Graviditet och diabetes
Denna skrift vänder sig till Dig som har diabetes
före graviditeten eller har fått graviditetsdiabetes
Vårt mål är att Du skall må bra under
graviditeten, få en positiv upplevelse av
såväl graviditet som förlossning,
samt föda ett friskt barn!
2
Utarbetad av Marie Berg och Monica Mellin
I samarbete med:
Dietist Elisabeth Strandhagen
(ansvarar för avsnitt kost)
Sjukgymnast Eva Dahmén-Jansson
(ansvarar för fysisk aktivitet)
Barnmorska Ulla Britschgi
Illustrationer gjorda av Mia Kann
3
Innehållsförteckning
Fakta om diabetes ................................................................................................... 5
Till Dig som är gravid och har diabetes typ 1 eller typ 2 .................. 8
Till Dig som har fått graviditetsdiabetes ................................................... 12
Bra matvanor vid diabetes ................................................................................ 15
Fysisk aktivitet ....................................................................................................... 28
4
Fakta om diabetes
Diabetes är egentligen flera olika sjukdomar. Den gemensamma nämnaren är att halten
av glukos (= druvsocker) i blodet är för hög. Det beror på brist på insulin, ett hormon
som produceras i bukspottkörteln.
Insulin bildas i
bukspottkörteln.
Det produceras
i de
Langerhanska
cellöarna.
En langerhansk ö.
De insulinproducerande
betacellerna är flest.
I en vuxen bukspottkörtel
finns c:a 1 miljon öar
och dessa väger knappt
ett gram.
Bukspottkörtel (pancreas)
Matens kolhydrater bryts ned till socker som går vidare ut i blodet från magtarmkanalen. Kroppens celler behöver socker för att fungera. Insulinets uppgift är att
”låsa upp” cellerna så att de kan släppa in sockret. Hos de som har brist på insulin kan
sockret inte komma in i cellerna. Det blir kvar i blodet och blodsockerhalten stiger.
Utan insulin kommer inte sockret in i cellen.
Blodsockret stiger i blodet.
Insulin fungerar som en nyckel till cellen.
Det öppnar cellen och sockret i blodet kan
komma in.
De två vanligaste och mest kända formerna av diabetes kallas typ 1 och typ 2.
Graviditetsdiabetes uppstår under graviditeten hos 1-2 % av alla gravida.
5
Fakta om typ 1 diabetes
Typ 1 diabetes är en så kallad autoimmun sjukdom då något har gått snett i kroppens
eget immunförsvar så att det angriper och förstör de celler i bukspottkörteln som
producerar insulin. För att få sjukdomen måste man ha ärftligt anlag för sjukdomen,
men det krävs dessutom andra utlösande faktorer. Vilka vet forskarna ännu inte.
Sjukdomen bryter oftast ut under barndomen eller i tonåren, men kan även debutera hos
vuxna. Barn och ungdomar insjuknar ofta snabbt, på bara några veckor. Cirka 10-15 %
av alla personer med diabetes har typ 1 diabetes. Symtomen kan vara stora
urinmängder, ökad törst, viktnedgång och dimsyn. Hos vuxna kommer symtomen
vanligen mer smygande. Behandlingen är injektioner med insulin flera gånger dagligen.
Fakta om typ 2 diabetes
Vid typ 2 diabetes producerar kroppen fortfarande insulin men det räcker inte till. En
orsak är att cellernas känslighet för insulin är försämrad, det krävs en större mängd för
att få dem att ta emot sockret. Samtidigt är förmågan att öka insulinproduktionen
nedsatt vilket gör att blodsockret stiger för mycket när man äter. Sjukdomen är ärftlig.
Övervikt, för lite fysisk aktivitet, stress, rökning och vissa läkemedel är utlösande
faktorer. Fetma bidrar till att cellerna förlorar i sin känslighet för insulin.
Diabetes typ 2 förekommer framför allt i högre åldrar. 85-90 % av alla personer med
diabetes har typ 2 diabetes. Drygt hälften är över 65 år men sjukdomen kan debutera
redan i unga år. Efter graviditetsdiabetes är risken upp till 50 % att utveckla typ 2
diabetes inom 10 år. Symtomen är stora urinmängder, ökad törst och onormal trötthet.
