Episk Persisk Litteratur
Uppsala Universitet
Forogh Hashabeiky
Episk persisk litteratur
Med episk litteratur menar vi berättande litteratur som
vanligen delas i fyra grupper:
• Heroisk epik/epos; Shāh-nāme av Ferdousi 1000 talet
(50000 verser)
• Romantisk epik: Khosrou o Shirin av Neżāmi Ganje-i
(1100 talet)
• Sufisk epik: Mathnavi Ma’navi av Molānā Jalāl al-Din
Mohammad Balkhi 1200 talet (25000 verser)
• Didaktisk epik: Bustān av Sa’di 1200 talet (4000 verser)
Definition
• Epos/heroisk epik är ett längre berättande verk på vers. Dessa
förmedlades ursprungligen muntligt.
• Kännetecknande för epos är bland annat
- att verkliga inslag blandas med mytiska sådana på ett sätt som
ligger sagan nära.
- Handlingen utspelar sig i en förfluten tid och dess hjälte är en
övermänniska som krigar för ett högre mål.
• Vanliga motiv är krig och kärlek samt kampen mellan gott och ont.
De berättar oftast om en nations eller en persons stora hjältedåd. Till
de allra äldsta räknas Mahabharata (700-800 f. kr.) på sanskrit från
forntida Indien och Gilgamesheposet (700 f. kr) på akkadiska från
Mesopotamien (nuvarande Iraq-Syrien). Från det antika Grekland
(700 f. kr) finns eposen Iliaden och Odyssén bevarade.
Persiska epos: tre olika typer
1. Nationalepos:
Är ett epos vars motiv är något som varit av avgörande betydelse för nationen som
sådan, till exempel om hur den grundades eller bevarades, eller om en svunnen
ärorik period.
Huvudkaraktären är en påhittad national hjälte som representerar allt det goda hos
en viss nation.
Shāh-nāme av Ferdousi: Rostam som huvudhjälten.
2. Historiskt epos
- Huvudkaraktären är en verklig historisk personlighet.
- Eskandar-nāme av Neżāmi med Eskandar/Alexander som huvudkaraktär
- Del III av Shāh-nāme om Sasaniderna
- Shahanshāh-nāme Av Fath ‛Ali Sabā om Fath ‛Ali Shāh
3. Religiöst epos:
-Typisk för Safaviderna och Qajarerna
- Huvudkaraktären är en verklig religiös personlighet
- Zartosht-nāme av Keykāvus Rāzi om Zarathustra
- Khāvar-nāme av Khosafi om Imam Ali
- Sāhebqarān-nāme av okänd diktare om Hamze, Imam ‛Alis Farbror
Andra persiska epos
•
Det har skrivits ett flertal heroisk epik på persiska efter Shāh-nāme:
•
Garshāsb-nāme (1100 talet) av Asadi Tusi; Garshāsb; Avestisk hjälte och en
av Rostams förfäder som krigar för att sprida zoroastrismen
Borzu-nāme av Khāje Amid ‛Atāyi om Borzu son till Sohrāb
Bahman-nāme (1100 talet), eventuellt av Jamāli Mahrijerdi om Bahman son
till Esfandiār
Faramarz-nāme (1100 talet??) av okänd diktare om Farāmarz son till
Rostam som dödas av Bahman
Azar Burzin-name av okänd diktare om Azar Burzin son till Farāmarz och
Rostams barnbaran.
Bānu Goshnasb-nāme är en berättelse om Goshnasb dotter till Rostam som
återkommer i Borzu-nāme och Bahman-nāme.
Lohrāsb-nāme (??) okänd diktare
Sām-nāme av Khāju-ye Kermāni 1400-talet
Ārash Kamāngir av Siāvosh Kasrāyi 1900-talet
•
•
•
•
•
•
•
•
Shāh-nāme
Bakgrund
• Arabiska stammars invasion och Sasanidernas
fall.
• I slaget vid Qadisya år 635 krossades den
sasanidiska armen. År 637 kapitulerade den
persiska rikshuvudstaden Ktesifon och år 642
besegrades Yazdgerds arme i Nahāvand.
