Omsorgsnämnden
Gäller från och med 2017-03-01
Riktlinjer för stöd och hjälp i ordinärt och särskilt boende
Bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen
Metadata om dokumentet
Dokumentnamn
Riktlinjer för stöd och hjälp i ordinärt och särskilt boende
Dokumenttyp
Riktlinje
Omfattar
Kommunen
– Bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen
Dokumentägare
Sektorchef
Dokumentansvarig
Verksamhetschef Paulina Karlsen
Publicering
Författningssamling, Insidan, Utsidan
Beslutad
2017.02.15, § 21
Bör revideras senast
2018.02.15
Beslutsinstans
Omsorgsnämnden
Revidering 1
2013
Revidering 2
2015
Diarienummer
2016/2936
Riktlinjer för Borlänge kommuns äldre- och handikappomsorg 2013 (Dnr
2013/59).
Riktlinjer för bistånd enligt Socialtjänstlagen för Stöd och hjälp i
ordinärt och särskilt boende i Borlänge kommun 2015
(Dnr 2015/37372).
Innehållsförteckning
Inledning................................................................................................................................... 1
Politiska mål gällande funktionshinder för Borlänge kommun ............................................ 1
Omsorgsnämndens mål ........................................................................................................ 2
Borlänge kommuns värdegrund ........................................................................................... 2
Lagar......................................................................................................................................... 3
Allmänt om socialtjänstlagen ............................................................................................... 3
Andra aktuella lagrum .......................................................................................................... 3
Förvaltningslagen (FL) ..................................................................................................... 3
Föräldrabalken (FB) ......................................................................................................... 4
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) .................................................................................... 4
Offentlighets- och sekretesslagen (OSL).......................................................................... 4
Företrädare och annat stöd för den enskilde ............................................................................. 5
God man ............................................................................................................................... 5
Förvaltare ............................................................................................................................. 5
Ombud och fullmakter.......................................................................................................... 5
Tolk ...................................................................................................................................... 6
Borlänge kommun – ett finskt förvaltningsområde .............................................................. 6
Stöd till den som vårdar eller stödjer närstående...................................................................... 6
Anhörigperspektiv ................................................................................................................ 6
Barnperspektiv ..................................................................................................................... 7
Barnkonventionens grundläggande principer ................................................................... 7
Föräldrar med funktionsnedsättning som behöver stöd.................................................... 8
Anmälningsskyldighet vid oro för barn ............................................................................ 8
Handläggning av ärenden ......................................................................................................... 8
Rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen ........................................................................ 9
Skälig levnadsnivå............................................................................................................ 9
Den enskildes eget ansvar ................................................................................................ 9
Behoven tillgodosedda på annat sätt ................................................................................ 9
Hushållsgemenskap .......................................................................................................... 9
Skötsel av husdjur .......................................................................................................... 10
Ansökan/begäran .................................................................................................................... 10
Samtycke från den enskilde ................................................................................................ 10
Anmälan och uppsökande verksamhet ............................................................................... 10
Kartläggning och utredning - ICF och IBIC........................................................................... 11
Behovsbedömning .............................................................................................................. 11
Bedömning vid ansökan om specifik utformning av insats................................................ 11
Utredningstidens längd ....................................................................................................... 11
Kommunicering .................................................................................................................. 12
Beslut...................................................................................................................................... 12
Om ett beslut går den enskilde emot .................................................................................. 12
Beställning.............................................................................................................................. 13
Icke verkställda beslut och särskild avgift enligt SoL ........................................................ 13
Genomförandeplan ............................................................................................................. 13
Uppföljning ............................................................................................................................ 14
Uppföljning IBIC ............................................................................................................... 14
Avgifter .................................................................................................................................. 14
Behov av stöd och hjälp efter kontorstid ................................................................................ 14
Stöd och hjälpinsatser i ordinärt boende ................................................................................ 15
Borlänge kommuns demensteam........................................................................................ 16
Mat och måltider ............................................................................................................ 16
Städning .......................................................................................................................... 17
Hygienstäd ...................................................................................................................... 17
Dagliga hemsysslor ........................................................................................................ 17
Tvätt ............................................................................................................................... 18
Hygientvätt ..................................................................................................................... 18
Inköp............................................................................................................................... 18
Sällaninköp ..................................................................................................................... 18
Apoteksvaror .................................................................................................................. 19
Post- och bankärenden.................................................................................................... 19
Boendestöd ..................................................................................................................... 19
Personlig vård ..................................................................................................................... 19
Personlig hygien ............................................................................................................. 19
Toalettbestyr ................................................................................................................... 19
På- och avklädning ......................................................................................................... 19
Dusch .............................................................................................................................. 20
Förflyttningar.................................................................................................................. 20
Följeslagare .................................................................................................................... 20
Social samvaro ................................................................................................................... 20
Stöd till och från vårdinrättning ..................................................................................... 21
Trygghetsringning .......................................................................................................... 21
Trygghetsbesök .............................................................................................................. 21
Trygghetslarm ................................................................................................................ 21
Dörrlarm ......................................................................................................................... 21
Egenvård eller hälso- och sjukvårdsinsatser....................................................................... 22
Följande serviceinsatser ingår inte inom ramen för skälig levnadsnivå: ............................ 22
Övriga insatser........................................................................................................................ 23
Avlösning i hemmet ....................................................................................................... 23
Ledsagning för kulturella och sociala aktiviteter ........................................................... 23
Kontaktperson ................................................................................................................ 23
Dagverksamhet ............................................................................................................... 24
Korttidsplats ................................................................................................................... 24
Växelvård ....................................................................................................................... 25
Vård i livets slutskede .................................................................................................... 25
Särskilt boende ....................................................................................................................... 26
Rätten till särskilt boende ............................................................................................... 26
Äldres rätt att bo tillsammans ......................................................................................... 26
Platsfördelning särskilt boende....................................................................................... 27
Samverkan med andra myndigheter ....................................................................................... 27
Vårdplanering och betalningsansvar .................................................................................. 27
Samordnad individuell plan (SIP) enligt SoL .................................................................... 28
Nödvändig tandvård ........................................................................................................... 28
Övrigt ..................................................................................................................................... 29
Externa vårdköp ................................................................................................................. 29
Återsökning av statliga ersättningar för kostnader enligt SoL ........................................... 29
Rapporteringsskyldighet beslut som inte har kunnat verkställas inom 3 månader och
särskild avgift ..................................................................................................................... 29
1
Inledning
Omsorgsnämnden i Borlänge kommun ansvarar för uppgifter enligt socialtjänstlagen som
gäller äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning. Nämndens
verksamheter regleras av ett flertal lagar, framförallt socialtjänstlagen (SoL), lag om stöd och
service till vissa funktionshindrade (LSS) samt hälso- och- sjukvårdslagen (HSL). Utöver
lagstiftning gäller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, samt av kommunen
beslutade måldokument och riktlinjer. Omsorgsnämndens verksamhetsområden är
biståndshandläggning, personlig assistans, handikappomsorg och socialpsykiatri, särskilt
boende samt ordinärt boende. Omsorgsnämnden i Borlänge kommun har beslutat att utfärda
riktlinjer för handläggning av stöd enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning. Arbetet med handläggning och dokumentation styrs av bestämmelser i
grundlagarna, sekretesslagstiftningen, förvaltningslagen och speciallagstiftning på
socialtjänstens område.
Syftet med riktlinjerna är att vara ett stöd och en vägledning för biståndshandläggarna vid
bedömning och beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen och insatser enligt LSS till
personer med funktionsnedsättning. Riktlinjerna ska underlätta vid handläggning, främja ett
tydligt och enhetligt synsätt för biståndshandläggningen samt bidra till att beslut fattas
likartat efter samma bedömningsgrunder. De ska säkerställa att medborgarna ska behandlas
lika oavsett handläggare samt i förekommande fall ange en ambitionsnivå för insatser till
personer med funktionsnedsättning. Riktlinjerna är dock enbart vägledande och gäller aldrig
utan undantag. Varje utredning sker utifrån individens behov och utifrån en helhetsbedömning av personens totala behov av stöd. Den som handlägger ett ärende måste väga
ihop behov, lagstiftning, etik, vetenskap och beprövad erfarenhet i sitt arbete. I Borlänge
kommun ska biståndshandläggare och utförare inom Omsorgsnämndens verksamhetsområden använda sig av arbetssättet Individens behov i centrum (IBIC) vid kartläggning,
utredning och dokumentation. Genom att använda IBIC ökar möjligheten till en mer
rättsäker och enhetlig bedömning. Riktlinjerna förhåller sig till aktuell rättspraxis, förarbeten
till gällande lagar och bindande föreskrifter från Socialstyrelsen. Biståndsenheten har ansvar
för att kontinuerligt utveckla och förbättra myndighetsutövningen.
Biståndsenheten arbetar aktivt med att uppdatera sig gällande rådande rättspraxis,
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd etc. Utifrån detta skapas interna rutiner som
används i det dagliga arbetet och som kontinuerligt uppdateras. Detta ligger sedan till grund
vid revidering av riktlinjer. Riktlinjer för stöd och hjälp i ordinärt och särskilt boende i
Borlänge kommun - Bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen (Dnr 2016/2936) ersätter
Riktlinjer för stöd och hjälp i ordinärt och särskilt boende i Borlänge kommun 2015 –
Bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen (Dnr 2015/37372)
Politiska mål gällande funktionshinder för Borlänge kommun
Personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhällslivet och vara fullt
delaktiga och jämlika
Personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att växa upp under goda och
trygga förhållanden och kunna utvecklas utifrån sina egna förutsättningar
Personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet till en meningsfull fritid
2
Personer med funktionsnedsättning ska, utifrån sina förutsättningar, ges möjlighet
till arbete och sysselsättning
Den kunskap och de erfarenheter som personer med funktionsnedsättning besitter i
frågor om funktionshinder ska tillvaratas på alla politiska områden och alla nivåer
inom den kommunala organisationen
Se Funktionshinder politiskt program, Borlänge kommun 2014 – 2018
Omsorgsnämndens mål
Omsorgsnämnden har i Nämndplan 2016-2019 antagit följande mål:
Vård och omsorg är av god kvalitet där den enskilde har inflytande över sin vardag.
För att nå målet har nämnden identifierat följande strategier/prioriteringar:
Insatserna präglas av kontinuitet.
Sammanhållen vård och omsorg.
Borlängebon har möjlighet att påverka hur insatsen utförs.
Stöd till anhöriga.
Boendeplaner motsvarar efterfrågan.
Borlänge kommuns värdegrund
Den 21 december 2011 antog kommunfullmäktige en gemensam värdegrund för Borlänge
kommun:
Jag finns här för Borlängebon
- Det innebär att jag har fokus på mitt uppdrag. Jag är professionell och trevlig i
mitt bemötande.
Jag gillar utmaningar
- Det innebär att jag vågar tänka nytt och bidrar till förändring. Jag vill utvecklas
och växa. Jag är stolt över mitt arbete.