Sjukdomen utvecklas ofta under lång tid, man kan ha den i flera år utan att veta om det.
Ändrade matvanor och ökad fysisk aktivitet medför att cellerna ökar sin känslighet för
insulin. Detta räcker ofta som behandling. Många behöver också tabletter som
stimulerar insulinproduktionen eller ökar känsligheten för insulin. Med tiden kan det bli
nödvändigt med insulinbehandling.
6
Ökat insulinbehov under graviditeten
Under graviditeten blir kroppen gradvis mer okänslig för insulin vilket medför att
insulinbehovet ökar 2-3 gånger. Efter förlossningen sjunker behovet kraftigt till doser
ungefär motsvarande behovet före graviditeten.
7
Till Dig som är gravid och har
diabetes typ 1 eller typ 2
8
Blodsocker, kost och motion
Idag föder de flesta kvinnor med diabetes ett välmående barn. För att Du och Ditt barn
skall må så bra som möjligt bör Du ha normala blodsockervärden. Vid diabetes finns en
något ökad risk för missbildningar samt en ökad risk för tillväxt hos barnet. Om Din
blodsockernivå hålls normal minimeras riskerna. Enstaka höga eller låga värden skadar
inte barnet.
Önskvärda blodsockernivåer är 5-6 mmol/L före måltid och
inte högre än 8-9 mmol/L c:a 1½ timme efter påbörjad måltid.
Målvärde för HbA1c är 42-47 mmol/mol (5,0-5,5 %). Rätt
kost, regelbundna måltider, rätt insulindos samt regelbunden
fysisk aktivitet samverkar för att nå detta mål.
Graviditet och insulinbehov
Under graviditeten ökar insulinbehovet avsevärt. Du behöver
därför öka insulinmängden successivt, en fördubbling eller
mer är inte ovanligt. Den första tiden kan blodsockret svänga
extra mycket, varför täta blodsockerkontroller och
insulinjusteringar kan behöva göras. Pröva Dig fram och
rådgör samtidigt med läkare och barnmorska.
Kontroller under graviditeten
Under graviditeten är Du inskriven på Specialmödravården, Antenatalenheten, där Du
följs med kontroller hos barnmorska och läkare. Du vårdas i början av graviditeten vid
Dagsjukvården, Antenatalenheten. Där möter Du ett diabetesteam bestående av
diabetesläkare, förlossningsläkare och barnmorska med diabeteskompetens och en
vårdplan görs upp för Dig. Dietist finns tillgänglig. Ögonbottenfotografering görs i
tidig graviditet om det ej har utförts de senaste sex månaderna.
9
Fosterövervakning
Det rutinultraljud som erbjuds alla gravida kvinnor sker i v 18-20. En läkare inspekterar
barnets alla organ. Vid behov sker även en riktad ultraljudsundersökning av barnets
hjärta.
Ultraljudsbild av foster i graviditetsvecka 18
Under den sista tredjedelen av graviditeten
utförs ultraljud regelbundet för att följa
barnets tillväxt. Även barnets hjärtljud
genom yttre övervakning, s k CTG,
kontrolleras ett par gånger per vecka.
10
Förlossning och BB-tid
Du kan räkna med vaginal förlossning i fullgången tid om inga komplikationer
tillstöter. Förlossningen sker på Specialförlossningen, plan 4, SU/Östra. Amning och
tillmatning av barnet startar direkt efter förlossningen för att undvika lågt blodsocker
hos barnet. Den första tiden kan Ditt nyfödda barn behöva vårdas på neonatalavdelning
för lågt blodsocker eller annan kontroll.
Efter förlossningen återgår Du till de insulindoser Du hade före graviditeten. Då Din
mjölkproduktion har kommit igång behöver Du ofta minska insulindoserna ytterligare
för att undvika insulinkänningar. Viktigt är att Du tillåter Dig att ligga högre i Din
blodsockernivå under amningsperioden.
Fortsatt Livsföring
Du kommer på ett återbesök till Specialmödravården cirka 6-8 veckor efter
förlossningen. Då får Du även möjlighet att diskutera preventivmedel och ställa frågor
om en eventuell kommande graviditet. Efter detta besök återgår Du till Ditt vanliga
diabetesteam.
11
Till Dig som har fått graviditetsdiabetes
12
Vad är graviditetsdiabetes?
