min hälsa
råd om vård från landstinget sörmland
•
nummer 2/2013
Vad fasengör
psykiatrin?
Tema
psykisk
ohälsa
Dags för vaccination mot TBE
•
Stressen utlöste sjukdomen
foto pelle wichmann
3. Tema Psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är vanlig i alla åldersgrupper. Vi berättar om våra
vanligaste psykossjukdomar och hur det är att leva med dem, som drabbad eller anhörig.
4. Det finns många fördomar kring psykisk ohälsa. Johan Hellström, verksamhetschef för
psykiatrin på Nyköpings lasarett/Kullbergska sjukhuset Katrineholm förklarar hur psykiatrin ser
till hela människan för att kunna hjälpa, lindra och läka.
6. Anders Häggberg arbetade hårt för att försöka rädda sin konferensanläggning. Ekonomisk stress,
ångest, sömnproblem... Som om inte det var nog fick han diagnosen bipolär sjukdom.
8. Inom hälso- och sjukvården börjar man nu allt mer observera att personer som lider av psykisk
ohälsa behöver aktiv hjälp för att tänka på sin hälsa med bra matvanor och mer motion.
10. Har ditt barn alltid haft svårt att göra saker lugnt och stilla? Tappar barnet ständigt bort sina
saker och måste du hela tiden påminna om vardagliga rutiner? Då kan det vara ADHD.
14. Karsudden utanför Katrineholm är landets största rättspsykiatriska sjukhus. Patienterna har
begått ett brott, men är dömda till vård istället för fängelse.
18. Duscha, fasta och ta smärtstillande läkemedel innan du åker till sjukhuset för en planerad
operation. Läs igenom och följ de skriftliga instruktionerna så kan din operation genomföras
som planerat.
22. Lättläst information.
23. Hälsokrysset. En frågetävling.
Min hälsa – råd om vård ges ut av Landstinget Sörmlands kommunikationsenhet i samverkan med landstingets
Läkemedelskommitté. Ansvarig utgivare: Maria Karlsson. Redaktionskommitté: Lena Bosdotter Rosten, Lars
Steen, Marie Portström och Maria Karlsson. Produktion & grafisk form: JFS & Co AB. Omslagsfoto: Istock.
Tryck: Edita Västra Aros. Adress: Min hälsa – råd om vård, 611 88 Nyköping. E-post: kommunikationsenheten@
dll.se, fax: 0155-24 55 82, landstingetsormland.se. Min hälsa – råd om vård utkommer med tre nummer per år.
2
min hälsa 2/2013
Tema
psykisk
ohälsa
Psykisk ohälsa är vanlig i alla åldersgrupper. Socialstyrelsen
beräknar att mellan 20 och 40 procent av Sveriges befolkning
lever med psykisk ohälsa. I denna grupp beräknas 10-15 procent behöva psykiatrisk behandling.
Under det senaste halvseklet har diagnos- och behandlingsmöjligheter vid psykisk ohälsa förbättrats liksom kunskaperna
kring de olika psykiska sjukdomstillstånden och behandlingsformerna.
I detta nummer av Min hälsa kan du bland annat läsa om våra
vanligaste psykossjukdomar, hur det är att ha ett barn med
diagnosen ADHD och hur det är att leva med diagnosen bipolär sjukdom.
min hälsa 2/2013
3
Det finns många fördomar kring psykisk ohälsa. Johan Hellström är
verksamhetschef för psykiatrin och förklarar här hur psykiatrin ser till
hela människan för att kunna hjälpa, lindra och läka.
text Johan Hellström Verksamhetschef
Psykiatriska Kliniken Nyköpings lasarett/Kullbergska sjukhuset Katrineholm
4
min hälsa 2/2013
sykiatri är en medicinsk
specialitet som för många
kan verka flummig och
hemlig. Många har uppfattningen att psykiatri är
lika med tvångströjor och
isoleringsceller. Andra
tänker att vi daltar med veklingar. Orsaken till dessa uppfattningar är psykiatrins
mindre smickrande historia och att det
fortfarande idag är skamfyllt med psykisk
ohälsa.