Jag möter varje människa med öppenhet
- Det innebär att jag visar respekt för alla jag möter. Jag har tilltro till människor
och ser allas lika värde.
Värdegrunden har sin utgångspunkt i att Borlängebon ska få ett professionellt och trevligt
bemötande som grundas på alla människors lika värde och med respekt och tilltro till den
enskilde.
3
Lagar
Allmänt om socialtjänstlagen
1 kap. 1 § socialtjänstlagen
Samhällets socialtjänst skall på demokratins- och solidaritetens grund
främja människors
- ekonomiska och sociala trygghet,
- jämlikhet i levnadsvillkor,
- aktiva deltagande i samhällslivet.
Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras
Socialtjänstlagen
en målinriktad
ramlagoch
somutveckla
ger Borlänge
kommun
stor frihetegna
att utforma
sociala situationärinriktas
på att förigöra
enskildas
och gruppers
verksamheten
med
utgångspunkt
från
lokala
förutsättningar
och
behov.
I
resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt
och integritet.
Socialtjänstlagen (SoL) är en målinriktad ramlag som ger kommunen stor frihet att utforma
verksamheten med utgångspunkt från lokala förutsättningar och behov. I Socialtjänstlagen
anges
målen för verksamheten och vilka resultat som ska åtstadkommas men i regel inte hur
detta ska uppnås. Vissa begrepp och principer som ska vara vägledande för individuellt
inriktade insatser framgår i lagstiftningen.
Verksamheten ska bland annat präglas av en helhetssyn som beaktar individens totala
situation och omgivning. Frivillighet och självbestämmande ska vara vägledande vid
handläggning av ett enskilt ärende, och vid utförandet av insatsen. Det innebär att det är den
enskilde själv som bestämmer om han eller hon ska ta emot erbjudande om en viss social
tjänst. Till socialtjänstens uppgifter hör också att på olika sätt försöka motivera den enskilde
att ta emot hjälp eller en insats för att därigenom tillförsäkra den enskilde en skälig
levnadsnivå. Insatserna ska anpassas till den enskildes aktuella förutsättningar och behov.
Den som på grund av fysiska, psykiska, sociala och/eller existentiella behov behöver hjälp
och stöd i den dagliga livsföringen och som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem
tillgodosedda på annat sätt har enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen rätt till bistånd för sin
försörjning och för sin livsföring i övrigt. Insatserna ska präglas av ett rehabiliterande
förhållningssätt i syfte att stärka den enskildes möjligheter till ett självständigt liv. Rätten till
bistånd för sin livsföring i övrigt utreds av biståndshandläggare.
Se vidare Socialtjänstlag (2001:453).
Andra aktuella lagrum
Dessa riktlinjer utgår från socialtjänstlagen men det finns andra lagrum som påverkar
biståndshandläggningen. Några av dessa beskrivs nedan.
Förvaltningslagen (FL)
Förvaltningslagen är en övergripande lag som ska tillämpas hos alla förvaltningsmyndigheter
och i alla typer av förvaltningsärenden. Det huvudsakliga syftet med förvaltningslagen är att
reglera förvaltningsmyndigheternas handläggning av ärenden.
Se vidare Förvaltningslag (1986:223)
4
Föräldrabalken (FB)
Föräldrabalken är en lag som behandlar rättsförhållandet mellan föräldrar och barn. Denna
lag behandlar även när god man eller förvaltare ska utses, samt gode mäns och förvaltares
skyldigheter.
Se vidare Föräldrabalk (1949:381)
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Med hälso- och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla
sjukdomar eller skador. Landstinget ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt de som är
bosatta i landstinget. Dessutom ska varje kommun erbjuda en god hälso- och sjukvård upp
till sjuksköterskenivå inom kommunens särskilda boenden och inom hemsjukvården.
Landstinget ansvarar vidare för de utredningar i hälso- och sjukvårdshänseende som kan vara
nödvändigt underlag i kommunens arbete.
Se vidare Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)
Offentlighets- och sekretesslagen (OSL)
Enligt offentlighets- och sekretesslagen regleras sekretessen till skydd för den enskildes
personliga integritet. Det innebär ett förbud mot att, vare sig muntligt eller skriftligt eller på
annat sätt, röja uppgifter om den enskildes personliga förhållanden. Sekretess gäller i
handläggning och i all verksamhet enligt SoL, för alla som är eller varit anställda.
Biståndshandläggare ska i samband med ansökan om stöd höra med den enskilde om
samtycke finns för att hämta eller lämna uppgifter i ärendet. Om samtycke lämnas ska det
dokumenteras i journal samt om det finns några särskilda begränsningar i samtycket.
Dokumentation av samtycke är obligatoriskt i verksamhetssystemet.
Sekretessbrytande bestämmelser:
Frågan om när det är tillåtet att bryta sekretessen inom socialtjänsten regleras närmare i
OSL. Den sekretess som gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden inom
socialtjänsten kan brytas i följande fall:
-
-
om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning (10 kap. 28 § OSL),
t.ex. anmälan om missförhållanden gällande barn och ungdom (14 kap. 1 § SoL och
24 a § LSS), anmälan enligt 15 § 6, 8, 9, 10 p. LSS, anmälan enligt 6 § LVM,
uppgifter om utbetald ekonomisk hjälp (12 kap. 7 § SoL) eller en anmälan till
överförmyndaren som gäller god man eller förvaltare enligt 5 kap. 3 § SoF.
vid misstanke om vissa allvarliga brott (10 kap. 23 § OSL),
vid samtycke från den enskilde (12 kap. 2 § OSL),
om en menprövning leder fram till att en handling eller uppgift kan lämnas ut (26 kap. 1
§ OSL), eller
om uppgiftslämnandet är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna
fullgöra sin verksamhet, t.ex. ta kontakt med personer utanför socialtjänsten vid en
vårdnadsutredning, vid yttranden till domstol eller annan myndighet (10 kap. 2 § OSL).
Utlämnande enligt 10 kap. 2 § OSL ska tillämpas restriktivt och med stor försiktighet.
Bestämmelsen får inte användas som stöd för att höja myndighetens effektivitet eller för
att hjälpa andra myndigheter i deras verksamhet.
Se vidare Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
5
Företrädare och annat stöd för den enskilde
I ärenden som berör personer med funktionsnedsättning är det den enskilde som företräder
sig själv, om det inte finns någon annan person som fått i uppdrag att företräda den enskilde.
Anhöriga har ingen laglig rätt att företräda den enskilde om de inte är den sökandes formella
ombud (med fullmakt) eller legala företrädare (vårdnadshavare, god man eller förvaltare).
Om den enskilde själv önskar ska ändå anhöriga och/eller närstående ges möjlighet att lämna
sina synpunkter.
Om den enskilde saknar förmåga att på egen hand ta ställning kan god man eller förvaltare
begära insatsen för den enskilde. Dessa är att betrakta som legala företrädare.
Omsorgsnämnden ska anmäla till Överförmyndare i Samverkan om de anser att en person är
i behov av en god man eller förvaltare. Uppgiften att anmäla behov av god man/förvaltare
kan delegeras till utskott eller till tjänsteman hos nämnden (se Omsorgsnämndens
delegationsordning, Dnr: 2016/1396). Omsorgsnämnden ska enligt 5 kap 3 §
Socialtjänstförordningen anmäla till Överförmyndarnämnden om den finner att god man
eller förvaltare enligt 11 kap. 4 § och 7 §. Föräldrabalken bör förordas för någon samt att
någon inte längre behöver förvaltare. Till anmälan om god man eller förvaltare kan det
behövas ett läkarintyg om den enskildes hälsotillstånd. Vid behov kan överförmyndaren
komma att begära kompletterande handlingar.
God man
God man är till för personer som på grund av sitt hälsotillstånd behöver stöd och hjälp med
att ta hand om sin ekonomi eller hjälp med rättsliga frågor. En god man kan utses att
företräda en viss person som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd
eller liknande förhållande, behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller
sörja för sin person utan att dennes rättshandlingsförmåga begränsas. Huvudregeln innebär
att en god man endast är en hjälpande hand och hela tiden är beroende att höra med sin
huvudman vad denne vill.
I de fall där huvudmannen saknar förmåga att själv fatta beslut (exempel vid
demenssjukdom) behöver god man inte inhämta samtycke från huvudmannen. God man
skall dock alltid agera utifrån huvudmannens bästa. God man utses av Tingsrätten efter
ansökan av den enskilde eller vissa närstående. Även Överförmyndarnämnd kan hos
Tingsrätten ansöka om en god man.
Förvaltare
Förvaltare utses av Tingsrätten för den som på grund av sjukdom, psykisk störning eller
försvagat hälsotillstånd, inte kan vårda sig själv eller sin egendom och det inte är tillräckligt
med hjälp från god man. Den enskildes rättshandlingsförmåga begränsas beroende på
förvaltarens uppdrag. Förvaltare kan i dessa fall besluta på den enskildes vägnar utan att ha
samtycke.
För mer information om god man och förvaltare, samt om Överförmyndare i samverkan hänvisas till
Borlänge kommuns hemsida.
Ombud och fullmakter
Den enskilde har rätt att anlita ett ombud för sina kontakter med myndigheter. Det kan vara
den enskildes anhörige, närstående eller någon annan person. I de fall ett ombud inte är den
enskildes legale företrädare bör en formell fullmakt undertecknas. Fullmakten upphör att
gälla den dagen som fullmaktgivaren begär det, eller inte längre förstår innebörden av
fullmakten.
Se vidare Socialstyrelsens handbok (2015) Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten.
6
Tolk
Av förvaltningslagen framgår att när en myndighet har kontakt med en person som inte
behärskar svenska språket eller som har en hörsel- eller talnedsättning bör myndigheten vid
behov anlita tolk. Det är myndigheten som i det enskilda fallet ska göra en bedömning av om
det finns behov av tolk, det finns därmed inget stöd för att rutinmässigt anlita tolk.
Vägledande för bedömningen av behovet av tolk bör vara den enskildes uppfattning.
Biståndshandläggaren ska förvissa sig om att den enskildes uppgifter och synpunkter
kommer fram och att den enskilde kan tillgodogöra sig den information som lämnas.
Vid val av tolk får omständigheterna avgöra om en auktoriserad tolk ska anlitas eller om det
finns någon annan lämplig person som kan tolka. Generellt sett är det olämpligt att använda
någon nära anhörig som tolk. Det är viktigt att den enskilde lämnar ett medgivande att
uppgifter som kan vara sekretessbelagda får tas upp i närvaro av tolken.
I de fall där tolk är nödvändigt för ett främmande språk så kontaktar biståndshandläggare
kommunens tolkförmedling för beställning av tolk. Syn- och/eller hörseltolk bokas via
landstinget.
