Mäns våld mot kvinnor - Sveriges Kvinnolobby

Mäns våld mot kvinnor
1
2
Mäns våld mot kvinnor
Innehåll
Förord.....................................................................................3
Inledning.................................................................................5
fn:s Kvinnokonvention – cedaw.............................................7
Flerfaldig diskriminering.........................................................9
Gender Budgeting.................................................................11
Artikel 2 Skyldighet att avskaffa diskriminering av kvinnor.................13
Artikel 3, 6 Mäns våld mot kvinnor.........................................................16
Artikel 5 Könsstereotypa mönster.........................................................26
Artikel 7 Avskaffa diskriminering av kvinnor i
landets politiska och offentliga liv..........................................34
Artikel 10 Jämställdhet och utbildning..................................................38
Artikel 11 Arbetsmarknad och arbetsliv.................................................48
Artikel 12 Hälsa och sjukvård................................................................ 55
Artikel 13 Avskaffa diskriminering av kvinnor inom konst och design. 62
cedaw-kommitténs kommentarer . .......................................63
Bilaga Kvinnokonventionens Artiklar 1–16......................................66
Noter.....................................................................................69
Du hittar litteraturtips längst bak på omslagets flik!
© cedaw-nätverket och Sveriges Kvinnolobby 2008
Text: cedaw-nätverkets arbetsgrupper
Redaktör: Ingrid Osika
Illustration: Charlotte Osika, [email protected]
Grafisk form: Fingerspitz
Tryck: sib-tryck holding ab, Stockholm 2008
isbn: 978-91-633-2568-7
Förord
Kvinnokonventionen, The Convention on the Elimination of All
Forms of Discrimination Against Women (cedaw), är okänd bland
den svenska befolkningen. Den antogs 1979 av fn:s generalförsamling och trädde i kraft i september 1981 efter att Konventionen ratificerats av behövligt antal medlemsländer – alltså för mer än 26 år
sedan.
Den svenska regeringens sjätte och sjunde periodiska rapport
(september 2006) till fn:s Kvinnokommitté, har kritiskt granskats
av en mängd svenska kvinno- och mr-organisationer.
cedaw-nätverket och paraplyorganisationen Sveriges Kvinnolobby har i samarbete arbetat fram en så kallad skuggrapport som
sedan utgjorde underlag vid utfrågningen i Genève 2008. Samarbetet mellan cedaw-nätverket och Sveriges Kvinnolobby har gjort det
möjligt med en bred representation och djupt engagemang i olika
sakfrågor.
Arbetet har kombinerats med andra aktiviteter och den svenska handboken som du nu håller i din hand, kommer att användas
vid regionala seminarier och framtida utbildningar i jämställdhet.
Denna handbok är en fördjupning av den engelska skuggrapporten.
Rapporten och handboken har tagits fram i arbetsgrupper under
perioden 2006–2007. Den har sammanställts av Ingrid Osika, ekonom som arbetar utifrån ett genderperspektiv.
Stockholm mars 2008
cedaw-nätverket
Gunvor Ngarambe
Koordinator Sveriges Kvinnolobby
Eva Fager
Ordförande
Förord
5
Inledning
I en global jämförelse har vårt land kommit långt när det gäller utvecklingen mot ett jämställt samhälle. Enligt World Economic Forum
- Gender Gap Report, som kontinuerligt genomför jämställdhetsanalyser av världens länder hade Sverige uppnått 81 procent av målet om
full jämställdhet mellan kvinnor och män år 2006.1 Det placerar
Sverige i »top-of-the-list«.
Trots att Sverige kommit långt på jämställdhetsområdet i en internationell jämförelse återstår diskriminering och ojämställdhet på
många områden. I denna bok kommer vi att peka ut de områden där
förändringar är nödvändiga för att kvinnor och män ska ha samma
fri- och rättigheter att forma sina egna liv och samhället i stort utan
att utsättas för diskriminering av något slag.
Alltjämt ojämställt
Kvinnor i Sverige har fortfarande huvudansvar för det obetalda hemoch omsorgsarbetet. De ägnar lika mycket tid åt betalt som obetalt
arbete. Män lägger dubbelt så mycket tid på betalt arbete jämfört
med obetalt arbete. Skillnaderna i fördelningen mellan betalt och
obetalt arbete leder till negativa konsekvenser för kvinnors karriärmöjligheter, inkomster och pensioner.
Både utbildningssektorn och arbetsmarknaden är starkt könssegregerad och kvinnors löner är lägre än mäns löner. En tredjedel av
alla kvinnor arbetar inom traditionellt kvinnodominerade områden.
Män uppvisar en större spridning när det gäller arbetsområden men
detta är delvis en konsekvens av att traditionellt manliga yrken statistiskt sett är mer uppdelade i olika yrkesklassificeringar än traditionellt kvinnliga yrken. En majoritet av näringslivets ledare är män
och det finns färre kvinnor som är toppchefer i Sverige än exempelvis i England och usa.
Ohälsotalen i Sverige är högre för kvinnor och har ökat mer jämfört med männens ohälsotal. Mäns våld mot kvinnor är ett stort
samhällsproblem. Anmälda sexualbrott ökar och de senaste åren
har nya former av våld mot kvinnor uppmärksammats som heders­
relaterat våld och människohandel för sexuella ändamål. En nödvändig förändring gäller attityder och normer i samhället. Rådande
attityder och normer blir särskilt tydliga inom massmedia där kvinnor och män ofta framställs på ett stereotypt sätt. Massiva satsningar
för att ändra attityder och normer kring kvinnor och män och jämställdhet behövs för att diskrimineringen av kvinnor ska upphöra.
Inledning
7
En skuggrapport – en handbok
Denna handbok bygger på den skuggrapport som cedaw-nätverket
skickade in till fn:s Kvinnokommitté i november 2007. Rapporten har nu utvidgats och omarbetats något för att den ska kunna
användas som handbok för studier i fn:s Kvinnokonvention och
hur vi i Sverige kan arbeta för att fullt ut förverkliga denna viktiga
konvention.
Enligt fn:s Kvinnokonvention är regeringen skyldig att vart fjärde år lämna en rapport till fn:s Kvinnokommitté om vilka framsteg
på jämställdhetsområdet som uppnåtts och vilka åtgärder staten
vidtagit för att Konventionen ska uppfyllas. I september 2006 skickade regeringen in sin sjätte och sjunde periodiska rapport i ämnet.
Den skuggrapport som cedaw-nätverket skickade in till Kommitt­
én i november 2007 kompletterar och vidgar bilden av hur Sverige
uppfyller Kvinnokonventionen och hur långt jämställdhetsarbetet
har kommit.
En komplikation i skuggrapportskrivandet har varit att Sverige
bytte regering hösten 2006. Det var den förra socialdemokratiska
regeringen som skrev regeringsrapporten medan den nuvarande
alliansregeringen utfrågades av fn:s Kvinnokommitté i januari
2008. Alliansregeringen genomförde även en rad förändringar när
det gäller jämställdhetsarbetets inriktning under skuggrapport­
skrivandets gång.
Regeringens jämställdhetsarbete
Sammanfattningsvis vittnar regeringens rapport om goda ambitioner och höga målsättningar när det gäller jämställdhetsarbetet.
Många insatser har gjorts, handlingsplaner har skrivits, metoder utvecklats och utbildningsinsatser genomförts. Även lagar och regler
är på många områden väl utformade för att jämställdhet ska kunna
uppnås. Däremot saknas verkningsfulla strategier och rutiner för att
följa upp hur mål, lagar och regler omsätts i praktiken. Det som
också saknas är klara sanktioner som bestraffar dem som inte följer
uppsatta jämställdhetsmål.
I stor utsträckning förlitar sig regeringen på den goda viljan och
enskilda eldsjälar när det gäller jämställdhetsarbetet i Sverige. Alltför få chefer och personer i ledande befattning tar frågan om jämställdhet på allvar.
Handbokens innehåll
Förutom de nio artiklar ur Kvinnokonventionen som tas upp i bok­ens
olika avsnitt behandlas inledningsvis bakgrunden till Kvinnokonventionen och fn:s arbete för kvinnors rättigheter. Därefter följer två angelägna ämnen av mer övergripande karaktär; Flerfaldig diskriminering och Gender Budgeting. Som bilagor ligger en sammanfattning
av Kvinnokommitténs rekommendationer till regeringen, Kvinnokonventionens Artiklar 1–16, och en lista på läsvärd litteratur.
8
Inledning
fn:s kvinnokonvention – cedaw
fn:s Kvinnokonvention är ett kraftfullt dokument som slår fast kvinnors och flickors rättigheter på alla livets områden. Ordet cedaw
grundar sig på den engelska förkortningen av Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor .1 När Sveriges regering ratificerade Konventionen år 1980 2 förband den sig därmed att
avskaffa alla former av diskriminering av kvinnor och flickor. Kvinnokonventionen finns bilagd i slutet av handboken. Läs och lär och
använd den i din vardag!
Kvinnokonventionen består av 30 artiklar varav de första 16 innehåller definitioner och rättigheter. Artikel 2 och 3 behandlar den
grundläggande förpliktelsen att avskaffa all slags diskriminering av
kvinnor. I Artikel 4 förordas tillfälliga, särskilda åtgärder medan
Artiklarna 5–16 redovisar mer specifika förpliktelser. Resterande
artiklar behandlar Kvinnokommitténs arbete, undertecknandet av
Konventionen, Konventionsländernas rapportering samt hur tvister
rörande tolkningen ska hanteras.
Konventionens Artiklar kompletteras och förtydligas av allmänna rekommendationer som Kvinnokommittén antagit. Genom dessa rekommendationer, för tillfället 25 till antalet, undviks frågor om
ändringar i konventionstexterna. Ändringar skulle kunna innebära
en försvagning av konventionstexterna som av många experter anses
vara mycket radikala.
Mänskliga rättigheter – kvinnors rättigheter
När fn antog den allmänna Deklarationen om de mänskliga rättigheterna 1948, gällde dessa naturligtvis kvinnor i lika hög grad som
män. I Artikel 2 stadgas att »envar är berättigad till alla de fri- och
rättigheter, som uttalas i denna förklaring, utan åtskillnad av något
slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan
uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller
ställning i övrigt«.
Det stod snart klart att de allmänna mänskliga rättigheterna inte
var ett tillräckligt starkt skydd för att skydda kvinnors mänskliga
rättigheter och för att undanröja diskriminering av kvinnor. Efter
erfarenheter av att kvinnors rättigheter förnekats, begränsats och på
många håll helt satts ur spel började fn 1974 att på allvar arbeta
för en separat konvention för kvinnors rättigheter. 1979 antogs så
Kvinno­konventionen – cedaw – av fn:s generalförsamling!
I mars 1980 godkändes den av Sverige som första land i världen
och ratificerades i juli samma år. När tillräckligt många medlemsländer ratificerat Konventionen trädde den slutligen i kraft i september 1981. Idag har 185 av fn:s medlemsstater ratificerat Konventionen. Bland dem som inte ratificerat den kan usa och Somalia
nämnas. Många länder har tyvärr omfattande reservationer mot
olika delar av Kvinnokonventionen. Reservationerna gäller framförallt kvinnors rättigheter när det gäller reproduktion och arvsrätt.
En ratificering av Kvinnokonventionen innebär att landet i fråga
måste genomföra förändringar av lagar och regler så att dessa inte
strider mot Konventionen. Därefter ska regeringen inom två år avge
en rapport till Kvinnokommittén där de redovisar i vilken utsträckFN:s Kvinnokonvention – CEDAW
9
ning landet uppfyller Konventionens artiklar. En sådan rapport
lämnas sedan vart fjärde år.
Kvinnokommitténs granskning
När en regering lämnat in sin rapport till fn:s Kvinnokommitté
kallas representanter för regeringen till ett möte med Kommittén.
Under mötet diskuteras rapporten och en utfrågning av regeringen
äger rum. Kommittén lämnar därefter ett slutomdöme som visar
hur regeringen uppfyller sina åtaganden enligt Kvinnokonventionen – ­cedaw – och rapporterar sedan vidare till fn:s generalsekreterare. En sammanfattning av Kvinnokommitténs slutomdöme från
granskningen av Sverige i januari 2008 finns med som bilaga i denna bok.
Frivilligorganisationerna uppmanas i Kvinnokommitténs allmänna rekommendationer att inkomma med en så kallad skuggrapport/
parallellrapport till Kommittén i samband med att deras respektive
land granskas. Även denna rapport presenteras inför Kommittén och
representanterna bereds tillfälle till en muntlig presentation och en
dialog med Kommitténs ledamöter. På så sätt får Kvinnokommittén
en mer fullödig och rättvisande bild av hur Konventionen uppfylls i
de länder som granskas. Kvinnokommittén är ett expertorgan som
består av 23 medlemmar som väljs för en period på fyra år genom en
hemlig omröstning. Dess nuvarande säte ligger i Genève.
Kvinnokonventionen har efter många års förberedelser kompletterats med ett tilläggsprotokoll. Enskilda individer i de länder som
ratificerat protokollet kan vända sig till Kvinnokommittén om de uttömt alla möjligheter i sitt hemland för att få gehör för kränkningar
de blivit utsatta för. Tilläggsprotokollet ger också Kommittén rätt att
på eget initiativ undersöka misstankar om kränkningar av Kvinno­
konventionen. Sverige ratificerade tilläggsprotokollet i april 2003.
Skuggrapporten
Varje land är enligt Kvinnokonventionen skyldigt att göra Konventionen känd och rekommenderas att på landets språk informera och
utbilda allmänheten och sina tjänstemän om Konventionens innehåll. Detta innebär att befolkningen i Konventionsstaterna bör
ges utbildning i Konventionen och att frivilligorganisationer uppmanas skriva skuggrapporter.
1998 bildades cedaw-nätverket i Sverige, vars huvudsyfte har varit
att sammanställa en svensk skuggrapport till fn:s Kvinnokommitté.
En stor del av verksamheten har även handlat om att informera och
utbilda allmänheten om fn:s arbete för kvinnors rättigheter. 2001,
efter mer än två års arbete var den första svenska skuggrapporten
klar. I denna första rapport valde Nätverket att fokusera på:
- Utnyttjande av kvinnor/ våld mot kvinnor
- Utbildning diskriminering från förskola till universitet
- Arbetsmarknaden
- Kvinnor och hälsa.
Skuggrapporten presenterades i New York i samband med Kvinnokommitténs granskning av regeringens rapport. Skuggrapporten
ledde till att Kommittén gav regeringen ett flertal rekommendationer för hur jämställdhetsarbetet i Sverige skulle förbättras.
10
FN:s Kvinnokonvention – CEDAW
Efter 2001 har arbetet i Nätverket fortsatt och utvecklats. När
regeringen i september 2006 lämnade in sin sjätte och sjunde periodiska rapport till Kvinnokommittén intensifierade cedaw-nätverket
arbetet genom att ta fram en ny, utvidgad skuggrapport. Nätverkets medlemmar arbetade i sex arbetsgrupper med följande teman:
Kultur, attityder och media, Mäns våld mot kvinnor, Arbetsmarknad och näringsliv, Kvinnor och hälsa, Kvinnor och utbildning och
Gender Budgeting. I november 2007 var rapporten klar och översändes till fn:s Kvinnokommitté. Under januari 2008 var tre representanter på plats i Genève för att presentera rapporten för Kommitt­
én och svara på frågor. cedaw-nätverkets arbete gav stor belöning.
Många av de kommentarer och rekommendationer som Kommittén
gav regeringen i sitt slutomdöme efter granskningen 2008 fanns med
i cedaw-nätverkets skuggrapport eller lyftes fram av nätverkets representanter på plats i Genève.
Mer information finns på www.kvinnokonventionen.se. och
www.sverigeskvinnolobby.se
flerfaldig diskriminering
Många flickor och kvinnor i Sverige upplever diskriminering på
flera grunder, så kallad flerfaldig diskriminering. Dessa flickor och
kvinnor diskrimineras utifrån kön och därutöver även på grund av
hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språk, religion, politisk
åskådning eller annan uppfattning, funktionsnedsättning, sexuell
läggning, social härkomst, ålder eller ställning i övrigt.
De som är särskilt utsatta för flerfaldig diskriminering är kvinnor
och flickor inom olika minoritetsgrupper som till exempel kvinnor
med invandrarbakgrund, kvinnor med funktionsnedsättning, romska kvinnor och samiska kvinnor.
Det övergripande målet med den svenska jämställdhetspolitiken
är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället
och sina egna liv oberoende av ålder, etnicitet, funktionsnedsättning,
sexuell läggning och så vidare. Detta jämställdhetsperspektiv ska
genomsyra samtliga politikområden i Sverige. Men det är tydligt att
det saknas kunskaper om hur de olika diskrimineringsgrunderna
samverkar. Omfattande forskning behövs för att synliggöra detta.
Därutöver saknas redskap för att hantera frågan. Ett mer holistiskt
synsätt bör införas som innefattar åtgärder på lagstiftningsområdet, i policyarbetet och inom utbildnings- och arbetsmarknadssektorn.Arbetsmarknadsområdet framstår som den samhällssektor där
flerfaldig diskriminering är mest framträdande.
Många enskilda flickor och kvinnor
i Sverige upplever diskriminering på
flera grunder, så kallad flerfaldig diskriminering.
Det saknas kunskap om hur olika
diskrimineringsgrunder samverkar.
Kvinnor med invandrarbakgrund
Den religiösa och etniska mångfald som följer av invandringen är
en pågående utmaning för det svenska samhället. Fördomar mot
personer med utländsk bakgrund leder till påtaglig diskriminering
på arbetsmarknaden och på andra viktiga samhällsområden. Invandrarkvinnor drabbas ofta hårdare än män med invandrarbakgrund,
detta uppmärksammas dock sällan i samhällsdebatten och politiken.
Många kvinnor, framför allt de som har låg utbildning eller har
invandrat illegalt utsätts för våld, sexuell exploatering, dåliga arbetsFlerfaldig diskriminering
11
förhållanden, låga löner och lider av dålig reproduktiv hälsa.
Yakin Ertürk, fn:s speciella rapportör för övervakande av våld
mot kvinnor, påpekar i sin rapport om Sverige att vissa grupper av
kvinnor, framförallt invandrade kvinnor, asylsökande och flyktingar
befinner sig i en särskilt utsatt situation och löper en högre risk för att
bli utsatta för våld. Det juridiska skydd som finns i det svenska samhället kommer inte dessa kvinnor till del i den omfattning som skulle
behövas. Kvinnorna själva kan ha svårt att påkalla hjälp på grund av
otillräckliga språkkunskaper, bristande information om institutioner
och lagar. De hyser ofta en generell misstro mot myndigheter.
Att invandra till Sverige kan vara positivt för kvinnor eftersom
de i Sverige lättare kan frigöra sig från förtryckande strukturer i de
samhällen de kommer ifrån. Men ett problem är att unga män och
pojkar i en del marginaliserade invandrargrupper försöker bevara
sin identitet genom att hysa väldigt inskränkta åsikter om hur kvinnor bör uppträda för att vara respektabla. Debatten om unga invandrarkvinnors situation stannar ofta vid hedersmorden. Sällan diskuteras att invandrarkvinnor ofta hindras från att utöva sina mest
grundläggande medborgerliga rättigheter på grund av den kontroll,
isolering och ryktesspridning som de utsätts för.
Roma kvinnor
Många vittnesmål talar om att diskriminering av kvinnor och våld
mot kvinnor är utbredd bland minoritetsgrupper, men att tillgången till skydd hos kvinnojourer är mycket begränsad för denna
grupp. Inom den romska kulturen upplevs det som ett brott i sig om
en kvinna går till en kvinnojour som inte är romsk och därmed inte
uppfyller de traditionella regler som genomsyrar den romska kulturen. Detta leder bland annat till att en misshandlad romsk kvinna
inte gärna vill söka stöd och skydd hos en icke-romsk kvinnojour.
Samekvinnor
Den samiska kulturen har starka patriarkala strukturer. Skilsmässa
är i vissa områden en social omöjlighet och det finns inga kvinnojourer i de svenska samebyarna. Detta leder till att det blir socialt
och ekonomiskt svårt för våldsutsatta kvinnor att ta sig ur sin situation. Samiska kvinnor har inte samma politiska möjligheter att
arbeta för jämställdhet som andra kvinnor i Sverige. Sametinget,
som består av en tredjedel kvinnor, har ett politiskt jämställdhetsprogram. Men arbetet har inte kunnat prioriteras då programmet
saknar egna pengar.
Kvinnor med funktionsnedsättning
Enligt den nationella handlingsplanen för handikappolitiken från
år 1999 beaktas inte könsaspekter inom handikappområdet trots att
kvinnors och mäns roller och livsvillkor skiljer sig åt på flera sätt. 3
Även inom handikappsområdet slår könsmaktsordningen igenom
genom att kvinnor och män bedöms olika trots samma behov. Detta innebär att kvinnor och män med funktionsnedsättning idag inte
har samma möjligheter att få samhällets stöd. 4 Kvinnor med funktionsnedsättningar utsätts även för negativ särbehandling inom arbetslivet och utbildningssystemet. 5 Män med funktionsnedsättning
12
Flerfaldig diskriminering
får aktiverande samhällsinsatser inriktade på arbetsliv medan kvinnor med funktionsnedsättning oftare erbjuds passiva insatser som
ersätter olika former av sysselsättning och arbete. 6 Kvinnor beviljas även kortare perioder av arbetsträning och utbildning än män. 7
Kvinnorna har generellt en lägre utbildningsnivå jämfört med männen och är inte heller lika fast förankrade på arbetsmarknaden vilket påverkar deras ekonomi negativt. 8
I uppföljningen av handlingsplanen för handikappolitiken betonas att jämställdhetsperspektivet måste öka och att metoder och
kunskaper om bland annat genusperspektivet behöver utvecklas i
det handikappolitiska arbetet. 9
De flesta studier om personer med funktionsnedsättning saknar
könsperspektiv. Även den feministiska forskningen har osynliggjort
kvinnor med funktionsnedsättning genom att utesluta dessa ur studier om kvinnors levnadsvillkor och erfarenheter. Detta gäller även
våldsforskning där kvinnor med funktionsnedsättning som utsatts
för våld först på senare år börjat uppmärksammas. 10
I fn:s senaste Konvention om mänskliga rättigheter – rättigheter
för personer med funktionsnedsättning – som hittills undertecknats
av ett 80-tal stater behandlas flerfaldig diskriminering både i inledningen och under Artikel 5. Personer med funktionsnedsättning
ska garanteras lika och effektivt rättsligt skydd mot diskriminering
på alla grunder. Konventionen har hittills undertecknats av ett 80tal stater. Sverige har ännu inte ratificerat den, något som bör ske
snarast. Denna ratificering bör leda till att flerfaldig diskriminering
uppmärksammas vid genomgång av svensk lagstiftning och samhällets övriga regelverk.
gender budgeting
Gender Budgeting är ett verktyg för att uppnå jämställdhet och
rätt­visa mellan kvinnor och män på det ekonomiska området och i
den offentliga resurstilldelningen. Dels är det ett instrument för att
synliggöra resursfördelningen mellan kvinnor och män, dels hand­
lar det om att rätta till resursfördelningen när missförhållanden
upptäcks. Genom omprioritering i fördelningen av de gemensamma
(offentliga) resurserna skapas jämställdhet mellan kvinnor och män.
Gender Budgeting är därför ett effektivt sätt att införliva jämställdhetsperspektiv i offentliga budgetar men leder även till att andra
viktiga politiska mål främjas exempelvis utveckling och tillväxt.
I Kvinnokonventionens inledning och i Artikel 1, 3 och 13 slås
fast att kvinnor inte får diskrimineras på det ekonomiska området.
I Artikel 3 förbinder sig konventionsstaterna att vidta alla lämpliga
åtgärder, inklusive lagstiftning, för att säkerställa grundläggande friheter och jämställdhet på det ekonomiska området. Artikel 14 tar
upp det obetalda arbetet som representerar ett stort samhällsekonomiskt värde och som framförallt utförs av kvinnor. Regeringen beskriver i sin rapport att ett av huvudmålen för jämställdhetspolitiken
är ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män. De lyfter fram
arbetet med att jämställdhetsintegrera den nationella budgeten och
budgetprocessen och det arbete med Gender Budgeting som genomförs. 11 Det är viktigt att detta arbete vidareutvecklas och fördjupas.
Gender Budgeting är ett effektivt sätt
att införliva jämställdhetsperspektivet
i offentliga budgetar men leder även
till att andra viktiga politiska mål
främjas exempelvis utveckling och
tillväxt.
Gender Budgeting
13
»Ojämställdhet är orättvist, ointelligent och kostsamt«, konstaterar Europarådets generalsekreterare, Terry
Davis.
Det finns beräkningar som visar att
när nedskärningar genomförs inom
sjukvården leder det till att släktingar, framförallt kvinnliga släktingar,
ökar sitt obetalda arbete med att vårda sjuka anhöriga i hemmet.
Mäns brottslighet kostar 25 miljarder
kronor och kvinnors sex miljarder per
år.
Att så stora delar av framför allt kvinnors samhällsekonomiska värdeskapande är obetalt och underbetalt och
delvis osynligt beror på att ekonomiska
teorier, det ekonomiska tänkandet och
samhällets ekonomiska organisering
är utvecklat och utformat av män för
män under hundratals år.
14
Gender Budgeting
Gender Budgeting är ett bra verktyg för att fastställa om regeringens jämställdhetsmål har översatts till budgetmässiga beslut. Större
kunskap om budgetens könsmässiga effekter leder också till att politiker kan ställas till svars för vad som uppnåtts och vad som inte
uppnåtts när det gäller regeringens jämställdhetsmål. I mer än femtio länder världen över har denna typ av budgetanalyser genomförts
i syfte att göra offentliga budgetar mer genuskänsliga och öka jämställdheten. Pionjärer på området är bland andra Sydafrika och Australien. Vid fn:s kvinnokonferens i Beijing 1995 tog arbetet för genusanalyser av statsbudgetar och offentliga budgetar fart genom fn:s
kvinnopolitiska dokument Platform for Action 12.
Resursfördelningen mellan kvinnor och män ska vara rättvis. Ibl­
and betyder det att lika mycket resurser och samma typer av stöd ska
gå till kvinnor och män, men ibland ser kvinnor och mäns behov
och preferenser olika ut vilket då kan leda till olika typer av stöd.
En förutsättning för att analysera hur en budget påverkar och samspelar med kvinnor respektive män som grupper är att genomgående
producera och använda könsuppdelad statistik.
Både den betalda och den obetalda ekonomin är viktiga att uppmärksamma inom Gender Budgeting. Nedskärningar inom offentlig sektor leder ofta till att kvinnors obetalda arbetsbörda ökar13.
Det finns beräkningar som visar att när nedskärningar genomförs
inom sjukvården leder det till att släktingar – framförallt kvinnliga
släktingar – ökar sitt obetalda arbete med att vårda sjuka anhöriga i
hemmet. Detta medför att dessa kvinnor minskar sitt förvärvsarbete
vilket i sin tur leder till minskade skatteinkomster. En nedskärning
inom offentlig sektor kan alltså i slutändan bli en samhällsekonomiskt dyr affär.
Gender Budgeting kan även innebära att räkna ut samhällsekonomiska kostnader för kvinnor och mäns beteenden och att uppskatta kvinnor och mäns samhällsekonomiska värdeskapande på
olika områden. I en analys av rättsväsendet i Sverige som bygger på
Gender Budgeting framkommer att mäns brottslighet kostar 25 miljarder kronor och kvinnors 6 miljarder per år14 . Vad mäns våld mot
kvinnor kostar i ett samhällsekonomiskt perspektiv finns beskrivet
under avsnittet Mäns våld mot kvinnor längre fram i denna bok.
Ett stort samhällsekonomiskt värde skapas av det obetalda arbetet som främst kvinnor utför och av att kvinnor producerar barn,
det vill säga befolkningen. Detta är i dagens samhälle ett relativt
osynligt värdeskapande och räknas inte med i bnp och nationalräkenskaperna. Stora delar av framför allt kvinnors samhällsekonomiska värdeskapande är obetalt och underbetalt – och delvis osynligt. Det beror på att ekonomiska teorier, det ekonomiska tänkandet
och samhällets ekonomiska organisering är utvecklat och utformat
av män för män under hundratals år. Det är därför hög tid att anlägga ett genusperspektiv på nationalekonomin. Alla ekonomiska
och nationalekonomiska utbildningar i Sverige bör innehålla genusperspektiv på samtliga nivåer.
artikel 2
Skyldighet att avskaffa
diskriminering av kvinnor
Sverige har politiska mål samt lagar och regler som ska garantera likabehandling och lika möjligheter oavsett kön, etnisk och kulturell
bakgrund samt sexuell läggning och funktionsnedsättning. Dessa
åtaganden beskrivs även i Sveriges grundlagar. Vi har fyra grundlagar i Sverige: Regeringsformen från år 1974, Tryckfrihetsförordningen
från år 1949, Yttrandefrihetsgrundlagen från år 1991 och Successionsordningen från år 1810. Grundlagarna är överordnade övriga lagar
och kan endast ändras efter två riksdagsbeslut med mellanliggande
val. Övriga lagar kan ändras genom ett riksdagsbeslut.