Insulin är ett hormon som bildas i bukspottkörteln. En av dess viktigaste uppgifter är att
sänka blodsockret. Under graviditeten blir kroppen gradvis mer okänslig för insulin
vilket medför att insulinbehovet ökar 2-3 gånger. I de flesta fall regleras detta genom att
bukspottkörteln ger ifrån sig mer insulin så att blodsockret hålls på en normal nivå. Hos
1-2 % av alla gravida kvinnor orkar inte bukspottkörteln bilda tillräckligt med insulin.
Då utvecklas graviditetsdiabetes.
Vad händer med barnet?
Sockret går över till fostret via moderkakan. För höga blodsockernivåer kan leda till att
barnet växer onormalt mycket. Efter förlossningen kan barnet få för låga
blodsockervärden. En dåligt kontrollerad diabetes kan också leda till olika störningar
hos det nyfödda barnet som tex. sämre lungmognad eller ökad infektionsrisk.
Behandling
Genom normala blodsockernivåer motverkas dessa oönskade effekter. Önskvärda
värden är cirka 4,4-6 mmol/l före måltid och under 8 mmol/l efter måltid. Detta uppnås
framför allt genom förändrade kostvanor och fysisk aktivitet. Ibland behövs dessutom
insulinbehandling.
Rutiner under graviditeten
•
•
•
•
•
Du får låna en blodsockermätare.
Du får lära Dig att själv kontrollera ditt blodsocker
direkt före och cirka 1,5 timme efter påbörjad måltid.
Du får personlig kostrådgivning och tips om
fysisk aktivitet.
Uppföljning av blodsockernivåer, kostråd och
fysisk aktivitet sker på Dagsjukvården inom 1 vecka.
Därefter kontinuerlig uppföljning med
diabetesbarnmorska per telefon alternativt personligt
besök under resten av graviditeten.
Kontroller under förlossning och BB-tid
•
•
•
•
•
•
Ditt blodsocker kontrolleras vid ankomsten till förlossningen. Tag därför med
blodsockermätaren.
Barnets blodsocker kontrolleras regelbundet den första tiden.
Tidig amning är viktigt för att undvika lågt blodsocker. Det är vanligt att barnet
behöver tillmatas.
Efter förlossningen fortsätter Du med de goda kostvanorna.
Innan hemgång får Du en telefontid till Dagsjukvården för uppföljning av Ditt
blodsocker.
Kontrollera Ditt blodsocker före och efter måltid som tidigare under två
dagar innan Du skall ringa till Dagsjukvården
13
Fortsatt livsföring
Blodsockret normaliseras hos de flesta efter förlossningen. Kvinnor som haft
graviditetsdiabetes har en ökad risk att utveckla diabetes senare i livet. Du bör därför
undvika övervikt, fortsätta med sunda kost- och motionsvanor samt kontrollera Ditt
blodsocker någon gång om året.
14
Bra matvanor vid diabetes
Det är flera faktorer som avgör hur blodsockret påverkas av maten. Viktigast är:
o måltidsordningen, d.v.s. hur ofta man äter
o storleken på måltiden
o matens konsistens
o mängd och typ av kolhydrater
På de kommande sidorna finns mer information om:
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
måltidsordning
mellanmål
vad är en lagom portion (tallriksmodellen)
kolhydrater
dryck
sötningsmedel
fett
energi (”kalorier”)
proteiner
vitaminer och mineraler
innehållsdeklarationer
…och till slut en sammanfattning och några goda råd.
15
Måltidsordning och mellanmål
En stor måltid ger ett högt blodsocker efteråt även om det är ”bra mat” som ingår.
Därför bör maten fördelas jämnt över dagen så att portionerna inte blir för stora. På så
sätt undviks höga blodsockertoppar. Regelbundna måltider är viktigt, gärna 3 huvudmål
och 2-3 mellanmål varje dag.
Förslag på bra mellanmål är grov smörgås och/eller en frukt.
Mellanmålen har två viktiga funktioner:
1. Att undvika att blodsockret blir för lågt mellan huvudmålen.
Detta kan vara speciellt viktigt för Dig som har insulinbehandlad diabetes.
Tänk på att blodsockret inte kan bli för lågt vid enbart kostbehandling, bara för
högt.