Borlänge kommun – ett finskt förvaltningsområde
Sedan den 1 april 2000 har Sverige fem nationella minoriteter och fem erkända
minoritetsspråk. De nationella minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och
tornedalingar. Minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli
(tornedalsfinska). Lag (2009:724) om nationella minoriteter innehåller bland annat
bestämmelser om nationella minoriteter, nationella minoritetsspråk, förvaltningsområden
och rätten att använda minoritetsspråk hos förvaltningsmyndigheter och domstolar. Borlänge
kommun blev efter ansökan en förvaltningskommun den 1 januari 2013. Som
förvaltningskommun har kommunen ett särskilt åtagande att värna om det finska språket och
den finska kulturens ställning och status i samhället. Enligt Minoritetslagen ska kommunen
bland annat erbjuda den som begär det, möjlighet att få hela eller delar av den service och
omvårdnad som erbjuds utförd av personal som behärskar finska (8 §.)
Stöd till den som vårdar eller stödjer närstående
Anhörigperspektiv
5 kap, 10 § SoL
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en
närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller som stödjer en närstående som har
funktionshinder. Lag (2009:549)
All personal i såväl myndighetsutövning, verksamhetsansvar och omsorgspersonal skall ha
ett anhörigperspektiv som innebär att man ser, lyssnar till, samarbetar med och i övrigt
förmår att bemöta anhöriga på ett bra sätt. Nämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de
personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller som stödjer en
närstående som har någon form av funktionsnedsättning. Det handlar om att fånga upp
anhörigas behov av vila eller att få tid över för personliga angelägenheter.
7
Biståndshandläggare ska informera den enskildes anhöriga/närstående om vilket stöd
nämnden kan erbjuda.
Anhörigstöd kan ges på olika sätt:
Indirekt stöd, vilket förutsätter att den som är långvarigt sjuk, äldre eller har någon
form av funktionsnedsättning ansöker om insatsen och att kommunen, efter
biståndsbedömning enligt 4 kap 1 § SoL, bifaller ansökan om exempelvis
dagverksamhet, korttidsvård, växelvård eller avlösarservice.
Direkt stöd till den anhörige är ett stöd som är direkt riktat till den som vårdar och
som inte kräver ett biståndsbeslut. Borlänge kommun erbjuder de som vårdar
närstående kostnadsfri avlösning i hemmet, med högst 10 timmar per månad, med
eller utan biståndsbeslut. Borlänge erbjuder även olika former av stöd genom
Träffpunkten CTH/anhörigstöd.
Träffpunkten CTH/anhörigstöd i Borlänge kommun är en av de verksamheter som bland
annat erbjuder möten med anhöriggrupper, stödsamtal, sorgegrupper, föreläsningar, friskvård
och trivselträffar där den enskilde som vårdar anhörig i hemmet kan få avlösning av personal
för att kunna delta i de olika aktiviteterna. Stöd till anhöriga via Träffpunkten
CTH/anhörigstöd är kostnadsfri och kräver inget biståndsbeslut.
För vidare information om kostnadsfri avlösning, se Omsorgsnämndens riktlinjer för stöd och hjälp i
ordinärt och särskilt boende 2017 – Bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen.
Barnperspektiv
FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), se särskilt artikel 2, 3, 6 och
12.
1 kap. 2 § SoL
När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas hänsyn till vad barnens bästa kräver.
All verksamhet som rör barn med funktionsnedsättning ska vila på de grundläggande
bestämmelserna i FN:s barnkonvention och gällande svensk lagstiftning. Med barn avses i
riktlinjerna barn mellan 0-18 år.
Barnkonventionens grundläggande principer
Alla barn har lika värde och samma rättigheter. Barn får inte diskrimineras i
förhållande till vuxna eller andra grupper av barn, och ska skyddas mot
diskriminering.
Barnets bästa ska komma i första hand, vid alla slags åtgärder och beslut som rör
barnet. All planering och alla beslut ska innefatta prövning av barnets bästa.
Alla barn har rätt till livet och att få utvecklas till en trygg individ.
8
Respekt för barnets åsikter. Barn har rätt att komma till tals, bli tagna på allvar och
bli lyssnade på. Barn ska ges möjlighet till inflytande i de frågor som rör dem. Barn
har ingen skyldighet att ha eller bilda sig en egen åsikt och ingen kan tvinga barn att
avslöja sina tankar eller åsikter, men det får inte finnas hinder för barnet att få
uttrycka dem.
Vårdnadshavares gemensamma ansvar. Barnets vårdnadshavare har det
grundläggande ansvaret för barnets utveckling. Konventionen understryker att båda
vårdnadshavarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling och
att även vårdnadshavarna ska följa principen om barnets bästa i sin föräldraroll.
Föräldrar med funktionsnedsättning som behöver stöd
När en person med funktionsnedsättning som har vårdnadsansvar för barn ansöker om
insatser enligt SoL är det viktigt att beakta behovet och utformningen av insatsen även ur ett
barnperspektiv. Ur ett barns perspektiv är det angeläget att begränsa antalet personer som ger
omvårdnad, stöd och service i den enskildes hem. Om den enskilde utöver behovet av
insatser som avser funktionsnedsättningen, har behov av stöd i sin föräldraroll, ansvarar
individ- och familjeomsorgen för att utreda hur behovet lämpligast kan tillgodoses. I en
sådan situation är en nära samverkan mellan ansvariga verksamheter nödvändig.
Se vidare SOSFS 2014:5 och Socialstyrelsens handbok (2015) Handläggning och dokumentation inom
socialtjänsten.
Anmälningsskyldighet vid oro för barn
Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdomar samt andra myndigheter inom
socialtjänsten är enligt socialtjänstlagen skyldiga att genast anmäla till individ- och
familjeomsorgen om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att de
behöver ingripa till ett barns skydd. Anmälningsskyldigheten innebär att sekretessen mellan
olika verksamheter bryts. Orosanmälan ska göras till individ- och familjeomsorgens barnoch ungdomsgrupp, för utredning av barnets behov och situation.
Se vidare 14 kap. 1 § socialtjänstlagen och Socialstyrelsens handbok (2014) Anmäla oro för barn - stöd för
anmälningsskyldiga och andra anmälare.
Se vidare Riktlinjer 2017 för handläggning av stöd till personer med funktionsnedsättning - Bistånd enligt
4 kap. 1 § SoL och insatser enligt 9 § LSS (Dnr 2016/2935)
Handläggning av ärenden
Med handläggning av ärenden avses all den verksamhet som syftar till att göra det möjligt
för nämnden att fatta beslut i ett ärende. Handläggning av ärenden skall ske skyndsamt.
Till stöd för handläggning av ärenden hänvisas till Socialstyrelsens handbok 2015
Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Där behandlas bland annat allmänna
förvaltningsrättsliga regler, mål och principer för SoL, rätten till bistånd och insatser samt
andra typer av lagar och regler som styr och på olika sätt påverkar handläggning och
dokumentation, såsom bland annat förskrifter och allmänna råd utfärdade av Socialstyrelsen.
9
Rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen
4 kap. 1 § SoL
Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt
har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin
livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.
Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjlighet att leva ett
självständigt liv. Lag (2010:52)
Skälig levnadsnivå
Med begreppet bistånd för sin livsföring i övrigt avses alla de olika behov som den enskilde
kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet.
En individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall.
Nivåerna på insatserna måste vara så att den enskildes behov av bistånd uppfylls. Här blir
begreppet skälig levnadsnivå ett uttryck för vissa minimikrav på insatsen vad det gäller
kvaliteten. En sammanvägning måste göras av olika omständigheter såsom den önskade
insatsens lämplighet som sådan, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med
andra insatser samt den enskildes önskemål. Det finns inte en obegränsad frihet för den
enskilde att välja sociala tjänster oberoende av kostnad. Om inte en samstämmighet i
utförandet av insatsen kan uppnås mellan den enskilde och tjänstemannen måste en tolkning
göras av begreppet skälig levnadsnivå mot bakgrund av rättighetsbestämmelsens
grundläggande syfte, dvs. en yttersta garanti för medborgarnas livsföring i olika avseenden.
Kommunen ska välja det billigaste alternativet när likvärdiga insatser finns att tillgå.
Den enskildes eget ansvar
Bistånd enligt socialtjänstlagen beviljas den som har behov av insatser för att uppnå skälig
levnadsnivå och inte kan tillgodose dessa på annat sätt. Den enskilde har i första hand ett
eget ansvar när det gäller sitt liv och sina förhållanden i övrigt. Först när den enskilde själv
inte kan tillgodose sina behov kan samhällets insatser ges med stöd av 4 kap. 1 § socialtjänstlagen. Den enskilde måste i första hand utnyttja alla de möjligheter som normalt står till
buds.
Behoven tillgodosedda på annat sätt
Biståndshandläggaren ska utreda om behov föreligger och om behoven kan tillgodoses på
annat sätt. Socialtjänstlagen beskriver emellertid inte närmare vad som avses med detta
kriterium. Utgångspunkten är dock att det ska göras en individuell bedömning utifrån de
omständigheter som finns i det enskilda ärendet, det vill säga att bedömningen måste göras
utifrån den enskildes faktiska resurser och möjligheter. Saken ska diskuteras med den
enskilde. Kan den enskilde själv tillgodose sina behov, finns behov av vägledning och stöd
eller kan behoven tillgodoses med hjälp av insatser från andra huvudmän eller närstående?
Det är frågor som ska prövas i samförstånd med den enskilde. Om behovet kan tillgodoses
av den hjälpsökanden själv eller på annat sätt finns ingen rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 §
socialtjänstlagen.
Hushållsgemenskap
Av förarbeten till socialtjänstlagen framgår att det förutsätts att andra resurser i en hushållsgemenskap används för att tillgodose eventuella behov av hjälp och stöd. Detta gäller främst
i fråga om makar och sambor. Att dessa ger varandra viss praktisk hjälp, som till exempel
sköta hem och hushåll, är normalt och ska beaktas vid en biståndsbedömning enligt 4 kap.
1 § SoL.
10
Däremot kan inte mera omfattande omsorgsbehov anses ligga inom ramen för vad man
normalt bistår varandra med inom en familj. I sådana fall finns rätt till bistånd även om det
finns andra vuxna i familjen. (Prop. 1996/97:124, s. 168 och prop. 2008/09:82, s.12)
Enbart det faktum att en hjälpsökande har en make/maka eller sambo innebär dock inte att
det inte finns någon rätt till bistånd i form av hjälp i hemmet. För att kunna bedöma om
behovet kan tillgodoses genom resurser i hushållsgemenskapen måste en sammantagen
bedömning göras av vilka faktiska resurser som finns att tillgå i hushållet och hur familjens
situation ser ut. (Prop. 2005/06:115, s.156)
Insatser för hjälp i hemmet ska däremot inte ersätta ansvaret som finns hos övriga personer i
hushållet. Finns flera personer i hushållet ska samtligas förmåga att kunna utföra hushållsgemensamma insatser bedömas i utredningen. Finns barn och ungdomar i hushållet tas även
hänsyn till detta, till exempel vad man kan kräva av en 16 åring att utföra av dessa sysslor.