Att psykisk ohälsa är skamligt är ett
stort problem som vi dagligen brottas
med. Många patienter vill inte ha kontakt
med oss. Andra har anhöriga som har synpunkter. För allmänheten kan många av
våra behandlingar verka konstiga. Flera av
de läkemedel som används har besvärliga
biverkningar och elbehandling (ECT) är
något som förknippas med filmen Gökboet.
Jag ska försöka mig på en förklaring.
Psykiatrin består av tre delar:
1. Biologisk psykiatri
Det finns många ärftliga psykiska
sjukdomar. Patienterna insjuknar
ofta i tonåren och lever sedan
med sin sjukdom hela livet. De
som drabbas av dessa sjukdomar behöver oftast livslång
medicinering för att förhindra försämringsperioder.
Vissa depressioner
blir så djupa att man
helt förlorar kontakten med verkligheten. En mani innebär att man inte kan
begränsa sig utan blir
helt gränslös i sitt
beteende. Sådana
min hälsa 2/2013
tillstånd är mycket plågsamma för dem
som drabbas, men det är vanligt att de inte
själva förstår att de är sjuka. Då kan exempelvis elbehandling vara livräddande.
2. Psykologisk psykiatri
Alla människor bär på erfarenheter från
kriser och konflikter. Alla människor har
olösta mentala låsningar. I allmänhet är
detta inget problem, men om man exempelvis hamnar i skilsmässa blir vi påminda
om tidigare separationer som påverkar
vår förmåga att hantera det vi drabbas av.
Denna typ av händelser, liksom vid andra
typer av kriser, kan vi drabbas av svår ångest och depressivitet som vi inte klarar att
hantera själva. Vi blir hjälplösa.
Den hjälp man behöver är att återfå förmågan till självläkning. Detta kallas terapi,
eller psykologisk behandling.Vissa psykologiska bekymmer är okomplicerade och
kan behandlas med några få samtal med
en terapeut.
Andra problem sitter djupt i vår personlighet och kan kräva flerårig terapi.
3. Socialpsykiatri
Vi människor är sociala varelser på gott
och på ont. Vi behöver trygghet i form
av någonstans att bo, vi behöver ha mat
för dagen och gärna något meningsfullt
att fylla dagarna med. Har vi detta kan vi
vara trygga.
Om vi däremot inte har arbete, ingen
bostad och ingen anhörig eller annan
närstående som kan hjälpa oss blir allt
mycket svårare. Om vi befinner oss i ett
samanhang med missbruk och misär är
våra förutsättningar att klara oss sämre.
Detta gör att personer i dåliga miljöer
klarar sig sämre jämfört med människor
från bra miljöer.
I sjukvården har vi ett ansvar att hitta
alla negativa faktorer i närmiljön för att vi
tillsammans med kommunerna ska skapa
ett så tryggt socialt sammanhang som möjligt. Det går inte att självläka i en terapi
om man bor i trappuppgångar.
I teorin kan denna uppdelning verka
enkel. Problemet är att verkligheten är
en blandning av biologiska, psykologiska
och sociala faktorer och att det är svårt
att urskilja vad som är vad. Det finns inga
enkla blodprover att ta.Varje människa är
unik med sina egna gener, erfarenheter
och närmiljö. Man kan inte förenkla en
person till en diagnos.
Vi måste helt enkelt se hela människan.
Samarbete med andra Som jag försökt
beskriva är psykiatrins utmaning att sy
ihop eftertanke och noggranna bedömningar med kraftfulla tvångsåtgärder som
ibland behöver göras snabbt.
Ovanpå detta ska vi också hantera den
negativa bild som finns av psykiatrin och
hur skamfyllt det kan vara att må dåligt
psykiskt. Utifrån sett kan ofta psykiatrins
handlande verka konstigt och ologiskt.
Detta beror bland annat på att vår verksamhet styrs av flera olika lagar som ibland
hindrar oss från att agera.