I regeringens rapport hänvisas kort till Sveriges grundlag som ett
instrument mot könsdiskriminering. 15 Men faktum är att ingen av
grundlagarna präglas av könsperspektiv eller jämställdhetsperspektiv.
2004 beslutade regeringen att se över Regeringsformen. 19 I denna
grundlag regleras bland annat statskickets grunder och de mänskliga rättigheterna. En parlamentarisk kommitté bildades som koncentrerat sig på att stärka och fördjupa det svenska folkstyret, öka
medborgarnas förtroende för demokratins funktionssätt och höja
valdeltagandet. 20
Kvinnor och män har enligt Regeringsformen lika formella rättigheter (de jure) men det har funnits oklarheter kring hur utredningen ska hantera regeringsformen i förhållande till faktisk jämställdhet (de facto).
Regeringsformen ur jämställdhetsperspektiv
Efter kritik från jurister och mediebevakare tillsattes i december 2006 en utredare med uppgift att för första gången granska
Regerings­formen ur ett jämställdhetsperspektiv. I utredarens rapport:
Regeringsformen ur ett könsperspektiv – en övergripande genomgång är
slutsatsen att den svenska konstitutionen inte är i samklang med
tidens normer och värderingar när det gäller jämställdhet. Trots att
Sverige i övrigt vill vara ett föregångsland på detta område.
- Regeringsformen speglar 1960- och 1970-talens föreställningar
om jämställdhet.
- Medborgaren framställs konsekvent i maskulin form (han,
hans), vilken tenderar att osynliggöra kvinnor.
- Avståndstagande från könsrelaterat våld och statens ansvar för
att detta upphör saknas helt.
- Skillnaden mellan formell och faktisk jämställdhet behöver tydliggöras i Regeringsformen.
enligt artikel 2 har Sverige förbundit
sig att införa principen om jämställdhet
mellan män och kvinnor och icke diskriminering i sina nationella grundlagar
och i övriga lagar och regler.
Ingen av grundlagarna präglas av
köns­perspektiv eller jämställdhetsperspektiv.
Medborgaren framställs konsekvent
i maskulin form (han, hans), vilken
tenderar att osynliggöra kvinnor.
Artikel 2
15
Regeringsformen saknar formuleringar
där statens ansvar för att aktivt främja
jämställdhet betonas.
Pornografibegreppet i Tryckfrihetsförordningen utgår inte från en könsjämställdhets- och maktanalys utan
definieras som en sedlighetsfråga. Om
pornografi ses som ett uttryck för samhällets sexualsyn är denna inte förenlig med samhällets mål om jämställdhet och kvinnors rättigheter.
I de två paragrafer där kön behandlas i Regeringsformen betonas den
universella medborgarens rätt till lika behandling och icke-diskriminering. Den tidigare formuleringen »tillförsäkra kvinnor och män
lika rättigheterit« byttes år 2002 till den nuvarande lydelsen, att det
allmänna ska »verka« för att »alla människor« ska uppnå delaktighet
och jämlikhet i samhället, samt att diskriminering på grund av kön,
hudfärg, nationellt och etniskt, etc. ska motverkas. Förskjutningen
från »tillförsäkra« till »verka«, samt från »kvinnor och män« till »alla
människor« är ur könsperspektiv en försvagning av regelverket.
Regeringsformen saknar formuleringar där statens ansvar för att
aktivt främja jämställdhet betonas. Den är bevarande till sin karaktär snarare än förändringsinriktad.
Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen
Det är av stor vikt att även Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen utreds ur jämställdhetsperspektiv. Några sådana initiativ har hittills inte tagits.
Ett av regeringens fokusområden under 2002–2006 har varit Sexualiseringen av det offentliga rummet och medias roll. Mot den bakgrunden borde pornografi och könsdiskriminerande reklam granskas som konstitutionell fråga.
I den svenska grundlagen hanteras pornografi som en tryckfrihets- och yttrandefrihetsfråga. I Tryckfrihetsförordningen (kap.6, §2)
står att pornografi inte får visas på allmän plats på ett sätt som väcker anstöt eller spridas till barn och ungdom, då det kan medföra
fara för de ungas sedliga fostran. Pornografi definieras alltså som en
sedlighetsfråga snarare än som en fråga som handlar om kön och
makt.
I Tryckfrihetsförordningen beskrivs olaga våldsskildring där sexuellt våld skildras som ett tryckfrihetsbrott om inte gärningen med
hänsyn till omständigheterna är försvarlig.
Barnpornografibrott undantas generellt från Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen och regleras i brottsbalken. År
1980 beslutades om förbud av produktion av barnpornografi och
1998 förbjöds innehav av barnpornografi. Barns skyddsvärde anses
högre än värdet av tryckfriheten och fn:s Barnkonvention används
som rättesnöre.
Pornografibegreppet i Tryckfrihetsförordningen utgår inte från en
analys som bygger på kön, jämställdhet och makt. I stället definieras begreppet som en sedlighetsfråga. Om pornografi ses som ett
uttryck för samhällets sexualsyn är denna inte förenlig med samhällets mål om jämställdhet och kvinnors rättigheter.
Kompensatoriska lagar
I den svenska regeringens sjätte och sjunde periodiska rapport redogörs under Artikel 2 för de lagar som ska tillförsäkra kvinnors
rättigheter på framförallt arbetsmarknad, skola och högskola. Dessa
lagar är att betrakta som kompensatoriska lagar som tillkommit för
att kvinnor under lång tid missgynnats.
16
Artikel 2
frågor att söka svar på
• Hur ska genomförandet av jämställdhetspolitiken bli mer effektivt? Är det genom bättre lagar, mer tillsyn om uppföljning eller
hårdare sanktioner?
• Hur definieras en medborgare i din kommun?
• Många svenska föreningar får kommunala bidrag till sin verksamhet. För att få bidrag har föreningarna vissa skyldigheter, ofta
formella. Kommunen kan uppmuntra arbetet för mänskliga rättigheter och tillgänglighet för alla genom att ställa krav på föreningarnas verksamhet om jämställdhet. Finns sådana krav i din
kommun?
• Även om det är otympligt måste lagstiftning och andra officiella
skrivelser hänvisa till båda könen och inte bara referera till medborgarna som han/hans. Skulle det vara av värde att hitta andra
ord för att beteckna båda könen?
Artikel 2
17
artikel 3, 6 och den allmänna
rekommendationen nr 19
Mäns våld mot kvinnor
artikel 3 – Kvinnors fulla åtnjutande
av de mänskliga rättigheterna
artikel 6 – Prostitution och människohandel för sexuella ändamål
den allmänna rekommendationen
nr 19 – Deklarationen om avskaffande
av våld mot kvinnor
Våld mot kvinnor tillhör den mest avskyvärda typen av diskriminering av
kvinnor och flickor.
»Könsbaserat våld« definieras i rekommendationen som »våld som riktas
mot en kvinna i egenskap av att hon är
kvinna, eller våld som får en oproportionerligt stor åverkan på kvinnor«.
Alla kvinnor har rätt att leva sina liv
fria från våld.
Då Kvinnokonventionen inte uttryckligen behandlar våld mot kvinnor är det under Artikel 3 som regeringen i sin rapport beskriver sina
initiativ i arbete för att minska mäns våld mot kvinnor och arbetet
för kvinnofrid. Under denna artikel, Artikel 3, har Sveriges regering
förbundit sig att vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftning
för att säkerställa kvinnors fulla åtnjutande av de mänskiga rättigheterna och grundläggande friheterna. Frihet från våld är en grundförutsättning för att kvinnor ska kunna utöva dessa rättigheter.
Sedan 1979, när Kvinnokonventionen antogs av fn:s generalförsamling, har Kvinnokommittén fortlöpande utarbetat allmänna rekommendationer som fördjupar och vidgar Konventionens användbarhet och förklarar hur Artiklarna i Konventionen ska tolkas. 1992
kom den allmänna rekommendationen nr 19 som behandlar våld mot
kvinnor och konventionsstaternas ansvar för att detta våld upphör.
Våld mot kvinnor tillhör den mest avskyvärda typen av diskriminering av kvinnor och flickor. »Könsbaserat våld« definieras i rekommendationen som »våld som riktas mot en kvinna i egenskap av
att hon är kvinna, eller våld som får en oproportionerligt stor åverkan på kvinnor«.
År 1993 gick fn vidare i frågan och generalförsamlingen antog
Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor. I Deklarationen fördöms allt våld mot kvinnor och flickor vare sig det utövas i
hemmet eller på offentlig plats. Alla kvinnor har rätt att leva sina liv
fria från våld. Detta gäller alla typer av våld; fysiskt våld, psykiskt
våld, hedersrelaterat våld eller våld riktat mot kvinnor med funktionsnedsättning, etniska minoriteter eller andra minoriteter. Det
är statens ansvar och skyldighet att se till att allt våld mot kvinnor
upphör. Staten ansvarar även för att skydda och hjälpa de kvinnor
som utsatts för våld och straffa förövarna. 21
Prostitution och människohandel för sexuella ändamål är en grov
form av våld mot kvinnor och flickor som faller under Artikel 6
i Kvinnokonventionen. Under denna artikel har Sverige förbundit
sig att vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftning, för att
bekämpa alla former av handel med kvinnor för sexuella ändamål.
Mäns våld mot kvinnor
Mäns våld mot kvinnor är den yttersta konsekvensen av att det inte
råder jämställdhet i Sverige. Tvärtemot vad man kan förvänta sig har
jämställdhetsarbetet, och framgångarna i det offentliga livet inte lett
18
Artikel 3, 6
till att mäns våld mot kvinnor i nära relationer har upphört. 22 Trots
de ansträngningar som gjorts för att stoppa detta våld ökar antalet
anmälda brott varje år. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) beror detta både på en ökad anmälningsbenägenhet och på en ökning
av det faktiska våldet riktat mot kvinnor. Dessutom är mörkertalet
stort. Många våldsbrott anmäls aldrig och kommer därför inte med
i brottsstatistiken. Brå uppskattar att bara vart femte misshandelfall
anmäls till polisen. Forskningsrapporten Slagen Dam, från 2001 23,
visade att 46 procent av alla kvinnor någon gång utsatts för våld av
någon man och att 56 procent trakasserats sexuellt. Kvinnojourernas erfarenheter och flera undersökningar bekräftar att kvinnor i
alla åldrar och från alla samhällsgrupper utsätts för våld av män
som de har, eller har haft, en nära relation med. unicef uppskattar
att det finns 46 000 barn i Sverige som bevittnar hur deras mamma
misshandlas. Även det sexuella våldet har ökat och förövarna blir
allt yngre. 24 Många kvinnor är också rädda för att bli överfallna när
de är ute på offentliga platser.
Trots det utbredda våldet mot kvinnor i Sverige visar undersökningar att myndigheter och kommuner inte prioriterar frågan.
Handlingsplaner saknas och få anmälda brott leder till åtal och
dom. Bara fem procent av alla polisanmälda våldtäkter ledde till
en fällande dom 2006. Ingen gemensam strategi finns för bemötandet av våldsutsatta kvinnor. 25 Särskilt utsatta är kvinnor med funktionsnedsättning och kvinnor från invandrar- och minoritetsgrupper som inte får tillräckligt skydd och stöd.
46 procent av alla kvinnor har någon
gång utsatts för våld av någon man och
att 56 procent trakasserats sexuellt.
UNICEF uppskattar att det finns
46 000 barn i Sverige som bevittnar
hur deras mamma misshandlas.
Artikel 3, 6
19
Att skydda kvinnor från våld
Myndigheternas arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor
har låg prioritet. Utredningen Ett slag i luften 26 visar att våldet förminskas, osynliggörs och framställs som något som inte kräver särskild politisk diskussion, organisering eller institutionalisering. Den
lagstiftning som finns tillämpas inte och handlingsplaner saknas,
framförallt lokalt. En kvinna som blivit utsatt för fysiskt eller psykiskt våld bemöts olika beroende på vilken kommun hon bor i eller
vilken myndighet hon vänder sig till. Inget enhetligt omhändertag­
ande finns hos polis, åklagare, domstolar, sjukvård eller socialtjänst.
Hot och riskbedömningar görs väldigt olika beroende på var i landet kvinnan bor.
Det finns 150 kvinno- och tjejjourer
i landet. Många av dessa arbetar enbart med volontärer.
Kvinnojourerna
Trots diskussioner om att socialtjänsten och hälso- och sjukvård borde införliva skydd av våldsutsatta kvinnor i ordinarie verksamhet på
ett bättre sätt, och trots att kommunerna har en skyldighet att hjälpa sina invånare, bär kvinnojourerna fortfarande det yttersta ansvaret för våldsutsatta kvinnor. Det finns 150 kvinno- och tjejjourer i
landet. Många av dessa arbetar enbart med volontärer. Av de pengar
regeringen budgeterade för kvinnojoursverksamhet år 2006, nådde
endast en liten del fram. Villkor ställdes på att verksamheten var
organiserad på länsnivå vilket gjorde att bara rikstäckande kvinnoorganisationer kunde ansöka. Små kvinnojourer uteslöts därigenom
från dessa medel. Kommuner lämnar frivilliga ekonomiska bidrag
till kvinnojourer ute i landet. Denna kommunbaserade tilldelning
är godtycklig och leder till att vissa kommuner inte bidrar alls medan andra bidrar med alltifrån små till större belopp.
Besöksförbud
År 2003 infördes en lag 27 om besöksförbud i gemensamt hem, för
att skydda kvinnor (och barn) från våldsamma män som förföljer
kvinnor för att återfå makt och kontroll. Denna lag har visat sig
fungera dåligt i praktiken. Åklagare anser att den är svår att tillämpa och den används därför i väldigt få fall. En utredning ser nu över
lagen. Denna utredning undersöker även hur man ska straffbelägga
så kallad stalking (förföljelse av person som inte nödvändigtvis behöver vara av våldskaraktär) och införandet av elektronisk fotboja
som straff vid överträdelse av besöksförbudet.
Kvinnor utan permanent uppehållstillstånd
Kvinnor utan permanent uppehållstillstånd som utsätts för våld är
särskilt utsatta och sårbara. Många vågar inte lämna sina misshandlande män och står ut med vilken behandling som helst för att inte
riskera att sändas tillbaka till sina hemländer där det kan vara omöjligt att leva som frånskild kvinna. Enligt kvinnoorganisationer och
frivilligorganisationer används möjligheten i Utlänningslagen, att
ge fortsatt uppehållstillstånd till en kvinna som utsatts för våld, i
alldeles för liten omfattning. Kvinnorna får därigenom en osäker
rättsställning. Dessutom gör språksvårigheter och okunskap om
kvinnors rättigheter i Sverige att de inte känner till vilken hjälp som
myndigheter kan erbjuda.
20
Artikel 3, 6
Pornografi och sexuella övergrepp
I Sverige finns en lag sedan 1999 som förbjuder köp av sexuella
tjänster. 28 Denna lag är den första i sitt slag i världen då den kriminaliserar köpare och inte säljare av sexuella tjänster.
Lagen har visat sig framgångsrik när det gäller att bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål, även kallat trafficking. Mot bakgrund av denna lag och de värderingar den bygger
på är det svårt att förstå hur Sverige kan tillåta att övergrepp mot
kvinnor som är förbjudna enligt sexköpslagen får visas i pornografiskt bildmaterial med hänvisning till yttrandefriheten. Inom pornografin skildras kvinnor som passiva dehumaniserade objekt som
männen kan använda precis som de vill. Den kvinnosyn som pornografin tillhandahåller normaliserar och sexualiserar våldet i samhället. Pornografi handlar, i likhet med allt våld mot kvinnor, om
dominans, makt och kontroll. Pornografi som avbildar övergrepp
mot kvinnor borde falla under Brottsbalken och inte under Tryckfrihetsförordningen.
I Sverige finns en lag sedan 1999 som
förbjuder köp av sexuella tjänster.
Denna lag är den första i sitt slag i
världen då den kriminaliserar köpare
och inte säljare av sexuella tjänster.
Den kvinnosyn som pornografin tillhandahåller normaliserar och sexualiserar våldet i samhället.
Förbudet mot barnpornografi
Den svenska Brottsbalken förbjuder barnpornografi.29 Det är förbjudet att skildra, sprida, överlåta, förevisa eller på något annat sätt göra
barnpornografi tillgänglig. Det är också förbjudet att förvärva, bjuda
ut eller inneha sådana bilder och att förmedla kontakt mellan köpare
och säljare. Ett barn definieras som en individ vars pubertala utveckling ännu inte är fullbordad eller av att det är uppenbart att 18-årsåldern ännu inte är nådd. Detta betyder att en brottslig handling mot
ett barn blir laglig om barnets »pubertetsutveckling är fullbordad«.
Detta är orimligt, en tydlig 18-årsgräns borde skydda alla barn.
IT
Internet är den nya inkörsporten till prostitution, våldtäkt och sexuellt utnyttjande. Var tredje elev i nionde klass (15–16 åringar) har någon gång fått en sexuell invit från en vuxen genom Internet. 48 procent av flickorna och 18 procent av pojkarna har blivit kontaktade på
detta sätt. 30 Sexuell kontakt med vuxna förmedlad via Internet kan
få förödande konsekvenser för barn och unga människors liv.
Våldtäkt
Antalet anmälda våldtäkter ökar varje år. 31 Många övergrepp anmäls inte och mörkertalen är stora. Mellan januari och november
2007 anmäldes 4347 våldtäkter, det är en ökning med 11 procent
jämfört med samma period 2006. Mellan 1996 och 2006 var ökningen hela 162 procent. Ofta begås våldtäkterna av en bekant till
offret och de flesta utsatta är kvinnor och flickor. Nära 100 procent
av förövarna år 2006 var män. Många som utsätts för våldtäkt är
mycket unga. Nästan 30 procent av de anmälda våldtäkterna begicks mot personer under 18 år, det vill säga mot barn enligt fn:s
Barnkonvention. Även förövarna är i ökande grad mycket unga.
Bara under 2005 polisanmäldes 377 pojkar för att ha begått sexuella
övergrepp, hälften av dem var under 15 år.
2005 trädde en ny sexualbrottslag i kraft. 32 Genom denna lagändring utvidgades begreppet våldtäkt till att också innefatta hand-
Var tredje elev i nionde klass (15–16
åringar) har någon gång fått en sexuell
invit från en vuxen genom Internet.
48 procent av flickorna och 18 procent
av pojkarna har blivit kontaktade på
detta sätt.
Nästan 30 procent av de anmälda
våldtäkterna begicks mot personer under 18 år, det vill säga mot barn enligt
FN:s Barnkonvention.
Artikel 3, 6
21
Bara 5 procent av alla polisanmälda
våldtäkter ledde till en fällande dom
2006.
Det är vanligt att kvinnor blir så
chockade av det sexuella övergreppet
att de inte gör våldsamt motstånd
Mannen bör åläggas ett aktivt ansvar
för att förvissa sig om att kvinnan
samtycker till den aktuella sexuella
handlingen.
lingar som tidigare klassificerades som sexuellt utnyttjande. I lagens
inledande text står det att »Den som genom misshandel eller annars
med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till
samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som
med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är
jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och
högst sex år«. Trots lagändringen anses våldtäktsbrott vara mycket
svårt att bevisa i domstol. År 2006 polisanmäldes 4 208 våldtäkter,
men bara 226 fällande domar utfärdades gällande våldtäkt. 33 Detta betyder att bara 5 procent av alla polisanmälda våldtäkter ledde
till en fällande dom 2006. De flesta fall lades ned redan på förundersökningsstadiet. Utan omfattande stödbevisning anses kvinnans vittnesmål inte räcka när ord står mot ord. Åklagaren måste
bevisa att samlag skett utan kvinnans samtycke. Europadomstolen
för mänskliga rättigheter fastställde i en dom mot Bulgarien att det
bristande samtycket ska vara kriteriet för våldtäkt och inte frågan
om gärningsmannens fysiska våld och offrets fysiska motstånd. 34
Brottsutredningen ska koncentrera sig på »icke samtycke« annars
uppfylls inte kraven i Europakonventionen Artikel 3 och 8.
Att fokusera på bevis relaterade till våld och våldsamt motstånd
anses i internationell rätt som ålderdomligt. Ett expertutlåtande i
Bulgarien-domen visade att det är vanligt att kvinnor blir så chockade av det sexuella övergreppet att de inte gör våldsamt motstånd.
Europadomstolens domar är vägledande för hur Europakonventionens artiklar ska tolkas. När Europakonventionen inkorporerades i
svensk lagtext betonade regeringen att Europadomstolens praxis är
föränderlig och att svensk lagtolkning ska följa dess praxis.
Detta innebär att Sverige borde se över samtyckesregeln. Mannen
bör åläggas ett aktivt ansvar för att förvissa sig om att kvinnan samtycker till den aktuella sexuella handlingen. Det bör även fastställas
en gräns för hur stora skador det ska vara tillåtet att samtycka till.
En allvarlig brist i svensk sjukvård är att det saknas rutiner för
att tillfråga kvinnor om de utsatts för misshandel eller sexuellt våld.
Rutiner saknas också för att dokumentera och bevara bevisning om
skador efter sexuella övergrep. Dessa tekniska bevis är ofta en förutsättning för att en gärningsman ska kunna fällas i domstol. 35
Brister inom rättsväsendet
Enligt Brottsförebyggande rådet leder mycket få vålds- och sexualbrott till åtal och dom. Endast fem till tio procent av alla fall tas
upp i domstol. Det betyder att den faktiska rättstillämpningen sker
redan på förundersökningsstadiet, när de bevis samlas in som ligger
till grund för beslut om åtal och dom. Förundersökningen görs av
polisen, utan offentlig insyn. Att polisen är förundersökningsledare
när det gäller våldsbrott mot närstående bryter mot Riksåklagarens
allmänna råd. I dessa framhålls att åklagare ska leda denna typ av
förundersökning. 36
Dåligt skötta förundersökningar leder till att alldeles för få fall
tas upp till domstolsprövning och alldeles för få förövare döms. Det
är inte ovanligt att identifierade gärningsmän aldrig förhörs, även
om de erkänner brottet. Ibland påstår man att en utredning inte
kan drivas på grund av att kvinnan inte vill eller orkar medverka.
22
Artikel 3, 6
Men åklagare är ändå skyldiga att föra samhällets talan mot mannen, även om kvinnan inte medverkar i utredningen. Våld mot
kvinnor faller nämligen under allmänt åtal.
En brist i den svenska kriminalstatistiken är att det saknas könsuppdelad statistik över domar i förhållande till brottsoffer. Därför är
det omöjligt att ur brottsstatistiken utläsa hur många åtal gällande
misshandel och grov misshandel mot kvinnor som i slutänden leder
till fällande dom. År 2006 gjordes 25 000 anmälningar om misshandel mot kvinnor. Samma år dömdes 8 800 personer för misshandel men det går inte att utläsa ur statistiken om domarna gällde
misshandel mot kvinnor eller mot män.
Språkbruket i samband med våldtäktsfall
När våldtäktsfall tas upp i domstol ställs regelmässigt kränkande
frågor till kvinnan om hennes klädsel och sexuella historia. Provokativ klädsel och ett »aktivt sexuellt leverne« innan våldtäkten tolkas
som att kvinnan signalerat samtycke och uppmuntrat till våldtäkten. 37 Om kvinnan har dokumenterade underlivsskador förklaras
detta med att många gillar hårda tag när de har sex. Man refererar
då till vad som är normalt inom pornografin. Dessa tolkningar av
fakta och omständigheter kan ge lindrigare påföljder eller helt fria
förövaren från straff. 38
Sexualbrottslagstiftningen i Sverige idag beaktar inte det strukturellt ojämställda maktförhållande som råder mellan kvinnor och
män. Lagstiftningen är könsneutral. 39
Obligatoriska kurser om mäns våld mot kvinnor ingår inte som
krav i juristexamen, vilket strider mot Kvinnofridspropositionen. I
denna understryker regeringen vikten av att inkludera obligatoriska
moment kring frågor om jämställdhet, kvinnors och mäns skilda
villkor i samhälle och familj, samt könsrelaterat våld i de grundutbildningar på högskolenivå där man i sitt blivande yrke kommer i
direktkontakt med kvinnor som utsatts för våld. 40
Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
Att kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för våld och övergrepp har först under de senaste åren uppmärksammats i Sverige.
Rapporten Mäns våld mot kvinnor med funktionshinder från 2007 41
visar att en av tre kvinnor med funktionsnedsättning är eller har
varit utsatta för våld och övergrepp. För kvinnor med fysisk funktionsnedsättning finns mycket få skyddade boenden eftersom de
flesta kvinnojourer inte är handikappanpassade. Kommunerna har
inte heller avsatt pengar eller planerat för att kunna sätta in assistans
och hemtjänst på kvinnojourerna om det kommer en kvinna med
funktionsnedsättning och söker skydd.
Inom sjukvården ställs vanligtvis inte frågor om våld och övergrepp till kvinnor med funktionsnedsättning. Sjukvården verkar
tolka skador hos dessa kvinnor som en följd av funktionsnedsättningen eller den kroniska sjukdomen. Intervjuer med kvinnor med
funktionsnedsättning visar att våldet ofta riktas mot själva funktionshindret. Kvinnan tvingas till exempel till sexuella aktiviteter
för att få sin medicin. Synskadade kvinnor vittnar om att de ofta
blir berörda på ett helt oacceptabelt sätt.
En brist i den svenska kriminalstatistiken är att det saknas könsuppdelad
statistik över domar i förhållande till
brottsoffer.
Provokativ klädsel och ett aktivt sexuellt leverne innan våldtäkten tolkas
som att kvinnan signalerat samtycke
och uppmuntrat till våldtäkten. 31 procent av kvinnor med funktionsnedsättning är eller har varit utsatta
för våld och övergrepp.
Artikel 3, 6
23
Kvinnor som varit utsatta för övergrepp, kopplar själva dessa till sin psykiska ohälsa, men de erbjuds inte någon hjälp för att hantera de trauman
de varit med om.
Ingen kommun i Sverige har tagit sitt
ansvar och byggt upp jourer där kvinnor med psykisk ohälsa och kvinnor
med funktionsnedsättning kan söka
skydd och hjälp.
En doktorsavhandling om kön och etnisk bakgrund i grundskolan, visar
att 27 procent av flickor med utländsk
bakgrund har restriktioner som kan
kopplas till hedersrelaterat förtryck. 24
Artikel 3, 6
Våld mot kvinnor med psykisk sjukdom
En annan studie visar att sju av tio kvinnor – 70 procent – som sökt
psykiatrisk hjälp har en historia av våld och övergrepp från barndomen, vuxenlivet eller både och. 42 Kvinnor som varit utsatta för övergrepp kopplar själva dessa till sin psykiska ohälsa. Men de erbjuds
inte någon hjälp för att hantera de trauman de varit med om, vare
sig från sjukvården eller från samhällets övriga stödinstanser som
jourer och kriscentra och liknande. Kvinnornas erfarenheter anses
inte trovärdiga och de anmäler därför sällan sina förövare. I de fall
där vårdpersonal misstänker övergrepp eller upptäcker missförhåll­
anden, uppmuntrar de inte kvinnorna att göra en polisanmälan.
De kvinnojourer och kriscentra som finns i Sverige tar inte emot
kvinnor med psykisk ohälsa. Detta är ett allvarligt problem särskilt
när det gäller kommunala kriscentra, eftersom kommunerna har en
skyldighet att hjälpa och bistå alla sina invånare.
Ingenting har hänt
Förra gången Sverige granskades av Kvinnokommittén, 2001, fick
regeringen kritik för det bristande skydd kvinnor med funktionsnedsättning som blivit utsatta för våld erhåller. 43 Tyvärr har inget
hänt sedan dess för att förbättra skyddet för dessa kvinnor. Ingen
kommun i Sverige har tagit sitt ansvar och byggt upp jourer där
kvinnor med psykisk ohälsa och kvinnor med funktionsnedsättning
kan söka skydd och hjälp. Det saknas både kunskaper och rutiner
hos dem som möter dessa kvinnor inom kommuner, skolor, sjukvård och polis. Till och med Sveriges handikapprörelse visar svagt
intresse för att arbeta med våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Staten, som beviljar pengar till handikapprörelsen, ställer inte
heller några sådana krav.
Hedersrelaterat våld 44
Frågan om hedersrelaterat hot och våld har uppmärksammats en
hel del på senare år i Sverige. Tusentals unga kvinnor lever idag under ett hedersrelaterat förtryck, som i vissa tragiska fall har lett till
döden. Enligt en studie genomförd av Länsstyrelserna (år 2003)
är 1500–2000 personer utsatta för hedersrelaterat förtryck. 15 procent av dem är i behov av skyddat boende. En doktorsavhandling
om kön och etnisk bakgrund i grundskolan, visar att 27 procent av
flickor med utländsk bakgrund har restriktioner som kan kopplas
till hedersrelaterat förtryck.45
Trots att frågan om hedersrelaterat våld uppmärksammats och
utbildningsinsatser genomförts har inga märkbara attitydförändringar skett. Det finns stora brister i hur myndigheter samverkar
kring det förebyggande och långsiktiga arbetet mot hedersrelaterat
våld och förtryck. Kommunerna integrerar inte denna fråga i sin
ordinarie verksamhet. Det saknas både resurser och kunskaper för
att bemöta offren och ge snabb hjälp. Bristande samordning mellan
och inom myndigheter är vanligt och kan orsaka säkerhetsrisker.