2. Att se till att Du inte blir för hungrig när det är dags för huvudmålet. Då kan
måltiden lätt bli för stor. Detta är speciellt viktigt för Dig som har kostbehandlad
diabetes.
16
Vad är en lagom stor måltid?
LUNCH OCH MIDDAG
En bra metod för att komponera en bra måltid är att använda tallriksmodellen. Den ger
en bra fördelning av kolhydrater, proteiner, fett och fibrer. Tallriken bör delas upp i tre
delar, bestående av:
• Grönsaker, pasta/ris/potatis/bröd (kolhydrater)
• Kött/fisk/kyckling/ägg/ost/keso/bönor (protein och fett)
•
Ta gärna lite dressing på grönsakerna, gjord på olja och vinäger eller baserad på
filmjölk eller yoghurt.
• Välj en mager sås så att inte fettinnehållet i måltiden blir för högt! Recept finns
på Dagsjukvården.
• Bönor och linser är rika på kolhydrater och protein. För veganer och
vegetarianer är detta en bra proteinkälla.
Läs om FRUKOST under ”KOLHYDRATER”.
17
Kolhydrater
Kolhydratrika livsmedel är frukt, grönsaker, bröd och gryn, potatis, ris och pasta. Det är
bra att äta mycket ”långsamma” kolhydrater, som grönsaker, bönor, linser, frukt och
grovt bröd. Med långsamma menas att de ligger kvar i magsäcken länge vilket ger lång
mättnadskänsla och håller blodsockret i balans. Dessa livsmedel är dessutom ofta
fiberrika och håller magen i gång.
Vissa livsmedel med mycket kolhydrater höjer dock blodsockret snabbt, t ex. livsmedel
med mycket socker i. Se upp med dessa. Även potatis, vitt bröd, juice och mjölk höjer
blodsockret mycket.
Potatis, bröd
(vitt, graham)
Bröd
(med hela korn)
Ris
(parboiled)
SNABB blodsockerhöjning
Ris
(vit, fullkorn)
Pasta
(vit, fullkorn)
Baljväxter
(linser,bönor)
LÅNGSAM blodsockerhöjning
FRUKOST
Frukosten är en måltid som traditionellt består av mycket kolhydrater, och ofta av den
snabba sorten. Man är mindre känslig för insulin på morgonen, d.v.s. insulinet har inte
så bra effekt. Därför fungerar det för många bara med riktigt långsamma kolhydrater till
frukost, vilket innebär grovt osötat bröd. 1-2 smörgåsar är lagom, blir man snabbt
hungrig igen kan man ta en smörgås efter ett tag (mellanmål) så att man i princip delar
upp frukosten i två delar. Fil och müsli med lågt sockerinnehåll kan fungera för en del
personer.
18
”Snabba och långsamma kolhydrater”
Det är stor skillnad på hur snabb och stor blodsockerstegring olika livsmedel ger. Här
ser Du vilken effekt olika kolhydratrika livsmedel har på blodsockret.
SNABBA
SNABBA
BRÖD
FRUKT
Baguette
GRÖNSAKER
Fruktjuice
Franskbröd
Vindruvor
Mogna (brunprickiga) bananer
Grahamsbröd
Knäckebröd
Grovt rågmjölsbröd
Pitabröd
Kiwi
Mango
Plommon
Persika
Havreberikat bröd
Alla grönsaker är
nyttiga.
Det är däremot olika
hur effektivt de
bromsar blodsockerstegringen av
andra livsmedel
Apelsin
Sallad
Tomat
Gurka
Paprika
Äpple
Päron
Kokta rotsaker
Kokta grönsaker
Grape
Råa rotsaker
Bönor
Linser
Gula bananer
Surdegsbröd
Bröd av:
• fyra sädeslag
• med hela korn
• pumpernickeltyp
För grönsaker gäller
att inga har snabb
effekt på blodsockret.
LÅNGSAMMA
LÅNGSAMMA
19
Grönsaker
20
Frukt
21
Drycker
Drycker som inte innehåller socker höjer inte blodsockret, t ex. vatten, mineralvatten,
lightdrycker (lightläsk, lightsaft), kaffe och te.
Lättsockrade drycker innehåller som oftast både sötningsmedel och socker och brukar
därför påverka blodsockret.
Saft, läsk och nyponsoppa innehåller mycket socker och höjer blodsockret mycket.