Yazdgerd själv flydde till Merv in Khorāsān där
han mördades. De adelsmän som hade flytt
tillsammans med Yazdgerd bosatte sig i Central
Asien och började sprida den persiska kulturen,
Därmed uppkomsten av Sāmāniderna.
Sasaniderna
Persiska dynastier
•
•
•
•
•
Under andra hälften av 800-talet försvagades Bagdad-kalifatets centralmakt
och de första självständiga persiska dynastierna uppkom:
Tāhiriderna bildades i Khorāsān. Tāhiriderna styrde till 837
Saffāriderna då Ya‘qub ibn-i Lais övertog makten i Östiran och styrde till 892
Sāmāniderna som besegrade saffāriderna och styrde till 999; en dynasti av
persisk aristokratisk härkomst. Detta var inledningen till det som kom att
kallas för den persiska renässansen.
I och med att Samaniderna var av persisk härkomst och att deras rike låg
långt bort från Bagdad, fick den persiska kulturen och det persiska språket
en chans att blomstra. Sāmānidernas vezirer tillhörde de kultiverade
familjerna Bal‘ami, Jeyhāni och ‘Otbi. De tillhörde Sha’ubi rörelsen vars
huvudsyfte var att främja persisk litteratur och vetenskap. Bal‘ami t.ex.
översatte Tārikh-e Tabari från arabiska till persiska och Jeyhāni skrev en
bok i geografi på persiska. Det var vid Sāmānidernas hov som Daqiqi (d. ca
976) började med sin Šhāh-nāme. Han fick skriva ner ca 1000 verser innan
han mördades av sin slav. Ferdousi påbörjade arbetet ungefär vid tiden för
Daqiqis bortgång. Den slutliga versionen var klar först någon gång vid
1010.
Shāh-nāme-ye Ferdousi
Shāh-nāme ’Kungaboken’
(980-1010)
• Shāh-nāme av Hakim Abu al-Qāsem Ferdousi är Irans
nationalepos från slutet av 900-talet och början av 1000talet.
• Shāhn-nāme börjar med en mytisk urtid med första
människan, Kayumarth, på jorden och slutar med tiden
före den arabiska invasionen.
• Huvudhjälten i eposet är Rostam, son till Zāl och
Rudābe.
• Shāh-nāme omfattar 50 000 verspar och är världens
längsta dikt som är skriven av en och samma författare.
Verket är skrivet på nypersiska med endast cirka fyra
procent inlånade arabiska ord.
Shāh-nāme
•
•
Man brukar dela Shāh-nāme till tre delar:
Den mytologiska eller pseudohistoriska delen; Från första människan, kayumarth till Rostams
födelse eller till Kung Fereydun
•
Den heroiska delen; Från Rostams födelse till hans död eller till Bahmans kungadöme
Kiāniderna
•
Den historiska delen; från Bahman son till Esfandiār (Bahman sammanfaller med Ardeshir; den
akemendiske kungen), Alexander, mycket kort om Arsakiderna (500 år???) fram till arabernas
invasion.
Sasaniderna
•
De flesta Shāh-nāme forskare är ense om att stoffet till den mytologiska delen och den heroiska
delen är hämtade från ariernas gemensamma bevarade minne innan de bosatte sig i Iran och
Indien (2000-3000 f. kr); minnen från de första århundraden då de bosatte sig i dessa områden,
och från de inhemska invånarnas tro, seder och vanor före ariernas invandring till dessa områden
samt från Arsakidernas bortglömda historia som i Šhāh-nāme uppträder som Kiāni hjältar. Den
främsta källan för den historiska delen är Khvāytāy-nāmak, i vilken det inte finns någonting om
Akemeniderna och Arsakiderna nämns bara i förbigående.
•
Denna uppdelning stämmer inte alltid. Den pseudohistoriska delen innehåller historiska inslag och
i den historiska delen finns det pseudohistoriska inslag. Det är därför bättre att dela Shāh-nāme i
tre delar utifrån dynastier och personer.
