måste inte ha kunskap om läkemedel.
Skyldigheten ligger i att utföra administrering av läkemedel på rätt sätt (se rubrik Checklista
vid överlämnande av läkemedel). Men för att säkra vården för brukare vid delegering av
läkemedel är det kvalitetshöjande för både brukare och delegerad personal att inneha viss
kunskap om de mest förekommande läkemedel.
Läkemedel mot hjärt- och kärlsjukdomar
 Trombyl (blodförtunnande)
 Waran (blodförtunnande, kraftig effekt, stor risk för blödningar)
 Nitromex (kärlvidgande, läggs under tunga, överläpp eller sprayas i mun)
Läkemedel mot högt blodtryck
 Furix (vätskedrivande, snabbverkande; tablett, injektion eller infusion)
 Imdur (vätskedrivande, långtidsverkande)
 Seloken (betablockerare, hjärtat slår mer regelbundet)
Smärtstillande och febernedsättande läkemedel
 Panodil/Alvedon (risk för leverskador vid överkonsumtion)
 Ipren/Ibuprofen (antiinflammatorisk, risk för magsår, hjärtsvikt och bensvullnad)
 Morfin (sederande, risk för bla. förstoppning, illamående)
Läkemedel för förebyggande och behandling av magsår
 Omeprazol
 Losec
Läkemedel för förebyggande av förstoppning
 Movicol (intas med mycket vätska annars motsatt effekt)
 Cilaxoral (får tarmen att arbeta/kontratera)
Läkemedel mot depression
 Citalopram (stämmningshöjande, långsiktig behandling)
Läkemedel för förebyggande av benskörhet
 Fosamix (intas 30 minuter fastande före måltid och alltid i sittande ställning)
Läkemedel för diabetes
 Minidiab (typ-2 dibetes)
 Daonil (typ-2 diabetes)
 Insulin (typ-1 diabetes)
Läkemedel för att bromsa upp demenssjukdom (Alzheimer sjukdom)
 Aricept
 Ebixa
11
Eva Lejman MAS/151221
8. Kontakt med tjänstgörande sjuksköterska
Omsorg- och omvårdnadspersonal som mottagit en delegering har ett personligt ansvar för att
fullgöra sina delegerade arbetsuppgifter, dvs. att utföra uppgiften patientsäkert och med god
kvalitet. Hantering av läkemedelshanteringen ska följa en fastställd process, se rubrik
Checklista vid överlämnande av läkemedel. I situationer som avviker mot fastställd process
för läkemedelshantering ska tjänstgörande sjuksköterska kontaktas för råd och beslut.
Exempel på situationer som avviker mot fastställd process för läkemedelshantering:
 föregående läkemedelsdos har inte blivit administrerad
 administrering av läkemedel sker efter accepterat tidsintervall om + - 30 minuter
 tabletter ramlar på golvet
 läkemedel saknas
 som ansvarig för läkemedel har jag glömt bort att administrera till brukare
 förväxling av läkemedel
 recept/ordinationshandling/signeringslista är otydlig
 brukaren avböjer att ta sina läkemedel
Enligt gällande riktlinjer för vård och omsorg ska tjänstgörande sjuksköterska kontaktas då
brukarens hälsotillstånd förändras. Den tjänstgörande sjuksköterskan har ett ansvar för
medicinsk bedömning av brukaren och för eventuell kontakt med tjänstgörande läkare vid
förändrat hälsotillstånd.
9. Avvikelsehantering
Personalens rapportering av avvikande händelser gällande hälso- och sjukvård är nödvändig
för organisationens förbättringsarbete och för att förbättra säkerheten i vården. Enligt gällande
lagstiftning är du som arbetar inom vård och omsorg skyldig att rapportera
avvikande händelser som inte stämmer med normal rutin och förväntat vårdförlopp till din
närmaste chef och tjänstgörande legitimerad personal. En patientsäker och trygg miljö för
både brukare och anställda uppnås med en fullt utvecklad säkerhetskultur. En sådan miljö
består av
 medarbetare och ledning som erkänner att fel kan inträffa i organisationen
 medarbetarna som känner att de kan rapportera avvikelser och risker utan rädsla för att
bli tillrättavisade eller straffade
 ett utvecklat samarbete mellan olika vårdnivåer, yrkeskategorier och enheter för att
hitta lösningar på säkerhetsproblem
 det finns särskilt avsatta resurser för säkerhetsarbete
12
Eva Lejman MAS/151221
9.1 Avvikelse
En avvikelse är en händelse som inte stämmer med normal rutin och förväntat förlopp. Se
exempel på situationer i samband med läkemedelshantering under rubriken Kontakt med
tjänstgörande sjuksköterska.