JUICE innehåller fruktsocker från många frukter.
Juice är ren fruktsaft utan tillsats av socker.
Osötad juice är alltså det samma som vanlig juice
och har en mycket blodsockerhöjande effekt.
•
Ett glas juice (2 dl) oavsett typ av frukt
innehåller socker motsvarande 6-7 sockerbitar!
MJÖLK är också rik på socker. Det gäller alla mjölksorter, även minimjölk och
lättmjölk. Det är bara fetthalten som skiljer dem åt.
•
Ett glas mjölk (2 dl) innehåller socker motsvarande 2-3 sockerbitar.
Blodsockerregleringen är ett känsligt system. En vuxen människas blodvolym är c:a 4,5
liter. Ett blodsockervärde på 5 mmol/L innebär att blodet innehåller glukos motsvarande
1,5 sockerbit!
MÅLTIDSDRYCKER
Mycket vätska, även vatten, till en måltid, (t ex. 3-4 glas) kan påverka så att blodsockret
höjs onödigt mycket då det påverkar måltidens konsistens!
Tänk därför på att Du inte sätter Dig törstig till matbordet!
Drick innan Du äter.
Lämpliga måltidsdrycker kan vara vatten, isvatten, citronvatten,
mineralvatten och lightdrycker (lightsaft och lightläsk).
22
Sötningsmedel
Aspartam, Nutra-Sweet, Acesulfam, sackarin och cyklamat är så gott som kalorifria och
kan därför inte höja blodsockret.
Andra sötningsmedel innehåller lika mycket kalorier som socker och påverkar också
blodsockret men inte så snabbt som vanligt socker.
Tuggummi innehåller som oftast xylitol. Några bitar om dagen spelar ingen roll för
blodsockret.
Tänk på att sötningsmedlen upprätthåller ”sötsuget”. Sannolikt stimulerar de också
aptiten vilket kan vara negativt för överviktiga.
Fettet i maten
Fettet i maten spelar inte så stor roll för blodsockret efter måltiden. Men att minska på
fettet är viktigt för att undvika övervikt och för att minska risken för
hjärt/kärlsjukdomar senare i livet.
För Dig som har fått graviditetsdiabetes är det viktigt att hålla så normal vikt som
möjligt då övervikt ökar risken för diabetes i framtiden.
Feta mejeri- och charkvaror
innehåller en hög andel mättat fett.
Detta fettet ökar risken för hjärtoch kärlsjukdomar
Bättre fettkvalitet är det i fisk, nötter,
mandel, olja och mjuka margariner.
Detta fettet ökar inte risken
för hjärt-kärlsjukdom.
Dock är det lika energirikt (lika många ”kalorier”) som annat fett.
Vill Du gå ned i vikt gäller det att minska på den totala mängden fett.
Renskuret kött och magra mjölkprodukter innehåller endast lite fett. Skär bort ev.
synligt fett.
Grädde, creme fraiche och ost kan göra
måltiden fettrik trots magra råvaror.
1 dl vispgrädde eller creme fraiche ger Dig
halva dagsbehovet av fett! Det finns
magrare alternativ som matlagningsgrädde,
matlagningsyoghurt, lätt creme fraiche och
kesella gourmet.
23
Det bästa är att i vardagslag
hålla sig till vanlig mjölk, buljong
eller spad avredd med vetemjöl
eller maizena när Du skall göra sås.
Krydda gärna!
Andra sätt att smaksätta är med
tomatpuré, chilisås, sojasås
och fond i olika smaker.
Fett har ingen omedelbar effekt på blodsockret, om man har mager eller fet ost
spelar liten roll för blodsockersvaret. En fettrik måltid ger oftast en försenad
blodsockertopp. Toppen är inte som annars 1-2 timmar efter måltid - utan flera
timmar senare.
Magra diabetiker behöver inte vara så restriktiva med fettmängden i kosten.
Däremot är det bra om fettet är av bra kvalitet (olja och margarin med mycket
omättat fett).
”Kalorier”
Mängden energi i maten vi äter anges i kalorier eller joule. Ofta anges båda enheterna.
En kalori är det samma som 4,2 joule. För att siffrorna inte skall bli för stora anges
energiinnehållet i kilokalorier eller kilojoule, se exemplet i innehållsförteckningen på
nästa sida.