Unga kvinnor befinner sig ofta i mycket hotfulla situationer där
skydd inte alltid finns inom den egna familjen eller släkten. Fadern,
brodern eller maken är sällan de enda förövarna utan våldet kan
sanktioneras av hela det omgivande samhället. Det skapar situatio-
ner som kan vara mycket svårlösta, särskilt då den våldsutsatta kvinnan är underårig och vill eller behöver fly från sin familj. Här borde
barnperspektivet tydligare lyftas in och lagen om vård av unga tillämpas i mycket högre utsträckning än vad som görs idag.
Sekretesskyddet för kvinnor och flickor med skyddade personuppgifter måste årligen förnyas. Detta leder till många praktiska
problem och orsakar stor personlig stress. Sekretesskyddet borde
istället gälla flera år i taget så att dessa flickor och kvinnor skulle
slippa åtminstone en del av den stress de upplever och istället fick
fokusera på att planera sina liv och sin framtid på längre sikt.
ID-handlingar
Kvinnor med utländskt medborgarskap kan inte skaffa id-handlingar i Sverige utan att en nära anhörig intygar vem kvinnan är.
Konsekvensen för kvinnor som utsatts för våld av nära anhöriga,
och som därmed har tvingats säga upp kontakten med dessa, är att
de hamnar i en situation där de inte kan skaffa ett bankkonto eller
söka vård.
Ekonomiska konsekvenser av mäns våld mot kvinnor
Studier visar att mäns våld mot kvinnor är kostsamt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. En mans våld mot kvinnor i hans nära
relationer kostar samhället 2.5 miljoner kronor i form av utgifter
för rättsväsende, hälso- och sjukvård och sjukfrånvaro.46 I denna
beräkning är inte kvinnans psykiska och fysiska lidande värderat.
Den påverkan som en misshandlande man har på eventuella barn är
inte heller medräknat. Inte heller är kvinnans ekonomiska förluster
i form av minskad arbetsinkomst och därigenom minskad framtida
pension inräknat Den misshandlade kvinnan får själv stå för merparten av kostnaderna.
Enligt en studie från Socialstyrelsen uppgår kostnaden för våld
mot kvinnor i nära relation till cirka tre miljarder kronor per år. Man
baserar denna beräkning på att 75 000 kvinnor är drabbade och att
varje fall kostar 30 000–40 000 kronor. Inte heller i denna studie
beräknas kostnaderna för smärta och lidande. Enligt internationella
studier tiofaldigas våldets kostnader om kostnader för smärta och
lidande räknas in i totalbeloppet. Detta skulle för Sveriges del ge
en totalsumma på 30 miljarder kronor per år. Enligt Deklarationen
om avskaffande av våld mot kvinnor ska regeringen anslå tillräckliga
resurser i den statliga budgeten för verksamheter som syftar till att
avskaffa våld mot kvinnor.
Människohandel för sexuella ändamål
Det är i dagens läge ingen som säkert vet hur många kvinnor och
flickor som utsätts för människohandel för sexuella ändamål i Sverige. Denna typ av människohandel innebär att sårbara personer under falska förespeglingar, hot, tvång eller maktmissbruk rekryteras,
förflyttas och hålls kvar i syfte att utnyttjas sexuellt. Människohandel för sexuella ändamål är ett av de allvarligaste brotten mot kvinnors rättigheter och leder till att kvinnan lider allvarlig skada.
Den svenska sexköpslagen ser ut att fungera som hinder mot organiserad prostitution inom Sverige men även mot sådan som organise-
En mans våld mot kvinnor i hans
nära relationer kostar samhället 2.5
miljoner kronor i form av utgifter för
rättsväsende, hälso- och sjukvård och
sjukfrånvaro. Enligt internationella studier tiofaldigas våldets kostnader om kostnader
för smärta och lidande räknas in i totalbeloppet. Detta skulle för Sveriges
del ge en totalsumma på 30 miljarder
kronor per år.
Människohandel för sexuella ändamål är ett av de allvarligaste brotten
mot kvinnors rättigheter och leder till
att kvinnan lider allvarlig skada.
Artikel 3, 6
25
Kvinnorna används som verktyg i jakten på gärningsmännen
26
Artikel 3, 6
ras internationellt. Enligt information från Polisen i Sverige används
Sverige som transitland för människohandel för sexuella ändamål
och organiserad prostitution. Enligt Rikskriminalpolisens rapport
från 2006 inkom det 44 anmälningar angående människohandel
under 2005. Samma år dömdes sju personer för människohandel för
sexuella ändamål.47 Offren var i samtliga fall under 18 år.
Människohandelsbrott är i regel svåra att bevisa, dessutom är
de av olika anledningar mycket resurskrävande att utreda. Det är
därför viktigt att polisen även fortsättningsvis tilldelas tillräckliga
medel för att bekämpa denna typ av brottlighet på ett effektivt sätt.
2002 infördes en ny bestämmelse mot människohandel i Sverige.
Bestämmelsen har ansetts svår att tillämpa i praktiken. Den har i
huvudsak använts när barn varit exploaterade. I dessa fall är frågor
om samtycke och om gärningsmannen använt otillbörliga medel
inte aktuella.
När människohandel för sexuella ändamål gäller vuxna offer
försvåras tillämpningen av de krav bestämmelsen ställer. Bland annat ställs krav på att gärningsmannen har haft ett direkt uppsåt att
utnyttja offret och att denne använt sig av otillbörliga medel. Bevis­
svårigheterna gällande bestämmelsens krav har gjort att åklagare
istället valt att åtala för koppleri eller grovt koppleri eller så har åtalet för människohandel ogillats, dvs. fallet har lagts ned.
En översyn av människohandelsbestämmelsen pågår för närvarande. En ny bestämmelse bör tydligt uttrycka att samtycke saknar relevans och i stället fokusera på utnyttjandesituationen, snarare
än offrets bakgrund, karaktär, vilja och sinnestillstånd.
Detta skulle överensstämma bättre med fn:s Palermoprotokoll 48.
Enligt detta protokoll ska Sverige straffa förövarna, förebygga människohandel och beskydda och hjälpa offren för människohandel.
Hittills har de flesta straff som utdömts i Sverige varit mycket milda
och inte haft den avskräckande effekt på människohandel som regeringen avsett. 49 Människohandel är ett av de grövsta brott mot
mänskliga rättigheter som finns.
Frågor om människohandel har avslöjat stora brister i Utlänningslagen. Kvinnor som blivit utnyttjade som prostituerade har ingen
rätt att få permanent uppehållstillstånd. De har däremot rätt att
söka uppehållstillstånd och fyra kvinnor har också beviljats detta.
Nuvarande lagstiftning medger tillfälliga uppehållstillstånd under
tiden som ärendena handläggs hos polis, åklagare och domstolar.
När processerna är avklarade överges kvinnorna och i flera fall har
de inte fått stanna i landet. Kvinnorna används som verktyg i jakten
på gärningsmännen och kvinnor som inte vittnar får inte alltid den
hjälp av socialtjänsten de behöver i de kommuner där de vistas. Information om skadestånd och domar översätts inte till de vittnande
kvinnornas språk, vilket lett till att i princip ingen ansöker om de
skadestånd de tilldömts. Dessutom lever kvinnor som vittnat i rädsla för repressalier från förövarna eftersom de inte får översatt information om att människohandlarna blivit fängslade i Sverige.
Yakin Ertürk, fn:s särskilda rapportör för våld mot kvinnor besökte Sverige år 2006.50 I sin rapport påpekade hon att Sverige inte
ratificerat Europarådets konvention mot människohandel. Hon rekommenderade regeringen att göra detta. Detta är ännu inte gjort
vilket kan tyckas allvarligt. Enligt flera myndigheter i Sverige är det
viktigt att det upprättas en nationell handlingsplan med samverkansrutiner för omhändertagande och återsändande av människohandelsoffer.
frågor att söka svar på
• Hur förverkligas regeringens nationella handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor i din kommun?
• Finns det någon kvinnojour i din kommun? Vilket stöd ger kommunen denna/dessa? Finns det planer på att göra denna/dessa anpassade till kvinnor med funktionsnedsättning?
• Vilket arbete bedrivs för att hantera hedersrelaterat våld?
• Hur ser stödet för kvinnor som utsatts för människohandel för
sexuellt ändamål ut?
• Hur skall vi kunna hjälpa de kvinnor som vittnar mot människohandlare så att de inte åter hamnar i prostitution eller blir föremål
för människohandel för sexuella ändamål?
• Hur stor är den samhällsekonomiska kostnaden för våld mot
kvinnor i din kommun?
• Hur skulle ett effektivt skydd kunna skapas för de kvinnor och
barn som förföljs av män som kvinnan haft en relation med?
• Vad skulle kunna förändras i utemiljön i din stad eller på din ort
för att kvinnor skulle känna sig trygga?
Artikel 3, 6
27
artikel 5
Könsstereotypa mönster
enligt artikel 5 har Sverige förbundit sig att vidta alla lämpliga åtgärder för
att ändra mäns och kvinnors sociala och
kulturella beteendemönster för att därmed avskaffa fördomar samt seder och
bruk som grundar sig på föreställningar
om kvinnors underlägsenhet och på stereotypa könsroller.
De roller som kvinnor tilldelas i det
kommersiella mediala utrymmet är
mycket begränsade. Kropp, utseende,
relationer och sexualitet är teman som
framförallt kvinnor får representera.
Det svenska medielandskapet karaktäriseras av en omedveten hållning till mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter, stereotyper och
jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdhet som en fråga
om makt skildras sällan inom journalistiken.51 Konsekvensen är att
medierna fungerar som en bevarande snarare än förändrande kraft
när det gäller att stärka kvinnors rättigheter och att uppnå jämställdhet.
Reklam och underhållning är starkt influerade av det globala
medieflödet där kvinnor framförallt framställs som objekt för att
framkalla sexuella begär och konsumtionshunger. De roller som
kvinnor tilldelas i det kommersiella mediala utrymmet är mycket
begränsade. Kropp, utseende, relationer och sexualitet är teman
som framförallt kvinnor får representera. Det journalistiska innehållet präglas av en traditionell könsordning där kvinnor är systematiskt underrepresenterade och underordnade. Kvinnor får illustrera värden som omsorg och relationer. De förekommer också ofta
som våldsoffer eller som »vanlig« människa.52 Kvinnor återfinns i så
kallade »mjuka« nyheter som av hävd har lägre status i det redaktionella innehållet än de värden män representerar det vill säga ekonomi, politik, rättsväsendeteknik, så kallade »hårda« nyheter. I kraft
av sitt kön dominerar män i nyhetsmedierna. 53
Medierna slipper ansvar för jämställdhet
Medierna verkar under yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. Könsdiskriminering samt kränkande och nedvärderande framställningar och bilder är inte förenliga med målet om
jämställdhet eller med grundlagen i allmänhet – även om bilderna
hittills skyddats av yttrandefriheten. Kvinnokonventionen, Pekingdeklarationen och eu-kommissionens ställningstaganden för ökad
kvinnorepresentation och för att motverka stereotypa skildringar
är föga kända på de svenska medieföretagen. Det behövs sannolikt
både lagar och olika självreglerande mekanismer för att motverka
att medier reproducerar och sprider snedvridna könsroller.
Det etiska regelverk som idag finns i mediebranschen tillåter ett
mer jämställt och icke-stereotypt innehåll än vad som faktiskt produceras. Staten kan driva på för att redan inom existerade regelverk
skapa medialt innehåll som stämmer överens med målen i Kvinno­
konventionen och Pekingdeklarationen. De som är verksamma
inom nyhetsförmedling, övriga medier och reklam kan göra mer för
28
Artikel 5
att förmedla balanserade kvinnobilder. På ett mer medvetet sätt kan
medier avspegla kvinnors olika liv och bidrag till samhällsutvecklingen i enlighet med Pekingdeklarationen och eu-kommissionens
Ramstrategi för jämställdhet 2001–2005, samt eu-kommissionens
Vägkarta för jämställdhet 2006–2007.
Enligt Svenska Journalistförbundet är ungefär hälften av dem
som arbetar inom journalistkåren i dag kvinnor, men andelen kvinnor på ledande positioner i medievärlden är fortfarande betydligt
lägre. Detta kan illustreras av tabellen nedan, som anger kvinnors
och mäns positioner och genomsnittslöner inom reklambranschen.
Undersökningen bygger på en enkät, som besvarats av 127 reklambyråer med sammanlagt 1 689 anställda.
antal individer per befattning
(andel i procent inom parantes) samt medellön, uppdelat på kön
(kvinnors andel av mäns löner inom parantes).
befattning och lön antal
medellön (tkr)
antal
medellön (tkr)
Kvinnor
Kvinnor
Män
Män
Art Director
96 (33%)
34
202(67%)
37 (93%)
Assistent
39 (49%)
22
41 (51%)
22 (100%)
Copywriter
65 (34%)
34
127 (66%)
22 (150%)
Creative Director
5
(11%)
39
40 (89%)
49 (80%)
Ekonomiansvarig
49 (70%)
31
21 (30%)
39 (79%)
PR-konsult
9
(56%)
34
7
37 (92%)
Grafisk formgivare
39 (51%)
28
38 (49%)
28 (100%)
IT-ansvarig
1
*
12 (92%)
30 *
Orginalare
72 (50%)
27
71 (50%)
29 (93%)
Planner
6
(23%)
38
20 (77%)
42 (90%)
Produktionsledare
203 (87%)
30
29 (13%)
28 (28%)
Programmerare
2
*
11 (85%)
24 *
Projektledare
107 (43%)
28
143 (57%)
44 (64%)
Receptionister
558 (100%)
21
2
*
VD/byråledare
29 (23%)
50
96 (77%)
48 (104%)
Webdesigner
2
(10%)
*
19 (90%)
26 *
Övriga befattningar
7
(25%)
32
21 (75%)
36 (89%)
Total
787 (47%)
31
900 (53%)
38 (81%)
(8%)
(15%)
(44%)
(0%)
Medellön per befattning och kön avrundat till jämna tusen kronor.
* ingen uppgift på grund av för få svarande i underlaget.
Källa: Sveriges Reklamförbund, pressinformation 2006-12-18.
Artikel 5
29
Att kategorisera efter stereotypa uppfattningar är ett slags maktdemonstration och ett sätt att diskriminera.
Den totala lönesumman ligger på över 34 miljoner kr för männen
och dryga 24 miljoner kr för kvinnorna. Neutraliseras beräkningen
med hänsyn till att männen är fler än kvinnorna tjänar männen 6
miljoner kr mer totalt sett. Om alla män i snitt skulle överlåta 3 500
kr av sina löner till kvinnorna skulle läget vara lönemässigt jämställt.
Begreppet stereotyper bör etableras i Sverige
Det internationellt etablerade begreppet stereotyper används inte i
regeringens rapport. Att kategorisera efter stereotypa uppfattningar är ett slags maktdemonstration och ett sätt att diskriminera. 54 I
Kvinnokonventionens Artikel 5 står att medlemsstaterna förbinder
sig att ändra mäns och kvinnors sociala och kulturella beteendemönster för att avskaffa fördomar samt seder och bruk som grundar
sig på föreställningen om det ena könets underlägsenhet eller på stereotypa roller för män och kvinnor.
Betoningen på kvinnors utseenden,
kroppar och sexualitet bidrar till att
vidmakthålla idén om kvinnors tillgänglighet och begärlighet (för män).
För att uppfylla idealet om den begärliga kvinnan krävs en omfattade
kroppsdisciplinering – ofta förmedlad
av medierna.
30
Artikel 5
Segregering och stereotyper
Mediernas framställningar av kvinnor och män präglas av en segregering inom nyheter, film, reklam och underhållning. 55 Kvinnor
och män tilldelas olika roller, fokus och positioner. Teman som förknippas med kvinnlighet är skönhet, sexualitet, relationer och omsorg. Utifrån dessa teman stereotyperas kvinnor. I konstruktioner
av manlighet betonas yrkesroll, aktion, prestation och aggression/
våld/kriminalitet. Männen finns i en offentlig sfär, kvinnorna i en
privat. Kvinnor reduceras till kroppar och kön, till objekt. Några
vanliga kvinnostereotyper är Kärleksgudinnan och Skönhetsslaven 56.
Den förra bygger på den klassiska uppdelningen i hora/madonna
och återkommer i såväl mediernas mittfåra som i pornografin. Skönhetsslaven som kategori utgår ifrån den starka betoningen och problematiseringen av kvinnors utseende i medierna. Betoningen på
kvinnors utseenden, kroppar och sexualitet bidrar till att vidmakthålla idén om kvinnors tillgänglighet och begärlighet (för män). För
att uppfylla idealet om den begärliga kvinnan krävs en omfattande
kroppsdisciplinering – ofta förmedlad av medierna. Disciplineringstekniker maskeras av retorik som för tanken till kvinnors frigörelse.
Ord som »vågad, fritt val, rättigheter« används i presentationer av
hur den individuella kvinnan kan bli vackrare. Kvinnor uppmanas
att vara konstant observanta på alla kroppsliga förändringar: rynk­
or, fett, celluliter, grått hår, kroppsbehåring, hudförändringar, nagelkvalitet med mera för att åtgärda »bristerna« när så behövs. Denna
kulturella norm för kvinnlighet är en typ av symbolisk kontroll över
kvinnokroppen – och ritar upp det utrymme som är reserverat för
kvinnor. 57 Indirekt blir det också en mer konkret kontroll, därför
att normen internaliseras, tas över av kvinnor själva. Kvinnor uppmanas från tidig ålder att hålla efter sina kroppar – också av medierna. På så sätt fostras kvinnor till egenvård, vilket paradoxalt nog
sammanfaller med att kvinnor får sämre omvårdnad, sämre medicinsk behandling än män i den svenska sjukvården (se Artikel 12 –
Hälsa och sjukvård – Hudsjukvård).
I framställningarna av kvinnor ingår en stark norm om heterosexualitet – heteronormen – som det universella och för alla givna
sättet att vara. Den dominerande idén är att motsatser dras till varandra och kompletterar varandra. Detta i sin tur bygger på de traditionella konventionerna om manlighet och kvinnlighet. En följd
av det är att homosexuella kvinnor framstår som avvikande och
problematiska. Mediernas traditionella genusordning och heteronorma­tivitet samverkar med normer om svenskhet och normalitet
som bidrar till ytterligare exkludering av kvinnor i medierna.
På senare år har diskussionen om hedersrelaterat våld resulterat
i att »utsatt flicka« – flicka eller ung kvinna som på grund av viss
etnisk bakgrund är eller antas vara offer för patriarkalt våld och hot
om våld – gjorts till en ny stereotyp. Denna sammanfaller väl med
»offret« men får också illustrera det främmande, oroande, avvikande från »svensk« kultur. Samtidigt finns en stereotyp föreställning
som upprätthålls i medierna om den »flexibla invandrarkvinnan« –
som vill ha »svensk« jämställdhet och tvåsamhet. Den »flexibla invandrarkvinnan« framstår som möjlig att »befria« eller integrera i
det svenska samhället. 58
De stereotypa budskapen om den vältränade, ungdomliga och
slanka kvinnokroppen som sprids genom media leder till att kvinnor med funktionsnedsättningar ses som avvikare och annorlunda.
»Trots att«-tendensen är vanlig i framställningar av kvinnor med
funktionsnedsättning. Den beskriver en person som lyckas nå sina
mål – trots sin funktionsnedsättning. Därmed antyds att det finns
en motsättning mellan att ha en funktionsnedsättning och att vara
framgångsrik. 59
Könsstereotyper påverkar uppfattningen av kvinnor i negativ
riktning. I en nyligen utkommen studie 60 framgår att en tv-publik
Denna kulturella norm för kvinnlighet är en typ av symbolisk kontroll
över kvinnokroppen – och ritar upp
det utrymme som är reserverat för
kvinnor. I framställningarna av kvinnor ingår
en stark norm om heterosexualitet –
heteronormen – som det universella
och för alla givna sättet att vara.
En tv-publik bedömer manliga politiker som mer trovärdiga, kunniga och
övertygande än kvinnliga politiker.
Särskilt den manliga publiken favoriserade manliga politiker.
Artikel 5
31
bedömer manliga politiker som mer trovärdiga, kunniga och övertygande än kvinnliga politiker, trots att kvinnor blivit alltmer aktiva
i partipolitiken under de senaste 25 åren. Studien gjordes visserligen
i Norge, men eftersom jämställdhetspolitiken och utvecklingen där
är snarlik den i Sverige är resultaten troligen jämförbara. Skådespelare av båda könen framförde ett till innehållet likadant tal, öppningsanförandet av stortingssessionen år 2000, som sedan skattades
av kvinnor och män i publiken. Inspelningen utfördes på samma
sätt som de görs inom public service-tv, med samma logotype, kameravinkel och samma sorts redigering. Särskilt den manliga publiken favoriserade manliga politiker.
Alltjämt köns stereotypa mönster
Trots allt som gjorts och görs för att främja jämställdhet 61 förändras
kvinnors och mäns attityder mycket långsamt. Flickor och kvinnor nedvärderas och utsätts för olika härskartekniker. Det krävs fler
och mer kraftfulla åtgärder för att motverka dessa mönster i hela
samhället. Sådana måste sättas in tidigt, redan på förskolan och
fortsätta i utbildningssystemet och i arbetslivet samt inom olika organisationer och folkrörelser. Beslutsfattare på olika nivåer måste
påverkas och fullt ut ta ansvar för det som Sverige som nation åtagit sig att leva upp till dels genom att underteckna och ratificera
Kvinno­konventionen dels genom att formulera nationella jämställdhetspolitiska mål.
Politiskt, rättsligt och publicistiskt råder alltså en motsättning mellan å ena
sidan jämställdhet och å andra sidan
yttrandefrihet och tryckfrihet.
»Den ökande exploateringen och kommersialiseringen av kvinnokroppen bidrar till att upprätthålla föreställningar om kvinnors underordning. När
kvinnor reduceras från människor till
objekt bidrar det till utsatthet för våld
och kränkningar«.
32
Artikel 5
Könsdiskriminerande reklam
År 2006 tillsattes en utredning om könsdiskriminerande reklam62
som presenterade sina förslag i januari 2008. Med hänsyn till yttrandefrihetsgrundlagen är det osäkert om det blir ett förbud mot
könsdiskriminerande reklam. Det måste därför anses tveksamt om
Sverige lever upp till den punkt i Pekingdeklarationen, som anger
att lagstiftning kan behövas för att motverka pornografi och våld
mot kvinnor och barn som förmedlas via medierna.
Politiskt, rättsligt och publicistiskt råder alltså en motsättning
mellan å ena sidan jämställdhet och å andra sidan yttrandefrihet
och tryckfrihet. Jämställdhet är inbyggd i demokratibegreppet. Demokrati, enligt den svenska modellen, innebär allas rätt till delaktighet på livets alla områden och allas rätt till respekt.63 Yttrandefriheten och mediernas pressfrihet är viktiga medel för att säkerställa
demokratin. Eftersom jämställdheten och yttrandefriheten är viktiga för demokratin har de skydd i grundlagen och i internationella
konventioner.
Pekingdeklarationen i svensk politik
Det tog tio år innan Pekingdeklarationen fick utslag i det svenska policyskapandet. Detta skedde genom att riksdagen i maj 2006
antog proposition 2005/o6:115 om en ny jämställdhetspolitik. Ett
av delmålen i denna är en jämn fördelning av makt och inflytande
inom det demokratiska styrelseskicket. Men även makten över till
exempel medierna bör fördelas mer demokratiskt. Mediemakten har
stor betydelse för formandet av vårt samhälle. I delmålet att mäns
våld mot kvinnor ska upphöra och att kvinnor och män ska åtnjuta
kroppslig integritet innefattas även kroppslig integritet i symbolisk
mening, däribland i medieutbudet. »Den ökande exploateringen
och kommersialiseringen av kvinnokroppen bidrar till att upprätthålla föreställningar om kvinnors underordning. När kvinnor reduceras från människor till objekt bidrar det till utsatthet för våld och
kränkningar«, står det i målformuleringen. I de nya politiska målen
för jämställdhet har också begreppet stereotyper använts för första
gången. »Regeringen anser att motverkandet av stereotypa och objektifierande bilder av kvinnor, liksom att motverka kommersialisering och exploatering av kvinnor i pornografin utgör viktiga delar i
att också motverka och förhindra våldet mot kvinnor.«
Sexualisering av det offentliga rummet
Den förra regeringen avsatte medel för att i projektform arbeta mot
sexualiseringen av det offentliga rummet 64. Det är svårt att bedöma
vad dessa enskilda projekt lett till och det har heller inte genomförts
någon uppföljning av aktiviteterna. En arbetsgrupp tillsattes för att
diskutera, analysera och komma med konkreta förslag på hur regeringens arbete mot sexualiseringen av det offentliga rummet borde
utformas. Arbetsgruppen tillsatte en expertgrupp, bestående av personer med speciell kompetens på olika områden – forskare, branschfolk, medier och organisationer. Gruppen upplöstes i samband med
att mandatperioden löpte ut. Ett konkret resultat blev att en utredning om en lag mot könsdiskriminerande reklam tillsattes, vilket
gjorts i Sverige tre gånger tidigare. Regeringen redovisar inte hur
man strategiskt avser att arbeta med sexualiseringen av det offentliga
rummet.
Svenska Filminstitutet fick i uppdrag att under 2003 och 2004
genomföra skolbiovisningar av filmen Lilja 4-ever i Sveriges gymnasieskolor samt vissa visningar för Sveriges värnpliktiga. Filmen och
en handledning användes som grund för samtal om jämställdhet
och om de synsätt och attityder som finns kring kvinnors och mäns
sexualitet, mäns våld mot kvinnor och flickor, pornografi, prostitution och människohandel. Filmen visades för över 35 000 elever i
närmare 90 kommuner. Av proposition 2005/06:155, som behandlar
de nya jämställdhetspolitiska målen, framgår att regeringen stött­
at det samnordiska forskningsprojektet Unga, kön och pornografi i
Norden som pågick mellan 2004 och 2006. Projektet finansieras av
de nordiska länderna och Nordiska Ministerrådet. Syftet med forskningsprojektet är att undersöka pornografins inverkan på könsförståelsen hos nordisk ungdom och deras uppfattning om sexualitet.
Fokusområdet Sexualiseringen av det offentliga rummet finns inte
längre kvar i den nya regeringens jämställdhetspolitik.
Kvinnor som aktiva subjekt i stället för sexobjekt
Regeringen har genomfört insatser riktade till unga människor65.
flicka-projektet pågick från november 2003 till juni 2005 med målet att öka medvetenheten om kommersialiseringen och sexualiseringen av flickor och pojkar. Den statliga myndigheten Ungdomsstyrelsen fick regeringens uppdrag att utvärdera Projekt flicka.
(Projekt Flicka, Ungdomsstyrelsens slutrapport 2007:9) Utvärderingen
konstaterar att projektet visserligen startade mediediskussioner och
Artikel 5
33
Till två tredjedelar är det män som
uttalar sig eller omtalas i nyheterna.
Detta mönster är stabilt i Sverige sedan åtminstone början av 1990-talet.
uppmärksammades stort i en del kommuner men att Flicka inte lett
till några långsiktiga effekter, till exempel attitydförändringar. Upplägget var ogenomtänkt och saknade styrning från regeringen.
Vidare har Medierådet år 2003 fått i uppdrag att minska risken
för att barn och unga utsätts för skadligt medieinnehåll samt våldsskildringar och pornografi. Även här saknas en utvärdering av vad
dessa insatser fått för resultat.
Nyhetsutbudet är inte omnämnt i den svenska regeringens rapp­
ort. Nyheter som genre har ett verklighetsanspråk, till skillnad från
exempelvis reklam. Därför är det av stor vikt att nyheter och journalistik skildrar kvinnor på ett balanserat och icke-stereotypt sätt.
Till två tredjedelar är det män som uttalar sig eller omtalas i nyheterna. Detta mönster är stabilt i Sverige sedan åtminstone början av
1990-talet. Därför kan man tala om en strukturell underrepresentation av kvinnor i nyhetsutbudet. Yttrandefrihetsorganisationen Article 19 använder begreppet genusbaserad censur. Kvinnors åsikter,
tankar, handlingar och världar värderas lägre än mäns, menar Agnés
Callamard, chef för Article 19. I kraft av sitt kön upptar män det allra
största utrymmet i nyheterna – och i flera andra mediegenrer. I de
svenska etiska riktlinjerna för press, radio och tv finns inga riktlinjer för att motverka diskriminering av kvinnor i text eller bild.66 Regeringen har sedan Pekingdeklarationen antogs 1995 avstått från att
diskutera nyhetsmediernas ansvar för demokratiska och grundlagsstadgade värden, såsom kvinnors rättigheter och jämställdhet.
Sedan den svenska rapporten sammanställdes har regeringen
uppmärksammat jämställdhet i nyheter och medier genom en debattdag67 arrangerad av utbildnings- och kulturdepartementet, i
linje med den strategi som angavs i Proposition 2005/06/155 om nya
mål i jämställdhetspolitiken. När det gäller hur kvinnor och män
framställs i medierna aviserar regeringen i Budgetpropositionen för
2006 ytterligare initiativ som ökar fokus på dessa frågor, bland annat genom att sammanställa forskning på området och anordna seminarier. Till debattdagen inbjöds bland annat forskare, mediechefer och intresseorganisationer samt jurister.