Finns flera personer i hushållet och ingen kan utföra insatserna ska samtliga personer ansöka
om bistånd och beslut fattas för var och en.
Se vidare Socialstyrelsens meddelandeblad nr 4/2013.
Skötsel av husdjur
För personer i ordinärt boende har ägaren det fullständiga ansvaret för sitt husdjur. Bistånd
för behov av hjälp med skötsel av husdjur beviljas i normalfallet inte. Undantag kan göras en
kortare period när en akut situation uppstår, avser enstaka dagar i väntan på en annan
lösning. Sådan insats är ett särskilt beslut och ska kunna motiveras väl i dokumentationen
och förutsätter att den enskilde är delaktig.
Ansökan/begäran
Det är enbart den enskilde, en legal företrädare eller formellt ombud (med fullmakt) som kan
ansöka om bistånd enligt socialtjänstlagen.
Samtycke från den enskilde
Insatser enligt socialtjänstlagen bygger på frivillighet och förutsätter den enskildes samtycke.
Frågan om vad som menas med samtycke och olika former av samtycken från enskilda har
bl.a. redogjorts för och lämnats kommentar av Socialstyrelsen i dess meddelandeblad nr 12,
2013.
Anmälan och uppsökande verksamhet
Om information eller en anmälan inkommer till Omsorgsnämnden om att en kommuninvånare har behov av stöd och hjälp är handläggaren skyldig att följa upp den. Kontakt tas
med den det berör för att ta reda på om den enskilde vill ansöka om bistånd. Informationsskyldigheten gäller även till personer som har behov av stöd men som inte är motiverade att
göra en ansökan. Kommunen har då skyldighet att bedriva uppsökande verksamhet och i
vissa fall motiverande insatser.
För mer information se 5 kap. 8 § SoL
11
Kartläggning och utredning - ICF och IBIC
All biståndshandläggning och dokumentation inom Omsorgsnämndens verksamheter i
Borlänge kommun ska ske på ett behovsinriktat, systematiskt och strukturerat sätt med ICF
som utgångspunkt. ICF är klassifikationer som har utvecklats av Världshälsoorganisationen
(WHO) för att tillämpas på olika aspsekter av hälsa. Detta för att kunna beskriva individens
behov såväl fysiskt, psykiskt och socialt.
Individens Behov I Centrum (IBIC), är ett stöd för att kunna identifiera och beskriva
individens behov, resurser, mål och resultat oavsett boendeform. IBIC gör det möjligt för
biståndshandläggaren att utgå från individens individuella behov och mål snarare än det
befintliga utbudet av insatser. IBIC grundar sig på ICF på så sätt att dokumentationen blir
mer strukturerad, enhetlig och jämförbar mellan kommuner. IBIC som arbetssätt är
framtagen och rekommenderad av Socialstyrelsen.
Syftet med IBIC är att människor med funktionsnedsättning ska erhålla en professionell
handläggning där utredningsmetodik, bedömning, beslut om insatser och uppföljning är
enhetlig i kommunen. Syftet är vidare att individperspektivet och den enskildes delaktighet i
utredning och utförandet säkerställs.
Se vidare Socialstyrelsens vägledning (2016) Individens behov i centrum.
Behovsbedömning
Behovsbedömning är den process som föregår och leder till ett beslut om bistånd.
Behovsbedömningsprocessen ska fokusera på individens behov och inte på socialtjänstens
befintliga utbud av insatser. Utredningarna ska präglas av ett förhållningssätt som stödjer
den enskilde att få ett liv med meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet och sammanhang.
För att höja eller bibehålla funktionsnivån ska ett rehabiliterande synsätt genomsyra
utredningarna. En helhetsbedömning ska göras utifrån de sammantagna identifierade
behoven.
Bedömning vid ansökan om specifik utformning av insats
Vid en ansökan om bistånd/insats har den enskilde möjlighet att framföra önskemål om
utformning av insatsen, som skall beaktas i utredningen. Dock finns det inte någon
ovillkorlig rätt att få behov tillgodosedda i en viss form eller inom en specifik verksamhet.
Om ett faktiskt behov av insatsen bedöms föreligga ska ansökan gällande det specifika
önskemålet avslås, men beslut fattas om att bevilja insatsen. Om den enskilde framför att
denne inte kan tänka sig alternativ till önskad utformning ska ansökan avslås i sin helhet.
Utredningstidens längd
Enligt 7 § FL framgår att en utredning ska genomföras så snabbt som möjligt utan att
säkerheten eftersätts. Att en utredning ska genomföras skyndsamt får alltså inte medföra att
kraven på objektivitet, opartiskhet och allsidighet eftersätts. Vad som menas med så snabbt
som möjligt kan inte anges generellt utan måste bli en bedömning i varje enskilt ärende.
Ansökningar/utredningar som avser bistånd enligt socialtjänstlagen skall handläggas
skyndsamt. För att säkerställa detta rapporteras handläggningstider till Omsorgsnämndens
arbetsutskott var sjätte månad. Det som rapporteras är handläggningstider inom SoL som
överstiger två månader. Orsaken till överskriden handläggningstid rapporteras och följs upp.
12
Kommunicering
Reglerna i 17 § FL innebär att utredningsmaterial som någon annan har tillfört ett ärende,
och som har betydelse för ärendets avgörande, ska kommuniceras innan ett slutligt beslut
fattas i ärendet. Ett beslut ska grunda sig på det som har dokumenterats. Det innebär att
muntliga uppgifter och iakttagelser har gjorts skall dokumenteras och tillföras ärendet.
Skyldigheten att kommunicera gäller utredningsmaterialet och omfattar inte bedömning eller
förslag till beslut.
I vissa fall är kommunicering inte nödvändig. Det gäller bl.a. om
beslutet inte går part emot, dvs. om den enskilde får precis vad han
eller hon har ansökt om eller begärt,
uppgiften saknar betydelse, t.ex. om en annan person har lämnat en
uppgift som man redan känner till eller som inte behövs för beslutsfattandet, eller
det är uppenbart obehövligt att kommunicera.
Se vidare Socialstyrelsens handbok 2015 Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten.
Kommunicering kan ske skriftligt eller muntligt. Den enskilde ska ges möjlighet att komma
in med synpunkter eller kompletteringar till utredningen som ligger till grund för
ställningstagandet. En tydlig tidsangivelse för när synpunkter ska ha inkommit till nämnden
ska delges den enskilde. Den enskilde bör få tre veckor på sig att inkomma med synpunkter,
vilket bör ske skriftligt. Om synpunkter inkommit inom ramen för tidsangivelsen ska detta
dokumenteras och tas i beaktande innan beslut fattas.
Beslut
Handläggning eller utredning skall utmynna i ett beslut om rätten till bistånd utifrån den
enskildes ansökan. Syfte och mål med insatsen ska tydligt framgå av biståndshandläggarens
utredning och beställning av insatsen. Insatser som beviljas ska utformas så att de
kompenserar, stödjer eller tränar den enskilde för de behov han/hon inte själv eller på annat
sätt, kan tillgodose.
Vem som har rätt att fatta beslut om bistånd/olika insatser samt omfattningen av dessa på
delegation från omsorgsnämnden framgår av omsorgsnämndens delegationsordning (Dnr:
2016/1396) Vid tveksamhet om nämndens ambitionsnivå i samband med nya eller andra
former som innebär ökad kostnad ska beslutet fattas av omsorgsnämndens arbetsutskott.
Biståndsbesluten i Borlänge kommun skall efter individuell bedömning vara tidsbegränsade
om inte annat framgår av riktlinjerna.
Om ett beslut går den enskilde emot
Den enskilde har alltid rätt att överklaga ett beslut som går den enskilde emot. Den enskilde
har även möjlighet att överklaga ett beslut som gäller bifall av ansökan om den upplever att
beslutet inte motsvarar det som ansöktes om. En beskrivning över hur en överklagan av
beslutet går till, en besvärshänvisning, ska alltid bifogas till beslutet. Ett beslut överklagas
alltid skriftligt. Den enskilde har tre veckor på sig att inkomma med en överklagan från det
att den mottagit beslutet. Hur beslut överklagas framgår i 23 § förvaltningslagen (FL).
13
Om den enskilde önskar hjälp med att överklaga ska nämnden biträda med sådan hjälp. Detta
följer av den serviceskyldighet som nämnden har enligt 4 § FL. Överklagan av ett
biståndsbeslut skickas till omsorgsnämnden för en s.k. rättidsprövning (prövning om
skrivelsen med överklagandet har inkommit i rätt tid) samt en granskning för att se om
ärendet är felaktigt handlagt eller beslutet uppenbart felaktigt. Om överklagan inkommit i
rätt tid och om omsorgsnämnden står fast vid beslutet, sänds överklagan vidare till
Förvaltningsdomstol. Detta bör inte ta mer en vecka.
För mer information hänvisas till förvaltningslagen och 16 kap 3 § SoL.
Beställning
När den enskilde fått ett biståndsbeslut kontaktar biståndshandläggaren utföraren och gör en
formell beställning av beviljade insatser. Beställningen ska vara så formulerad att det klart
och tydligt framgår vilka behov som finns och målet med det individuellt anpassade stödet.
Beslut om bistånd av nämnden eller domstol ska i princip verkställas omedelbart.
Icke verkställda beslut och särskild avgift enligt SoL
Av 16 kap. 6 f-h § SoL framgår att kommunen är skyldig att anmäla beslut som inte
verkställs inom tre månader från beslut. Rapporteringsskyldigheten gäller även för beslut där
verkställandet avbrutits och inte återupptagits inom tre månader. Rapporteringen ska ske till
Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Varje kvartal ska nämnden skicka in:
En individrapport för varje gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader
En individrapport för varje avbruten verkställighet som inte verkställts på nytt inom tre
månader.
En kvartalsrapport där nämnden fyller i om de har, eller inte har, några ej verkställda
beslut för den aktuella perioden.
Nämnden ska fortsätta att rapportera ett icke verkställt beslut tills beslutet är verkställt eller
avslutat av annan anledning, så kallad återrapportering. Nämnden kan när som helst
rapportera att ett beslut har verkställts. Verksamheten för biståndshandläggning ansvarar för
denna redovisning till nämnden. Omsorgsnämnden rapporterar sedan icke verkställda beslut
inom Sociala sektorn till kommunfullmäktige och till kommunens revisorer
I bestämmelserna om särskild avgift 6 a § SoL framgår att en kommun som inte inom skälig
tid tillhandahåller insats enligt SoL som någon är berättigad till enligt beslut, ska åläggas att
betala särskild avgift.