Det är fett, proteiner och kolhydrater som innehåller energi i maten, det gör inte
vitaminer och mineraler. Även alkohol ger energi.
Graviditeten innebär ett ökat behov av näringsämnen vilket gör att man bör välja bra
mat och undvika för mycket ”tomma kalorier”. Med ”tomma kalorier” menas mat med
ett lågt innehåll av vitaminer, mineraler och protein (t. ex. läsk, godis, chips).
En persons energibehov bestäms av ålder, kön, vikt och fysisk aktivitet. Under
graviditet och amning ökar energibehovet.
Proteiner
Proteiner är livsviktiga ”byggstenar” i kroppen.
Kött, fisk och ägg är våra bästa proteinkällor.
För att äta rätt mängd är det bra att följa
tallriksmodellen, dvs. en knapp tredjedel av
tallriken skall vara kött eller fisk.
Vitaminer och mineraler
Detta är en rad viktiga ämnen som är nödvändiga för att alla olika processer
i kroppen skall fungera. De finns i alla typer av mat och äter man varierat är
risken liten att man får brist på dem.
24
Innehållsdeklaration
På förpackade livsmedel finns en förteckning på ingredienserna. Dessa anges i fallande
ordning efter hur mycket som har använts. Om socker står långt bak, som i
leverpastejen nedan, har sockret i leverpastejen ingen effekt på blodsockret.
ANE-PASTEJ
Ingredienser: Grislever (36%), fett fläsk, mjölk,
potatismjöl, vatten, socker, koksalt,
maltodextrin, omega-3, lök, ansjovis, kryddor,
mjölkprotein, konserveringsmedel E250,
muskotnöt.
Fetthalt: 14%
Näringsvärde per 100g: Energivärde 900 KJ
(210 kcal), protein 10g, kolhydrater 12g, fett
14g, Varav: -mättat fett 5g –enkelomättat 6g
–fleromättat 2g omega 3 0,2g (20% av nordisk
näringsrekommendation), koksalt 2g, riboflavin
1mg (62% av RDI), vitamin B12 7µg (7 gånger
RDI), järn 7mg (50% av RDI).
RDI = rekommenderat dagligt intag.
I bröd skall helst grovt mjöl stå först, och socker eller sirap skall stå efter jäst. I
exemplen nedan är Lingonbrödet rätt grovt men innehåller för mycket socker.
Solrosbrödet är både grovt och osötat.
LINGONBRÖD
SOLROSBRÖD
Ingredienser: Rågmjöl av
hela spannmålskornet,
vetemjöl, vatten, lingonsylt
(13% i färdigt bröd), sirap,
fiberhavregryn, vetegluten,
vegetabilsikt margarin,
rågskållning, salt, fibrer från
sockerbetan, jäst, socker samt
mjölbehandlingsmedel
askorbinsyra.
Ingredienser: Rågmjöl (fullkorn),
rågmjöl, vetemjöl, vatten
solrosfrön, salt och jäst.
25
Sammanfattande kostråd
Följande kostvanor brukar vara en hjälp för att uppnå normaliserade blodsockervärden:
Maten fördelas jämnt över dagen så portionerna inte blir för stora. På så sätt
undviks höga blodsockertoppar. Regelbundna måltider är viktigt, gärna 3
huvudmål och 2-3 mellanmål varje dag. Bra mellanmål är grov smörgås
och/eller en frukt.
Dryck som inte innehåller socker är kaffe/te, vatten, mineralvatten, citronvatten
och lightdrycker
De flesta livsmedel som innehåller
vanligt socker som saft, läsk, godis,
kakor höjer blodsockret för mycket.
Det är ofta konsistensen som
avgör hur mycket ett livsmedel eller en
måltid höjer blodsockret. Grovt bröd är
bättre än vitt, pasta är bättre än potatis
och frukt är bättre än juice.
Mjölk i matlagning går bra men oftast
inte mjölk och fil i flytande form.
Måltid med fiberrika grönsaker är
bättre än måltid utan.
Sötningsmedel som acesulfam, aspartam (Nutra Sweet), cyklamat och sackarin
har ingen effekt på blodsockret. De finns i första hand som saketter och
strösötmedel och i saft, läsk, glass, yoghurt och godis.