Shāh-nāme
• Pishdādier
• - Kayumarth – Rostams födelse
• Kiānider
• Rostams födelse – Rostams död eller Bahman som
Konung (Ardeshir-e drāz dast; Akeminidisk kung)
• Sāsānider
• Från Bahman Alexander nästan ingenting om
Arsakider ??? Sāsāniderna
Den pseudohistoriska delen:
Pishdādier
•
Kayumarth; första människan och första kungen på jorden
•
Siamak; dödas av diver; Hushang; upptäcker elden, hantverk, verktyg av järn, jordbruk ; Tahmureth: Väva och sy,
tämja djur, lär sig att skriva
•
Jamshid; vapen, medicin, Noruz, odödlighet
•
Drabbas av högmod och uppropar sig till gud
•
•
•
•
•
•
•
Zahak besegrar Jamshid
Kāve Āhangar ’Kāve, smeden’
Fereydun
Fereydun har tre söner:
Iraj Iran
Tur Turan
Selm Rom
•
•
Tur och Selm dödar Iraj. En av Irajs fruar är havande och föder en son ; Manuchehr, som uppfostras för att
hämna fadern.
Under Manuchehr är huvudhjälten Sām från Sistan. Han härstammar från Jamshid.
•
Av Sām föds Zāl (albino)
•
•
•
Sām överlämnar Zāl på Alborzberget. Simorgh; den mytologiska fågeln, hittar honom, uppfostrar honom.
Sām ångrar sig. Simorgh förenar honom med Sām.
Zāl och Rudābe (Rudābe härstammar från Zahāk) Rostam (Rostamzāyi)
•
Manuchehr får en son som dödas av Afrasiab; kungen i Turā. Eftersom det i irān inte finns någon av
kungligt härkomst så skickas Rostam för att hämta Keyqobād. Första kiānidiske kungen.
Den heroiska delen: Kiānider
•
Kiānider och Arsakider: Ferdousi nämner i Shāh-nāme att han inte har hört om arsakiderna
•
•
Arsakiderna är dem som besegrar grekerna, ca 500 år ärorikt kungadöme.
besegras av sāsānider, Zoroastrier, men ej stränga som sāsānider, religionsfrihet, äldsta Budhastatyn som
förstördes av Talibanerna tillhörde tiden under arsakiderna, sasaniderna försökte förstöra allt som tillhörde
arsakiderna.
•
Kiānider en liten lokal dynasti i östra irān
•
•
Muntlig tradition; Gusāner
Berättelser om arsakidiska kungar bevaras muntligt, namnen ändrades för att undvika repressalier.
•
På så sätt träder arsakiderna fram i Shāh-nāme som Kiānider
•
•
Keyqobād
Keykāvus
•
Berättelsen om Siāvosh son till Keykavus
•
•
Det är Rostam som uppfostrar Siāvosh
Siāvosh och Sudābe, Siavosh skickas till Afrāsiābs hov för att undvika Sudābe, Gifter sig med Afrasiābs dotter,
Farangis, Dödas av Afrvsiāb, Kriget mellan Iran och Turan. Man skickar Giv till Turan för att hitta Keykhosrou som
är son till Siāvosh
Keykhosrou kommer till Iran och blir kung; Keykhosro besegrar Turan och Afrasiab
Lohrāsb: När Keykhosrou besegrats Afrāsiāb och Turān överlämnar tronen till Lohrāsb och själv försvinner i en
grotta.
Goshtāsb Zarathustra
Arjasb, Turāns kung är missnöjd med zoroastrismens spridning. För krig mot Iranier. Dödra Lohrāsb och rövar bort
Gashtasbs döttrar.
Esfandiār är iraniernas befälhavare i dessa krig.
Bahman= historisk Ardeshir-e drāz dast, den akemenidiske kungen.
•
•
•
•
•
•
Den historiska delen; Sasanider
• Från Bahman (Ardeshir) till Arabernas
invasion
• Kort om Akemeniderna, Alexander, nästan
ingenting om Arsakiderna
• Sasanideran
Shāh-nāmes Källor
• Den pseudohistoriska och heroiska delen:
Muntliga berättelser
• Den historiska delen: Khvāytāy-nāme
• Arabiska översättningen: Seyar al-moluk
av Ibn-i Moqaffa’
• Shāh-nāme Abu Mansuri på befallning av
Abu Mansur Mohammad Ibn-i
Abdulrazzāq, Sāmānid ämbetsman och av
Abu Mansur Ma’mari.