Genomförandeplan
Hur nämndens beslut om en insats praktiskt ska genomföras ska dokumenteras i en
genomförandeplan. I planen ska det framgå vad målet med stödet är, vad som ska göras, när
och hur. Utföraren och den enskilde skriver planen tillsammans. Utgångspunkten ska vara att
den enskilde själv ska medverka och vara delaktig i planeringen utifrån sina förutsättningar.
Genomförandeplanen är ett viktigt underlag för biståndshandläggaren när insatsen skall
följas upp och/eller omprövas. Detta ska ske kontinuerligt, minst en gång per år, och
dokumenteras i verksamhetssystemet.
14
Uppföljning
Systematiska uppföljningar av pågående insats ska göras. Uppföljningar/omprövningar utgår
från samtal med den enskilde, biståndshandläggarens- samt utförarens dokumentation i form
av utredning, journalanteckningar, genomförandeplan och annan relevant information för
bedömning om insatsen ska avslutas, fortsätta eller förändras.
Uppföljning IBIC
I uppföljningen ingår att handläggaren samlar in information, detta kan ske på flera sätt för
att handläggaren ska få ett tillräckligt underlag. Den viktigaste källan är individens egen
beskrivning och upplevelse av sin aktuella situation. I det systematiska arbetet ingår att följa
upp hur individens situation har förändrats från första kontakt till att nästa kontakt tas. Det
kan innebära att återbeskriva individens behov, resurser, mål, uppfattning om kvalitet eller
uppfattning om livskvalitet samt hantera resultat från uppföljningen och vidta åtgärder.
Se vidare Socialstyrelsens vägledning (2016) Individens behov i centrum.
Avgifter
För tjänster som kommuner är skyldiga att tillhandahålla, får avgifter tas ut om det är särskilt
föreskrivet. Rätten till att ta ut avgifter regleras i 8 kap. SoL. Kommunens avgift får aldrig
vara högre än vad det kostar kommunen att utföra tjänsten. Det kallas för självkostnadsprincipen.
I Borlänge kommun är boendestöd enligt SoL avgiftsfritt för den enskilde. I övrigt skall den
enskilde betala avgift för omvårdnad och serviceinsatser enligt SoL.
Beslut om avgift fattas av kommunens avgiftshandläggare. Biståndshandläggaren ska
informera personer om avgifter och överlämna blankett för inkomstuppgifter.
Behov av stöd och hjälp efter kontorstid
Om behov av stöd och hjälp uppkommer utanför kontorstid då det inte går att komma i
kontakt med biståndshandläggare för utredning och beslut så har enhetschef för utförarna
ansvar att bedöma det akuta läget och sätta in det stöd som anses vara nödvändigt för
situationen, med den enskildes samtycke. Närmare beskrivning finns i särskild rutin hos
utförarna. Den personal som ger stöd i ett akut läge ska dokumentera detta i den enskildes
journal och meddela detta till ansvarig biståndshandläggare nästkommande vardag.
Biståndshandläggare ska då ta kontakt med den enskilde för att eventuellt öppna ett ärende
så att behov kan utredas.
Vid akut behov av korttidsplats enligt SoL utanför kontorstid har jourhavande sjuksköterska
under vissa förutsättningar rätt att skriva in patient under jourtid.
Rutiner för detta finns i kommunens Kvalitetshandbok Hälso- och sjukvård, flik Akut situation.
15
Stöd och hjälpinsatser i ordinärt boende
5 kap. 4 § SoL Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får
leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund)
Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo
självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i
gemenskap med andra. Lag (2010:427)
Hemtjänst är ett individuellt behovsprövat bistånd enligt 4 kap 1 § SoL och innebär service
och personlig omvårdnad i den enskildes bostad eller motsvarande. Hemtjänstinsatser kan
beviljas personer som till följd av sjukdom, fysiska, psykiska och/eller sociala funktionsnedsättningar behöver stöd och hjälp i den dagliga livsföringen. Den enskilde med behov av
vård och omsorgsinsatser som bor kvar i det ordinära boendet ska erbjudas hemtjänst på ett
sådant sätt som är individuellt anpassat efter hans eller hennes behov av stöd och hjälp.
Insatser från hemtjänsten ges för att underlätta den dagliga livsföringen och för att
möjliggöra kvarboende. Insatserna ska präglas av helhetssyn, kontinuitet samt att den
enskildes egna resurser ska tas tillvara.
När behovet av tillsyn eller kraven på trygghet och säkerhet inte längre kan tillgodoses i det
egna hemmet bör det finnas en möjlighet att flytta till en särskild boendeform. När livet går
mot sitt slut och den enskilde önskar att få vistas i det egna hemmet under sin sista tid ska
detta önskemål tas hänsyn till i bedömning av bistånd. Ett samarbete med sjukvården är då
nödvändig för att kunna ge den trygghet och den hjälp som behövs för vård i livets slutskede.
Med service avses praktisk hjälp med bland annat tvätt, städ, inköp, dagliga hemsysslor samt
stöd och hjälp i samband med måltider.
Med personlig vård avses de personliga insatser som behövs för att tillgodose fysiska,
psykiska eller sociala behov som t.ex. personlig hygien, toalettbesök alternativt hjälp med
inkontinenshjälpmedel, på- och avklädning, förflyttning, kommunikation och social
samvaro. Insatser som ingår i personlig omvårdnad kan beviljas alla tider på dygnet. I de fall
den enskilde har ett omfattande omvårdnads- och tillsynsbehov bör särskilt boende
övervägas, liksom när omfattningen av insatserna motsvarar resurserna för heldygnsomsorg.
När den enskilde har behov av hemtjänst med mer än 130 timmar/månad (se även
omsorgsnämndens delegationsordning) ska biståndshandläggare ge en fördjupad information
om särskilt boende och om möjligheten att ansöka om sådant.
16
Borlänge kommuns demensteam
Den som på grund av demenssjukdom eller demensliknande symtom och som är i behov av
vård, omsorg och tillsyn kan få sina behov av hemtjänst tillgodosedda genom Borlänge
kommuns Demensteam.
Demensteamet arbetar inom ramen för hemtjänstinsatser och arbetar för att bistå den
enskilde och även anhöriga med kontinuitet och kontaktmannaskap. Demensteamet består av
undersköterskor med fördjupad kunskap om demenssjukdom samt bemötande och
pedagogiskt arbetssätt gentemot målgruppen. Målet med verksamheten är att personer med
demenssjukdom under trygga former skall kunna bo hemma så länge som möjligt, skapa en
trygg vardag för individen, få den hjälp de behöver samt att stötta och avlasta anhöriga.
För att få hjälp av demensteamet krävs att den enskilde har omfattande behov av stöd, hjälp,
kontinuitet och tillsyn under dagen samt har:
Diagnostiserad demenssjukdom
En påbörjad demensutredning och uppvisar uppenbar minnesproblematik.
Demensliknande symtom och har behov av insatsen t.ex. efter en svår stroke
Det är utföraren som avgör vem som kan vara i behov av hemtjänstinsatser genom
Demensteamet. Efter ett sådant beslut från utföraren skall biståndshandläggaren informeras.
Se vidare särskild rutin för Demensteamet.
Mat och måltider
Den som med anledning av funktionsnedsättning inte har förmågan att tillaga mat och
behovet inte kan tillgodoses på annat sätt t.ex. genom hushållsgemenskap ska erbjudas
matdistribution för dagens huvudmål. För övriga måltider kan hemtjänsten vara behjälplig att
värma redan tillagade livsmedel som till exempel köttbullar, korv och pasta. Hemtjänsten
hanterar i regel inte råvaror, undantag kan dock vara att koka potatis och tillaga ägg.
Att kunna äta frukost, lunch, mellanmål och kvällsmål är att betrakta som skälig levnadsnivå.
Hemtjänsten ska vid behov stödja den enskilde med att plocka fram, värma och servera
måltiden samt i vissa fall vara ett stöd under måltiden samt slutligen plocka undan efter
måltiden. Hemtjänsten kan vid behov vara behjälplig med att fylla i
matdistributionsbeställningen.
Matlagning tillsammans med den enskilde kan beviljas i undantagsfall under en kortare
period och endast om den enskilde är delaktig och matlagningen sker i rehabiliterande syfte.
Tydlig målsättning ska finnas för att kunna följas upp och sedan avslutas.
Beslut om matdistribution fattas tillsvidare men skall följas upp enligt vad som framgår i
dessa riktlinjer.
17
Städning
Den som inte längre klarar att sköta sin bostad avseende städning kan få stöd och hjälp med
detta i form av bistånd om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt t.ex. genom
hushållsgemenskap. Insatsen innebär hjälp med dammsugning och våttorkning av golv,
dammtorkning av fria ytor, rengöring av kök och badrum. Hjälp och stöd med att skaka
mattor ingår normalt inte. Den enskilde ska tillhandahålla ändamålsenliga städredskap och
rengöringsmedel.
För den som beviljats stöd med städ ingår avfrostning av kyl och frys samt rengöring av
köksfläkt och bakom spis ett tillfälle per år. Insatsen ska i den mån det är möjligt ske
tillsammans med den enskilde och det ska i uppdraget tydligt framgå vad den enskilde
självständigt klarar av.
Städning beviljas, upp till två rum och kök, var tredje vecka om inte särskilda medicinska
skäl föreligger. Dessa skäl ska kunna styrkas med läkarintyg eller kontakt med medicinsk
personal som har kunskap om den enskildes hälsotillstånd. Skälig levnadsnivå innebär att
bostaden ska hållas i sådant skick att individen kan leva, bo och känna trivsel i sitt hem och
genom stöd i vardagen bevara eller stärka sin självständighet och delaktighet i så stor
utsträckning som möjligt.
Sammanboende som båda är i behov av insatsen och som har varsitt sovrum har rätt att få
båda sovrummen städade samt gemensamt vardagsrum.
Flera städtillfällen på grund av husdjur kan inte anses ingå i skälig levnadsnivå.
Den som inte själv klarar av att källsortera sina hushållssopor ska kunna få hjälp med detta
om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt
Hygienstäd
Översyn och uppsnyggning av hemmet vid medicinska skäl som t.ex. inkontinensproblem,
förhöjd halkrisk eller liknande kan beviljas som hygienstäd. En sådan komplettering kan röra
sig om t.ex. översyn av kök och daglig rengöring av hygienutrymmen.
Dagliga hemsysslor
Den som av olika skäl inte kan utföra dagliga hemsysslor och som inte heller kan få dem
tillgodosedda på annat sätt kan beviljas bistånd. I dagliga hemsysslor kan utifrån behov, ingå
att bädda, hämta post, diska, hantering av hushållsopor från den enskildes hem till närmaste
sopsorteringskärl, vattna blommor eller översyn av golv om rollator/rullstol används både
inomhus och utomhus samt rengöring av hjälpmedel. Det är rimligt att få hjälp med disk en
gång per dag.
För den som har ett omfattande behov av serviceinsatser kan stöd i dagliga hemsysslor
innebära ett samlat ansvar över hemmets skötsel och i dessa fall behöver inte alla enskilda
uppgifter anges.