9.2 Avvikelserapportering
Den som uppmärksammar en händelse som inte stämmer med normal rutin och/eller förväntat
förlopp ska
1. kontakta tjänstgörande sjuksköterska (alternativt tjänstgörande sjukgymnast eller
arbetsterapeut)
2. invänta instruktioner från tjänstgörande sjuksköterska (alternativt tjänstgörande
sjukgymnast eller arbetsterapeut)
3. gör en skriftlig avvikelserapportering i Siebel
4. dokumentera i social journal att en händelse har inträffat och att en avvikelserapportering är genomförd
9.3 Avvikelseråd
Syftet med avvikelserapportering är att förbättra kärnverksamheten och att förhindra
vårdskador. Genom att kontinuerligt följa upp och analysera orsaker till varför avvikande
händelser uppstår kan förbättrade arbetsmetoder i organisationen genomföras.
Enligt kommunens gällande riktlinjer för avvikelsehantering ska varje enhet implementera
rutiner för avvikelseråd där samtliga medarbetare inklusive chefer deltar i förbättringsarbetet.
Arbetet med avvikelseråd ska ske enligt följande process:
1. Ansvarig chef schemalägger tid, personal och plats för avvikelsråd.
2. Tjänstgörande legitimerad personal, delegerad hälso- och sjukvårdspersonal och
chef1 ska medverka i schemalagda avvikelseråd.
3. Inför avvikelsråds-mötet tar tjänstgörande sjuksköterska (alternativt sjukgymnast
eller arbetsterapeut) fram periodens rapporterade avvikelser.
4. Gemensam genomgång av periodens avvikelser. Blankett Analys-, utredning- och
förbättringsåtgärder ska användas.
5. Tillsammans i arbetsgruppen identifiera ni orsaker och varför händelserna har
inträffat.
6. Tillsammans i arbetsgruppen diskuterar ni er fram till förändrade arbestmetoder
och/eller egenkontroller för att därmed undvika att avvikelsen/-erna uppstår igen.
7. Tjänstgörande sjuksköterska (alternativt sjukgymnast eller arbetsterapeut)
dokumenterar i blankett Analys-, utredning- och förbättringsåtgärder.
8. Återkoppla resultat och blankett Analys-, utredning- och förbättringsåtgärder till
enhetschef.
9. Enhetschef implementerar förbättrade arbetsmetoder och/eller egenkontroller
tillsammans med medarbetare.
10. Enhetschef sammanställer tertialens blanketter Analys-, utredning- och
förbättringsåtgärder och verksamhetens resultat av genomförda förbättringsåtgärder till MAS.
1
Genom arbetsfördelning till tjänstgörande legitimerad personal kan enhetschef överlämna sin befogenhet vid de
schemalagda avvikelseråden men ska i samråd med medarbetare implementera förbättringsåtgärder och
rapportera avvikelser till MAS. I verksamheter där legitimerad personal inte finns anställd, deltar enhetschef i
avvikelseråd.
13
Eva Lejman MAS/151221
9.4 Lex Maria
En del i avvikelsehanteringen är skyldighet för personal att rapportera till tjänstgörande
sjuksköterska och chef om brukaren drabbas av allvarlig vårdskada, eller om det finns en risk
att han/hon skulle kunna drabbas av allvarlig vårdskada.
Vårdgivaren, det vill säga din chef, är då skyldig att anmäla händelsen till MAS2 som i sin tur
ska utreda det inträffade. Om MAS utredning visar att händelsen är en allvarlig vårdskada
eller att det finns en risk för att en allvarlig vårdskada skulle kunna inträffa, ska utredningen
anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
IVO är en statlig myndighet som har till uppgift att övervaka verksamheter som bedriver
hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamheter enligt lagen om stöd och service för vissa
funktionshindrade (LSS).
9.5 Anmälningspliktiga händelser
Exempel på MAS ‘utrednings- och anmälningspliktiga händelser gällande läkemedelshantering är
 läkemedelsförväxlingar
 feldosering av läkemedel
 utebliven behandling som varit motiverad
 felaktigt utförd behandling
 otillräcklig eller vilseledande information till brukare
 brister i arbetsrutiner
 vårdrelaterade infektioner
10. Förändrat hälsotillstånd
Enligt gällande riktlinjer för vård och omsorg ska tjänstgörande sjuksköterska kontaktas då
brukarens hälsotillstånd förändras. Den tjänstgörande sjuksköterskan har ett ansvar för
medicinsk bedömning av brukaren och för eventuell kontakt med tjänstgörande läkare vid
förändrat hälsotillstånd.
Nedan följer några exempel på förändrat hälsotillstånd:
smärta, fallolycka, blödning, feber, aptitlöshet och illamående hos diabetiker, förstoppning,
ångest och oro, förvirring, andningsbesvär, dödfall etc.
2
Medicinskt ansvarig sjuksköterska.
14
Eva Lejman MAS/151221
11. Jourverksamhet
Inom kommunal hälso- och sjukvård arbetar tjänstgörande sjuksköterskor dygnet runt. På
kontorstid finns legitimerad personal (sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut) fysiskt
på plats i den verksamhet som du arbetar i, och du kan även nå henne/honom via telefon ifall
du behöver råd, stöd och beslut i hälso- och sjukvårdsarbetet.
Övrig tid, det vill säga icke kontorstid, arbetar tjänstgörande sjuksköterska i jourverksamhet.