Ny regering
Efter valet i september 2006 valdes en ny regering att leda landet,
den så kallade alliansregeringen. Denna nämner inte i sina politiska
mål eller i budgetproposition för 2007 det problematiska i hur kvinnor och män framställs i medierna. En slutsats av detta är att området inte anses prioriterat.
Regeringen konstaterar att Radio och
TV i allmänhetens tjänst har en viktig roll när det gäller att inte sprida
schabloniserade och stereotypa bilder
av män och kvinnor eller av maktstrukturer och könsroller i samhället.
34
Artikel 5
Jämställdhetsutbildning för aktörer inom medier
Det framgår inte specifikt av regeringens rapport om olika aktörer
inom medierna fått jämställdhetsutbildning så att de i medieproduktionen kan bidra till att bryta traditionella könsmönster. I propositionen Viktigare än någonsin! Radio och TV i allmänhetens tjänst
2007–2012 finns förslag till villkor och riktlinjer som ska gälla under kommande tillståndsperiod för den radio- och tv-verksamhet
som bedrivs inom Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges
Utbildningsradio.68 Regeringen konstaterar att Radio och tv i allmänhetens tjänst har en viktig roll när det gäller att inte sprida
schabloniserade och stereotypa bilder av män och kvinnor eller av
maktstrukturer och könsroller i samhället. Radio och tv bör i ställ­
et motarbeta stereotypa skildringar och sprida positiva förebilder.
frågor att söka svar på
• Hur ser det ut på din lokaltidning med fördelning av chefstjänster
mellan kvinnor och män? Hur många bilder av kvinnor respektive
män har din lokaltidning idag? Hur är kvinnor och män avbildade,
finns det skillnader, vilka?
• Hur avbildas kvinnor och män i reklamen från företagen på din
hemort? Hur ser reklamen ut på allmänna färdmedel? På taxi?
• Vilken policy har t. ex. livsmedelsbutiker när det gäller försäljning
av tidningar med sexistiskt innehåll?
• Vilken policy har hotellen på din ort när det gäller pornografi i tv?
• Hur avbildas och omtalas kvinnor och män, flickor och pojkar i
kommunalt material, t. ex. hemsida och annat material som riktas
till medborgarna?
• Har barn- och ungdomar på din hemort tillfälle att analysera
medieutbudet? Hur ser läromedlen ut?
• Idag kan könsdiskriminerande reklam endast anmälas till näringslivets eget organ: Etiska Rådet mot Könsdiskriminerande reklam. Har du/ni diskuterat lagförslaget om en lag mot könsdiskriminerande reklam med riksdagsledamöter från din ort/region?
Artikel 5
35
artikel 7
Avskaffa diskriminering
av kvinnor i landets
politiska och offentliga liv
enligt artikel 7 har Sverige förbundigt sig att vidta alla lämpliga åtgärder
för att avskaffa diskriminering av kvinnor i landets politiska och offentliga liv.
Regeringens arbete med att förändra
attityder behöver kompletteras med
tydligare lagstiftning och kännbara
påföljder.
Sverige är inte ett jämställt land. Vi har en starkt könsuppdelad yrkesutbildning och arbetsmarknad. Få kvinnor uppnår inflytelserika
positioner inom ekonomi och näringsliv. Många kvinnor förvärvsarbetar deltid och arbetar därutöver mer tid oavlönat i hemmet.
Kvinnor tar ut mer än 80 procent av föräldraledigheten. Sammantaget leder detta till att kvinnor har mindre makt, inflytande och är
mindre ekonomiskt självständiga än män i Sverige. I en nyligen publicerad studie framkommer att det ekonomiska och sociala genusgapet är alarmerande. Det är 65 procent större risk att kvinnor har
svårt att få pengarna att räcka till i det dagliga livet och 33 procent
mer sannolikt att de haft erfarenhet av ekonomisk kris jämfört med
män. Kvinnor känner också större otrygghet i vardagen.69 Mäns
våld mot kvinnor är ytterligare ett allvarligt problem.
Allt jämställdhetsarbete hänger ihop. Nedvärderingen av kvinnor,
kvinnors arbete, meriter och prestationer är beroende av hela samhällets syn på kvinnor. Alla dessa områden måste påverkas samtidigt
för att reell och hållbar jämställdhet skall uppnås. Det är även viktigt
att fokusera på mångfaldsperspektivet. Ett stort antal kvinnor diskrimineras även utifrån, etnicitet funktionsnedsättning, ålder och
sexuell läggning.
Syftet är gott – resultaten låter vänta på sig
Den svenska regeringens sjätte och sjunde periodiska rapport vittnar om höga ambitioner när det gäller jämställdhet i Sverige. Förändringsambitioner, projekt, utredningar, konferenser, diskussioner
eller statistik är inte det som saknas. Bristerna handlar istället om
avsaknad av konkreta åtgärder, sanktioner och påföljder när jämställdhetsmålen inte uppnås. Regeringens arbete med att förändra
attityder behöver därför kompletteras med tydligare lagstiftning
och kännbara påföljder. Här har staten ett tydligt ansvar både i sin
roll som myndighet och i sin roll som arbetsgivare.
Offentliga styrelser, myndighetschefer och offentligt ägda företag
Regeringens mål är att uppnå jämställdhet inom offentliga styrelser,
bland myndighetschefer och inom offentligt ägda företag. Regeringen har stora möjligheter att påverka till staten och den offentliga
ekonomin knutna verksamheter. Även ur trovärdighetssynpunkt är
det viktigt att dessa mål uppnås. När Sveriges regering granskades
av fn:s Kvinnokommitté, år 2001, uppmanades regeringen att öka
36
Artikel 7
kvinnorepresentationen i verkställande och beslutande ställning
inom både privat och offentlig sektor.70
Ändå kan vi konstatera att regeringen inte har lyckats uppnå jämn
könsfördelning i de centrala statliga styrelserna. I dessa är dessutom
två tredjedelar av ordförandena män. 71 Av myndighetscheferna är
66 procent män medan andelen kvinnor är 34 procent. 72 I offentligt
ägda företag innehar män 86 procent av vd-posterna och 77 procent av befattningarna i ledningsgrupperna. 73
I Kvinnokommitténs granskning av Sverige 2008 återupprepar
Kommittén uppmaningen att kvinnorepresentationen på ledande poster i samhället måste öka. Se bilagan CEDAW-kommitténs
komm­entarer och rekommendationer till Sveriges regering.
Privata näringslivet
Inom det privata näringslivet går utvecklingen mycket långsamt.
Mansdominansen på ledande positioner i stora organisationer och
i den privata sektorn består. Kvinnors andel i styrelser i privatägda
aktiebolag har endast ökat från 2 procent till 8 procent under de senaste tio åren. 74 Mansdominansen i börsbolagens styrelser minsk­
ade från 95 procent år 2000 till 84 procent år 2005. 75
I offentligt ägda företag innehar män
86 procent av VD-posterna och 77
procent av befattningarna i ledningsgrupperna.
Kvinnors andel i styrelser i privatägda
aktiebolag har endast ökat från 2 procent till 8 procent under de senaste tio
åren.
Kvotering
Regeringen tillsatte en utredning med uppdrag att undersöka om
och i så fall hur en lagstiftning om kvotering på grund av kön i styrelserna skulle kunna införas i svensk lagstiftning. 76 Utredningen
redovisade sina resultat 2006 och dessa skickades därefter ut på remiss. Regeringen såg kvotering som en åtgärd som skulle påskynda en nödvändig utveckling eftersom andelen kvinnor i företagens
styrelser är låg och behöver ökas markant. Målgruppen för den utredda åtgärden är cirka 1000 bolag med aktier i allmänhetens ägo.
Utredningen visade att det går att lösa till exempel frågan om äganderättsintrång. Norge har hittat en lösning som rör ca 440 bolag.
Dessa måste ha en kvinnorepresentation på minst 40 procent i sina
styrelser. Uppfylls inte detta krav riskerar bolaget att likvideras, det
vill säga avvecklas. Frankrike förbereder en liknande lag och även
Schweiz överväger frågan. I Sverige blev resultatet av utredningen
att regeringen beslutade att inte lägga fram något förslag om kvotering. Regeringen litar istället på att »den goda viljan« inom näringslivet kommer att vara tillräcklig. Mycket tyder på att så inte är fall­
et. Det är enbart under hotet om kvotering som näringslivet uttalar
intresse att själva hantera frågan om ökad kvinnorepresentation genom att bland annat delta i olika projekt och konferenser. I maj
2006 såg det ut som om regeringens uppsatta mål om 40 procent
kvinnor i styrelserna skulle kunna nås 2014, åtta år senare. Men efter att regeringen dragit tillbaka hotet om att lagstifta om kvotering
sjönk andelen kvinnliga styrelseledamöter från 21.5 procent 2006
till högst 21 procent ett år senare. Den högre siffran 2006 anses
bero på att valberedningarna känt sig pressade att öka antalet kvinnor i styrelserna på grund av det flera år gamla hotet om kvotering.
Som nämnts tidigare uppmanade fn:s Kvinnokommitté regeringen redan 2001 att öka kvinnorepresentationen i verkställande och
beslutande ställning inom både privat och offentlig sektor.77 Denna
Artikel 7
37
uppmaning upprepades även 2008; se bilagan cedaw-kommitténs
kommentarer och rekommendationer till Sveriges regering.
I Artikel 4 i fn:s Kvinnokonvention står det att konventionsstaterna kan vidta tillfälliga och särskilda åtgärder för att påskynda
faktisk jämställdhet mellan kvinnor och män, och att dessa då inte
betraktas såsom diskriminering enligt Konventionen. De särskilda
åtgärderna skall upphöra när jämställdhet har uppnåtts. Kvotering
till företagens styrelser har stöd i Kvinnokonventionen eftersom det
handlar om just en tillfällig åtgärd.
Fler kvinnor i styrelser – färre kvinnor som chefer
En nyligen publicerad studie visar att det idag finns tre gånger fler
kvinnor i bolagsstyrelserna jämfört med 2002. 78 Denna utveckling
har skett samtidigt som antalet kvinnliga chefer minskat. Andelen
kvinnliga chefer ökade från 9 procent 1990 till toppnoteringen 32
procent 2004. Tre år senare – i maj 2007 – hade andelen sjunkit till
25 procent. Nedgången gäller både börsbolag och övriga privata företag. En slutsats som dras i studien är att det i svenska bolag saknas
strategier och strukturer för hur man klättrar inom företaget. Detta
är till nackdel för kvinnor. Det finns heller inga handlingsplaner
för hur antalet kvinnor på ledande poster ska öka och kvinnor saknar möjlighet att träna på de arbetsuppgifter som meriterar dem
till toppositioner. Inom bank-, finans- och försäkringsbranschen
har andelen kvinnliga chefer minskat mest. Bland de börsnoterade bolagen står telekombranschen och medieföretag för den största
minskningen. Som exempel kan nämnas att 28 procent av de 22
000 anställda på Ericsson är kvinnor och 20 procent av cheferna. I
koncernledningsgruppen återfinns dock bara en kvinna; personalchefen.
En annan undersökning visar att av de 44 börsbolag som noterades 1990 och som fanns kvar bland företagen på börslistan vid
årsskiftet 2006/2007 hade nästan hälften, 21 företag, inte lyckats
befordra någon kvinna på 17 år!
38
Artikel 7
Domare När regeringen granskades av fn:s Kvinnokommitté 2001 oroade
sig Kommittén över den låga andelen kvinnliga domare i Sverige.
Regeringen uppmanades att vidta åtgärder för att undanröja diskriminering och andra hinder så att andelen kvinnliga domare skulle
öka. 79 Fortfarande är kvinnors andel inom domarkåren låg när det
gäller högre tjänster inom det allmänna och administrativa domstolsväsendet. Men kvinnors andel har ökat på de lägre tjänsterna
inom domarkåren.
Kommitténs kritik från förra gången – inga stora förändringar
Den kritik som Sverige fick efter Kvinnokommitténs granskning av
Sverige 2001 kvarstår i stort sett oförändrad inom områdena näringsliv och landets offentliga liv. 80 Mycket lite har hänt sedan dess.
frågor att söka svar på
• Hur stor andel kvinnor finns inom ledande befattningar på din
arbetsplats?
• Vilket arbete bedrivs för att öka andelen kvinnliga chefer?
• Vilket stöd ges kvinnliga chefer?
• Kvinnokonventionen uppmuntrar i Artikel 4 till att tillfälliga särskilda åtgärder vidtas för att stärka kvinnors ställning i de fall där
kvinnor är underrepresenterade. Detta kan innebära kvotering
eller positiv särbehandling. Skulle sådana åtgärder vara ett bra
sätt att öka andelen kvinnor på ledande poster i din bransch?
Artikel 7
39
artikel 10
Jämställdhet
och utbildning
under artikel 10 har Sverige förbundit sig att vidta alla lämpliga åtgärder för
att avskaffa diskriminering av kvinnor
inom utbildningssektorn.
Det som investeras i barn och unga
kommer att förränta sig under lång
tid framöver.
Barn påverkas starkt under uppväxtåren av vilka vuxna kvinnor och män
de möter i olika yrkesroller. »Rollfördelningen« ger dem klara indikationer på vad de som flicka respektive
pojke ska välja som yrke när de blir
stora.
40
Artikel 10
Efter Kvinnokommitténs granskning av Sverige år 2001 konstaterades att det inte finns några egentliga hinder för att implementera,
det vill säga praktiskt tillämpa och förverkliga Kvinnokonventionen på ett effektivt sätt i Sverige. Det finns goda förutsättningar
att både fullfölja Konventionen och avskaffa all diskriminering av
kvinnor. Många av de jämställdhetsproblem vi ser idag hänger samman med kvardröjande könsstereotypa attityder och föreställningar.
Därför är det viktigt att de kunskaper och goda forskningsresultat
som framkommit under senare år tillämpas fullt ut.
Utbildningssektorn är kanske en av de allra viktigaste områdena
att förändra för att jämställdhet ska kunna uppnås i Sverige. Kunskaper kring genus och jämställdhet behöver föras in i förskolan och
ända upp till forskarnivå för att kvinnor och män ska ha samma
makt att forma samhället och sina egna liv. Tillämpad kunskap är
vägen till framgång.
Fortfarande finns uppenbara jämställdhetsbrister på alla nivåer
i det svenska utbildningssystemet. Men det finns vägar att påverka
de värderingar, beteenden och insikter som människor behöver för
att utvecklas som individer. Denna syn inger hopp om att det går
att skapa ett jämställt och integrerat samhälle på ett effektivt sätt.
Utbildningens roll i fråga om social mognad, särskilt social integration 81, måste därför behandlas med stort allvar inte bara i allmänna
Deklarationer utan framförallt i konkreta handlingsprogram. Det
som investeras i barn och unga kommer att förränta sig under lång
tid framöver.
Fokus på den grundläggande utbildningen
Förskola, barnomsorg och skola behöver ställas i centrum för att
förändra attityder och för att uppnå ett jämställt samhälle. Föräldrarna och hemmiljön har ett stort inflytande på barns uppfattning
av könsroller, men ny forskning understryker betydelsen av att föräldrar och skolans personal tillsammans diskuterar demokratiska
värden, gör sig av med diskriminerande normer och maktstrukturer
och visar på möjligheter till förändring. 82
Barn påverkas starkt under uppväxtåren av vilka vuxna kvinnor
och män de möter i olika yrkesroller. »Rollfördelningen« ger dem
klara indikationer på vad de som flicka respektive pojke ska välja
som yrke när de blir stora. Vuxenvärldens könssegregerade arbetsmarknad avspeglas därför klart och tydligt i de utbildningsvägar
flickor och pojkar väljer, både i gymnasieskolan och senare i den
högre utbildningen. Men effekterna av denna prägling kan påverkas
på gott och ont genom de attityder som möter barnen i barnomsorg och skola. Studier visar att redan förskolans arbetssätt oavsiktligt kan skapa eller förstärka ojämställdhet genom särbehandling av
pojkar och flickor, från de vuxnas sida. 83
Jämställdhetsarbetet i förskola och skola är en pedagogisk uppgift, som kräver lärare med kunskap, kompetens och öppenhet för
genusfrågor. Lärarutbildningen är därför en av nycklarna i jämställdhetsarbetet. Skälen för ojämställdhet, som fortfarande dominerar i de allra flesta kulturer i världen, behöver analyseras ur ett
sociologiskt och historiskt perspektiv för att lärarna ska kunna ge
god undervisning i dagens mångkulturella skola.
Förskola och skola – en hjärtefråga för regeringen
I den svenska regeringens sjätte och sjunde rapport till Kvinnokommittén beskrivs ett enastående ambitiöst program för genomförande
av Kvinnokonventionens visioner i skola och förskola. Ett referensmaterial för att intensifiera skolornas jämställdhetsarbete har tagits
fram och distribuerades över hela landet hösten 2003. I programmet
ingick ett särskilt stödmaterial för skolor med barn i miljöer som är
starkt präglade av patriarkala värderingar.
Mellan 2002 och 2004 avsattes medel för utbildning av pedagogiska resurspersoner i jämställdhet och genuskunskap som skulle arbeta praktiskt med att förändra könsroller och öka jämställdheten
inom förskola, skola och gymnasieskola. Under perioden utbildades
255 genuspedagoger, som nu arbetar ute i kommunerna. År 2004
tillsatte den dåvarande regeringen Delegationen för jämställdhet i
förskolan. Dess rapport kom att innehålla en mängd viktiga och
konstruktiva förslag. Intensifierad kompetensutveckling, rekrytering av fler män till förskolan och fortsatt satsning på utbildning
av genuspedagoger var några av dem. Målet angavs vara en genuspedagog per 25 anställda i förskolan. Delegationens budskap kan
sammanfattas med; »det som behövs är mer kunskap, inte mer lagar och bestämmelser«.84 Resultaten av dessa satsningar har ännu
inte kunnat utvärderas i sin helhet. Men rapporter från de län, som
tidigt utnyttjade det stöd för jämställdhetsarbete som erbjöds, är i
stort sett positiva.85
Rapporten från ett projekt i Dalarnas län pekar på att förändringsarbetet varit framgångsrikt.86 Flera kvantitativa och kvalitativa faktorer som har betydelse för möjligheten att uppnå förändring
har identifierats. Förutsättningarna för att arbetet i förskolan och
grundskolan ska leda till ett vuxenliv på lika villkor har fått en tydlig förstärkning. Dessutom tjänar erfarenheterna från projektet som
värdefull kunskap för kommande verksamhet.
Trots framgångar visade resultaten från den avslutande intervjuundersökningen att endast 35 procent av den intervjuade personalen kunnat iaktta »ett ökat genusöverskridande hos barnen eller de
unga«. Det är välkänt att denna typ av förändringsarbete tar tid
men arbetsrapporten pekar ändå på tydliga strukturella problem
som måste åtgärdas. Det är viktigt att genuspedagogerna ges ökat
stöd så att deras arbete kan få fullt genomslag. Bland annat behöver
Artikel 10
41
de bättre förutsättningar, mer tid och makt för att genomföra den
jämställdhetspedagogik och det förändringsarbete som ska ge barnen frihet att forma sin egen identitet som vuxna, utan traditionella
förväntningar på vad en flicka eller pojke, kvinna eller man bör eller
ska göra.
Ett hinder för att jämställdhet ska kunna uppnås på ett framgångsrikt sätt i skolan är det faktum att männen är i klar minoritet
bland de yngre barnens lärare. I förskolan är bara tre av hundra lärare män. Grundskolan har en knapp tredjedel män och drygt två
tredjedelar kvinnor bland den pedagogiska personalen. I gymnasieskolan, sedd som helhet, är könsfördelningen jämn.87 Det är därför
viktigt att manlig personal rekryteras till de lägre nivåerna.
De könsbundna studievalen i gymnasieskolan
Tvärtemot de utbildningspolitiska målen om en jämn könsfördelning är gymnasieskolan fortfarande starkt segregerad. Segregeringen är både köns- och klassbaserad. I de studieförberedande
programmen, med undantag för teknik, är könsfördelningen ganska balanserad medan den i de yrkesförberedande programmen är
mycket ojämn. Utbildningarna omvårdnad och barn och fritid har
en låg andel pojkar. Men det har skett en liten nedgång av andelen
flickor inom omvårdnad och undervisning. 88 Flickorna saknas nästan helt inom de fem yrkesförberedande tekniska utbildningarna;
el, bygg, energi, fordon och industri. En avsevärt högre andel av pojkarna än flickorna går i starkt könssegregerade utbildningar. De
könsbundna valen av gymnasieprogram följer sedan med upp i den
högre utbildningen och ut på arbetsmarknaden och leder till den
stereotypa könsfördelning som återfinns där.
Tyvärr har gymnasieskolan inte fått del av samma tydliga jämställdhetssatsningar som förskolan och grundskolan. Det är av stor
vikt att de goda resultat som uppnåtts på de lägre nivåerna i skolan
vidareutvecklas och förstärks under gymnasietiden. Risken finns
annars att det som uppnåtts på jämställdhetsområdet fördärvas
under gymnasietiden. De erfarenheter och kunskaper som samlats
under många års forskning och försöksverksamhet inom förskola
och skola behöver översättas och anpassas till gymnasienivån.
Idag når flickor högre betygsnivåer i
alla skolformer jämfört med pojkar.
Förr kom pojkarna i kapp flickorna
på de högre nivåer i skolsystemet –
detta gäller inte längre.
42
Artikel 10
Kön och studieframgång
Idag når flickor högre betygsnivåer i alla skolformer jämfört med
pojkar. I en oecd-kartläggning från 2003 framkommer att Sverige
tillhör den grupp länder där könsskillnaderna till flickors fördel är
störst när det gäller läsning, matematik och naturvetenskap.
När flickorna började uppvisa högre betyg även i matematik uppstod en bred debatt i Sverige. Betydelsen av intelligens, värderingar,
attityder och motivation för betygsresultaten diskuterades livligt. I
en rapport som Myndigheten för skolutveckling beställt lyfter Mats
Björnsson vid utbildningsdepartementet fram betydelsen av ett
mansideal som innefattar en »antiplugg-attityd« som påverkar pojkar i yngre åldrar. 89
Kvinnohistorikern Christina Florin har framhållit att flickors
bättre skolresultat troligen haft betydelse för att det idag finns fler
kvinnliga än manliga studenter på universitet och högskolor. Hon
diskuterar även vad dessa skillnader kan leda till i framtiden. Förr
kom pojkarna ikapp flickorna på de högre nivåerna i skolsystemet –
detta gäller inte längre. 90
Vuxenutbildningen
Vuxenutbildning har länge ansetts som ett viktigt instrument för
att motverka diskriminering. Mellan 1997–2002 genomfördes det
så kallade Kunskapslyftet inom den kommunala vuxenutbildningen. Syftet var att gruppen vuxna som inte hade gymnasial behörighet skulle få möjlighet att läsa in denna kompetens. 91 Under åren
2003–2006 omvandlades kunskapslyftet till ett rekryteringsbidrag
för vuxenstuderande.
År 2007 innebar en stor omställning för vuxenutbildningen. Det
statliga bidraget till kommunerna skars ned kraftigt – från 1,8 miljarder 2006 till 1,2 miljarder 2007. Bara ett fåtal kommuner har valt
att kompensera denna statliga neddragning med kommunala medel. Detta har inneburit en kraftig minskning av antal studieplatser.
En undersökning från Skolverket tyder på att vuxenstuderande på
gymnasienivå har minskat med 18 procentenheter. Neddragningen
har även drabbat studerande som sökt yrkesutbildningar. Dessutom
har rekryteringsbidraget tagits bort. Dessa förändringar och neddragningar drabbar framförallt kvinnor eftersom kvinnor utgör två
tredjedelar av det totala antalet vuxenstuderande. 92
Sverige har lång erfarenhet av nyttan och nödvändigheten av en
väl fungerande vuxenutbildning. Den har varit en erkänt lönsam
investering i kvinnors möjligheter att förbättra sina liv och försörjningsmöjligheter. De nedskärningar som nu har genomförts utgör
ett allvarligt hot mot dessa möjligheter.
Vuxenutbildningen har varit en erkänt
lönsam investering i kvinnors möjligheter att förbättra sina liv och försörjningsmöjligheter.
Artikel 10
43
Det förekommer relativt ofta att elever får dispens från att delta i olika
ämnen i skolan med hänvisning till
religiösa eller kulturella skäl. Sådana
dispenser får inte förekomma enligt
skollagen. Elever har rätt till hela sin
utbildning.
Etnisk bakgrund och kön i grundskolan.
Avhandlingen Utbildning på (o)lika villkor – om kön och etnisk bakgrund i grundskolan av Sara Högdin 93 visar att en ganska stor andel
av skolflickorna i Sverige begränsas av hederstraditioner. Detta leder
till att flickornas liv och möjligheter inskränks. Bland annat förekommer det relativt ofta att elever får dispens från att delta i olika
ämnen i skolan med hänvisning till religiösa eller kulturella skäl.
Sådana dispenser får inte förekomma enligt skollagen. Elever har
rätt till hela sin utbildning.
Integrationsministern meddelade i maj 2007 att lärarna kommer att utfrågas kring dessa fenomen i en nationell enkät i samband
med den utredning om hedersvåld och dispenser för invandrarflickor som regeringen planerar. 94
Jämställdheten i skolan – den samhälleliga bakgrunden
Den politiska situationen i Sverige kommer med största sannolikhet leda till en total förändring av grundskola, gymnasial utbildning, Komvux, sfi och hela lärarutbildningen. Tidigare beslutade
förändringar avbryts eller skjuts upp. En helt ny statlig myndighetsstruktur söks för skolan, förskolan, skolbarnomsorgen och vuxenutbildningen. 95 Förändringen ska träda i kraft 1 juli 2008. Besparingar inom Komvux och flera andra förändringar har redan
genomförts. En utredning om reformering av lärarutbildningen har
tillsatts med förra universitetskanslern Sigbritt Franke som utredare 96. En satsning på fortbildning för lärare, Lärarlyftet, har aviserats för åren 2007–2009. 97
Det största oppositionspartiet socialdemokraternas företrädare
Morgan Johansson medger att en ny, trovärdig skolpolitik måste arbetas fram. I en debattartikel i dn skriver han att hans parti måste
göra upp med regeringspartierna om gymnasieskolan. 98 Detta pekar mot att det kan bli möjligt att genomföra en långsiktig, gränsöverskridande reform. En sådan behöver innehålla kraftfulla åtgärder
för att förstärka och utveckla jämställdhets- och genusperspektivet
inom hela utbildningssystemet.
Högre utbildning
Regeringen har sedan 2001 gjort en del tydliga insatser för att åstadkomma en jämnare könsfördelning bland såväl studenter som personal och ledning vid universitet och högskolor. 99 Rapporter om
hur genusperspektivet ingår i undervisningen har sedan 2005 lämnats i utbildningsinstitutionernas årsredovisningar. Det pågår också
en viss utjämning av tidigare obalanser.
Könsbundna studieval inom grundläggande högskoleutbildning
Fler kvinnor än män väljer att fortsätta att studera efter gymnasiet.
Läsåret 2005/06 fanns det 320 000 studerande i grundutbildningarna på universitet och högskolor, 59 procent av dem var kvinnor och
41 procent män. 100 Totalt examinerades 33 200 kvinnor och 17 800
män på högskolans grundutbildningsnivå 2004/2005. 101
Val av högskoleutbildningen är något mindre könssegregerad
än val av gymnasieprogram. Men fortfarande dominerar kvinnor
i vård- och lärarutbildningarna, medan män dominerar inom tek-
44
Artikel 10
niska ämnen. Några större förändringar tycks inte ha inträffat beträffande detta sedan 2001. 102 Män på lärarutbildningar har dock
ökat med tre procentenheter sedan 2000/1. 103
de fem största examensämnena på universitet och
högskola 2006
Kvinnor (%)
Män (%)
Lärarutbildningen
84
16
Sjuksköterskeutbildningen
87
13
Civilingenjörsutbildningen
32
68
Högskoleingenjörsutbildningen 29
71
Ekonomiutbildningen
45
55
Läsåret 2005/06 hade fem av de mindre programmen omkring 60
procent kvinnliga studenter enligt högskoleverket. Dessa var läkarutbildningen, arkitektutbildningen, juristutbildningen, teologie
kandidatutbildningen och den konstnärliga högskoleutbildningen.
I resten av de mindre programmen var kvinnors andel högre än 60
procent.
När det gäller teknik och naturvetenskap har en könsutjämning
börjat ske. Andelen examinerade kvinnor inom teknikområdet har
ökat de senaste tio åren från drygt 20 procent till 30 procent. Samtidigt har antalet nyregistrerade kvinnor på teknikområdet sjunkit
sedan 2000/2001, vilket kan resultera i en lägre andel examinerade
kvinnor i framtiden.104
Inom it-utbildningarna är denna trend särskilt tydlig. Där har
andelen kvinnor bland de nyintagna sjunkit drastiskt. 2006 var 13
procent av de examinerade på civilingenjörsprogrammet i datateknik
kvinnor samtidigt som endast 3 procent av de nyintagna var kvinnor. Situationen är likartad för samtliga högre tekniska utbildningar i Sverige.