I Sörmland står sig psykiatrin väl i
jämförelse med andra landsting. Vi har
ändå mycket vi måste förbättra.Vi jobbar
stenhårt med att ständigt utveckla samarbetet med kommuner, primärvården,
andra sjukhuskliniker, patienter, anhöriga,
polisen, kriminalvården, migrationsverket och andra. Vi vill vara mottagliga för
kritik och lära av våra misstag.
I detta nummer av Min Hälsa belyser vi
några av de områden som psykiatrin arbetar med. Det är viktigt för mig att vi får visa
upp oss och att vi tillsammans kan bekämpa
fördomarna kring psykisk ohälsa. «
5
Anders Häggberg har drabbats av kronisk bipolär sjukdom. En sjukdom där den drabbade pendlar mellan maniska stämningslägen och allvarliga
depressioner.
Stressen
utlöste sjukdomen
6
min hälsa 2/2013
Anders Häggberg arbetade dygnet runt för att försöka rädda sin konferensanläggning. Ekonomisk
stress, ångest, sömnproblem… Som om inte det vore nog fick han diagnosen bipolär sjukdom.
– Min mamma var manodepressiv. Stressen utlöste sjukdomen som låg latent i mina gener, säger han.
5
text ulf bertilsson
Anders Häggberg, 52, är en känd profil
i Nyköping. I flera decennier underhöll
han och spelade plattor på mellansvenska
diskotek och danstillställningar, under
artistnamnet Disco-Häggen.
Efter sina många år i nöjessvängen blev
han alltmer sugen på att hugga tag i ett stort
projekt som krögare. År 2000 fick han ett
tips om en herrgård som var till salu i Munkedal, norr om Göteborg.
Restaurangen, hotell- och konferensanläggningen föll honom genast i smaken.
Efter allehanda besiktningar, värderingar
och bankkontakter slog han till.
Men drömmen blev småningom en mardröm.
På sommarhalvåret var det inga pro-
blem att få det hela att gå runt. Men på
vintern var det alldeles för glest med gäster. Han slet som ett djur 18 timmar per
dygn, sju dagar i veckan.
– Ändå var utgifterna större än intäkterna. På vintern låg bara elräkningarna
på 100 000 kronor i månaden, suckar han.
Den omänskliga uppgiften fick Anders
att må allt sämre. När han var på ett Rotarymöte kom en läkare fram och sade: ”Du
ser inte ut att må så bra. Kom till mig på
mottagningen så ska jag undersöka dig”.
– Jag fick stränga order om att varva
ned, och flera recept. Tyvärr var jag inte
mottaglig och misskötte medicineringen.
Var som förblindad av att försöka rädda
mitt företag.
När konkursen var ett faktum 2003
var han helt under isen.
– Jag var helt utsliten, både kroppsligt
och själsligt. Deprimerad, kraftlös, folkskygg, självmordstankar…
Han lades in på Uddevalla sjukhus och
fick diagnosen bipolär sjukdom. Inga
klockor ringde, han visste inte vad det var.
När det gick upp för honom att det var lika
med manodepressiv sjukdom började läget
sakta sjunka in.
min hälsa 2/2013
– Jag växte upp i en fosterfamilj, men
min biologiska mamma var manodepressiv.
Sjukdomen har en tendens att vara ärftlig och den bryter ofta ut under stressiga
perioder…
satte in litium,
som är det läkemedel som har den bäst
dokumenterade effekten vid bipolär sjukdom. Han genomgick även en antidepressiv och ångestdämpande medicinering.
– Jag piggnade sakta till efter ett par, tre
veckor. Sjukskrivningen var i och för sig
ett måste, men det var inte lätt att minska
tempot från hundra till noll så snabbt.
Han valde att flytta hem till Nyköping
igen, för att bryta mönstren och komma
sina rötter närmare. Han fick jobb på
Carpark som serviceman, men telefonen
ringde hela tiden om trasiga parkeringsautomater.