18
Tvätt
Insatsen beviljas om den enskilde behöver stöd med att tvätta kläder, sänglinne,
vardagstextilier och handdukar och om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt genom t.ex.
hushållsgemenskap. Renbäddning kan ingå i samband med tvättillfället. Den enskilde kan,
om behov föreligger, få hjälp med att vika tvätt. I tvätt ingår även strykning av enstaka
vardagskläder. Strykning eller mangling av lakan ingår inte. Insatsen omfattar inte mattor
eller tunga överkast som får tvättas på annat sätt. Stöd med tvätt kan ges om det finns
tillgång till tvättmaskin i bostaden eller i nära anslutning till bostaden. Om detta saknas får
den enskilde själv stå för kostnader om tvätten skickas till tvättinrättning.
Om det finns tvättstuga i anslutning till fastigheten och behov av stöd och hjälp med tvätt
främst beror på svårigheter för den enskilde att ta sig till och från tvättstuga, eller om del av
tvätt kan skötas av den enskilde (t.ex. fylla maskinen och starta men inte klarar av att plocka
ur och hänga), skall bedömning göras om behovet kan tillgodoses på annat sätt, genom
bostadsanpassningsbidrag.
Biståndshandläggare ska vara behjälplig med att förmedla kontakt med kommunens
handläggare för bostadsanpassningsbidrag.
Stöd och hjälp vid tvätt kan beviljas tillfälligt under utredning av rätten till
bostadsanpassningsbidrag.
I normalfallet beviljas tvätt varannan vecka.
Hygientvätt
Behovet av hjälp med tvätt kan variera beroende på den enskildes personliga förhållanden.
Till följd av sjukdomstillstånd eller vid inkontinensbesvär kan tvätt och renbäddning behöva
utföras med tätare intervaller, vilket tydligt ska beskrivas i utredningen.
Inköp
Insatsen inköp syftar till att tillgodose veckobehovet av livsmedel för personen och
genomförs i huvudsak av omsorgspersonal. Som skälig levnadsnivå räknas möjligheten att få
de livsmedel, som man har behov av, till hemmet för att klara sin vardag. Detta kan ske på
olika sätt, t.ex. genom stöd i att beställa varor från butik som levererar eller omsorgspersonal
utför inköp och levererar till hemmet. Behovet ska inte kunna tillgodoses på annat sätt,
exempelvis genom hushållsgemenskap. Inköp av dagligvaror ska göras i närmaste
välsorterade livsmedelsbutik. Insatsen kan även vid behov innefatta att planera och skriva
inköpslista samt vid behov plocka upp matvaror och placera dem i skåp.
I normalfallet beviljas inköp en gång i veckan. Den enskilde hänvisas till att ordna med
betalmöjlighet via konto eller faktura då personalen inte hanterar kontanter.
I de fall den enskilde ska följa med vid inköp ska insatsen följeslagare vid inköp beviljas.
Sällaninköp
Övriga inköp av t.ex. kläder, skor eller andra ”sällanköpsvaror” beviljas tillfälligtvis.
Vid behov av följeslagare för ”sällanköp” hänvisas den enskilde till att ansöka om sådan
insats.
19
Apoteksvaror
För den som inte kan inhandla läkemedel vid apotek på egen hand eller få behovet
tillgodosett på annat sätt kan stöd beviljas. Distribuering av förskrivna läkemedel i form av
dosdispenserade läkemedel samordnas och lämnas till enskilda med hjälp av hemtjänst.
Eftersom omsorgspersonal inte hanterar kontanter sker hanteringen genom fakturering till
den enskilde. Insatsen ska så långt som möjligt samordnas med andra insatser.
Post- och bankärenden
Post- och bankärenden ska i första hand skötas genom privatgiro, autogiro, hjälp från
anhörig eller god man. Personal hanterar inte kontanter. I de fall den enskilde har behov av
hjälp med uttag av kontanter och inte kan få behovet tillgodosett på annat sätt, ska han eller
hon i första hand få hjälp till närmaste butik som erbjuder kassaservice, bank eller bankomat
för att själv göra uttagen. I de fallen beviljas följeslagare.
Om det inte är möjligt för den enskilde att själv eller tillsammans med personal klara av sina
ekonomiska göromål bör en ställföreträdare med fullmakt eller god man vara den enskilde
behjälplig.
Boendestöd
För mer information hänvisas till Borlänge kommuns Riktlinjer 2017 för handläggning av stöd
till personer med funktionsnedsättning - Bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL och insatser enligt 9 §
LSS (Dnr 2016/2935)
Personlig vård
Med personlig vård avses stöd för att tillgodose sina fysiska, psykiska och sociala behov.
Insatserna kan beviljas under hela dygnet och kan omfatta stöd att äta och dricka, förflytta
sig, på- och avklädning, toalettbesök, sköta hygien och munvård samt dusch. Det kan också
omfatta insatsen trygghetsbesök.
Personlig hygien
Insatsen personlig hygien omfattar daglig hygien dvs. rakning, kamning, stöd med att borsta
tänderna, hudvård, klippning av naglar, rengöring av glasögon, rengöring av protes etc.
Insatsens omfattning beror på vad den enskilde själv klarar av.
Om den enskilde behöver stöd och hjälp att klippa tånaglar och har diabetes ska den enskilde
hänvisas till att ta en kontakt med vårdcentralen. Om naglarna är svårklippta hänvisas till
särskild kompetens.
Toalettbestyr
Insatsen innebär stöd med att genomföra toalettbesök, tömma och rengöra toaletthink eller
urinflaska samt byte av inkontinenshjälpmedel, kateterpåse, stomipåse eller stomiplatta.
Stödet innefattar de moment som den enskilde har svårt att på egen hand klara av och i den
omfattning som är nödvändig.
Vid särskilda medicinska skäl kan sjukvården bedöma att byte av stomiplatta ska betraktas
som egenvård eller att stöd och hjälp ska ske genom delegation enligt HSL.
På- och avklädning
Insatsen innebär att den enskilde kan få stöd med att ta på och av kläder. Det innefattar även
hjälp med stödstrumpor som inte är ordinerade, att sköta proteser samt ta på och av glasögon
och hörselhjälpmedel.
20
Dusch
Stöd och hjälp i duschsituation kan innefatta hårtvätt samt även hjälp med att rulla håret. Det
senare förutsätter att den enskilde haft en sådan vana sedan tidigare. I normalfallet beviljas
stöd och hjälp med dusch en till två tillfällen per vecka. Undantag från riktlinjer kan göras
för personer med t.ex. inkontinensbesvär.
Förflyttningar
Stöd med förflyttningar ingår i personlig omvårdnad utifrån den enskildes behov och ska
beskrivas tydligt i bedömning och uppdrag. Förflyttningar kan exempelvis gälla stöd i
samband med uppstigning och läggning, vändning i sängen, förflyttningar med rollator,
rullstol eller till fots i bostaden. Hjälpmedlen skrivs ut av arbetsterapeut eller sjukgymnast
och den enskilde ansvarar för att det finns funktionella förflyttningshjälpmedel.
Följeslagare
Följeslagare avser ett stöd för att enskilde ska kunna ta sig till och från en plats för att uträtta
enklare ärenden, exempelvis fotvård, bank, apotek, frisör, träffpunkt etc. Insatsen kan även
avse följeslagare för att uträtta sällainköp.
Vid behov av att ta sig till- och från en plats ska biståndshandläggare utreda om behovet kan
tillgodoses genom allmänna kommunikationer, färdtjänst, anhöriga eller
frivilligorganisationer.
Där individen klarar att sköta delar av ärendet på egen hand beviljas följeslagare endast för
den faktiska stödsituationen (exempelvis promenadstöd till och från hårfrisör, fotvård eller
liknande).
I normalfallet beviljas följeslagare eller social samvaro en till två tillfällen per vecka. I
uppdraget till hemtjänsten ska det framgå tydligt om insatsen är av social karaktär eller avser
stöd vid förflyttningar utanför hemmet.
Social samvaro
Social samvaro är ett stöd till den som är ofrivilligt ensam, saknar socialt nätverk, upplever
sig isolerad i bostaden och inte kan leva ett aktivt liv. Biståndshandläggare ska i första hand
hänvisa till kommunens träffpunkter och vid behov utreda möjligheter att få
promenadstöd/följeslagare till dessa.
Social samvaro kan innebära att dricka kaffe tillsammans, lösa korsord, högläsning eller
utveckla det sociala nätverket. Social samvaro kan också innebära kortare utevistelse
tillsammans med omsorgspersonalen i anslutning till bostaden.
I bedömningen ska eventuella sociala kontakter i samband med redan beviljade insatser
såsom dagverksamhet, hemtjänst/boendestöd, samt kontakt med anhöriga, grannar eller
frivilligorganisationer vägas in.
I normalfallet beviljas följeslagare eller social samvaro en till två tillfällen per vecka. I
uppdraget till hemtjänsten ska det framgå tydligt om insatsen är av social karaktär eller avser
stöd vid förflyttningar utanför hemmet.
21
Stöd till och från vårdinrättning
Behovet av stöd med att ta sig till och från vårdinrättningar ska i första hand tillgodoses
genom sjukresa alternativt sjukresa med särskild service. Sjukresor ligger inom ramen för
landstingets ansvarsområde. Bistånd i form av följeslagare till och från vårdinrättningar
beviljas vid specifika tillfällen om den enskilde har i behov av stöd med personlig vård under
besöket.
Trygghetsringning
Om den enskilde upplever stor oro och otrygghet i att klara sig i hemmet på egen hand kan
trygghetsringning beviljas.
Trygghetsbesök
Trygghetsbesök kan i särskilda fall beviljas den som inte själv har förmågan att larma
och/eller använda telefon och som väntar på att mer kvalificerade insatser kan verkställas,
såsom korttidsvård eller särskilt boende. Insatsen kan också beviljas för enskild som
upplever mycket stor oro eller otrygghet i hemmet.
Trygghetsbesök kan beviljas under hela dygnet och innebär en snabb tillsyn för att skapa
trygghet i hemmet. Om det framkommer att personen har behov av annat stöd och hjälp ska
detta återkopplas till biståndshandläggare.
Vid bedömningen av behov av trygghetsbesök ska andra insatser vägas in som exempelvis
dagliga besök från hemtjänst och förmåga att använda trygghetslarm.
Trygghetslarm
Trygghetslarm har som syfte att ge en ökad trygghetskänsla genom att göra det möjligt för
den enskilde att lätt få kontakt för hjälp i en akut situation. Insatsen trygghetslarm innebär en
passiv form av tillsyn. Trygghetslarmet kan även vara som ett stöd då hjälp kan påkallas
under tider och vid situationer som inte kan förutses eller schemaläggas.
Om den enskilde larmar av samma orsak återkommande ska uppföljning av insatsen göras
för eventuell utredning om behovet kan tillgodoses genom andra insatser
Beslut om trygghetslarm beviljas tillsvidare.