Mjölk innehåller mjölksocker och kan höja blodsockret mycket. Det gäller alla
sorter mjölk, från ”röd” till minimjölk. Fil och yoghurt innehåller inte lika
mycket mjölksocker och fungerar bra för några tillsammans med osötad müsli.
Testa Dig fram! Om Du inte dricker mjölk eller äter fil/yoghurt bör Du ta ett
kalciumtillskott i tablettform på 500 mg/dag. Om Du inte heller äter ost bör Du
ta 1000 mg/dag.
På morgonen är det ofta svårt att få normala blodsockervärden. Det beror på att
kroppen har ett större motstånd mot insulin. Då fungerar det bäst om Du äter en
liten frukost, tex. grov smörgås och kaffe/te och ett liknande mellanmål 1-2
timmar senare.
Det är viktigt att äta tillräckligt med mat så att Du har en normal viktuppgång.
Det går inte att ”banta” sig till normala blodsockervärden! Istället fördelas
maten på flera måltider.
Tänk på att fysisk aktivitet sänker blodsockret och att s k stresshormoner höjer
det. Oväntade värden kan alltså inte alltid förklaras av vilken mat man ätit!
26
För Dig som har fått graviditetsdiabetes
är det viktigt att tänka på Din vikt efter
graviditeten. Kan Du hålla Dig så
normalviktig som möjligt samt motionerar
regelbundet är risken mindre för att Du skall få
diabetes senare i livet. Då bör Du även tänka
på fettintaget eftersom fett ger mycket energi.
Fettet i maten kan dessutom orsaka hjärtkärlsjukdom.
TÄNK PÅ ATT…
… för att klara av att ha bra kostvanor gäller det att ha framförhållning!
Planera inköpen så att bra mat finns hemma när det är dags för matlagning.
Planera måltiderna! Tar hungern överhand är det lätt att t ex. hoppa över
grönsakerna till middagen eller svårt att stå emot chokladkakan
på väg hem från jobbet. Ta med frukt och/eller smörgås om möten,
träning, handla eller liknande gör att tiden mellan huvudmålen kommer att bli lång.
… det kan ta tid att lära sig att tycka om nya smaker. Om man är van vid ”röd” mjölk,
fet ost, grädde i såsen och dylikt, kan de magrare varianterna kännas lite smaklösa i
början. Men smaklökarna vänjer sig och den envise vill efter några veckor känna att den
magrare maten är lika god.
… behovet för sött är mer en vana än ett tecken på hunger eller lågt blodsocker. Den
som är van vid sötsaker, kaffebröd och söta drycker längtar ofta efter sött. Den som
avstår märker snabbt att behovet minskar eller försvinner helt.
… under graviditeten lyckas många att ändra mat- och motionsvanor.
Håll fast vi dem även efter att barnet har kommit! Det ger möjlighet för bra
vanor även för barnet och mindre risk för att Du själv drabbas av diabetes senare i livet.
27
Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet är en viktig del av behandlingen vid diabetes. Det ökar
insulinkänsligheten och därmed sjunker blodsockernivån. Den sänkta nivån kan kvarstå
flera timmar efter aktiviteten. Vid fysisk aktivitet känner man sig piggare och orkar
mer.
Om Du är van att motionera kan Du fortsätta med
det under den första halvan av graviditeten så länge
det känns bra, ingen hård träning. Under senare
hälften kan Du dra ner på tempot och intensiteten
och undvika att hoppa och springa. Cykling och
simning är bra motionsformer. Vänta-barn-gympa
och vattengympa kan vara ett alternativ.
Du bör röra på Dig regelbundet. Det är viktigt att
Du hittar en motionsform som Du tycker är skön
och rolig. Annars är det lätt att lägga av.
Om Du har bäckenledsbesvär eller foglossning som
det ofta kallas, är det bra att träffa sjukgymnast för
att diskutera lämplig aktivitet. Vid bäckenbesvär
kan man nämligen få mer ont av till exempel
gymnastik eller för mycket promenerande. Cykling
är oftast mer skonsamt. Det finns speciell
vattengympa för gravida med bäckenledsbesvär
Träna aldrig när Du har en infektion eller feber.
Tag gärna med en frukt eller en dryck när Du är fysiskt aktiv.
Försök att fortsätta med sunda kost- och motionsvanor även efter förlossningen.
28