2005 fick Kungliga Tekniska Högskolan (kth) i uppdrag av regeringen att ta fram en åtgärdsplan för att främja jämställdheten
inom it-sektorn. Detta uppdrag avslutades i september 2007 och
resulterade i ett 40-tal rekommendationer och åtgärdsförslag.105 Se
även avsnitt Artikel 11 – arbetsmarknad och arbetsliv – där den
könssegregerade it-sektorn behandlas vidare.
Lärarutbildningarna
Regeringen har i flera beslut betonat hur viktigt det är att det finns
en balans mellan kvinnor och män i grundskolans lärarkår. Detta
har setts som särskilt viktigt när det gäller vidareutvecklingen av lärarutbildningarna. 106 Men resultat har låtit vänta på sig.
cedaw-nätverkets förra skuggrapport från 2001 betonade bristen
av genusperspektiv och jämställdhetssatsningar i lärarutbildningarna. De planerade medel som hade avsatts för att förändra detta
ansågs som allt för knappa för att lärarhögskolorna skulle kunna
leva upp till regeringens ambitioner. Som signalerats tidigare i denna skrift spelar lärarutbildningen en avgörande roll för allt jämställ-
Drygt 60 procent av läkar-, arkitekt-,
jurist-, teologi-, och konsthögskolestudenterna är kvinnor.
Endast 3 procent av de nyintagna till
civilingenjörsprogrammet i datateknik
är kvinnor.
Artikel 10
45
Tydliga signaler från skolledningen
om att jämställdhet är ett prioriterat
område är avgörande för kunskapsområdets utveckling.
dhetsarbete. Att de blivande lärarna ägnar allt för lite av sin studietid åt genus- och jämställdhetsfrågor har påtalats från många håll.
Läroplanen och centralt fattade beslut får helt enkelt inte genomslag
i den konkreta utbildningen eller i de studerandes val av kurser.
I en ny rapport har Margareta Havung 107 granskat lärarutbildningen vid 23 lärarhögskolor. Hon konstaterar att utbildningen i genus- och jämställdhetsfrågor ofta är eftersatt. »Regeringen har lämnat över till de enskilda lärosätena att utforma utbildningen. Idag
formas den utifrån den kunskap som redan finns på lärosätet – OM
den finns!« 108 Havung har kommit till den utmanande slutsatsen
att det krävs entusiaster – de är till och med en förutsättning - för
att frågor om jämställdhet och genus ska få mer än ett slumpmässigt
utrymme i kurserna.
Kunskaperna hos lärarna på lärarhögskolorna är alltså fortfarande bristfälliga. Även om kunskaperna i sig finns, dels i läroplanerna och dels i alla de doktorsavhandlingar som har skrivits i ämnet.
Men kunskaperna måste användas! Havung poängterar också att
skolledningens inställning till genus och jämställdhetsfrågor är central för om dessa får genomslag i undervisningen. Tydliga signaler
om att jämställdhet är ett prioriterat område är avgörande för kunskapsområdets utveckling.
Pojkars stereotypa yrkesval
I den allmänna skoldebatten har det tidigare framhållits att det är
alarmerande att flickor begränsar sina yrkesvalsmöjligheter genom
konventionella studieval. Men pojkarnas konventionella studieval
är minst lika oroande.
Det borde därför vara dags att vända på perspektiven och försöka
få in pojkarna på de områden där de är så oerhört underrepresenterade som till exempel inom vård och omsorg. Flickorna tycks ju
ändå ha lättare att själva flytta på sig. En jämn könsfördelning inom
alla yrkeskategorier i vården och inom alla nivåer i skolan skulle ge
många fördelar. Dels skulle det vara bra för eleverna och vårdtagarna och dels skulle lönerna i dessa kvinnodominerade yrken förbättras liksom arbetsmiljön!
Forskarutbildning
Inom forskarutbildningen pågår en tydlig utjämning av fördelningen mellan män och kvinnor. Bland nyintagna till forskarutbildningen hade en balans mellan könen uppnåtts redan läsåret 2004/2005.
Då var 49 procent kvinnor och 51 procent män.109 Samma siffror
rapporteras för 2006. 110 Men även här finns stora variationer mellan ämnesområdena. I rapporten Forskarutbildning och forskarkarriär 111 har Högskoleverket undersökt den så kallade avlänkningen
av kvinnliga studenter under forskarkarriären, från grundexamen
till högre tjänster inom högskolan.
Redan vid övergången från grundutbildning till forskarutbildning är andelen män som går vidare större än andelen kvinnor inom
de flesta ämnesområdena. Totalt går 15 procent av männen vidare
och 12 procent av kvinnorna. Eftersom kvinnorna utgjorde 47 procent av den undersökta gruppen på totalt 33 674 personer betyder
en skillnad på 3 procent mellan kvinnor och män i benägenhet att
46
Artikel 10
fortsätta studera att det rör sig om ett stort antal individer. Val av
ämnen inom grundexamen är mer eller mindre avgörande för hur
många som sedan väljer att fortsätta inom forskarutbildningen och
även här är skillnaden mellan könen märkbar.
Det är framförallt inom naturvetenskap och humaniora som
oddsen för män att fortsätta som forskarstuderande är markant högre. Anmärkningsvärt nog fanns ingen sådan skillnad inom de tekniska utbildningarna. Men givetvis kommer även dessa forskarutbildningar att domineras av män eftersom det är så många fler män
inom de tekniska grundutbildningarna. Utredningen kan inte ge
svar på frågan om orsaken till dessa könsskillnader.
Det finns inga enkla samband som förklarar varför det ser ut som
det gör. Men många värdefulla projekt har genomförts för att hitta
orsakerna till könsskillnaderna och stödja förändring. 112 Det så kallade idas-projektet 113, vars syfte är att få fler kvinnor på höga akademiska poster, har stött ett antal lokala projekt som exempelvis
Att vara man väger tyngre – en studie om karriärstrukturer vid Luleå
tekniska universitet, Maskrosfysiker – arbetsplatsundersökning ur genusperspektiv vid Fysiksektionen i Uppsala, Karriärvägar och karriärmönster bland disputerande läkare och medicinare eller Mission (im)
possible? Kvinnor om att vara akademisk ledare i forskningstunga miljöer av Ulrika Haake. Därtill kommer intervjuundersökningar som
visar att studerande känner sig särbehandlade.114
Forskarkarriären – den läckande rörledningen
Det är tydligt att forskarkarriären ser annorlunda ut för män än
den gör för kvinnor eftersom svenska professorer till 83 procent är
män.115 Den stora frågan är vart kvinnorna tar vägen efter doktorsexamen.116
Att få en anställning som forskarassistent är ofta det första steget
i forskarkarriären. Bland doktorander som disputerade mellan 1985
och 1990 fick män sådana anställningar i något större utsträckning
än kvinnor. Det visar Högskoleverkets statistik.117 Därefter inföll
en kort period då något fler kvinnor anställdes, sannolikt på grund
av särskilda satsningar för att anställa kvinnor.
Högskoleverket konstaterar även att andelen doktorer som anställs som forskarassistenter har minskat – det har generellt blivit
svårare att få en forskarassistenttjänst. Detta innebär att meriteringsmöjligheterna inom högskolan har minskat över tid. I Högskoleverkets årsrapport 2005 framkommer att män fortfarande är
något överrepresenterade som forskarassistenter. Av totalt 1010 forskarassistenter är 60 procent män. Anställning som lektor, det vill
säga universitetslärare, är ett viktigt steg i karriären efter doktorsexamen. Även här försvinner kvinnorna – år 2005 var 34 procent av
lektorerna kvinnor och 66 procent män. 118
»Möjligheten att få en fast anställning som lektor är en distinkt
flaskhals i jämställdhetsarbetet, snarare än det som hittills oftast antagits; andelen kvinnliga doktorander. Ett exempel där detta är särskilt tydligt är den biologiska sektionen. Andelen kvinnliga doktorander har i åtskilliga år legat omkring 50 procent eller högre, men
detta har inte alls lett till någon ökning av andelen kvinnliga universitetslärare« skriver tekniska fakulteten i Uppsala.119
Det är tydligt att forskarkarriären ser
annorlunda ut för män än den gör för
kvinnor eftersom svenska professorer
till 83 procent är män.
Tekniska fakulteten i Uppsala införde
ett finansiellt stöd till de institutioner
som anställde en kvinna.
Artikel 10
47
Efter att detta faktum uppmärksammats infördes ett finansiellt
stöd till de institutioner som anställde en kvinna. Dessutom beslöt
fakulteten att alla etablerade lärare inom tre år skulle delta i en halvdagsutbildning i könsmedveten pedagogik. Det är förmodligen just
drastiska åtgärder som måste till om maktbalanser inom universitetsvärldens ska förändras.
För som en jämställdhetsansvarig vid Uppsala universitet förklarar: »Jämställdhetsarbetet har en tendens att upprepa sig, att begränsas, att upphöra att betyda. Vi måste våga bryta med läpparnas bekännelse i akademin och utforma en hållbar organisation för
jämställdhet«. 120
Bara »manliga« drag anses professorliga nog.
Männens chans att bli professor är
dubbelt så hög som kvinnornas!
48
Artikel 10
Professorerna i pyramidens topp – kvinnor avlänkas
Det verkar vara likadant idag som när cedaw-nätverket skrev sin
förra rapport i samband med Kvinnokommitténs granskning 2001.
Bara »manliga« drag anses professorliga nog. Män är fortfarande
starkt överrepresenterade i den svenska professorskåren, 83 procent
är män och 17 procent är kvinnor. 121
För att utjämna fördelningen mellan könen har regeringen sedan
1997 kontinuerligt angett rekryteringsmål avseende professorstjänster. Det eftersträvade fördelningsintervallet ligger mellan 40 och 60
procent. Men metoderna för att uppnå detta har inte varit effektiva.
Avlänkningen av kvinnor (det vill säga att kvinnorna inte befodras) är mycket tydlig. För samtliga doktorskullar från 1980 till 1991
har en större andel manliga doktorer anställts som professor inom
tolv år efter examen. Männens chans att bli professor är dubbelt så
hög som kvinnornas!
Befordringsreformen för lektorer från 1999 medförde att det blev
lättare att påverka könsbalansen i forskarkarriären i mer jämställd
riktning genom lektors- och professorstillsättningar. Men varken
denna reform eller andra liknande reformer har hittills varit tillräckliga för att kvinnor och män ska kunna göra professorskarriär i
samma utsträckning. 122
Andelen kvinnliga professorer varierar något mellan ämnesområdena. Könsskillnaderna är minst inom samhällsvetenskap och
medicin och störst inom humaniora och naturvetenskap. Humaniora och naturvetenskap är två ämnesområden där kvinnor tydligt
avlänkas i alla led från grundutbildning till professorsnivå.
Den skeva fördelningen av professorstjänster är ett allvarligt kvalitetsproblem inom högre utbildning och forskning som regeringen
behöver komma till rätta med. Orsakerna till skevheterna är förmodligen många och det finns ingen allmänt accepterad förklaring.
Men frågan har analyserats ingående från olika synvinklar.123
Ansvariga myndigheter och särskilt Vetenskapsrådet har – efter
misskrediterande avslöjanden124 – lagt sig vinn om att sjösätta ett
objektivt meritvärderingssystem för att undanröja misstankar om
att det är detta som är barriären för kvinnor. Om skillnader uppstår
i beviljningsgraden av forskningsresurser mellan kvinnor och män
skall detta motiveras skriftligt. 125 Men samma öppenhet finns inte i
hela forskningssystemet. Vid värdering av mycket stora projekt (exempelvis centers of excellence och strategiska forskningssatsningar)
används också »reasoning« det vill säga »resonemang« som utvärde-
ringsmetod vilket visat sig medföra högre risk för kvinnor att exkluderas av orsaker som inte är relaterade till kompetens eller kvalitén
på föreslagna projekt. 126
Ett antal stora anslagsfördelningar har uppmärksammats i dagspressen. Elva kvinnliga forskare konstaterar att tre av de forskningsmiljöer som fått anslag kommer att ledas av kvinnor. De övriga
25 för kunskapsutvecklingen in i framtiden under överinseende av
män. Sammanfattningsvis kommer nästan nio av tio strategiska
skattekronor att gå till manliga forskare, en linje som nu är cementerad ett decennium framöver. 127
Könsdiskriminering vid tillsättning av tjänster är förbjuden enligt jämställdhetslagen. Ändå är det inte självklart att den formaliserade rekryteringsprocess som tillämpas vid professorstillsättningar
och i beviljandet av forskningsanslag alltid leder till könsneutrala
beslut. Vissa kriterier kan vara möjliga att anpassa och manipulera.
Det finns risk för att sakkunnigprocessen, den process som till exempel leder fram till en professors utnämning, innehåller »homosocialitet« på samma sätt som rekryteringen av företagsledare innehåller sådana element. 128
Ur individens, lärosätenas och samhällets synvinkel är det av stor
betydelse vilka forskarna och professorerna är. Den bristande könsbalansen är ett klart kvalitetsproblem för dagens högre utbildning
och forskning. Det är regeringens ansvar att rekryteringsprocessen
och beviljandet av forskningsanslagen detaljgranskas och att nya,
effektiva och könsneutrala bedömningsmetoder tas fram.
Ur individens, lärosätenas och samhällets synvinkel är det av stor betydelse vilka forskarna och professorerna är.
frågor att söka svar på
• Hur bedrivs jämställdhetsarbetet vid förskolor, skolor och gymnasier i din kommun?
• Vilken utbildning i genus- och jämställdhetsfrågor har lärarna?
Hur stöder skolledningen detta arbete?
• Har vuxenutbildningen skurits ned i din kommun? Vilka grupper
har drabbats av eventuella nedskärningar och vad gör kommunen
åt detta?
• Beviljar skolorna i din kommun elever dispenser från vissa ämnen på grund av kulturella skäl?
• Vad kan man göra för att bredda pojkars stereotypa utbildningsval?
• Hur stor andel professorer är kvinnor i högskolan närmast dig?
• Bör de institutioner som anställer kvinnor på universitet och
högskolor få extra ekonomiska resurser?
Artikel 10
49
artikel 11
Arbetsmarknad
och arbetsliv
under artikel 11 förbinder sig konventionsstaterna att vidta alla lämpliga
åtgärder för att avskaffa diskriminering
av kvinnor på arbetsmarknaden.
Nuvarande löneskillnaden har varit
nästan oförändrade i tjugo års tid.
Det är rimligt att kräva att staten och
den offentliga sektorn går före och avskaffar könsdiskriminerande löner
och på så sätt blir en förebild och föregångare för hela arbetsmarknaden.
50
Artikel 11
Lika lön
När fn:s Kvinnokommitté granskade hur Sverige levde upp till
Kvinnokonventionen 2001 oroades Kommittén av löneskillnaderna
mellan kvinnor och män i Sverige och uppmanade regeringen att
vidta ett antal åtgärder för att bekämpa denna diskriminering.129
Flera av dessa åtgärder har genomförts, men ändå är resultatet
mycket begränsat. Nuvarande löneskillnaden har varit nästan oförändrade i tjugo års tid.
Svenska kvinnors marknadsinkomster utgör 66 procent av mäns
marknadsinkomster. Efter skatter och transfereringar utgör kvinnors disponibla inkomster 77 procent av mäns disponibla inkomster.130 I snitt är kvinnors löner 83 procent av mäns löner (när heltidslöner jämförs). Efter en standardvägning är kvinnors löner i
snitt 92 procent av mäns löner. En sådan tar hänsyn till ålder, utbildning, sektor, arbetstid (omräknat till heltid för dem som arbetar
deltid) och yrkesgrupp.131 Den faktor som förklarar mest av löneskillnaden är yrkestillhörighet. Hälften av alla svenska kvinnorna
arbetar i stora yrken inom offentlig sektor där lönerna är låga.
Forskning visar att kvinnor har för låga befattningar i förhållande till sin utbildningsnivå, det vill säga att kvinnor ofta är överutbildade. Detta påverkar kvinnors löner negativt.132
Den könssegregerade arbetsmarknaden
Den könssegregerade arbetsmarknaden är av flera skäl ett jämställdhetsproblem. Ett antal så kallade brytprojekt har genomförts med
finansiering från bland annat eu för att minska könssegregeringen
på arbetsmarknaden. Men utfallet har varit magert i förhållande till
insatserna.
Den statliga och resten av den offentliga sektorn är en stor arbetsgivare med en starkt könssegregerad yrkesuppdelning, där finns
många lågavlönade kvinnor och löneskillnaderna mellan kvinnor
och män är stora. Inom staten och landstingen har förhållandet
mellan kvinnor och mäns löner inte förändrats på tio år. Det är rimligt att kräva att staten och den offentliga sektorn går före och avskaffar könsdiskriminerande löner och på så sätt blir en förebild och
föregångare för hela arbetsmarknaden.
I vissa fall finns motståndet mot jämställdhet och jämställda löner även inom staten. Den svenska jämställdhetslagen föreskriver
att arbetsgivare genomför regelbundna lönekartläggningar och betalar lika lön för lika och likvärdigt arbete. I flera artiklar av opini-
onsbildande karaktär och interna skrivelser har myndighetschefer
inom den statliga byråkratin pläderat för en friare lönesättning utan
»pekpinnar« från lagstiftarna. Dessa inlägg har fått fortgå under flera års tid.
Statistik
Statistik är ett viktigt instrument för att mäta insatser och resultat.
Den har en viktig roll i opinionsbildning och när beslut ska fattas.
Det är därför viktigt att den statistik som används är tydlig och lättförståelig och inte blir till ett tvistefrö i sig.
Dagens lönestatistik innehåller fortfarande brister. Ett exempel
på detta är att de kvinnodominerade yrkesgrupperna inte delas upp
med samma precision och i lika många nivåer som mansdominerade yrkesgrupper. Dessutom särskiljs inte alltid arbetsledning och
specialistfunktioner från gruppen. Detta leder till att statistiken
ifrågasätts och många jämförelser blir meningslösa.
Bara i relationer där mannen var arbetslös och kvinnan arbetade heltid
delade de det obetalda arbetet lika.
Mindre än 20 procent av föräldraledigheten tas ut av papporna.
Föräldraskap och obetalt arbete
Under Artikel 11 i Kvinnokonventionen står det att konventionsstaterna ska göra det möjligt för föräldrar att förena föräldraskap och
förvärvsarbete. Även i Artikel 5 framhålls vikten av att stödja familjebildningen och att män och kvinnor har ett gemensamt ansvar för
sina barns uppfostran och utveckling. Hitintills har män inte tagit
tillräckligt stort ansvar för jämställdhet och jämställdhetsarbete.133
En undersökning som gjordes för tio år sedan visade att det bara
var i relationer där mannen var arbetslös och kvinnan arbetar heltid
som de delade det obetalda hushållsarbetet lika.134
Enligt Statistiska Centralbyråns senaste tidsanvändningsundersökning 135 arbetar kvinnor och män lika mycket per dag, cirka åtta
timmar. Kvinnor arbetar lika mycket betalt som obetalt, medan
män arbetar dubbelt så mycket betalt som obetalt. Kvinnor har inte
förändrat den tid de förvärvsarbetar mellan år 1991 och 2001. Män
har däremot minskat sin tid i förvärvsarbete med tre timmar per
vecka. Kvinnor har minskat sin tid i obetalt arbete något, men män
har varken ökat eller minskat sin tid i obetalt arbete under denna
period. Under en vecka utför kvinnor drygt 28 timmar och män
knappt 20 timmar obetalt arbete. Tiden för obetalt arbete varierar
inte bara mellan könen utan också mellan olika faser i livet.
Föräldraledighetens effekter
Den svenska föräldraförsäkringen är en av de mest utvecklade i världen. Ambitionen har varit att möjliggöra och stödja båda föräldrars
rätt till förvärvsarbete och aktivt föräldraskap. Tyvärr har föräldraförsäkringen visat sig vara en fälla för kvinnor. Mindre än 20 procent av föräldraledigheten tas ut av papporna. Uttag av föräldraledighet när barn är sjuka fördelas mer jämställt. Kvinnor tar 64
procent och män 36 procent av denna ledighet.136 Forskning visar
att föräldraförsäkringens utformning är en av orsakerna till lönediskrimineringen av kvinnor.137 Kvinnor och män sorteras på arbetsmarknaden på basis av förväntad frånvaro. Kvinnor utgör »högriskgruppen« och bestraffas lönemässigt från början, vare sig de planerar
barn eller inte. När de får barn och är föräldralediga bestraffas de
Artikel 11
51
Mycket tyder på att mäns låga uttag
av föräldraledighet snarare reflekterar
arbetsgivarnas preferenser än männens egna önskemål.
IT-sektorn leds och domineras av män.
Dessutom finns betydande löneskillnader mellan kvinnor och män inom
sektorn.
lite till. Män tillhör lågriskgruppen och får högre lön. De bestraffas
först lönemässigt när de tar en längre tids föräldraledighet, men då
bestraffas de hårdare än kvinnor. Mycket tyder på att mäns låga uttag av föräldraledighet snarare reflekterar arbetsgivarnas preferenser
än männens egna önskemål.
En individualiserad föräldraförsäkring det vill säga att föräldrarna
tilldelas halva tiden var skulle sprida frånvaroriskerna jämnare mellan kvinnor och män och stärka kvinnors position på arbetsmarknaden. En sådan reform skulle även stärka pappa-barn relationen.
De senaste åren har en rad förslag presenterats som syftar till att
stimulera män att ta ut mer av föräldraledigheten. Förutom kvotering, att fler månader reserveras för både pappan och mamman och
individualisering av föräldraledigheten, har en jämställdhetsbonus
förts fram som förslag för att belöna ett jämställt uttag av föräldraledigheten. Den nya regeringen föreslår nu två åtgärder: dels en jämställdhetsbonus, dels ett vårdnadsbidrag till den förälder som väljer
att stanna hemma med barnen. Ett viktigt mål är att öka valfriheten för föräldrarna. Erfarenheter visar tydligt att mer behöver göras
för att föräldrar ska dela ledigheten lika och för att män ska ta ett
större ansvar för det obetalda arbetet med hem, barn och äldre släktingar. Sådana åtgärder måste rikta sig både till enskilda föräldrar,
arbetsgivare och fackliga företrädare.
IT-sektorn en framtidsbransch endast för män?
Av regeringens proposition Från IT-politik för samhället till politik
för IT-samhället 2004/05 framgår att denna sektor i mycket hög
grad leds och domineras av män. Det finns dessutom betydande
löneskillnader mellan kvinnor och män inom it-relaterade yrken,
både i privat och offentlig sektor. Också när det gäller utbildningar på it-området råder en sned könsfördelning.138 Andelen kvinnor bland nybörjarna inom it-utbildningar har sjunkit drastiskt. Av
studenter som examinerades på civilingenjörsprogrammet i datateknik år 2006 var 13 procent kvinnor – men samma år var endast
3 procent av nybörjarna kvinnor. Läget är likartat på samtliga högre
tekniska utbildningar i Sverige. 2005 fick kth (Kungliga Tekniska
Högskolan) regeringsuppdraget att ta fram en åtgärdsplan för att
främja jämställdheten inom it-branschen. Detta uppdrag avslutades
i september 2007 och utmynnade i ett 40-tal rekommendationer och
förslag till åtgärder.139
Redan i cedaw-nätverkets rapport från 2001 påtalades att alarmerande få kvinnor genomgick högre akademisk it-utbildning. nätverket föreslog då att man borde genomföra kvotering till it-utbildningarna, en metod som prövats i Norge med gott resultat.
År 2001 föreslog fn:s Kvinnokommitté att regeringen skulle tillämpa tillfälliga, särskilda åtgärder enligt Artikel 4.1 för att öka
kvinnors andel i den privata sektorn.140 Inom it-området borde
sådana tillfälliga särskilda åtgärder prövas; genom till exempelkvotering eller positiv särbehandling.
Företagande och tillväxt
Regeringen vill öka sysselsättning, nyföretagande och tillväxt i hela
landet. Idag drivs ca 25 procent av företagen i Sverige av kvinnor.
52
Artikel 11
Kvinnors företag är mindre och de är oftare ensamföretagare jämfört med män. Regeringens mål är att 40 procent av alla nystartade
företag ska startas av kvinnor.
Under 2007 har resurscentrum för kvinnor runt om i landet
trängt in i den av den nya regeringens antagna strategi »En nationell
strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013«. Denna strategi styr de regionala och länsvisa
strukturfondsprogrammen, esf-programmen 141 och landsbygdsprogrammen. Sammantaget ska dessa program stimulera arbetsmarknaden och näringslivet och skapa tillväxt. Resurscentrum för kvinnor
arbetar för att det i Sverige ska bli en jämställd arbetsmarknad och
ett jämställt näringsliv. Inom de ovan uppräknade utvecklingsprogrammen finns ekonomiska resurser för att i projektform arbeta för
ett jämställt näringsliv och en jämställd arbetsmarknad. Aktiviteter
i denna riktning har förekommit i samtliga län i Sverige.
Resurserna går till män
Enligt nrc, (Svenska Riksförbundet Nationellt Resurs Centrum för
kvinnor) fördelas 90 procent av de medel som 2007 avsattes inom regionalpolitiken till män och 10 procent till kvinnor. Mycket arbete
och omfattande attitydförändringar krävs för att uppnå jämn resursfördelning, det vill säga hälften till kvinnor och hälften till män.
Vinova är en statlig myndighet som arbetar för att höja tillväxten
i hela landet. Detta görs bland annat genom Vinnväxt som stöder
samverkan mellan forskning och småföretag. 90 procent av programmets medel har kommit män till del, framförallt på grund av
kravet om att mottagaren ska vara ett aktiebolag. Dessutom finns
ett antal andra organisationer som ska stödja utveckling och tillväxt
(exempelvis Ideon, Sideum). Dessa är ofta knutna till universitet och
högskolor och fördelar offentliga medel. Organisationernas anställda
är till största delen män och de tjänar bra. En månadslön på 60.000
kronor är inte ovanligt för en vd. De projekt som får ekonomisk stimulans genom dessa organisationer, är mycket mansdominerande.
Som jämförelse kan nämnas att under 2007 fick lokala resurscentrum
för kvinnor 85 000 kronor och regionala resurscentrum för kvinnor 115 000 kronor i basfinansiering. Detta räcker inte ens till löner.
Kvinnors företag är mindre och de är
oftare ensamföretagare jämfört med
män.
90 procent av de medel som 2007 avsattes inom regionalpolitiken gick till
män och 10 procent gick till kvinnor.
Programmen är konstruerade utifrån mäns intressen och värderingar
Efter en utvärdering av hur kvinnor upplevt de satsningar som gjorts
inom Nationellt Resurs Centrum för kvinnor konstateras att programmen och stöden är utformade i enlighet med mäns intressen och
värderingar. Kvinnorna känner inte igen sig i skrivningarna och upplever att programmen inte berör dem och deras behov och intressen.
Programmens prioriteringar gynnar branscher som framförallt män
verkar inom och där män driver på utvecklingen. Det kan gälla
till exempel gruvnäring, vattenkraft, träindustri, fordonsindustri,
rymdindustri samt läkemedelsindustri. Beskrivningen av hur tillväxt skapas utgår framförallt från teknisk utveckling och man prioriterar tekniska innovationer och utvecklingen av nya apparater, vilket framförallt gynnar män.
Samtidigt är kvinnorna medvetna om att för att bli beviljade
medel till sina utvecklingsprojekt måste de använda sig av dessa
Artikel 11
53
Kvinnorna framhåller att kvinnors
önskemål och idéer för utveckling av
arbetsmarknaden och näringslivet ska
stimuleras och respekteras i lika stor
utsträckning som mäns önskemål och
idéer.
Även friskvård, djurvård, heminredning, mode, turism och besöksnäringen ska ses som tillväxtbranscher.
»till mäns fördel snedvridna« program. Kvinnorna framhåller att
kvinnors önskemål och idéer för utveckling av arbetsmarknaden
och näringslivet ska stimuleras och respekteras i lika stor utsträckning som mäns önskemål och idéer. Landets cirka 150 lokala och
regionala resurscentrum för kvinnor ska ses som ett innovationssystem där varje lokalt resurscentrum ska ges möjlighet att arbeta projektorienterat för en jämställd arbetsmarknad och för ett
jämställt näringsliv genom en tryggad basfinansiering på 750 000
kronor per år. Denna basfinansiering ska sedan kunna ökas på
genom att utgöra medfinansiering i olika eu-finansierade projekt.
Även friskvård, djurvård, heminredning, mode, turism och besöksnäringen ska ses som tillväxtbranscher.
Löjligt låga skadestånd
I Sverige döms få företag för könsdiskriminering och sexuella trakasserier i Arbetsdomstolen. I de fall företagen fälls är skadestånden
mycket låga, framförallt i jämförelse med usa och England. Svenska
arbetsgivare kan därför göra den affärsmässiga bedömningen att de
har råd att fortsätta diskriminera människor. Om det kostar 50 000
kronor i skadestånd att säga upp en gravid kvinna kan det bli billigare än att först omplacera henne och sedan hitta och skola in en
vikarie. Orsaken till att Sverige har så låga skadestånd är att här bedöms könsdiskriminering som en arbetsrättslig fråga bland många
andra. I Storbritannien och usa betonar man kränkningen av individens mänskliga rättigheter.142
Mäns sjukdomar godkänds som arbetsskador dubbelt så ofta jämfört med
kvinnor.