Vem var Ferdousi?
• Den bästa källan för att få vetskap om Firdousis liv är
själva Shāh-nāme. Det förutsätter dock att kunna skilja
mellan de verser som är originella och de som under
tidens gång bifogats Shāh-nāme. Dessutom bör man
kunna skilja mellan de verser som tillhör Shāh-nāmes
första version och dess senare version. Länge var dessa
två versioner en gåta för forskarna. Även idag kan man
inte med absolut säkerhet avgöra vilka verser tillhör den
ena eller den andra versionen. Detta plus avgörandet av
den grad Ferdousi varit lojal sina källor är nyckeln till alla
frågor rörande Ferdousis liv, religion och hans relation till
Sultan Mahmud.
Ferdousi (940-1020)
Ferdousitorget i Teheran
Ferdousis grav i Tus
När är han född?
• Firdousis riktiga namn är okänd för oss. Levnadstecknare (tazkarenevisān) har ibland kallat honom för Mansur, ibland för Ahmad och
ibland för Hasan. I en av de äldsta källorna, d.v.s. den arabiska
översättningen av Šhāh-nāme av Fath-e Bendāri från 1224 e kr, har
hans namn presenterats som Mansur ibn-i Hasan.
• Hans patronymikon Abu al-Qāsem verkar vara korrekt. ‘Aruzi i
Čhahār maqāle nämner denna patronymikon.
• Hans födelseort är Bāzh i distriktet Tabarān i Tus i Khorāsān.
Ferdousi tillhörde samhällsskiktet dehgāner: godsägare.
Dehgānerna var kultiverade och hade en avgörande roll i att bevara
den gamla historian, språket och det nationella arvet som var hotade
p. g. a. arabernas invasion.
• Utifrån det som nämnts i Shāh-nāme finns det olika åsikter om
Firdousis födelsedatum. Enligt de senaste studierna om Ferdousi är
han född 329 hijri (940) och han lär ha avslutat Shahname 400 hijri
(2010).
Ferdousi
• Från byn Tus i Tabarān distrikt i nuvarande
Khorāsān
• Dehqān
• En son, en dotter?
Ferdousis Religion
• De äldsta berättelserna om Ferdousis
religion finner vi i Moqadame-ye qadim-e
Shāh-nāme (Shāh-nāmes gamla
inledning) och Chāhār maqāle av ‘Aruzi.
• Shi‛it eller Sunnit?
Shāh-nāmes kritiska utgåvor
•
•
•
•
•
•
Hamdullah Mostoufi Qazvini, historiker, vetenskapsman och diktare från första hälften
av 1900-talet är den första Šhāh-nāme forskare som 700 år sedan, dvs. tre hundra år
efter Ferdousi, försökte sammanställa en kritisk utgåva av Šhāh-nāme utifrån de
handskrifter som då fanns.
Under de fyra seklen efter Ferdousis bortgång hade Shāh-nāme genomgått en
markant förändring. Det var därför man år 1425 vid Bāysongors (Timurs barnbarn)
hov kom till insikten att sammanställa en kritisk utgåva genom att jämföra några
handskrifter. Theodor Nöldeke anser att det forskarna vid hovet gjorde var inte mer
än att framställa en mycket fin och vacker version försedd med miniatyrmålningar
plus den kända Bāysongori inledningen. Den originella kopian på Šhāh-nāme-ye
Bāysongori bevaras i Golestān slottets bibliotek.
De första försöken för att presentera Shāh-nāme i Europa började i slutet på 1800talet.
M. Lumsden som var lärare vid Fort William skolan i indien var medveten om att hans
kunskap inte räckte till för att framställa en kritisk utgåva av Shāh-nāme. Så han
uppmanade inhemska forskare att sätta igång med arbetet. Den första volymen
publicerades 1811.
År 1814 publicerades en översättning av berättelsen ”Rostam va Sohrāb” av
Atkinson.
År 1829 kom ut till slut den första fullständiga upplagan av Shāh-nāme i Calcutta.
Turnur Macan, engelsman, var den som ansvarade för denna upplaga.