– Jag åkte som en skottspole hit och dit
och så var ekorrhjulet igång igen. Jag blev
manisk och speedad och deprimerad igen.
Läkarna i Uddevalla skickade över hans
journaler till psykiatrin i Nyköping som
inledde en långsiktig behandling, för kronisk bipolär sjukdom.
– Öppenvårdsteamet är fantastiskt! Jag
träffar kontinuerligt läkare, psykoterapeut
och kurator och kan ringa dem när jag
behöver. De visar stor förståelse och ett
uppriktigt intresse för att hjälpa mig att må
så bra som möjligt!
Läkarna i Uddevalla
Numera är Anders noga med att sköta
medicineringen till punkt och pricka.
Även om en av medicinerna ger en irriterande biverkning, hans händer skakar.
– Jag är halvtidspensionär och sjukskriven och har i stort sett accepterat min lott.
Jag går långa stärkande promenader och
vilar så mycket jag behöver. Tack och lov
har jag en förstående fru som stöttar mig
hela tiden.
Anders har startat flera självhjälpsgrupper som träffas, fikar, reser och – pratar.
viktiga punkter för Anders:
God sömn
Sköt medicineringen
Lyssna på varningsklockorna
Tyck om dig själv
Var öppen med dina problem
•
•
foto pelle wichmann
•
•
•
– Det är lätt att isolera sig när man drabbas på det här viset. Men jag tror att man
mår bäst av att vara öppen och ärlig, och
inte låtsas som att man är friskare än vad
man är.
Omgivningen är inte alltid enkel att ha
att göra med. Det händer att Anders förstår
att det tisslas och tasslas bakom hans rygg.
Till alla dem vill han klargöra:
– Jag är inte galen. Och inte farlig. Bara
lite känsligare... «
Bipolär sjukdom
Bipolär sjukdom eller manodepressiv sjukdom ger periodvis ett maniskt
stämningsläge. Den sjuke drabbas vanligen också av allvarliga depressioner.
Utan behandling riskerar den sjuke
kroniska funktionsnedsättningar. Med
förebyggande medicinering är prognosen god. Mellan sjukdomsperioderna
fungerar individen vanligtvis normalt.
Förloppet påverkas av yttre faktorer
som miljö och stress. Ärftlig belastning är den viktigaste riskfaktorn.
7
8
min hälsa 2/2013
Nytt arbetssätt ser till
hela människan
Inom hälso- och sjukvården börjar man nu allt mer observera att
personer som lider av psykisk ohälsa behöver aktiv hjälp för att
tänka på sin hälsa med bra matvanor och mer motion.
R
text Yvonne Lowert tf överläkare, Psykosenheten, Nyköpings Psykiatriska Klinik
unt om i världen får man allt
mer upp ögonen för riskerna
med att sitta still, röka, dricka
för mycket alkohol och äta
ohälsosamt.Vi möts av allt fler
kampanjer, goda råd och nyckelhålsmärkta
produkter.
Vi har på flera sätt fått ett ändrat beteende i takt med utvecklingen och vi kanske
tar bilen till jobbet, sitter framför en dator
eller maskin hela dagarna för att slutligen
hamna hemma i soffan framförTV:n innan
vi går och lägger oss.
Innan dess kanske vi stannat till på stormarknaden och handlat middag, gärna
något som går fort och kanske något mindre nyttigt. Den fysiska aktiviteten får man
försöka pressa in på fritiden.
Så här ser det ofta ut och människor i
allmänhet försöker att tänka på sin hälsa
med bra matvanor och motionera mer.
Dock är det inte alla förunnat att ha
möjligheten till detta då man kan vara
drabbad av sjukdom som på ett eller annat
sätt gör att man inte får in detta i vardagen.
En grupp i samhället som är speciellt
utsatt är de som lider av psykisk ohälsa. Är
man till exempel deprimerad, har beroendeproblematik eller en psykossjukdom är
kanske inte första prioriteringen att sluta
röka, börja motionera eller överhuvudtaget tänka på sin fysiska hälsa.