Det finns inte tillräckligt mycket
forskning om hur upprepad lättare
belastning påverkar kroppen vilket är
en av anledningarna till att kvinnor
inte får sina smärtor godkända som
arbetsskador.
54
Artikel 11
Arbetsskador
Försäkringskassans senaste arbetsskadestatistik visar att män lättare
får ersättning för sina arbetsskador än kvinnor.143 Mäns sjukdomar
godkänns som arbetsskador dubbelt så ofta jämfört med kvinnor. 26
procent av de anmälda fallen från män som kommer upp till prövning får bifall jämfört med 13 procent av kvinnornas. 72 procent av
de kvinnor som ansökte nekades ersättning eftersom de inte ansågs
ha en arbetsskada jämfört med 59 procent av männen. Kvinnors besvär bedöms mer sällan som arbetsskador vilket får betydande negativa konsekvenser för arbetsskadade kvinnors ekonomi.
Kvinnor och män har olika typ av skador och kvinnors skador
kännetecknas oftare av diffusa symptom och smärtor. Detta beror
på att kvinnor oftare har enformiga och upprepande arbetsuppgifter som orsakar denna form av smärtor. Alla arbetsskador som inte
orsakas av olyckor kallas för arbetssjukdomar varav de flesta beror
på belastningsskador. Den internationella forskningen om belastningsskador handlar mest om tunga lyft som är vanliga inom manligt dominerade yrken. Det finns inte tillräckligt mycket forskning
om hur upprepad lättare belastning påverkar kroppen vilket är en av
anledningarna till att kvinnor inte får sina smärtor godkända som
arbetsskador. Även kvinnor som utsätts för tyngre belastning, som
vårdpersonal, har svårt att få sin värk erkänd som arbetsskada. De
svåraste skadorna kommer efter flera år med tunga lyft och förflyttningar av patienter. Vårdarbete är ett av de allra tyngsta arbetena,
men det finns dåligt med dokumentation av arbetsskadorna inom
detta område. Även forskningen är eftersatt, vilket ligger kvinnor
i fatet. Försäkringskassan saknar kunskap om arbetsmiljön inom
vården och anser nästan alltid att skadan saknar samband med arbetet. I stället betraktas den som en naturlig åldersrelaterad förändring. Dessutom tar man kvinnors smärtor på mindre allvar än mäns
smärta.
1999 anmälde tco svenska staten till eu-kommissionen med argumentet att lagen om arbetsskadeförsäkring strider mot eu:s jämställdhetsdirektiv. Försäkringen ansågs inte vara könsneutral och
missgynnade kvinnorna. tco drog senare tillbaka sin anmälan efter
att riksdagen 2002 gjorde bevisregeln i arbetsskadeförsäkringen mer
generös. På så sätt skulle kvinnor få en rimlig chans till arbetsskadelivränta. Men könsproblematiken i arbetsskadeförsäkringen kvarstår och utvecklingen i önskad riktning går alldeles för sakta.
Riksrevisionen har under 2007 granskat Försäkringskassans arbetsskadeförsäkring och kritiserat denna utifrån bland annat jämställdhetsperspektivet.144
Arbetsmiljölagen
Enligt arbetsmiljörättsjuristen Maria Steinberg vid Örebro universitet är arbetsmiljölagen och arbetsmiljöverkets författningssamling
sexistiska och föråldrade. Arbetsmiljölagen fyller 30 år i år och har
bara genomgått smärre förändringar. Lagen och regelverket måste anpassas efter dagens arbetsliv och till det faktum att hälften av
arbetstagarna är kvinnor. Som exempel kan nämnas att lagens tillämpningsområde inte gäller personliga assistenter, en kår som domineras av kvinnor.
När arbetsmiljön beskrivs i kapitel 2 i Arbetsmiljölagen handlar
det nästan uteslutande om fysisk arbetsmiljö. Kvinnor har dock ofta
människor och relationer som sin arbetsmiljö. Lagens utformning
och manliga inriktning har påverkat tillsynsmyndighetens organisation liksom dess bedömningar. Steinberg anser att verkets tjänstemän ägnar mer arbetstid åt att förebygga skador hos män än hos
kvinnor. Regeringen bör införa en helt ny – nutidsanpassad – ickediskriminerande arbetsmiljölag.
Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöverkets författningssamling är sexistiska
och föråldrade.
Kvinnor med funktionsnedsättning
I regeringens rapport framhålls att en femtedel av befolkningen har
någon form av funktionsnedsättning. 145 Kvinnor med funktionsnedsättning erhåller färre och mindre kostsamma stödåtgärder jämfört med män med funktionsnedsättning – både stöd i relation till
arbetslivet och i relation till studier. 146
Kvinnor med funktionsnedsättning arbetar även ofrivilligt deltid
i mycket högre utsträckning än män som befinner sig i samma situation. Vad gäller arbetsmarknadspolitiska åtgärder framgår det inte
av regeringens rapport hur jämställdhetsperspektivet ska integreras i
åtgärder som berör kvinnor med funktionsnedsättning.
Kommitténs kritik från förra gången – ingenting har hänt
Den kritik som Sverige fick efter Kvinnokommitténs granskning av
Sverige 2001 kvarstår i stort sett oförändrad inom området arbetsmarknad.147 Vilket är mycket allvarligt – det visar att regeringen
inte tagit kritiken på fullt allvar.
Artikel 11
55
Förändringar av de i rapporten beskrivna planerna
Den förra, socialdemokratiska regeringen, som stod bakom skrivningarna i den svenska regeringens sjätte och sjunde periodiska
rapport, ersattes av den borgerliga alliansregeringen vid valet hösten 2006. Sedan dess har en del förändringar beträffande planerna för jämställdhetsarbetet i Sverige skett. I s-regeringens rapport
beskrivs den handlingsplan för jämställda löner som regeringen
överlämnat till riksdagen 2006. 148 Denna har efter regeringsskiftet
dragits tillbaka.
I s-regeringens rapport beskrivs även den utredning som regeringen tillsatte och som undersökte möjligheterna att stärka rätten
till heltidsarbete. 149 Att arbetsgivare endast erbjuder deltidsarbete
är ett ihållande problem inom kvinnodominerade områden som leder till ofrivillig deltidsarbetslöshet för många kvinnor som önskar
arbeta heltid. Avsikten var att lägga ett lagförslag om stärkt rätt till
heltidsarbete. Efter regeringsskiftet har planerna om ett sådant lagförslag skrotats.
I s-regeringens rapport framgår också att regeringen har till avsikt
att inrätta en jämställdhetsmyndighet. 150 Denna myndighet ska ha
till uppgift att bidra till utvecklandet av en effektiv jämställdhetspolitisk. Efter regeringsskiftet har dessa planer lagts på is.
Den nya regeringen har beslutat att slå ihop Jämo (Jämställdhetsombudsmannen med övriga diskrimineringsombudsmän till en
gemensam myndighet. Det föreligger en risk att jämställdhetsfrågorna drunknar i mängden och jämställdhetsarbetet tappar sting
och fokus.
frågor att söka svar på
• Finns det oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män på
din arbetsplats?
• Uppmuntras pappor att ta föräldraledigt på din arbetsplats?
Regeringen har tagit fram ett förslag till ny diskrimineringslag. Enligt
denna ska bara företag med minst 25 anställda vara skyldiga att upprätta jämställdhetsplaner. Idag går gränsen vid tio anställda. Planerna
ska inte heller behöva tas fram varje år. Regeringen anser att det räcker med var tredje. Planerna innehåller bland annat lönekartläggningar
och en handlingsplan för jämställda löner. Men de ska också motverka
trakasserier och underlätta för de anställda att få arbetsliv och föräldraskap att gå ihop. Bland LO-förbundet IF Metalls mansdominerade
arbetsplatser innebär detta en halvering av antal företag som behöver
upprätta jämställdhetsplaner. Enligt JämO, Anne-Marie Bergström,
fungerar planer som görs på rätt sätt bra. Regeringens förslag riskerar
att försvaga jämställdhetsarbetet enligt Bergström.
• Hur påverkas din arbetsplats av regeringens förslag? Vad anser
du om förändringen?
• Hur stöds kvinnors företagande i din kommun?
56
Artikel 11
artikel 12
Hälsa och sjukvård
Kvinnor i Sverige har sämre hälsa än män men lever i genomsnitt
längre. Här håller dock förändringar på att ske. Livslängden fortsätter att öka generellt i befolkningen. Medellivslängden är idag 82,8
år för kvinnor och 78,4 år för män, men ökningstakten är snabbare
för män än för kvinnor.
Kvinnor har högre ohälso- och sjukskrivningstal jämfört med
män. Regeringen och socialstyrelsen satsar på att frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning skall halveras fram till 2008. För
att uppnå detta har ersättningen i sjukförsäkringen sänkts. Detta
drabbar kvinnor hårdare än män.
Orsaken till varför kvinnor är mer sjukskrivna och har högre
ohälsotal jämfört med män förmodas vara flera. Det handlar om
dubbelarbete, att kvinnor förvärvsarbetar i högre utsträckning än
kvinnor i andra länder, samtidigt som de även arbetar mer obetalt
med hem och barn jämfört med män i Sverige.
Kvinnor utför även en större del obetald omsorg och vård av äldre
och sjuka anhöriga jämfört med män. Många kvinnor återfinns i
branscher med låga löner, stress, dåliga arbetsvillkor, lite inflytande
och låg kontroll. Detta är en konsekvens av de neddragningar inom
den offentliga sektorn som ägde rum i början av 90-talet, men är
också ett resultat av den starkt könsuppdelade arbetsmarknaden.
Forskning visar att kvinnor som både gör karriär och har ansvar
för hem och barn har sämre hälsoutveckling än de kvinnor som delar ansvaret för det obetalda arbetet med sin partner.151 Dessutom
påverkas kvinnor, som påpekats tidigare, negativt av utseendefixeringen och sexismen i samhället och av våld från män.
enligt artikel 12 har regeringen förbundit sig att vidta alla lämpliga åtgärder
för att avskaffa diskriminering av kvinnor
inom hälso- och sjukvårdssektorn.
Forskning visar att kvinnor som både
gör karriär och har ansvar för hem
och barn har sämre hälsoutveckling
än de kvinnor som delar ansvaret för
det obetalda arbetet med sin partner.
jämställd vård
Jämställd vård kan vara olika vård, men den ska grundas på kunskap
om kvinnors och mäns olika sjukdomsbild och olika behov. Kvinnor
och män bemöts olika i vården och får även olika behandling. En
orsak till detta är att medicinsk forskning och utveckling ofta utgått
från män och deras fysiska och sociala förutsättningar. Kvinnor och
män behöver inte alltid ha samma vård för att få likvärdig vård. 152
Att anlägga ett genusperspektiv på det medicinska området kan
innebära att ställa nya frågor om hur kvinnor och mäns olika villkor
i samhället påverkar deras hälsa. Den medicinska genusforskningen
måste koncentrera sig på både det biologiska och det sociala könet.153
Den medicinska genusforskningen
måste koncentrera sig på både det biologiska och det sociala könet.
Artikel 12
57
De senaste åren har medicinskt omotiverade skillnader mellan
kvinnor och män påvisats när det gäller tillgång till utredning och
behandling vid ett flertal olika sjukdomar. 154 Kvinnor drabbas oftare av kvalitetsbrister och problem i vården och har sämre tillgång
än män till vård inom en rad olika områden. Därmed inte sagt att
det handlar om medveten eller avsiktlig diskriminering. Det rör sig
snarare om omedvetna värderingar av kvinnor och män och deras
sjuklighet.
Analyser har visat att ambulansen tar
längre tid på sig för att komma om
larmet gäller en kvinna med hjärtbesvär jämfört med en man i samma situation.
Hjärt- kärlsjukdomar
Forskning på hjärt- och kärlsjukdomar har traditionellt utförts på
manliga patienter och mannen har blivit norm inom hjärt- och kärlsjukvården. Kvinnor med denna typ av sjukdomar uppvisar andra
typer av symtom och förlopp. De har setts som avvikande och svåra att diagnostisera. De sämre kunskaperna om kvinnor med hjärtoch kärlsjukdom har lett till att kvinnor riskerat att få sämre vård
och har i vissa fall lett till att kvinnor avlidit. Analyser har visat att
ambulansen tar längre tid på sig för att komma om larmet gäller en
kvinna med hjärtbesvär jämfört med en man i samma situation.155
Grå starr
Operation av grå starr, så kallad kataraktoperation är det vanligaste kirurgiska ingreppet i Sverige. Analyser tyder på att kvinnor har
sämre tillgång till kataraktoperationer än män. Kvinnor opereras
senare i sjukdomsförloppet, får vänta längre på operation och är äldre när de opereras jämfört med män. 156
58
Artikel 12
Hudsjukvård
Kvinnor och män har olika tillgång till behandling av hudsjukdomar vilka är lika vanliga och allvarliga hos båda könen. Forskare
har hittat skillnader både vid ordinerad och vid utförd behandling.
Män fick i större utsträckning behandling på mottagning med insmörjning och ljusbehandling. Kvinnor fick oftare recept utskrivna på preparat som de fick köpa ut på Apoteket och behandla sig
själva i hemmet med. Detta innebär en ökad risk att kvinnors behandling blir mer kostsam för dem själva jämfört med männen.
Högkostnadsskyddet är nämligen lägre för sjukvård jämfört med
högkostnadsskyddet för mediciner 157.
Män fick i större utsträckning behandling på mottagning med insmörjning
och ljusbehandling. Kvinnor fick oftare recept utskrivna på preparat som de
fick köpa ut på Apoteket och behandla
sig själva i hemmet med.
Stroke
Dödligheten i stroke hos kvinnor och män är mycket lika. Tillgång
till specialiserad strokevård är av avgörande betydelse när det gäller
risken att dö Analyser visar att färre kvinnor får vård på de förhållandevis dyra och »livräddande« stroke-enheterna jämfört med män.158
Läkemedel
Kostnaderna för läkemedel är totalt sett högre för kvinnor än för
män men kostnaden per recept är högre för män. Män får oftare
nyare och därmed dyrare läkemedel jämfört med kvinnor. Det har
även visat sig att inte bara nya dyrare läkemedel utan även medicinska teknologier först sprids till medelålders män.159
Kvinnor rapporterar oftare biverkningar och drabbas oftare av läkemedelsrelaterad sjuklighet än män. I vissa studier har man funnit
skillnader mellan kvinnor och män när det gäller läkemedelseffekter – vilka kan få mycket allvarliga konsekvenser.
Kvinnor rapporterar oftare biverkningar och drabbas oftare av läkemedelsrelaterad sjuklighet än män.
Fler områden
Analyser har även visat att kvinnor får vänta längre på vård vid besök hos allmänläkare vid vårdcentral och att de har mindre tillgång
till operation av knäledsartros, höftledsartros och spinal stenos.160
Kvinnliga patienter lider oftare av ospecificerade symtom och tillstånd som tas om hand i primärvården och där kvalitetsuppföljning
och forskning saknas. Dessutom finns könsskillnader när det gäller
livskvalitet för patienter med olika diagnoser. Även klassbakgrund,
etnicitet och funktionsnedsättning spelar in när det gäller upplevelse av ohälsa och bemötande inom hälso- och sjukvården.
äldre kvinnor
Vid vissa ingrepp kan det vara motiverat att ha olika behandlingspolicy för yngre och äldre patienter, medan andra ingrepp är relativt
riskfria oavsett ålder. Ändå finns det indikationer på att äldre har
sämre tillgång till även riskfria ingrepp. Denna åldersdiskriminering
drabbar kvinnor i högre utsträckning än män eftersom kvinnor lever
längre än män och drabbas av sjukdomar och hälsoproblem i relativt
hög ålder. Då kvinnor utgör en så stor andel av de äldre innebär diskriminering av äldre även en indirekt könsdiskriminering.
Då det har visat sig att det finns en benägenhet att nya och dyrare
medicinska teknologier sprids först till medelålders män verkar det
Då kvinnor utgör en så stor andel av
de äldre innebär diskriminering av
äldre även en indirekt könsdiskriminering.
Artikel 12
59
vara motiverat att fråga sig om inte den omvända ordningen gäller
vid kapacitetsproblem och nedskärningar. Att äldre och kvinnor får
nöja sig med sämre tillgång till vård och behandling även om de bevisligen skulle ha nytta av den.
Rättviseproblematiken när det gäller tillgång till avancerad vård
och behandling förstärks av det faktum att äldre kvinnor i genomsnitt har en svagare socioekonomisk ställning jämfört med äldre
män. Den äldre kvinnan lever oftare ensam – utan stöd från make
eller sambo – och har en sämre pension än män i motsvarande ålder.
Detta innebär att de äldre kvinnornas möjligheter att kompensera
bristande tillgång till offentlig vård och stöd med köp av privata
tjänster är mer begränsade än männens. De äldre kvinnorna är således mer utlämnade till den offentliga vårdens och omsorgens utbud
och utveckling.161
förebyggande sjukvård
Regeringen hänvisar i sin rapport till skrivelsen Folkhälsopolitik för
jämlikhet i hälsa och hållbar tillväxt 162 i vilken man betonar att förebyggande insatser inom hälso- och sjukvård ska ges hög prioritet. Det
handlar om att minska risken för sjukdom och att förebygga ohälsa.
Kondylom är en allt vanligare könssjukdom hos kvinnor och
flickor. I dag finns det ett effektivt vaccin mot kondylom, det så
kallade. hpv-vaccinet, som används i en del landsting. Vaccinet är
också effektivt mot livmoderhalscancer. För att skydda flickors och
kvinnors framtida hälsa borde detta vaccin inlemmas i det allmänna vaccinationsprogrammet.
En annan viktig orsak till ohälsa hos framförallt medelålders
och äldre kvinnor, är benbrott och skador till följd av benskörhet,
så kallad osteoporos. Sverige är det land som ligger högst i statistiken över frakturer. Varje år inträffar cirka 70 000 frakturer som har
samband med osteoporos och de totala samhällsekonomiska kostnaderna för dessa uppgår till cirka 8 miljarder kronor. I Storbritannien har en nationell handlingsplan för att hantera problematiken
med osteoporos antagits. Även vi i Sverige är i behov av en nationell
handlingsplan, i vilken man exempelvis erbjuder kvinnor i en viss
åldersgrupp så kallad bentäthetsmätning.
psykisk ohälsa
Kvinnors och flickors psykiska hälsa har
försämrats kraftigt de senaste åren.
Det säljs nästan dubbelt så mycket
antidepressiva mediciner till kvinor
jämfört med män.
60
Artikel 12
Kvinnors och flickors psykiska hälsa har försämrats kraftigt de senaste åren. Andelen i befolkningen som uppger att de känner ängslan, oro eller ångest har ökat sedan början på 1990-talet efter en nedgång under 1980-talet. 25 procent av kvinnorna och 15 procent av
männen rapporterar ängslan, oro eller ångest 2003.163 En annan indikator på kvinnors psykiska ohälsa är att det säljs nästan dubbelt så
mycket antidepressiva mediciner till kvinnor jämfört med män.164
Tre befolkningsgrupper vars psykiska ohälsa är betydligt sämre
än andras är kvinnor med utlandsfödda föräldrar, ensamstående
kvinnor med barn och kvinnor med funktionsnedsättning.165
Men det finns även forskning som visar att depression är en »könad« sjukdom i läkemedelsreklamen. Reklamen förmedlar en bild
där det endast är kvinnor som drabbas av depression och där förskrivarna av antidepressiva medel är män. Men faktum är att både
män och kvinnor drabbas av denna sjukdom, däremot kan symptomen variera. Det finns risk för att läkare underdiagnostiserar män
med depression och överdiagnostiserar kvinnor och att läkemedelsreklamen underhåller och förstärker en könsstereotyp diagnostisering och behandling.166
unga kvinnors psykiska ohälsa
Den största ökningen av psykisk ohälsa återfinns hos kvinnor mell­
an 16 och 34 år.167 Medan de flesta svenskars hälsa blir allt bättre
är unga kvinnors hälsa sämre nu än den var för 10 år sedan. Mest
oroväckande är att unga kvinnor i åldrarna 15 till 24 år har en fortsatt ogynnsam utveckling av sitt psykiska välbefinnande.168 När det
gäller skolbarn i åldern 15 år har flickor med psykisk ohälsa ökat
från 14 procent 1985 till 37 procent 2005. Andelen pojkar med motsvarande besvär har ökat från 5 procent 1985 till 15 procent 2005.
Nyligen genomförd forskning visar att barn och ungdomar som
uppger psykisk ohälsa även i högre grad uppvisar kärlförändringar.
Detta samband mellan psykisk ohälsa och förändringar av blodkärlens funktionssätt gäller framförallt flickor. De uppmätta kärlförändringarna skulle hos en vuxen individ tolkas som begynnande
tecken på åderförkalkning.169
Medan de flesta svenskars hälsa blir
allt bättre är unga kvinnors hälsa
sämre nu än den var för 10 år sedan.
Den största ökningen av psykisk ohälsa återfinns hos kvinnor mellan 16
och 34 år.
Droger
Unga kvinnor har under de senaste tio åren ökat sin droganvändning. Alkoholkonsumtion och alkoholförgiftning har ökat markant
vilket bidragit till den ökade psykiska ohälsan.170
Självmord
Andelen som vårdas efter självmordsförsök eller annan självtillfogad
skada har varit konstant sedan 1987 i befolkningen i stort. Det enda
undantaget gäller unga kvinnor mellan 15–24 år, där andelen ökat
något sedan 1992.171 Jämfört med andra europeiska länder, bortsett
från de baltiska länderna, ligger den svenska självmordsfrekvensen
relativt högt för kvinnor. För män ligger den på en ungefärlig europeisk nivå.172
Våld
En annan faktor som påverkat kvinnors fysiska och psykiska hälsa
negativt är att andelen som utsatts för våld eller hot nästan fördubblats sedan början av 1980-talet. Under 1990-talet var det de yngsta
kvinnorna, 16–24 år, som svarade för denna ökning. 2003 uppgav
12 procent av kvinnorna i åldersgruppen att de utsatts för våld eller
hot vilket nästan uteslutande utövats av män.173
Ett hårdnande samhällsklimat
Den psykiska ohälsan hos flickor och unga kvinnor har många orsaker och beror bland annat på en allmän attitydförändring och
medie­påverkan. Dessutom har samhällsklimatet hårdnat och ökat
press­en på individuella prestationer och framgångar inom framföArtikel 12
61
Utseendefixeringen och sexualiseringen inom media och reklam – av det offentliga rummet – påverkar flickor och
unga kvinnors självförtroende negativt
och bidrar till att många mår dåligt.
Ökad stress, mobbning, dålig arbetsmiljö i skolan, mindre tid med vuxna, ökade krav och ökad utsatthet är
bidragande faktorer till de växande
problemen bland unga, särskilt unga
kvinnor. Det finns inga resurser avsatta för detta.
rallt skola och arbetsliv.174 Utseendefixeringen och sexualiseringen inom media och reklam – av det offentliga rummet – påverkar
flickor och unga kvinnors självförtroende negativt och bidrar till att
många mår dåligt.
Skolhälsovård
Ekonomiska neddragningar har lett till försämringar inom välfärdssystemet. Särskilt allvarliga är dessa försämringar när det gäller skolhälsovården där möjligheterna att fånga upp och förebygga psykisk
ohälsa minskat.175 Det finns för närvarande alltför få skolsköterskor
i förhållande till antal elever i de svenska skolorna.176 Detta leder
till att skolsköterskor inte har någon rimlig chans att tidigt fånga
upp de barn och unga som mår dåligt, något som skollagen anger i
enlighet med Socialstyrelsens Riktlinjer för skolhälsovård. Skollagen bör därför skrivas om så att en god skolhälsovård och elevhälsa
garanteras alla barn och unga.
Den oroande utvecklingen bland unga kvinnor i Sverige har
många orsaker och är kopplad till ungas förändrade levnadsvillkor.
Ökad stress, mobbning, dålig arbetsmiljö i skolan, mindre tid med
vuxna, ökade krav och ökad utsatthet är bidragande faktorer. Det
finns inga resurser avsatta för dessa växande problem bland unga,
särskilt unga kvinnor.177
Det som behövs för att motverka den negativa trenden är enligt
Barnombudsmannen (bo) mer samverkan mellan de olika aktörerna
kring de unga, såsom socialtjänst, primärvård och skola. Barn- och
ungdomspsykiatri (bup) menar även att det behövs mer resurser till
föräldrastöd och att det i skollagen ska framgå att det inom skolhälsovården alltid behöver finnas tillgång till psykologer och kuratorer
– förutom läkare och sjuksköterskor.
funktionsnedsättning och flerfaldig
diskriminering
Kvinnor med funktionsnedsättning är en särskilt utsatt och sårbar
grupp i samhället. Generellt har personer med funktionsnedsättning betydligt sämre hälsa och upplever svårare hälsobesvär i högre grad än befolkningen i övrigt.178 Därutöver har kvinnor med
funktionsnedsättning en ännu sämre hälsa än män med funktionsnedsättning.179 Men variationerna är stora beroende på typ av funktionsnedsättning. Här spelar även ålder en viktig roll, äldre personer
med funktionsnedsättning har svårare hälsobesvär än yngre.
Hur människor betraktar sitt hälsotillstånd beror mycket på hur
man upplever sin livssituation. Personer med funktionsnedsättning
lever ofta i en ekonomiskt svår situation. Detta gäller inte minst
kvinnor. Exempelvis är ungefär 60 procent av synskadade kvinnor i
yrkesverksam ålder ofrivilligt arbetslösa. Varannan person med psykiska besvär har svårt att klara de löpande utgifterna, närmare en
femtedel med rörelsehinder eller dövhet har inte råd med alla nödvändiga behandlingar och hjälpmedel.
Kvinnor med funktionsnedsättning har även ofta fler funktionsnedsättningar utöver det »primära« och kvinnornas läkemedelskonsumtion är högre än bland männen med funktionsnedsättning. Bland
62
Artikel 12
annat gäller detta smärtstillande medel, sömnmedel, antidepressiva
medel och lugnande medel. Kvinnor med funktionsnedsättning som
utsatts för våld har sämre hälsa än andra våldsutsatta kvinnor.180
Personer med annan etnisk bakgrund har generellt sett sämre
hälsa. Störst är skillnaden mellan svenskar och personer som kommer från länder utanför Europa. Men oavsett ålder och etnicitet är
andelen kvinnor som upplever att de har svåra hälsomässiga besvär
större än andelen män.181
Stödinsatser
Studier visar att fler funktionshindrade män än kvinnor får kommunala insatser såsom kommunalt stöd och service och personlig assistans enligt lagen om stöd och service, lss.182 Kvinnor med
funktionsnedsättningar har sämre tillgång till hjälpmedel och i de
fall de får hjälpmedel, är de enklare och mindre avancerade.
Diskriminering av kvinnor förekommer även när det gäller handikappersättning och färdtjänst.183 Det är lättare för en man med
funktionsnedsättning att beviljas färdtjänst än för en kvinna. Tröskeln för att få stöd av socialtjänsten ser ut att vara högre för flickor
och kvinnor än den är för pojkar och män.
Rehabilitering
Kvinnor och mäns grundläggande rehabiliteringsbehov är detsamma. Alla vill hitta ett arbete som de kan sköta trots funktionsnedsättning, värk eller sjukdom. Reglerna för rehabilitering ser ut att
vara könsneutrala men faktum är att de gynnar mäns livssituation,
villkor och förutsättningar. Detta leder exempelvis till att män får
rehabilitering tidigare och insatserna är även mer omfattande jämfört med kvinnor. Större resurser satsas på män när det gäller utbildning och arbetsträning i rehabiliteringssyfte.184
När det gäller könsperspektiv på arbetsskador och arbetsmiljö se
avsnittet Artikel 11 – Arbetsmarknad och arbetsliv.
Oavsett ålder och etnicitet är andelen
kvinnor som upplever att de har svåra
hälsomässiga besvär större än andelen
män.
Det är lättare för en man med funktionsnedsättning att beviljas färdtjänst
än för en kvinna.
Män får rehabilitering tidigare och insatserna är även mer omfattande jämfört med kvinnor.
frågor att söka svar på
• Hur ser det ut i din kommun/ort när det gäller till exempel
skolsköterskor? Har antalet dragits ned de senaste åren? Hur ser
flickors psykiska ohälsa ut i din kommun?
• Vad tror du att det beror på att flickors hälsa blir allt sämre när
hälsan generellt sett blir allt bättre?
• Vilka åtgärder behövs för att unga kvinnors levnadsvillkor och
hälsa radikalt ska förbättras?
• Hur bemöts och vilket stöd får kvinnor med funktionsnedsättning och kvinnor som är utsatta för flerfaldig diskriminering
inom hälso- och sjukvården i din kommun?
• Hur säkerställer din kommun/ditt landsting kvinnors och män
lika rättigheter till vård och omsorg?
Artikel 12
63
artikel 13
Avskaffa diskriminering
av kvinnor inom konst
och design
enligt artikel 13 har Sverige förbundit sig att vidta alla lämpliga åtgärder för
att avskaffa diskriminering av kvinnor på
andra områden av det ekonomiska livet
och samhällslivet. Här nämns rätten till
familjeförmåner, rätten till banklån mm
och rätten till fritidsaktiviteter, idrott och
kulturlivet i alla dess former.