Dörrlarm
Dörrlarm är en skyddsåtgärd för att skydda den enskilde att komma till skada och beslutas av
enhetschef inom ordinärt boende efter utförd riskanalys tillsammans med berörd
person/närstående och övriga professioner. Förutsättning för att ett dörrlarm ska kunna
installeras är att personen har ett beslut om trygghetslarm.
22
Egenvård eller hälso- och sjukvårdsinsatser
För den som har behov av hjälp med enklare hälso- och sjukvårdsinsatser som ryms inom
vad som räknas som egenvård kan bistånd beviljas. Som egenvård räknas de uppgifter som
ansvarig läkare normalt lämnar till patient eller anhörig att själv sköta om. Den enskilde ska
själv kunna ge instruktioner om när, vad och hur uppgiften ska utföras. Uppgifter som
förutsätter mer omfattande instruktion och handledd träning av ansvarig läkare eller
sjuksköterska är att hänföra till sjukvård oavsett vem som utför uppgiften (SOSFS 2009:6).
En förutsättning för att beviljas stöd och hjälp med egenvård är ett intyg av förskrivande
läkare (eller annan behörig legitimerad person) att detta kan ske som egenvård.
För vidare information hänvisas till omsorgsnämndens rutin i Kvalitetshandbok Hälso- och
sjukvård flik Egenvård.
Följande serviceinsatser ingår inte inom ramen för skälig levnadsnivå:
Snöskottning
Sanering av hela eller delar av bostad
Fastighetsskötsel
Trädgårdsskötsel
Vedhuggning
Storstädning av bostad
Städning av balkong, altan eller förråd
Hantering av latrin
Djurskötsel. Ägaren har det fullständiga ansvaret för sitt husdjur. Bistånd för
behov av hjälp med skötsel av husdjur beviljas i normalfallet inte. Undantag kan
göras en kortare period när en akut situation uppstår, avser enstaka dagar i väntan på
en annan lösning Sådan insats är ett särskilt beslut och skall kunna motiveras
väl i dokumentationen.
Att få källsorterade sopor transporterade till en återvinningsstation kan enligt
vägledande rättspraxis inte räknas till hemtjänst i socialtjänstlagens mening.
I dessa fall hänvisas till det privata utbudet av servicetjänster.
23
Övriga insatser
Avlösning i hemmet
Den kostnadsfria avlösningen i hemmet, med högst tio timmar per månad, kan erbjudas
anhöriga som vårdar närstående genom Träffpunkten CTH/anhörigstöd (Se rubrik Stöd till
den som vårdar eller stödjer närstående). Om den enskilde har ett önskemål om att
hemtjänsten ska utföra insatsen, ska detta biståndshandläggas.
Är behovet mer omfattande än tio timmar per månad så utreds detta efter ansökan och kan
beviljas efter behov. Insatsen är då avgiftsbelagd ryms inom maxtaxa.
Vid redan beviljad insats i form av växelvård, begränsas tiden för den kostadsfria
avlösningen.
Den eller de personer som stödjer eller vårdar en närstående ska erbjudas stöd för att
underlätta i vardagen. Kontakt kan då tas med kommunens anhörigkonsulent.
Ledsagning för kulturella och sociala aktiviteter
Den som har stora funktionsnedsättningar kan efter individuell bedömning erhålla bistånd i
form av ledsagare för att fortsätta kunna ta del av viktiga sociala och kulturella
samhällsgemenskaper utanför hemmet. Syftet med insatsen är att bryta den isolering som
äldre och funktionshindrade kan drabbas av och möjliggöra för den enskilde att delta i
fritidsaktiviteter eller kulturlivet
Insatsen ledsarservice kan innebära att den enskilde är i behov av stöd och hjälp under
aktiviteten. Ledsagarservice beviljas till bokade aktiviteter och ingår inte inom ramen för
hemtjänst.
Den enskilde står för sina egna kostnader i samband med aktiviteter. Omkostnader som kan
uppstå för ledsagaren i samband med aktiviteter ingår inte i insatsen. Utförandet bör dock
inte innefatta sådana aktiviteter som medför betydande merkostnader då ledsagarservice
avser enklare aktiviteteter.
Ledsagarservice för sociala och kulturella aktiviteter beviljas restriktivt vid specifika behov
med frekvensen tillfällen per månad.
Kontaktperson
Kontaktperson är en insats som kan beviljas för att bryta social isolering och som i första
hand riktar sig till personer med psykisk funktionsnedsättning.
Målet med insatsen kontaktperson är att undvika eller bryta ett mönster där den enskilde
isolerar sig eller avskärmar sig från andra och omvärlden.
Syftet med insatsen är att bryta den enskildes isolering genom kontakt, samvaro, och genom
hjälp till fritidsaktiviteter mm. Insatsen ska ses som ett icke-professionellt stöd.
I bedömningen ska eventuella sociala kontakter i samband med redan beviljade insatser
såsom dagverksamhet, hemtjänst/boendestöd, kontakt med anhöriga, grannar eller
frivilligorganisationer vägas in.
24
Individuell bedömning av uppdragets omfattning görs utifrån SKL:s (Sveriges Kommuner
och Landsting) rekommendationer, där tre olika kategorier lyfts fram:
1. Kontakt minst en gång per vecka
2. Kontakt flera gånger per vecka
3. Kontakt i stort sett dagligen
Kontaktpersonsuppdraget är ett uppdrag där arvode och omkostnader utbetalas enligt avtal.
Ersättningens omfattning bedöms utifrån uppdragets art och vilka omkostnader som kan
komma i uppdraget. Den enskilde står för sina egna kostnader i samband med aktiviteter.
Beslutet skall vara tidsbegränsat till ett år.
För mer information hänvisas till SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) cirkulär 14:49, daterad
2014-12-02 (revideras årligen)
Dagverksamhet
I Borlänge kommun finns dagverksamhet för personer med demenssjukdom eller
demensliknande symtom. Syftet med verksamheten är att underlätta kvarboende i det
ordinära boendet, ge meningsfull sysselsättning och social gemenskap. Syftet med insatsen
är vidare att ge förutsättningar att bevara funktioner, bryta ensamhet och isolering, ge
möjlighet till fysisk aktivitet och en känsla av sammanhang samt upprätthålla en normal
dygnsrytm.
Dagverksamhet kan beviljas som ett komplement till hjälpen i hemmet eller som stöd och
avlastning för anhöriga för den som har behov av regelbunden tillsyn, träning och social
samvaro.
I målgruppen för dagverksamhet för personer med demenssjukdom avses personer med:
Diagnostiserad demenssjukdom
Mycket stor minnesproblematik, förvirring och oro där hemtjänstinsatser och andra
insatser bör ha prövats och inte bedömts vara tillräckliga.
Den enskilde ska ha utbyte av att vara på dagverksamheten och ha utbyte av att vara
tillsammans med andra.
För information om dagverksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning hänvisas till Borlänge
kommunsriktlinjer för Socialpsykiatri
Korttidsplats
Med korttidsplats avses kortare tids omsorg på en korttidsplats, vanligen en till två veckor
för att uppföljning och omprövning snabbt ska kunna ske vid förändrade behov. Målet för
vistelsen skall vara inriktad på vad den enskilde behöver för att kunna komma hem.
Korttidsplats kan beviljas antingen vid enstaka tillfällen eller i form av växelvård.
Korttidsplats kan beviljas vid en eller flera nedan uppräknade behov eller situationer om
behovet inte kan tillgodoses på annat sätt:
Behov av omfattande vård och omsorg under stor del av dygnet under en begränsad
period och där andra insatser inte bedöms som tillräckliga.
25
Behov av omfattande vård och omsorg dygnet runt där en sammanboende anhörig
har behov av avlastning.
Behov av omvårdnad i livets slutskede
Behov av tillfällig lösning i avvaktan på att omfattande bostadsanpassning
genomförs.
Behov av en tillfällig lösning vid en akut situation i väntan på permanent särkskilt
boende.
Behov av vård och omsorg när alla andra insatser är uttömda och tryggheten ändå
inte kan tillförsäkras i det egna hemmet.
För person som har ansökt och beviljats särskilt boende, och vistas vid korttidsplats i väntan
på särskilt boende, upphör beslutet om korttidsplats att gälla från och med den dagen som en
tilldelad plats i särskilt boende kan verkställas (inflyttningsdatum). Beslutet om korttidsplats
upphör då på grund av att behovet kan tillgodoses på annat sätt genom redan beviljat bistånd
i form av särskilt boende.
Om den anvisade bostaden inte motsvarar önskemålet kan den enskilde efter inflyttning
framföra önskan om överflytt till annat boende.
Om en person som vistas på korttidsplats drabbas av akut sjukdom och blir inskriven inom
slutenvården upphör beslutet om korttidsplats
Växelvård
Växelvård kan beviljas den enskilde som bor i ordinärt boende och som får omfattande stöd
och hjälp av närstående, om den närstående har behov av en regelbunden avlastning för
möjlighet till vila och återhämtning. I utredningen ska biståndshandläggare bedöma om
behovet i första hand kan tillgodoses genom hemtjänstinsatser och avlösning i hemmet. Om
dessa insatser inte är tillräckliga kan växelvård beviljas.
Växelvård beviljas utifrån behov med antalet dygn per månad. Om den enskilde ansöker om
växelvård med större omfattning än 14-dagarsperioder så ska särskilt boende beaktas.
I utredning och beställning om växelvård ska de individuella behoven av stödinsatser under
det växelvisa boendet tydligt framgå i utredningen.
Vård i livets slutskede
Om det finns en tydlig önskan om att tillbringa sin sista tid i hemmet vid vård i livets
slutskede, så bör detta i största möjliga mån försöka att tillgodoses. Om den palliativa vården
pågår under en längre period så kan växelvård vara ett alternativ till vård dygnet om i
hemmet under lång tid. Bedömning av omfattning av stöd görs i samråd med hälso- och
sjukvården.
26
Särskilt boende
Rätten till särskilt boende
Rätten till särskilt boende enligt socialtjänstlagen gäller när behovet av tillsyn, omsorg eller
krav på trygghet och säkerhet inte längre kan tillgodoses i ordinärt boende. För att beviljas
särskilt boende ska den enskilde ha ett omfattande omvårdnads- och tillsynsbehov som
sträcker sig över stor del av dygnet. Även psykiska och sociala faktorer ska beaktas vid
bedömning om rätten till bistånd i form av särskilt boende. Oro och ångest inför olika
situationer i vardagen är emellertid inte enbart skäl för att beviljas bistånd i form av särskilt
boende.
Ålder i sig är inget kriterium för att beviljas särskilt boende, men hög ålder och psykosociala
förhållanden bör beaktas i den sammantagna bedömningen.
De individuella behoven av stödinsatser i särskilt boende ska tydligt framgå i utredningen.