Fortsättning; kritisk utgåva
•
•
•
•
•
•
•
Under den första hälften av 1800-talet ville Frankrike förstärka sin position i Iran. De satte fransmän
igång med att framställa en upplaga med fransk översättning.
Jules Mohl som fick uppdraget. Mellan 1826 och 1876, då han dog, arbetade han på denna upplaga och
han fick endast ge ut 6 volymer. Den sista volymen gavs ut av hans elev.
Bristerna i Mohls utgåva gjorde att J. A. Vullers bestämde sig att arbeta på en ny kritisk utgåva, genom
att jämföra Macans och Mohls utgåvor. Han lyckades inte med mer än två volymer mellan 1877-1879.
Tredje volymen gavs ut av Landauer 1884 och den fjärde volymen blev färdig av F. A. Rozenberg (runt
1930), men publicerades aldrig.
Den sista och än så länge mest trovärdiga utgåvan är Moskva utgåva som är resultatet av ett 30-årigt
grupparbete vid f.d. Sovjet Unionens Akademi. Orientalisterna vid Akademin jämförde flera handskrifter
och framställde en utgåva som publicerades i 9 volymer (1963-1971). Den som ledde projektet var
Evgeni Bertels. De olika volymerna hade var sin redigerare.
År 1934, som förklarades som Ferdousis tusenåras jubileum, publicerades en utgåva i 10 volymer av
Brokhims bibliotek och tryckeri. Man hade jämfört Vullers utgåva med några handskrifter, samtidigt
som noterna hade översatts till persiska. År 1971 bildades Bonyād-e Šhāh-nāme (Šāh-nāme
stiftelsen) under ledningen av Mojtabā Minovi. Han utsåg Šafi‘i Kadkani, ‘Ali Ravāqi, Mohammad
Roušan, Mehdi Qarib och Mohammad Sarvar Moulāyi som sina medarbetare. Senare utsåg han
även Seyyed Ja‘far Šahidi, Zaryāb Khoyi och Ahmad Tafazzoli. Bonyād-e Šāh-nāme lyckades ge ut
kritiska versioner pånågra av de viktigaste avsnitten i Šāh-nāme. Under de senaste åren har det kommit
ut flera utgåvor med utgångspunkt från Moskva utgåvan.
Den sista omtalade utgåvan tillhör Jalāl Khāleqi Motlaq. Han har jämfört 15 handskrifter, bland
annat den äldsta nyfunna handskriften, känd som Florens handskriften. Han har arbetat helt
självständigt utan något som helst stöd från någon som helst statligt stöd.
Shāh-nāmes översättningar
• Har översatt till 27 olika språk
• Ca 260 översättningar av valda delar eller
hela verket
• 76 översättningar till ryska
• 58 översättningar till engelska
• 33 översättningar till tyska
Shahnames bevarade handskrifter
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
1-Florans handskriften, 614 h./1217.
2-Handskriften i British Museum, 675h./1276.
3-Handskriften i Topqasaray bibliotek i Turkiet, 731h./1330.
4-Hanskriften i Leningrads statsbibliotek, 733h./1333.
5-Kairo handskriften,741h./1342.
6-Kairo handskriften, 796h./?
7-Lyden handskriften, 840h./1437.
8-London handskriften 841h./1438.
9-Handskriften i Paris nationella bibliotek, 844h./1441.
10-Handskriften i Pops bibliotek i Vatikan-, 848h./1444.
11-Handskriften i Leningrads statsbibliotek, 849h./1445.
12-Handskriften i Oxford universitets bibliotek, 852h./1448.
13-Handskriften i British Library, 891h./1486.
14-Handskriften i Berlins statsbibliotek, 894h./1489.
Tema och motiv
• Iranierna kamp för frihet, deras lidande,
deras seger och nederlag
• Döden, livet, ödet, viljan, krig
• Kungar, deras uppgift…
• Hjältar, deras uppgift
• Rustam o Sohrāb
• Rustam o Esfandiār
Gordāfarid: Irans första kvinnliga
Shāhnāme recitatör ’Naqqāl’
• http://www.youtube.com/watch?v=8EXX3u
VqXao&feature=related
Morshed Vali Torābi; en av de
äldsta recitatörerna
En scen ur Shāhnāme
Recitatören berättar för publiken