Under Artikel 13 tar regeringen i sin
rapport bland annat upp kulturpolitiken. På senare år har diskriminering och
ojämställdhet inom olika områden inom
kulturlivet och kulturpolitiken analyserats
och uppmärksammats allt mer. Här lyfter
vi fram några aspekter av denna ojämställdhet.
Sveriges regering har de senaste åren satsat på design och formgivning. Både konsthantverk och industriell design har använts för att
profilera och marknadsföra Sverige ute i världen. Men tyvärr tar regeringen inte ansvar för alla de kvinnor som utbildat sig inom konst,
konsthantverk och design. 80 procent av konsthantverkarna är
kvinnor och 60 procent av bildkonstnärerna är kvinnor
Konstnären/konsthantverkaren är oftast en kvinna som har svårt
att finna anställning och förväntas vara entreprenör.
Bland högskoleutbildade personer med konstnärlig inriktning är
det bara 20–30 procent som har etablerat sig på arbetsmarkanden
ett år efter examen. Av de som etablerat sig som konsthantverkare
har 35 procent av männen sidoinkomster. Av kvinnliga konsthantverkare hade 62 procent mer än hälften av sina inkomster från annat håll än från konsthantverket.
49 procent av kvinnorna och 25 procent av männen har högskoleutbildning inom sitt eget fack. Följaktligen tjänar kvinnor mindre
på sin konst trots högre utbildning.
Kvinnliga konstnärer i Sverige har en svårare ekonomisk situation jämfört med manliga konstnärer. Även inom detta område i
samhället har kvinnor lägre lön vilket även leder till lägre pensioner,
oftast enbart grundpension. En annan följd är en låg, ofta så gott
som obefintlig, sjukpenning.
Endast 4 procent av de kvinnliga konsthantverkarna kommer
upp i en lön som motsvarar existensminimum. Det betyder att 96
procent arbetar med en lön som ligger under existensminimum. Det
handlar om välrenommerade, välutbildade och i konstlivet väl etablerade kvinnliga konstnärer. Situationen ser likartad ut för konstnärer med annan inriktning, till exempel bildkonstnärer.185
frågor att söka svar på
• Vem har skapat konstverken på din ort/i din kommun?
• Vad har konstnärerna fått för ersättning/lön? Är det samma
ersättning oavsett kön?
• Hur stöder din kommun kvinnliga konstnärer?
64
Artikel 13
cedaw-kommitténs kommentarer
Rekommendationer
till Sveriges regering
efter granskningen
januari 2008
Rekommendationerna är sammanfattade av Mandana
Kolahdozan och Emma Tengdahl.
Hela dokumentet finns på Sveriges Kvinnolobbys hemsida
www.sverigeskvinnolobby.se
Kommittén uppmanar Sverige att fokusera på nedanstående punkter i sin implementering av Konventionen
och att redovisa genomförda åtgärder och uppnådda
resultat i sin nästkommande rapport. Sverige uppmanas sprida de avslutande anmärkningarna till berörda
departement, riksdag och rättsväsende för att säkerställa full implementering.
Kommittén…
1. är bekymrad över en ny statlig utredning som drar
slutsatsen att regeringsformen i den svenska grundlagen är könsblind, och könsomedveten, och att begreppet jämlikhet i grundlagen inte är i linje med Konventionen. Sverige uppmanas därför att genomföra en
könsmedveten granskning av grundlagarna.
2. uppmuntrar Sverige att använda den kommande
antidiskrimineringslagstiftningen för att bland annat
införliva Konventionen i svensk lag och uppmanar
Sverige att redovisa framsteg som görs i detta avseende i nästa periodiska rapport, inklusive om Konventionen har åberopats av kvinnor inför svensk domstol.
3. välkomnar regeringens nya initiativ för att förena
nuvarande antidiskrimineringslagstiftning i en enda
antidiskrimineringslag som täcker sju diskrimineringsgrunder, inklusive diskriminering på grund av kön.
Dock är Kommittén oroad över att diskriminering
mot kvinnor kan bli mindre synlig och därigenom få
mindre uppmärksamhet. Den nya antidiskrimineringslagen bör tillämpas för att förstärka det nationella
regelverket för att främja, skydda och uppfylla kvinnors mänskliga rättigheter i Sverige.
4. är oroad över Sveriges generella omedvetenhet om
Konventionen och tilläggsprotokollet, särskilt i kommunerna. Därför rekommenderar Kommittén att Sverige arbetar för ökad medvetenhet om Konventionen
och tilläggsprotokollet och Kommitténs allmänna rekommendationer bland domare, åklagare och advokater för att säkerställa att Konventionens tanke, mål och
bestämmelser blir välkända och flitigt använda i rättsliga processer.
5. erkänner Sveriges utförliga system för jämställdhetsintegrering på kommunal, läns- och statlig nivå,
inklusive planen för jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet 2004–2009, men är å andra sidan oroad
över att planen saknar effektiva metoder för uppföljning och ansvarsfördelning, inklusive sanktioner för
överträdelser.
6. välkomnar Sveriges försök att motverka stereotypa
attityder som bevarar ojämställdhet mellan kvinnor
och män och hotar kvinnors rättigheter. Kommittén noterar att sådana attityder är vanliga i media där
kvinnor och män ofta avbildas på ett stereotypt sätt.
7. rekommenderar Sverige att fortsätta uppmuntra media att främja kulturella förändringar enligt Artikel 5 i
cedaw-konventionen. Kommittén uppmanar Sverige att
förstärka sina strategier för att tillförsäkra att medieproduktion och medietäckning är icke-diskriminerande.
8. är fortfarande oroad över den låga andelen kvinnor i
höga befattningar, särskilt inom den akademiska världen där kvinnor blir färre ju högre upp på den akademiska stegen de kommer och där de i nuläget endast
innehar 17 procent av professurerna. Kommittén är
oroad över den låga andelen kvinnor på chefsbefattningar och i privata bolagsstyrelser. Kommittén beklagar också att de tillfälliga särskilda åtgärder som finns
som en möjlighet i Konventionen inte används systematiskt för att påskynda implementeringen av faktisk
materiell jämställdhet mellan kvinnor och män. Kommittén uppmuntrar Sverige att använda och effektivt
implementera tillfälliga, särskilda åtgärder i enlighet
med Artikel 4, första stycket, av Konventionen, och
med Kommitténs allmänna rekommendation nr 25,
för att påskynda förverkligandet av faktisk jämställdhet inom alla områden.
9. rekommenderar att den kommande strategin om
jämställdhetsintegrering på arbetsmarknaden och i
näringslivet bör innehålla effektiva metoder för uppföljning och ansvarsfördelning, inklusive sanktioner
CEDAW-Kommitténs kommentarer
65
riktade mot arbetsgivare och andra berörda grupper
vid överträdelse av lagen. Kommittén kräver att Sverige
följer upp utvecklingen angående kvinnors innehav av
höga chefsbefattningar i syfte att ytterligare stödja målet med fler kvinnor på höga befattningar genom juridiska eller politiska initiativ.
10. är fortfarande oroad över att mindre än 20 procent
av föräldraledigheten tas ut av fäder och att kvinnor
har flest deltidsarbeten. Sverige förväntas fortsätta ge
män ökade incitament att bruka sin rätt till föräldraledighet. Trots ändringen i jämställdhetslagen för att införa begreppet »lika och likvärdigt arbete« i lagtexten
är Kommittén fortfarande orolig över den betydande
yrkessegregationen och de bestående löneskillnaderna.
11. uppmanar Sverige att prioritera förverkligandet av
kvinnors faktiska jämställdhet på arbetsmarknaden för
att uppnå full efterlevnad av Artikel 11 i Konventionen. Sverige uppmanas att följa upp utvecklingen dels
genom inhämtning och analys av statistik uppdelad på
kön, kompetens och deltids- kontra heltidsarbete inom
olika branscher dels genom att studera effekten av redan vidtagna åtgärder och uppnådda resultat. Utifrån
resultatet av detta ska nödvändiga åtgärder tas.
12. är fortfarande orolig över den höga förekomsten av
våld mot kvinnor och flickor, särskilt hedersrelaterad
våld och brott i nära relationer, trots de olika åtgärder
som genomförts för att eliminera våld mot kvinnor sedan
inlämnandet av den senaste periodiska rapporten, inklusive handlingsplanen mot våld 2007, ny lagstiftning om
sexualbrott 2005 och utökandet av bestämmelserna i lagen om besöksförbud. Kommittén oroar sig även över
den låga andelen åtal och fällande domar gällande våldsbrott i Sverige och beklagar att den svenska brottsstatistiken inte är könsuppdelad i relation till brottsoffren.
Vidare är Kommittén orolig över slutsatserna från utredningen om socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor
som konstaterar att stödet varierar mellan kommunerna
och att vissa kommuner inte har möjligheten att erbjuda
skyddat boende till alla kvinnliga våldsoffer, inklusive
kvinnor med särskilda behov såsom kvinnor med funktionsnedsättning. Kommittén beklagar även bristen på
statistik över antalet kvinnor och flickor som bor i Sverige och som har blivit könsstympade.
13. uppmanar Sverige att avsätta tillräckliga ekonomiska resurser för att säkerställa en effektiv implementering av handlingsplanen mot våld 2007, att studera
och analysera alla fall av våld mot kvinnor, särskilt de
fall som resulterar i kvinnomord, och att implementera
66
CEDAW-Kommitténs kommentarer
åtgärder för att förebygga sådant våld, ge skydd, stöd
och service till brottsoffren samt straffa och rehabilitera förövarna. Kommittén uppmanar även Sverige att
inhämta statistik uppdelad på kön, ålder och våldstyp
samt relationen mellan förövaren och offret.
14. uppmanar Sverige att vidta nödvändiga åtgärder
för att försäkra bättre samarbete mellan staten, länsstyrelserna och kommunerna. Vidare uppmanar Kommittén Sverige att följa upp tillhandahållandet av socialtjänst i syfte att garantera tillgång till tillräckligt
många kvinnojourer, utrustade så att de kan ta emot
kvinnor med funktionsnedsättning över hela landet.
15. noterar ett antal åtgärder som Sverige har genomfört för att motverka människohandel, inklusive ratificeringen av fn:s tilläggsprotokoll som kompletterar
fn:s konvention mot gränsöverskridande, organiserad
brottslighet. Samtidigt noterar dock Kommittén med
oro förekomsten av handel med kvinnor och flickor
till Sverige, men även över förekomsten av handel med
flickor, prostitution och relaterade handlingar som
svenska medborgare är delaktiga i utomlands.
16. vill att Sverige i nästa rapport tillhandahåller övergripande information och statistik rörande människohandel med kvinnor och flickor, samt utnyttjandet av
kvinnor i prostitution, inklusive dold prostitution, samt
information om effekten av vidtagna åtgärder och uppnådda resultat. Kommittén uppmuntrar Sverige att ta
stor hänsyn till rekommendationerna som läggs fram
av den särskilda fn rapportören för våld mot kvinnor –
orsaker och effekter. Kommittén uppmanar Sverige att
förstärka lagstiftningen så att den tillåter åtal av svenska medborgare som är delaktiga i sexuellt utnyttjande
av flickor utomlands och införa ett förbud mot att återutfärda pass till personer som har släpps mot borgen.
17. uppmuntrar Sverige att fortsätta utforma strategier
och program för att förhindra kvinnor från att ge sig in
i prostitution och upprätta rehabiliterings- och stödprogram för kvinnor och flickor som vill sluta med prostitution, inklusive information och stöd med anknytning
till olika försörjningsalternativ.
18. uttrycker sin oro över resultaten i nya rapporter från
Socialstyrelsen som pekar på brister i jämställdheten i
hälso- och sjukvården. Kommittén är också orolig över
att kvinnor lider mer av stressrelaterade sjukdomar,
använder sjukvården oftare, äter mer medicin och har
högre sjukfrånvaro än män. Vidare uttrycker Kommittén sin oro över en allt sämre psykisk hälsa bland unga
flickor, bland annat ökad konsumtion av alkohol och
droger, flera självmordsförsök och annan självtillfogad
skada. Sverige uppmuntras därför vidta nödvändiga åtgärder för att motverka detta.
19. uppmanar Sverige att genomföra ytterligare undersökningar och forskning samt integrera ett könsperspektiv i alla hälsoprogram, vård och reformer i linje
med Kommitténs allmänna rekommendation nr 24.
20. är oroad över att Sveriges nuvarande lagstiftning
gällande bodelning vid skilsmässa kanske inte motverkar könsbaserade ekonomiska skillnader mellan makarna i tillräckligt stor omfattning på grund av den
rådande könssegregeringen på arbetsmarknaden och
att kvinnor i större utsträckning utför obetalt arbete.
Kommittén uppmanar Sverige att utreda skilsmässans
ekonomiska effekter för båda makarna, med särskild
hänsyn till männens starkare humankapital och förbättrade inkomstmöjligheter.
21. noterar att handlingsplanen mot våld 2007 erkänner kvinnor med invandrar- eller utländsk bakgrund
som en särskilt utsatt grupp som behöver särskilt
skydd, men förblir samtidigt oroad över våldet och
diskrimineringen de utsätts för på grund av deras kön.
Kommittén uppmuntrar Sverige att vara pådrivande i
sitt arbete med att förebygga diskriminering av dessa
kvinnor, både i deras egna samhällen och i det svenska
samhället i stort, att motverka våld mot dem, öka deras medvetenhet angående tillgång till socialtjänst och
rättsliga åtgärder samt göra dem medvetna om deras
rätt till jämställdhet och icke-diskriminering. Kommittén är också bekymrad över en ny regel från 2007
där utländska medborgare bara kan skaffa id-handlingar tillsammans med en nära anhörig, vilket kan
påverka misshandlade utländska kvinnor negativt.
22. uppmuntrar Sverige att vidta effektiva åtgärder
för att integrera dessa kvinnor på den svenska arbetsmarknaden. Vidare uppmanar Kommittén Sverige att
genomföra regelbundna och omfattande undersökningar om diskriminering mot invandrar-, flyktingoch minoritetskvinnor.
23. är trots utnämningen av Rådet för romska frågor
fortfarande bekymrad över resterande diskrimineringsformer som samiska och romska kvinnor upplever i olika sammanhang.
24. är fortfarande bekymrad över att kvinnor med
funktionsnedsättning utsätts för flerfaldig diskrimi-
nering och att de inte ses som en särskild grupp med
särskilda behov. Kommittén beklagar avsaknaden av
information och statistik på hur Sveriges lagstiftning
och politik i den sociala sektorn påverkar kvinnor med
funktionsnedsättning, samt bristen på data angående
våld mot dessa kvinnor.
25. uppmanar Sverige att vidta effektiva åtgärder för
att integrera dessa kvinnor på arbetsmarknaden och
att genomföra regelbundna och omfattande undersökningar om diskriminering mot dem och på all slags
våld som de kan utsättas för samt ge sådan information i nästa periodiska rapport.
26. uppmanar Sverige att, med hänsyn tagen till sina
åtaganden enligt Konventionen, fortsätta nyttja Pekingdeklarationen och handlingsplattformen. Dessutom
uppmanar Kommittén Sverige att inkludera information om detta i nästa periodiska rapport.
27. understryker att implementering av Konventionen
är nödvändig för att uppnå fn:s millenniemål. Kommittén påkallar integreringen av ett könsperspektiv
och en tydlig spegling av konventionens bestämmelser i allt arbete med att uppfylla millenniemålen och
uppmanar Sverige att inkludera information om detta
i nästa periodiska rapport.
28. noterar att Sveriges efterlevnad av de nio stora internationella mr-instrumenten förbättrar kvinnors
mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.
Kommittén uppmuntrar därför den svenska regeringen att överväga att ratificera de fördrag som den ännu
inte har undertecknat.
29. uppmanar Sverige att höja medvetenheten bland
medborgarna, regeringstjänstemän, politiker, riksdagsledamöter och kvinno- och mr-organisationer för
stegen som har vidtagits för att förstärka kvinnors formella rättigheter, faktisk jämställdhet och de ytterligare åtgärder som krävs i detta avseende.
30. uppmanar Sverige att svara på de orosmoment som
uttrycks i de nuvarande avslutande anmärkningarna i
nästa periodiska rapport enligt Artikel 18 i Konventionen. Kommittén inbjuder Sverige att inlämna sin åttonde periodiska rapport, som skall vara Kommittén
tillhanda senast i september 2010 och sin nionde periodiska rapport, som skall vara Kommittén tillhanda
senast i september 2014, i en sammanslagen rapport
senast i september 2014.
CEDAW-Kommitténs kommentarer
67
bilaga
Konvention om
avskaffande av all
slags diskriminering
av kvinnor
De stater som har anslutit sig till denna Konvention (konventionsstaterna):
konstaterar att Förenta nationernas stadga bekräftar tron på
grundläggande mänskliga rättigheter, på människans värdighet
och värde samt på lika rättigheter för män och kvinnor,
konstaterar att den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna slår fast principen om icke-diskriminering och förklarar att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter
samt att var och en är berättigad till alla de fri- och rättigheter som
anges däri, utan åtskillnad av något slag, inbegripet åtskillnad på
grund av kön,
slår fast att stärkandet av internationell fred och säkerhet, internationell avspänning, ömsesidigt samarbete mellan alla stater oberoende av deras sociala och ekonomiska system, allmän
och fullständig nedrustning och särskilt kärnvapennedrustning
under sträng och effektiv internationell kontroll, befästande av
principerna om rättvisa, jämlikhet och ömsesidiga fördelar i förbindelserna mellan länder samt förverkligande av de under främmande och koloniala herravälde och utländsk ockupation stående
folkens rätt till självbestämmande och oberoende samt respekt
för nationell suveränitet och territoriell integritet kommer att
främja socialt framåtskridande och utveckling och som en följd
härav medverka till uppnåendet av full jämställdhet mellan män
och kvinnor.
är övertygade om att en fullständig och allsidig utveckling av ett
land, välfärden i världen samt fredens sak kräver att kvinnorna
deltar i största möjliga utsträckning på alla områden och på samma villkor som männen,
betänker kvinnornas stora, hittills inte fullt erkända bidrag till
familjens välfärd och samhällets utveckling, moderskapets sociala betydelse och båda föräldrarnas roll inom familjen och när det
gäller barnens uppfostran, och är medvetna om att kvinnornas
roll som barnaföderskor inte får vara en grund för diskriminering
utan att ansvaret för barnuppfostran måste delas mellan män och
kvinnor samt hela samhället,
är medvetna om att en ändring av mannens traditionella roll liksom av kvinnans roll inom samhället och familjen är nödvändig
för att full jämställdhet mellan män och kvinnor skall uppnås,
konstaterar att de stater som tillträtt de internationella konventionerna om de mänskliga rättigheterna är skyldiga att säkerställa
lika rätt för män och kvinnor att åtnjuta alla ekonomiska, sociala,
kulturella, medborgerliga och politiska rättigheter,
är beslutna att genomföra principerna i Deklarationen om avskaffande av diskriminering av kvinnor och vidta de åtgärder som
krävs för avskaffandet av sådan diskriminering i alla dess former
och yttringar
åberopar de internationella konventioner som antagits inom fn
och dess fackorgan och som främjar lika rättigheter för män och
kvinnor,
har kommit överens om följande:
uppmärksammar även de resolutioner, deklarationer och rekommendationer som antagits av fn och dess fackorgan och som
främjar lika rättigheter för män och kvinnor,
ser dock med oro att det trots dessa olika instrument fortfarande
förekommer en utbredd diskriminering av kvinnor,
erinrar om att diskriminering av kvinnor kränker principerna
om lika rättigheter och respekt för människans värdighet, är ett
hinder för kvinnors deltagande, på samma villkor som män, i sina
länders politiska, sociala, ekonomiska och kulturella liv, hindrar
ett ökat välstånd för samhälle och familj och försvårar den fulla
utvecklingen av kvinnors möjligheter i sitt lands och mänsklighetens tjänst,
ser med oro att där fattigdom råder är det kvinnorna som har
minsta tillgången till föda, hälsovård, utbildning av olika slag
samt till anställningsmöjligheter och till tillfredsställande av
andra behov,
är övertygad om att upprättandet av den nya ekonomiska världsordningen grundad på rätt och rättvisa, på ett betydelsefullt sätt
kommer att bidra till främjandet av jämställdhet mellan män och
kvinnor,
betonar att utplånandet av apartheid, alla former av rasism, rasdiskriminering, kolonialism, nykolonialism, aggression, utländsk
ockupation och utländskt herravälde samt av inblandning i staters inre angelägenheter är av största vikt för att män och kvinnor
till fullo skall kunna åtnjuta sina rättigheter,
68
Kvinnokonventionens Artiklar 1–16
Artikel 1
I denna konvention avser uttrycket »diskriminering av kvinnor«
varje åtskillnad, undantag eller inskränkning på grund av kön som
har till följd eller syfte att begränsa eller omintetgöra erkännandet
av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på det politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller medborgerliga området
eller något annat område för kvinnor, oberoende av civilstånd och
med jämställdheten mellan män och kvinnor som grund, eller åtnjutandet eller utövandet av dessa rättigheter och friheter.
Artikel 2
Konventionsstaterna fördömer diskriminering av kvinnor i alla
dess former, är eniga om att på lämpligt sätt och utan dröjsmål
inrikta sin politik på att avskaffa diskriminering av kvinnor och
åtar sig i detta syfte att:
a) införa principen om jämställdhet mellan män och kvinnor i
sina nationella grundlagar eller andra lämpliga författningar, om
så inte redan skett, och säkerställa att denna princip genomförs i
praktiken genom författningar och andra lämpliga medel;
b) vidta lämpliga lagstiftnings och andra åtgärder, vid behov innefattande påföljder, som förbjuder all diskriminering av kvinnor;
c) skapa rättsligt skydd för kvinnors rättigheter på samma
grunder som för män och att genom behöriga nationella domstolar och andra offentliga institutioner säkerställa ett effektivt
skydd för kvinnor mot varje diskriminerande handling;
d) avstå från varje diskriminerande handling eller förfarande
mot kvinnor och säkerställa att myndigheter och offentliga institutioner handlar i överensstämmelse med denna skyldighet;
e) vidta alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av
kvinnor från enskilda personers, organisationers eller företags sida;
f) vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftning, för att
ändra eller upphäva gällande lagar och förordningar, sedvänjor
eller bruk som innebär diskriminering av kvinnor;
g) upphäva alla nationella straffbestämmelser som innebär diskriminering av kvinnor.
Artikel 3
Konventionsstaterna skall på alla områden, och särskilt på de politiska, sociala, ekonomiska och kulturella områdena, vidta alla
lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftning, för att säkerställa full utveckling och framsteg för kvinnorna och därmed garantera dem
utövande och åtnjutande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på grundval av jämställdhet med männen.
Artikel 4
1. Konventionsstaternas vidtagande av tillfälliga särskilda åtgärder för att påskynda faktisk jämställdhet mellan män och kvinnor skall inte betraktas såsom diskriminering enligt denna konvention, men får inte medföra ett bibehållande av olikvärdiga
eller skilda normer; dessa åtgärder skall upphöra när jämställdhet
i fråga om möjligheter och behandling har uppnåtts.
2. Konventionsstaternas vidtagande av särskilda åtgärder, inklusive de åtgärder som nämns i denna konvention, för att skydda
moderskapet, skall inte anses vara diskriminerande.
Artikel 5
Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att
a) ändra mäns och kvinnors sociala och kulturella beteendemönster för att därmed avskaffa fördomar samt seder och bruk
som grundar sig på föreställningen om det ena könets underlägsenhet eller på stelnade roller för män och kvinnor;
b) säkerställa att familjeutbildningen bibringar en riktig uppfattning om moderskapet såsom social funktion och erkänner att
män och kvinnor har ett gemensamt ansvar för sina barns uppfostran och utveckling, varvid barnens bästa alltid skall komma
i första hand.
Artikel 6
Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive
lagstiftning, för att bekämpa alla former av handel med kvinnor
och utnyttjande av kvinnoprostitution.
Artikel 7
Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor i landets politiska och offentliga
liv och särskilt säkerställa kvinnornas rätt att, på samma villkor
som gäller för män,
a) rösta vid alla val och folkomröstningar samt vara valbara till
alla genom allmänna val tillsatta organ;
b) delta i utformningen av de styrande samhällsorganens politik och i förverkligandet av denna samt inneha ämbeten och fullgöra alla officiella åligganden på alla nivåer inom förvaltningen;
c) delta i icke-statliga organisationer och sammanslutningar
inom landets offentliga och politiska liv.
Artikel 8
Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att tillförsäkra kvinnor på samma villkor som män och utan någon diskriminering möjligheten att företräda sina regeringar på internationell nivå och delta i arbetet i internationella organisationer.
Artikel 9
1. Konventionsstaterna skall ge kvinnor samma rätt som män att
förvärva, byta eller behålla sitt medborgarskap. De skall särskilt
säkerställa att varken äktenskap med en utlänning eller makens
byte av medborgarskap under äktenskapet automatiskt skall
medföra ändring av hustruns medborgarskap, göra henne statslös
eller påtvinga henne makens medborgarskap.
2. Konventionsstaterna skall ge kvinnor samma rättigheter som
män i fråga om deras barns medborgarskap.
Artikel 10
Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor för att tillförsäkra dem samma
rättigheter som män när det gäller utbildning och särskilt, med
jämställdheten mellan män och kvinnor som grund, säkerställa
a) samma villkor för yrkesvägledning, tillträde till studier och
erhållande av diplom från utbildningsanstalter av alla slag, såväl
på landsbygden som i städerna; denna jämställdhet skall säkerställas i förskolor och i allmän, teknisk och högre teknisk utbildning liksom i all yrkesutbildning;
b) tillträde till samma studiekurser och examina, tillgång till
lärarpersonal med lika höga kvalifikationer samt skollokaler och
utrustning av samma standard;
c) avskaffandet, på alla nivåer och inom alla former av utbildning, av stelnade uppfattningar av mans- och kvinnorollerna genom att främja samundervisning och annat slags undervisning
som kan bidra till att detta syfte uppnås och särskilt genom att
se över läroböcker och läroplanen samt anpassa undervisningsmetoderna;
d) samma möjligheter att få stipendier och andra studiebidrag;
e) samma möjligheter till återkommande utbildning, inklusive alfabetiseringsprogram för vuxna, särskilt sådana som syftar
till att så snabbt som möjligt minska klyftan i utbildning mellan
män och kvinnor;
f) en minskning av antalet kvinnliga elever som avbryter sina
studier och upprättande av studievägar för flickor och kvinnor
som har slutat skolan i förtid;
g) samma möjligheter att delta aktivt i idrott och gymnastikundervisning;
h) tillgång till detaljerad pedagogisk information för att bidra
till att säkerställa familjernas hälsa och välbefinnande, inklusive
information och rådgivning om familjeplanering.
Artikel 11
1. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att
avskaffa diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden för att,
med jämställdheten mellan män och kvinnor som grund, säkerställa samma rättigheter särskilt
a) rätten till arbete såsom en oförytterlig rätt som tillkommer
alla människor;
b) rätten till samma anställningsmöjligheter, inklusive användning av samma urvalskriterier vid anställning;
c) rätten till fritt val av yrke och anställning, rätten till befordran, anställningstrygghet samt alla anställningsförmåner och
tjänstevillkor, liksom rätten till yrkesutbildning och omskolning,
inklusive lärlingsutbildning, högre yrkesutbildning och återkommande utbildning;
d) rätten till lika lön, inklusive förmåner, och till lika behandling vad beträffar arbete av lika värde liksom till lika behandling i
fråga om arbetsvärdering;
e) rätten till social trygghet, särskilt då det är fråga om pensionering, arbetslöshet, sjukdom, invaliditet och ålderdom samt annan arbetsoförmåga liksom rätten till betald semester;
f) rätten till arbetarskydd, inklusive skydd för fortplantningsfunktionen.
2. För att förhindra diskriminering av kvinnor på grund av äktenskap eller moderskap och för att säkerställa kvinnors faktiska rätt
Kvinnokonventionens Artiklar 1–16
69
till arbete, skall konventionsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att
a) förbjuda, med stöd av rättsliga påföljder, avskedande på
grund av graviditet eller moderskapsledighet, liksom också diskriminering vid avskedande grundad på civilstånd;
b) införa moderskapsledighet med lön eller jämförbara sociala
förmåner utan förlust av anställning, kvalifikationstid eller sociala bidrag;
c) främja nödvändig social service som gör det möjligt för föräldrar att förena familjeplikter med yrkesansvar och deltagande i
det offentliga livet, särskilt genom att verka för att ett system för
barnomsorg skapas och byggs ut;
d) ge särskilt skydd för gravida kvinnor i arbeten som visat sig
ha skadlig inverkan på dem.
eller egen verksamhet;
f) delta i alla slag av samhällsaktiviteter;
g) få tillgång till krediter och lån för jordbruksändamål, anordningar för marknadsföring och lämplig teknologi samt att få
lika behandling vid land- och jordbruksreformen liksom vid nyodlingsprogram;
h) ha tillfredsställande levnadsförhållanden, särskilt i fråga om
bostäder, sanitära anläggningar, elektricitets- och vattenförsörjning samt transporter och kommunikationer. 3. Skyddslagstiftning i frågor som behandlas i denna artikel skall
regelbundet omprövas mot bakgrund av vetenskaplig och teknologisk kunskap och skall vid behov ändras, upphävas eller utvidgas.