I Borlänge kommun finns särskilt boende med inriktning ”hög omvårdnad” och
”demensboende”.
För att beviljas särskilt boende måste någon eller några av nedan kriterier vara uppfyllda;
Kvarboende i ordinärt boende med omfattande hjälp i hemmet är bedömt som
otillräckligt.
Den enskildes behov av trygghet och säkerhet i livsföringen kan inte längre
tillgodoses i ordinärt boende.
Har utredd demenssjukdom som medför omfattande svårigheter i det ordinära
boendet.
Har prövat eller övervägt korttidsplats/växelvård och detta har befunnits otillräckligt.
Vid bedömning av rätt till särskilt boende ska samtliga nio livsområden i IBIC beaktas i
utredningen samt även ”känsla av trygghet” och ”omgivningsfaktorer”.
När det gäller särskilt boende avser en ansökan alla boenden i kommunen. Den enskilde har
möjlighet att framföra önskemål men rätten att få behovet tillgodosett på ett namngivet
boende saknas. Efter att ha anvisats ett skäligt särskilt boende kan dock den enskilde
framföra önskemål om överflytt till önskat boende.
Om den enskilde med beslut om särskilt boende vid upprepade tillfällen tackar nej till
anvisat boende ska biståndhandläggare följa upp beslutet. Beslutet kan också behöva
omprövas.
Äldres rätt att bo tillsammans
Av 4 kap 1 c § SoL framgår att för den som har beviljats eller beviljas bistånd i form av
boende i en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap 5 § SoL, ska det ingå i skälig
levnadsnivå att kunna sammanbo med make eller sambo. Det gäller under förutsättning att
paret varaktigt har sammanbott eller, om den ena parten redan bor i ett sådant boende. Det
spelar ingen roll om den som ska vara medboende är i behov av insatsen särskilt boende.
27
Det är den person som ansöker om särskilt boende eller som tidigare beviljats särskilt boende
som ansöker om att få bo tillsammans med sin make eller sambo.
Biståndshandläggaren ska utreda följande:
Har paret stadigvarande bott tillsammans
Är det bådas önskan att få fortsätta att bo tillsammans
Om behov av hjälp uppstår för en medboende i ett särskilt boende kan han eller hon beviljas
hemtjänst som då utförs av boendets personal.
Den som är part i ärendet kan överklaga ett beslut om rätten att få bo tillsammans. Part i
ärendet är den som beviljats bostad med särskild service.
För mer information hänvisas bl.a. till ”Rätten att fortsätta bo tillsammans i ett äldreboende – Vägledning
för tillämpning av socialtjänst- och hyreslagstiftningen” Socialstyrelsen och Boverket.
Platsfördelning särskilt boende
Det är av stor vikt att omsorgsnämnden använder platserna på ett särskilt boende på ett
resurseffektivt sätt. Processen med utflyttning och platsfördelning involverar olika
yrkesgrupper och kräver ett gott samarbete mellan platssamordnare, biståndshandläggare och
utförare.
Vid en anvisning om plats på särskilt boende förväntas den enskilde lämna besked inom tre
dagar. Inflyttning förväntas ske inom sju dagar. Om den anvisade bostaden inte motsvarar
önskemålet kan den enskilde efter inflyttning framföra önskan om en annan bostad som
motsvarar önskemålet.
För att anvisas särskilt boende med inriktning för personer med demenssjukdom måste den
sökande ha en diagnostiserad demenssjukdom.
För vidare information om inflyttning och utflyttning till Särskilt boende se särskild rutin.
Samverkan med andra myndigheter
Vårdplanering och betalningsansvar
Enligt lagen om betalningsansvar (BAL Dir. 2014:27) ska behandlande läkare inom
slutenvården kalla till vårdplanering när det finns behov av insatser från kommunens
socialtjänst eller landstingets primärvård/öppenvård. En sådan kallelse sker via
informationssystemet Take Care.
Den individuella vårdplaneringen ska ske i samråd med den enskilde och närstående.
Närstående kan endast vara med om den enskilde önskar. En gemensam vårdplan ska
upprättas och justeras från båda huvudmännen.
För en patient i den somatiska akutsjukvården eller den geriatriska vården inträder
betalningsansvaret tidigast fem vardagar (lördag, midsommarafton, julafton och nyårsafton
oräknade) efter det att kommunen mottagit kallelse till vårdplanering. Om patienten inte är
bedömd som utskrivningsklar under dessa dagar inträder kommunens betalningsansvar
dagen efter det att en patient är utskrivningsklar och en vårdplan är upprättad.
28
För patient inom den psykiatriska vården inträder betalningsansvaret tidigast 30 vardagar
(lördag, midsommarafton, julafton och nyårsafton oräknade) efter det att kommunen
mottagit kallelse till vårdplanering.
Det är av stor vikt att processen med samordnad vårdplanering sker skyndsamt på ett säkert,
effektivt och för patienten/brukaren tryggt och bra sätt. Det innebär ett stort ansvar för såväl
biståndshandläggare som för utförare. De senare måste kunna planera och organisera
beviljade insatser inom ramen för när betalningsansvaret inträder.
För mer information hänvisas till Region Dalarna Riktlinjer för samordnad plan vid utskrivning giltig
från 2014-11-01 till och med 2016-03-31.
Samordnad individuell plan (SIP) enligt SoL
Av 2 kap SoL (2001:453) och 3 F § HSL (1982:763), framgår att det åligger kommuner och
landsting att i vissa fall upprätta en gemensam samordnad individuell plan (SIP). Det gäller i
situationer när den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och
sjukvården och det behövs för att planera hur individens samlade behov av socialtjänst och
hälso- och sjukvård ska kunna tillgodoses. Samordnad individuell plan kan upprättas om den
enskilde samtycker till det. Arbetet med en samordnad individuell planering ska inledas utan
dröjsmål även om det endast är en av huvudmännen som anser att det finns behov av en plan.
Samordnade insatser ska förhindra att den enskilde hamnar mellan landstingens och
kommunernas ansvarsområden.
För mer information, se Socialstyrelsens hemsida: Frågor och svar om Samordnad individuell plan samt
Region Dalarnas Riktlinjer för samordnad individuell plan – SIP, giltig
from 2015-11-01 tom 2017-10-31.
Nödvändig tandvård
Personer som har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller genomgå
tandvårdsbehandling på grund av vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar
kan ha rätt till tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift. De sjukdomar och
funktionsnedsättningar som kan ge rätt till tandvårdsstöd anges i tandvårdsförordningen
(1998:1338). Tandvårdsstödet innebär att man i vissa fall kan få sin nödvändiga tandvård till
samma avgifter som för den öppna hälso- och sjukvården. Tandvårdsstödet gäller från och
med 1 januari det år man fyller 20 år. Det finns fyra former av tandvårdsstöd för personer
med olika sjukdomar och funktionshinder. Av dessa är det tandvårdsstödet Nödvändig
tandvård (N-tandvård) som kommuner/palliativa team medverkar i. Ett samarbete mellan
kommun, primärvård och tandvård är en förutsättning för att identifiera de personer som
tandvårdsstödet är ämnat för. Samarbetet finns formaliserat i ett avtal för varje kommun.
För att ett tandvårdskort ska kunna utfärdas måste ett underlag anmälas till Enheten för
tandvårdsstöd via T99webb. Utfärdaren kan till exempel vara biståndshandläggare,
enhetschef eller sjuksköterska på ett särskilt boende. Utfärdaren måste känna till individens
omvårdnadsbehov och vara väl insatt i reglerna. Enhetens webbutbildning om
tandvårdsstöd är numera ett krav för att få utfärda underlag för tandvårdskort.
Biståndshandläggare ansvarar för att registrera underlag gällande nödvändig tandvård till
Enheten för tandvårdsstöd gällande personer som uppfyller nedanstående kriterier:
-
Personer i särskilt boende där kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar upp till och
med sjuksköterskenivå.
Personer som tillhör någon av personkretsarna enligt 1 § LSS och har insatser för
särskilt stöd och service via LSS eller SoL.
29
-
Personer som är bosatta i egen bostad och har ett varaktigt behov av omfattande
vård- och omsorgsinsatser vilket menas stöd med personlig omvårdnad minst 3/ggr
per dygn samt tillsyn/larm under natten.
För vidare information hänvisas till omsorgsnämndens rutin i kommunens Kvalitetshandbok Hälso- och
sjukvård, flik Tandvårdsstöd.
Övrigt
Externa vårdköp
Externa vårdköp kan bli aktuellt för personer med funktionsnedsättning när behovet av
tillsyn, omsorg eller krav på trygghet och säkerhet inte lägre kan tillgodoses inom
kommunens egna verksamheter. Bedömning av rätten till det aktuella biståndet/insatsen i
form av ett externt vårdköp görs utifrån den enskildes individuella behov. Anledningen till
att biståndet/insatsen ska beviljas i form av ett externt vårdköp ska tydligt framgå i
utredningen, t.ex. på grund av platsbrist eller behov av specifik kompetens.
Återsökning av statliga ersättningar för kostnader enligt SoL
Kostnader för insatser enl. SoL, LSS och SFB (Socialförsäkringsbalken) kan vara
återsökningsbara för nyanlända som omfattas av statliga ersättningar. En nyanländ är
en person som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning på grund av flyktingskäl
eller andra skyddsskäl eller synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter. Hit
räknas även anhöriga som har fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till
ovanstående personer. Ekonomikontorets redovisningsenhet har ansvar för
återsökning av statliga ersättningar för flyktingar m.fl.
Handläggare vid redovisningsenheten tar fram uppgifter om återsökningsbara personer och
de underlag som ska bifogas ansökan. Kostnadsspecifikationer tas fram i samverkan med
ekonomer. Vid behov tas kontakt med biståndshandläggare i enskilda ärenden.
Se vidare rutin för återsökning av kostnader för ovanstående insatser.
Rapporteringsskyldighet beslut som inte har kunnat verkställas inom 3
månader och särskild avgift
Av 16 kap 6f-h § SoL framgår att kommunen är skyldig att anmäla beslut som inte verkställs
inom tre månader från beslut. Rapporteringsskyldigheten gäller även för beslut där
verkställigheten avbrutits och inte återupptagits inom tre månader. Rapporteringen ska ske
till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
Omsorgsnämnden skall få en redovisning med sammanställning av beslut som inte verkställs
inom utsatt tid. Detta ska ske varje kvartal. Verksamheten för biståndshandläggning ansvarar
för denna redovisning till nämnden.
Omsorgsnämnden rapporterar sedan ej verkställda beslut inom Sociala sektorn till
kommunfullmäktige och till kommunens revisorer.
Av 16 kap 6 a § SoL framgår att en kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd
enligt 4 kap 1 § SoL som någon är berättigad till enligt beslut, ska åläggas att betala särskild
avgift. Verksamheten för biståndshandläggning ansvarar för handläggningen av en sådan
begäran från IVO.