Det innebär att han/hon inte finns fysiskt på plats i den verksamhet där du befinner dig. Vid
situationer där du har behov av råd, stöd och beslut i ditt hälso- och sjukvårdsarbete behöver
du kontakta tjänstgörande sjuksköterska via jourtelefon.
Utifrån din information beslutar och prioriterar sjuksköterskan vad som ska göras och din
uppgift är att följa givna instruktioner. Tjänstgörande sjuksköterska prioriterar och fattar
beslutar utifrån ärendets allvarlighetsgrad via telefon och/eller personlig besök.
12. Föreskrifter om delegering
I lagen SOSFS 1997:14 Socialstyresens föreskrifter och allmänna råd om delegering av
arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård beskrivs hur och under vilka förutsättningar en
delegering kan genomföras. Under den teoretiska genomgången tillsammans med ansvarig
sjuksköterska sker en fördjupad genomgång av lagen.
Kriterier för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter:
 delegeringen är personlig
 arbetsuppgiften/-erna är definierade
 teoretiska och praktiska kunskaper ska förmedlas av legitimerad personal
 den som ta emot delegering ska upplysa om sin förmåga att fullgöra uppgiften
 legitimerad ska kontrollera att mottagaren kan fullgöra sin arbetsuppgift
 den som tar emot delegering har eget ansvar för utförda delegerade arbetsuppgifter
 delegeringen är tidsbegränsad
 delegeringen är skriftlig
 legitimerad med formell och reell kunskap fattar beslut om delegering
 delegeringen kan återkallas
 chef och MAS ska hållas underrättade om befintliga delegeringar
13. Akut nödsituation
I akut nödsituation kan legitimerad personal beordra personal inom vård och omsorg att utföra
en viss hälso- och sjukvårdsuppgift. Detta är inte att betrakta som delegering.
15
Eva Lejman MAS/151221
14. Vad säger lagen?
Som delegerad hälso- och sjukvårdspersonal behöver du känna till de lagar som styr hälsooch sjukvårdens område. Nedan följer en kort introduktion till innehållet i dessa.
14.1 Hälso- och sjukvårdslagen
Hälso- och sjukvården ska bedrivas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Innehållet i
detta består bland annat av:
 god kvalitet
 trygghet i vården
 god hygienisk standard
 respekt för integritet och självbestämmande
 samtycke till vård och behandling
14.2 Patientsäkerhetslagen
Hälso- och sjukvården ska bedrivas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Innehållet i
detta består bland annat av:
 ge sakkunnig och omsorgsfull vård
 visa omtanke och respekt
 ge individuellt anpassad information
 tystandsplikt och sekretess
 rapportera vårdskada eller risk för vårdskada
16
Eva Lejman MAS/151221
14.3 SOSFS 2000:1 Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården
MAS ansvarar för:
 övergripande riktlinjer för läkemedelshantering
 extern kvalitetsgranskning av läkemedel 1 gång/år
 att delegering är förenligt med patientsäkerhet
Enhetschef ansvarar för:
 att arbetsrutiner för läkemedel och narkotika är uppdaterade och aktuella
 att lokala arbetsrutiner för läkemedel finns
Sjuksköterskan ansvarar för:
 implementera och upprätthålla säkra arbetsrutiner för läkemedel och narkotika
 upprätta lokal arbetsrutin för läkemedel
 kontrollera delegeringsmottagarens kompetens, erfarenhet, noggrannhet och omdöme
 att läkemedel för vid behov endast administreras efter att sjuksköterskan gjort en
behovsbedömning
All hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för att:
 den som iordningställer läkemedel ska kontrollera identitet, läkemedlets namn, styrka,
läkemedelsform, dos och tidpunkt mot ordinationshandling
 den som administrerar ett läkemedel kontrollerar identitet och ger det ordinerade
läkemedlet vid avsedd tidpunkt.
 det genom signering framgår vem som iordningställt och administrerat läkemedel till
en viss brukare vid en viss tidpunkt
Kriterier för hantering av läkemedel:
 läkemedel ska vara märkt med identitet, läkemedlets namn, styrka och dos samt datum
och signatur för utlämnande
 läkemedel som rekvireras av delegerad hälso- och sjukvårdspersonal ska namnges i
lokal arbetsrutin för läkemedelshantering
 tillförsel och förbrukning av narkotiska läkemedel ska dokumenteras i en
förbrukningsjournal
 läkemedel ska vara oåtkomliga för obehöriga
17
Eva Lejman MAS/151221
Referenser
FASS. Hämtad 151221 www.fass.se
Inera. Förvaltning av Pascal. Hämtad 151221 http://www.inera.se/TJANSTER-PROJEKT/Pascal/
Knivsta kommun (2014). MAS riktlinjer för avvikelsehantering inom kommunal hälso- och
sjukvård.
Knivsta kommun (2014). MAS riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och
sjukvård.
SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad 151221
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--ochsjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
SFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen. Hämtad 151221 http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659/
SOSFS 1997:14 Socialstyresens föreskrifter och allmänna råd om delegering av
arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård
SOSFS 2000:1 Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården
SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet
enligt Lex Maria.
Vårdhandboken. Hämtad 151221 http://www.vardhandboken.se/
18