2. Konventionsstaterna skall på det civilrättsliga området tillförsäkra kvinnor samma rättsliga befogenheter som män och samma möjligheter att utöva dessa befogenheter. De skall särskilt ge
kvinnor samma rätt att ingå avtal och förvalta egendom samt lika
behandling under hela förfarandet inför domstol.
Artikel 12
1. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att
avskaffa diskriminering av kvinnor när det gäller hälsovård för
att, med jämställdheten mellan män och kvinnor som grund, säkerställa tillgång till hälso- och sjukvård, inklusive sådan som avser familjeplanering.
2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 ovan skall konventionsstaterna tillförsäkra kvinnor lämplig vård vid havandeskap
och förlossning samt under tiden efter nedkomsten, varvid fri
vård skall stå till förfogande när det är nödvändigt, liksom även
lämplig kost under havandeskapet och amningstiden.
Artikel 13
Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor inom andra områden av det
ekonomiska livet och samhällslivet för att med jämställdheten
mellan män och kvinnor som grund tillförsäkra dem samma rättigheter, särskilt
a) rätten till familjeförmåner;
b) rätten till banklån, hypotekslån och andra former av kredit;
c) rätten att delta i fritidsverksamhet, i idrott och i kulturlivet
i alla dess former.
Artikel 14
1. Konventionsstaterna skall ta hänsyn till de särskilda problem
som möter kvinnorna på landsbygden och den viktiga roll dessa
kvinnor spelar för sina familjens försörjning, särskilt genom sitt
arbete i sektorerna utanför penninghushållningen, och skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att bestämmelserna i
denna konvention tillämpas på landsbygdens kvinnor.
2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att
avskaffa diskriminering av kvinnor på landsbygden för att säkerställa att de, med jämställdheten mellan män och kvinnor som
grund, deltar i och drar fördel av landsbygdens utveckling, och
skall särskilt tillförsäkra dessa kvinnor rätt att
a) delta i utarbetandet och genomförandet av utvecklingsplanen på alla nivåer;
b) få tillgång till tillfredsställande hälso- och sjukvård, inklusive upplysning, rådgivning och hjälp i familjeplaneringsfrågor;
c) direkt dra nytta av program för social trygghet;
d) få teoretisk och praktisk utbildning av alla slag, inklusive
sådan som avser läs- och skrivkunnighet, samt dra nytta av bl a
alla former av lokala samhälleliga tjänster och rådgivningsverksamhet för att öka sitt tekniska kunnande;
e) organisera självhjälpsgrupper och kooperativer för att uppnå lika möjligheter på det ekonomiska planet genom anställning
70
Kvinnokonventionens Artiklar 1–16
Artikel 15
1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra män och kvinnor likhet
inför lagen.
3. Konventionsstaterna kommer överens om att alla avtal och alla
andra privata skriftliga handlingar med rättsverkan som syftar
till att inskränka kvinnors rättsliga handlingsförmåga skall anses
ogiltiga.
4. Konventionsstaterna skall tillförsäkra män och kvinnor samma lagliga rättigheter såvitt avser rätten att resa och friheten att
välja bostad och hemvist.
Artikel 16
1. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att
avskaffa diskriminering av kvinnor och i alla frågor som gäller
äktenskap och familjeförhållanden samt skall särskilt, med jämställdheten mellan män och kvinnor som grund, säkerställa
a) lika rätt att ingå äktenskap;
b) lika rätt att fritt välja make och ingå äktenskap endast med
sitt eget fria och fulla medgivande;
c) lika rättigheter och skyldigheter under äktenskapet och vid
dess upplösning;
d) lika rättigheter och skyldigheter som föräldrar, oberoende
av civilstånd, i frågor som gäller barnen, varvid dock barnens bästa alltid skall komma i första hand;
e) lika rätt att fritt och under ansvar bestämma om antalet
barn och tidrymden mellan havandeskapen samt att få tillgång
till upplysning och utbildning liksom till de medel som erfordras
för att kunna utöva denna rätt;
f) lika rättigheter och skyldigheter när det gäller förmyndarskap eller godmanskap för barn, vårdnad om barn och adoption
eller liknande, om sådana begrepp förekommer i nationell lag,
varvid dock barnens bästa alltid skall komma i första hand;
g) lika rättigheter i personligt hänseende som man och hustru,
inklusive rätten att välja familjenamn, yrke och sysselsättning;
h) lika rättigheter för båda makarna i fråga om ägande, förvärv, skötsel, förvaltning, förfogande och avyttring av egendom,
vare sig detta sker utan kostnad eller mot vederlag.
2. Barns trolovning och giftermål skall inte ha någon rättslig verkan och alla nödvändiga åtgärder, inklusive lagstiftning, skall
vidtas för att fastställa en minimiålder för äktenskap och för att
göra officiell registrering av äktenskap obligatorisk. I Artiklarna 17–22 beskrivs hur Kvinnokommittén etableras och
riktlinjer för hur staternas rapportering till Kommittén ska gå till.
Artiklarna 23–30 beskrivs hur man som stat ansluter sig till Konventionen, hur man reserverar sig samt hur dispyter ska lösas.
För vidare information se www.kvinnokonventionen.se
Noter
– En handbok för aktivister, journalister och beslutsfattare,
cedaw-nätverket, 2004.
22 Yakin Ertürk, fn:s särskilda rapportör för våld mot kvinnor,
beskriver i sin rapport situationen i Sverige, Mission to Sweden
2007.
23 Slagen dam, Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige – en
omfångsundersökning, 2001, av Eva Lundgren, Gun Heimer,
Jenny Westerstrand och Anne-Marie Kolliokoski, Fritzes,
Stockholm.
24 Yakin Ertürk, Mission to Sweden 2007.
25 Se till exempel dn 15 februari 2008, Handbok i vården hjälp
åt våldtäktsoffer.
26 sou 2004:121 Ett slag i luften – en utredning om myndigheter,
mansvåld och makt.
1
På engelska: Convention on the Elimination of all forms of
Discrimination Against Women.
27 Lag 2003:484.
2
Den 7 mars 1980 ratificerade Sverige fn:s Kvinnokonvention
och den trädde i kraft den 3 september 1981.
29 Brottsbalken 16:10 a.
3
Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för
handikappolitiken, prop. 1999/2000:79.
4
Skr 2002 Uppföljning av den nationella handlingsplanen för
handikappolitiken 2002.
5
Barron, s. 34.
6
Socialstyrelsens lägesrapport 2005, Handikappomsorg, s. 8.
7
Jämställd socialtjänst – Könsperspektiv på socialtjänsten, Socialstyrelsen, 2004, s. 39.
8
Qvarlander, Anna, Jämställdhet - kvinnor och män med
funktionshinder, s. 149 i Handikappolitiken i praktiken, Om
den nationella handlingsplanen. Brusén & Printz 2006
34 Europadomstolen för mänskliga rättigheter, dom 4/12 2003,
mot Bulgarien.
9
Skr 2005/06:110, Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken, s. 7.
36 Mäns våld mot kvinnor i nära relationer, Amnesty 2004.
10 Karin Barron, kap. 1 Genus och funktionshinder ur antologin Genus och funktionshinder Karin Barron (red.), 2004,
s.29 ff.
28 Brottsbalken, Kap 6 § 11.
30 Brotts förebyggande Rådet, hemsida www.bra.se. Se även
boken Sexindustrin på nätet, Aktörer, innehåll, relationer och
ekonomiska flöden, Sven Axel Månsson, Malmö högskola och
Peder Söderlind, 2004.
31 Brottsförebyggande Rådets hemsida: www.bra.se, se även
Våldtäkt: En kartläggning av polisanmälda våldtäkter, Rapport 2005:7, Brottförebyggande rådet.
32 Brottsbalken Kap 6 § 1.
33 SvD, 2 okt 2007, Ask vill ha ny sexuallag före valet.
35 dn 15 februari 2008, Handbok i vården hjälp åt våldtäktsoffer.
37 Wennstam, K, Flickan och skulden, 2002.
38 Diesen, C, Lernestedt, C & Linholm, T, Likhet inför lagen,
2005.
11 Se punkterna 7, 15, 16, 63 och 323 i regeringens rapport.
39 Burman, Straffrätt och mäns våld mot kvinnor, 2007.
12 I Platform for action stöder paragraferna f – Kvinnor och
ekonomi, g – Kvinnors inflytande och h – Organisering av
jämställdhetsarbetet på nationell nivå det angelägna arbetet
med Gender Budgeting.
40 Mäns våld mot kvinnor i nära relationer, Amnesty 2004.
13 Elson, Diane (2006) Budgeting for Women’s Rights, Monitoring Government Budgets for Compliance with CEDAW,
unifem, New York.
41 Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, Utredningsinstitutet handu, 2007.
42 Bengtsson – Topps, Vi är många, 2004.
43 Se Kvinnokommitténs synpunkt 35 från 2001.
20 Översynen ska vara klar senast 31 december 2008.
44 Detta avsnitt och de två nästkommande bygger på fakta
från ett flertal rapporter och skrivelser: 1) sou 2006:65 Att
ta ansvar för sina insatser. Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor; 2) Nationell rapport om skyddat boende mm.
2004, Länsstyrelsen; 3) Personalens möte med utsatta flickor
– arbete mot hedersrelaterat våld, Rapport 2006:25; 4) Behovet av insatser mot så kallad hedersrelaterat våld i landet
– bedömning för 2007, Länsstyrelsen i Östergötland; 5) Insatser mot hedersrelaterat våld – en utvärdering av projekten
2006, Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2006:20; 6)
Hedersrelaterat våld och förtryck – Ett kunskapsunderlag för
hälso- och sjukvården; 7)Yakin Ertürk, Mission to Sweden
2007; 8) Dir 2006:84, Förstärkt skydd för personer som utsätts
för hot eller förföljelse.
21 För Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor se
www.kvinnokonventionen.se. Se även Kvinnors rättigheter
45 Högdin, S, Utbildning på (o)lika villkor – om kön och etnisk
bakgrund i grundskolan, avhandling.
14 Klerby, Anna & Osika, Ingrid (2007) Regeringens vårbudget 2007 – en genusmedveten analys, Sveriges Kvinnolobby,
Stockholm.
15 Se punkt 22 i regeringens rapport.
16 Svensk författningssamling; sfs 1974:152.
17 Europakonventionen tillkom för att lagstadga fn:s universella deklaration om de mänskliga rättigheterna.
18 Svensk författningssamling; sfs 1994:1219.
19 En samlad översyn av regeringsformen Dir. 2004:96.
Noter
71
46 Weinehall, K, Räkna med kostnader – en fallstudie om mäns
våld mot kvinnor, Umeå universitet.
47 Rikskriminalpolisens rapport nr 8 2006:4., Se även 4 kap 1a
§ Brottsbalken.
48 fn:s Palermoprotokoll, Art 3b, som Sverige är bundet av sedan 2004.
49 Sverige sviker traffickingoffer artikelserie i Göteborgs Posten
av Johanna Bäckström Lerneby.
50 Yakin Ertürk, Mission to Sweden, februari 2007.
51 Publicistiskt bokslut 2001–2005 av Tomas Andersson Odén,
Institutionen för journalistik och masskommunikation,
Göteborgs universitet, Räkna med kvinnor! Rapport från nyhetsstudien Global Media Monitoring Project, Allt är Möjligt 2005
52 Massmediernas enfaldiga typer, Kvinnor och män i mediebruset
1994, 2004, av Maria Edström, Maria Jacobson, Göteborgs
Universitet.
53 Könsmärkningen av SVT:s nyheter 1958–2003 av Monica Löfgren Nilsson, Nordicom Information 4:2004.
54 Se TV-rummets eliter. Föreställningar om kön och makt i fakta
och fiktion av Maria Edström, Institutionen för journalistik
och masskommunikation, Göteborgs universitet 2006.
55 Kvinnornas svarta bok, red. Christine Ockrent & Sandrine
Treiner, Damm förlag 2007, avsnittet Medierna legitimerar
manlig dominans.
56 Se Allt är Möjligt En handbok i mediekritik, Sveriges Tidskriftsverkstäder 2004.
57 Se Att bli respektabel. Konstruktioner av klass och kön av Beverly
Skeggs, Daidalos 1997.
58 Se Kroppspolitik. Om Moder Svea och andra kvinnor av Maud
Eduards, Atlas 2007.
59 På nära håll är ingen normal. Handikappdiskurser i Sveriges Television 1956–2000 av Karin Ljuslinder, Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, Umeå universitet 2002.
60 Gender stereotyping of political candidates. An experimental
study of political communication av Toril Aalberg & Anders
Todal Jensen, Nordicom Review 1/07.
61 Se punkterna 120–122 i regeringens rapport.
62 Se Kommittédirektiv 2006:82 Könsdiskriminerande reklam.
Denna nämns i punkt 127 i regeringens rapport.
63 Staten, grundlagen och sexualiteten – pornografidebatten och
statens ansvar för demokratins idéer av Eva-Maria Svensson
och Sari Kouvo. Värdegrundens publikationsserie nr 1/2000,
Göteborgs universitet.
64 Se punkt 128 i regeringen rapport.
65 Se punkt 129–131 i regeringens rapport.
66 Sehttp://w w w.sjf.se/portal/page?_pageid=53,38441&_
dad=portal&_schema=PORTAL
67 Jämställt i bruset. Debattdag om media och jämställdhet,
Regeringskansliet 2006
68 Se punkt 132 i regeringens rapport.
69 Sarah Wamala, Folkhälsoinstitutet, dn Debatt 26 oktober
2006. en svensk redogörelse av studien: Wamala, S, Blakely,
T & Atkinson, J (2006) Trends in absolute socioeconomic inequalities in mortality in Sweden and New Zealand. A 20-year
72
Noter
gender perspective, bmc Public Health 2006, 6:162.
70 Se Kommitténs påpekande nummer 26 och 27 från 2001.
71 Se punkt 179 i regeringens rapport.
72 Se punkt 182 i regeringens rapport.
73 Se punkt 184 i regeringens rapport.
74 Se punkt 187 i regeringens rapport.
75 Se punkt 190 i regeringens rapport.
76 Se enligt punkt 191 i Regeringens rapport.
77 Se Kommitténs påpekande nummer 26 och 27 från 2001.
78 Studien redovisas på dn debatt 060531 och är en uppföljning
av sns:s (Studieförbundet Näringsliv och samhälle) projekt
för fler kvinnor på ledande poster i näringslivet 2001–2004.
Studien är gjord av Monica Renstig Kvinnliga chefer i näringslivet: Statistik, Women´s Business Research Institut.
79 Se Kommitténs påpekande nr 28 och 29 från 2001.
80 Detta gäller Kommitténs påpekande 2001 i punkt 26, låg
andel kvinnor i ledande ställning, både i privat och offentlig
sektor, och punkt 27, uppmaningen att öka andelen kvinnor i privat sektor genom tillfälliga särskilda åtgärder enligt
Artikel 4.1, samt åtgärder för att öka kvinnorepresentationen i beslutsfattande poster inom alla sektorer. När det gäller
punkt 28 och 29, låg andel kvinnor inom domarkåren, har
vissa förbättringar skett.
81 Se till exempel i$m Invandrare och Minoriteter 3/2007: Förskolan i fokus.
82 Sara Högdin, Utbildning på (o)lika villkor – om kön och etnisk bakgrund i grundskolan. Rapport i socialt arbete 120, su.
Doktorsavhandling socialt arbete vid Stockholms universitet
2007.
83 1) sou 2004:115. Den könade förskolan. Delbetänkande från
Delegationen för jämställdhet i förskolan; 2) Kajsa Wahlström: Flickor, pojkar och pedagoger. Jämställdhetspedgagogik i
praktiken. Stockholm: Sveriges utbildningsradio (ur) 2003.
84 Framlagd 27 juli 2006 Jämställd förskola – om betydelsen av
jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete, slutbetänkande från Delegationen för jämställdhet i förskolan,
sou 2006:75.
85 Se till exempel www.jamstalldskola.se Projekt drivet av
Länsstyrelsen i Västmanlands län. Slutsats: »både förskola
och skola kan utmana ungas föreställningar om vad kvinnor
och män kan arbeta med«.
86 Christina Osbeck: Arbetsrapport September 2007. Utvärdering av projektet på lika villkor. Karlstads universitet. Se
också www.palikavillkor.se.
87 Budgetpropositionen för 2008, volym 8, s. 49 och 53.
88 Anna Sandell: Utbildningssegregation och självsortering : Om
gymnasieval, genus och lokala praktiker, Doktorsavhandling
2007, Lärarutbildningen, Malmö Högskola, Malmö studies
in educational sciences No. 31. tryckt hos Hombergs, Malmö
2007-09-25 www.mah.se/muep.
89 Mats Björnsson (2005) Kön och skolframgång – Tolkning och
Perspektiv. Myndigheten för skolutveckling.
90 Christina Florin (2005) Flickorna drar ifrån – Skolframgångar
i ett könsperspektiv. Framtider 3.
91 Karin Lumsden Wass: Vuxenutbildning i omvandling –
Kunskapslyftet som ett sätt att organisera förnyelse. Doktorsavhandling Göteborgs Universitet 2004.
115 Högskoleverkets årsrapport 2007: Rapport 2007: 33 R, Red.
Stig Forneng med flera
92 Lärarnas tidning nr 13, 7-20 sept 2007, Lathund för jämställdhet 2006, dn 4 jan. 2008-01-15.
116 Kvinnor, vetenskap, karriär. Vad händer efter avhandlingen?
Framtider1/2006, Institutet för Framtidsstudier.
93 Sara Högdin, Utbildning på (o)lika villkor – om kön och etnisk bakgrund i grundskolan. Rapport i socialt arbete 120, su.
Doktorsavhandling socialt arbete vid Stockholms universitet
2007
117 Rapport 2006: 2 R Forskarutbildning och forskarkarriär –
betydelsen av kön och socialt ursprung. Red. Helen Dryler.
94 Integrationsministern i svd 9/5 2007.
95 Utredningsuppdrag till Hans Forsell. Rapport lämnas i november 2007. dn 16 mars 2007.
96 Utredningen ska föreslå hur ämneskunskaperna hos blivande
lärare kan fördjupas. Utredningen ska också överväga en återgång till fler lärarexamina i stället för dagens enda. Direktiven
skissar på ett system med flera olika examensbenämningar.
Utredningen ska också bedöma hur ökat utrymme för ämnesfördjupning kan skapas.
97 Intervju med Jan Björklund dn 9 sept. 2007.
98 dn Debatt 19 september 2007.
99 Se punkt 223–238 i regeringens rapport.
100 Budgetpropositionen för 2008, Volym 8, sid. 87
101 På tal om kvinnor och män lathund om jämställdhet 2006.
102 Se cedaw-nätverkets förra rapport från 2003, Jämställdheten
granskad i skuggrapport.
103 Se punkt 228 i regeringens rapport.
104 Högskoleverket. Statistiska Meddelanden uf 20 sm 0701:
Studenter och examina i grundutbildningen (utkommer varje
år i april).
105 kth-rapport: Jämställd IT-utveckling för ökad tillväxt.
Annika Vänje 2007.
106 Regeringen underströk detta i sin proposition till ny lärarutbildning prop. 1999/2000:135.
107 Margareta Havung: Lärarutbildningen granskad vid 23 lärosäten Tidskrift för lärarutbildning och forskning, Umeå
universitet, 2006, nr 1.
108 Anki Wood refererar Havung i sulf, Sveriges Universitetslärarförbunds tidskrift: »Lärarutbildare behöver mer genuskunskap«.
109 Högskoleverket Rapport 2007:33 r Årsrapport 2007; 152 sid.
Red. Stig Forneng med flera
110 Högskoleverket Rapport 2007: 33 r.
111 Rapport 2006: 2 r Forskarutbildning och forskarkarriär – betydelsen av kön och socialt ursprung. Red. Helen Dryler.
112 Val, villkor, värderingar av Sylvia Benckert och Else-Marie
Staberg, Samtal med kvinnliga fysiker och kemister Nr 9, år
2000 i Rapportserie från Kvinnovetenskapligt forum är ett
tidigt exempel.
113 idas är ett 3-årigt nationellt chefs- och ledarförsörjningsprojekt inom suhf vars syfte är att få fler kvinnor på höga akademiska poster inom universitet och högskolor i Sverige. Se
http://www.idas.nu
114 Se t ex Högskoleverkets Studentspegeln 2007, en intervjustudie som besvarats av över 6000 studenter i landet Refererad i
unt, Daniel Jansson.
118 scb, På tal om kvinnor och män, 2006.
119 Jämställdhetsplan, Tekniska – Naturvetenskapliga fakulteten, Uppsala Universitet. Fastställd 2004-11-24 www.teknat.
uu.se.
120Fredrik Bondestam, i inbjudan till konferens om Jämställdhetsarbete i akademin – strategier, motstånd, utmaningar,
Helsingfors 15 okt. 2007.
121 Högskoleverket 2007:33 r
122 Rapport 2006: 2 r Forskarutbildning och forskarkarriär – betydelsen av kön och socialt ursprung. Red. Helen Dryler.
123 1) Gender and Excellence in the making, eu-kommisionen
2004; 2) The 5th European Conference on Gender Equality
in Higher Education 2007 at Humboldt-University Berlin,
Germany; 3) Kvinnor, vetenskap, karriär. Vad händer efter avhandlingen? Framtider1/2006, Institutet för Framtidsstudier;
4) Vetenskapsrådet och jämställdheten Rapport vr 17:2006;
5) Charlotte Silander, Högskolesystemet och könsbalansen, En
studie om jämställdheten i den svenska högskolan. Licentiatavhandling Växjö universitet.
1241) Wennerås, C. & Wold, A: Nepotism and sexism in peerreview. Nature vol. 387, 22 May 1997, pp 341-343; 2) Agnes
Wold och Cecilia Chrapkowska: »Vi män har tusen knep att
hindra en kvinna att komma fram« s. 335–365 i Förbjuden
frukt på kunskapens träd, Atlantis 2004, red. Britt-MarieFridh-Haneson och Ingegerd Haglund.
125 Carolyn Glynn, Per Hyenstrand, Carl Jacobsson, Margareta
Larsson, Elisabeth Lundberg, Daniel Wadskog: Vetenskapsrådet och jämställdheten Rapport vr 17:2006
126Göran Melin: Reviewing applications by women: critical use
of additive and reasoning evaluation methods. Working paper 2007–68 sister.
127 Varför bara män? Elva kvinnliga forskare, svd 30 juli 2006
128 Rekrytering av företagsledare. Avhandling vid Handelshögskolan, Stockholm, 2003; se också Excellenta herrar och nya
forskningskvinnor, Barbro Hedvall, dn, 1 aug. 2006
129 Se Kommitténs påpekande 22 och 23 från 2001.
130 Budgetpropositionen 2006/07. Se även Klerby, A & Osika,
I (2007) Regeringens vårbudget 2007 – en genusmedveten
analys, Sveriges Kvinnolobby. 131 Se punkt 274 i regeringens rapport.
132 Katarina Katz har forskat kring detta bland annat Johansson,
M & Katz, K (2006) Wage differences between women and
men in Sweden – the impact of skill mismatch, Institutet för
framtidsstudier.
133 Under punkterna 123–125 i regeringens rapport redovisas
några initiativ för att engagera män för jämställdhet.
134 sou 1997:139 Hemmet, barnen och makten. Förhandlingar om
arbete och pengar i familjen av Göran Ahrne och Christine Roman.
135 scb, Tidsanvändningsundersökningen 2001.
Noter
73
136 scb 2005
162 Se punkt 315 i regeringens rapport.
137 Thoursie, A (2005) Föräldraförsäkringens effekter på sysselsättningen och löner – olika för kvinnor och män, sou 2005:73, bilaga 7. Ekberg, J & Eriksson, R (2006) Effekter av de svenska
pappamånaderna, Sökelys på arbeidsmarkedet 2/2006, årgång 23, Institutet för samfunnsforskning.
163 Folkhälsorapport 2005, Socialstyrelsen.
138 Se punkt 264 i regeringens rapport.
139 kth-rapport: Jämställd it-utveckling för ökad tillväxt.
Annika Vänje 2007
140Se Kommitténs påpekande nummer 27 från 2001.
141 est-programmen är knutna till den Europeiska socialfonden.
142Carlson, Laura Searching for Equality, Sex Discrimination, Parental Leave and the Swedish Model With Comparisons to EU,
UK and US Law, 2007, Juridiska institutionen, Stockholms
Universitet.
164 Samma källa som ovan.
165 Jämställd vård? Socialstyrelsen 2004.
166 Om jag syns, finns jag!: att synliggöra kvinnor och män med
psykisk ohälsa: en rapport med fokus på psykisk ohälsa, kön och
samhällets insatser – Rapport från Nationell psykiatrisamordning, 2006.7.
167 Folkhälsorapport 2005, Socialstyrelsen.
168 Folkhälsa – Lägesrapport, 2006, Socialstyrelsen.
169 Osika, W (2007) Self-perceived Psychological Health and Vascular Changes in Childhood, Göteborgs universitet, Göteborg.
170 Folkhälsa – Lägesrapport 2006, Socialstyrelsen. Även Folkhälsorapport 2005, Socialstyrelsen.
143 Se exempelvis lo Tidningen 2007-08-24, Män får ersättning
dubbelt så ofta.
171 Folkhälsa – Lägesrapport 2006, Socialstyrelsen.
144 RiR (Riksrevisionen) 2007:32, Försäkringskassans hantering av arbetsskadeförsäkringen.
173 Samma källa som ovan.
145 Se punkt 251 och 252 i regeringens rapport.
146scb, Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden – 4:e
kvartalet 2006. Qvarlander, Anna (2006) Jämställdhet –
kvinnor och män med funktionshinder ur antologin Handikappolitiken i praktiken, Brusén & Printz (red). Jämställd
socialtjänst (2004) Socialstyrelsen.
147 Detta gäller Kommitténs påpekande 2001 i punkt 22, löneskillnader och den könssegregerade arbetsmarknaden och
punkt 23, lönediskriminering.
148Se punkt 286 i regeringens rapport.
149 Se regeringens rapport punkt 257.
172 Folkhälsorapport 2005, Socialstyrelsen.
174 Samma källa som ovan.
175 Samma källa som ovan.
176 Gunilla Fagerholt, ordförande Riksföreningen för skolsköterskor.
177Barnombudsmannen rapporterar, br 2005:04 – Satsa tidigt –
En undersökning av barn och ungdomspsykiatrin.
178 scbs levnadsnivåundersökning, rapport 97, 2003.
179 Utredningsinstitutet handu, Mäns våld mot kvinnor med
funktionsnedsättning, 2007.
180 Samma källa som ovan.
150 Se punkt 8 i regeringens rapport.
181 Lägesbeskrivning 2004, Avgifter inom äldre- och handikappsomsorg, Socialstyrelsen.
151 Månsdotter, A (2006) Health, Economics, and Feminism – on
judging fairness and reform, Umeå University, Print & Media.
182 sou 2001:56 Funktionshinder och välfärd.
152 Jämställd vård – olika vård på lika villkor, sou 1996:133.
153 Hammarström, Anne (2004) Genusperspektiv på medicinen –
två decenniers utveckling av medvetenheten om kön och genus
inom medicinsk forskning och praktik, Högskoleverket.
154 (O)jämställdhet i hälso- och sjukvård – en genusmedicinsk kunskapsöversikt, 2007, Sveriges Kommuner och landsting.
155 Samma källa som ovan.
156 Samma källa som ovan.
157 Nyberg F, Osika I, & Evengård B (2008) The Laundry Bag
Project – unequal distribution of dermatological healthcare resources for male and female psoriatic patients in Sweden, International Journal of Dermatology 2008, 47, 144-149.
158 (O)jämställdhet i hälso- och sjukvård – en genusmedicinsk kunskapsöversikt, 2007, Sveriges Kommuner och landsting.
159 (O)jämställdhet i hälso- och sjukvård – en genusmedicinsk
kunskapsöversikt, 2007, Sveriges Kommuner och landsting;
Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen, 2004.
160 (O)jämställdhet i hälso- och sjukvård – en genusmedicinsk kunskapsöversikt, 2007, Sveriges Kommuner och landsting.
161 Samma källa som ovan.
74
Noter
183 Riskförsäkringsverket (rfv), Resurser för att leva som andra
– en analys av kostnadsutvecklingen inom assistansersättning,
rfv Analyserar 2001:3; Hetzler, Antoinette, 1994, Socialpolitik i verkligheten – de handikappade och försäkringskassan,
Box Förlag, Lund.
184 Socialstyrelsen, Jämställd vård? 2004; Kvinnor, män och funktionshinder sou:138; Bäckström, Ingegärd, 1997, Att skilja
agnarna från vetet, Umeå universitet; Jämställd socialtjänst,
Socialstyrelsen 2003.
185 Witt, Ann-Katrin (2004) Konsthantverkare Genus och omvänd ekonomi, doktorsavhandling på sociologiska institutionen, Lunds universitet.
Mäns våld mot kvinnor
75
76
Mäns våld mot kvinnor