Man har ibland fullt upp med att klara
av det dagliga livet eller ens komma upp ur
sängen. Det kan vara svårt att ”tolka sina
symtom” rätt eller inse att man behöver
kontakta vårdcentral för att kolla upp en
min hälsa 2/2013
nytillkommen smärta, ökad trötthet eller
andra symptom.
Man skapar bortförklaringar och
”omtolkningar” för att förklara symtom
som man inte vill eller orkar ta tag i, vilket
kan leda till att svårt psykiskt sjuka patienter inte söker vård i samma utsträckning
som övriga befolkningen.
Inom hälso- och sjukvården börjar man
bygga och behandla metabol risk hos patienter
med allvarlig psykisk sjukdom.
Vi har nu på de psykiatriska klinikerna
vid sjukhusen i länet börjat arbeta utifrån
de nya riktlinjerna där vi på psykoskliniken Nyköpings lasarett/Kullbergska
sjukhuset Katrineholm kallar patienter
för hälsosamtal inklusive provtagning och
undersökningar samt läkarbesök.
»Vi har på flera sätt fått ett ändrat beteende i
takt med utvecklingen och vi kanske tar bilen till
jobbet, sitter framför en dator eller maskin hela
dagarna för att slutligen hamna hemma i soffan
framför TV:n innan vi går och lägger oss. «
nu allt mer observera detta och har insett
att dessa patienter behöver aktiv hjälp.
I vårt arbete på länets psykiatriska kliniker möter vi många patienter med kroppslig ohälsa av olika slag, utöver sina psykiatriska diagnoser. En del av patienterna är
utsatta och ensamma utan någon som kan
hjälpa dem att observera olika symtom.
Boendestöd och kontaktpersoner kan
inte göra allt och vi som behandlare och
förskrivare av läkemedel som vi vet kan
ge metabola biverkningar som viktuppgång, högt blodtryck, förhöjda blodfetter
och diabetes bör ta ökat ansvar för hela
patienten.
Sverige fick nyligen, genom ett gemensamt arbete mellan Svenska psykiatriska
föreningen och olika specialistföreningar,
nya nationella riktlinjer kallade Att före-
Vid hälsosamtalet får patienterna svara
på frågor om levnadsvanor som kost,
motion, rökning, och alkohol.
Det är inte vår mening att vi ska fung-
era som en extra vårdcentral eller behandla
kroppsliga åkommor som vi upptäckt eller
i framtiden kan tänkas upptäcka. Däremot
ska vi bli bättre på att övervaka, fånga upp
och remittera.
I de fall det handlar om övervikt bör
dock patienterna direkt på psykosenheten
få samtal, erbjudande om att ingå i grupper som stavgång, cykling eller matgrupp.
Vi upplever att via detta utvidgade
omhändertagande kan patienterna få ett
eget ökat medvetande om sin kroppsliga
hälsa samt få hjälp att tolka sina kroppsliga
symtom och då även få en större kroppskännedom. «
9
10
min hälsa 2/2013
Har ditt barn alltid haft svårt att göra saker lugnt och stilla? Tappar barnet ständigt bort sina saker och måste du
ständigt påminna om vardagliga rutiner? Har barnet svårt att koncentrera sig i skolan? Då kan det vara ADHD.
text Lisa Palmersjö överläkare, BUP-mottagningen Nyköpings lasarett
ADHD
Många faktorer bakom
ADHD förekommer hos tre till sex procent av barnen i skolåldern. Det är vanligare hos pojkar än hos flickor, men nyare
forskning visar att flickor är underdiagnostiserade.
Orsakerna till ADHD är komplexa.
Ärftligheten/genetiken är den dominerande faktorn.
ADHD kännetecknas av uppmärksamhetsstörning, hyperaktivitet och impulsivitet. Symtomen tar sig olika uttryck
beroende på ålder och kön. Så här kan de
olika symtomen yttra sig:
Uppmärksamhetsstörning innebär att
barnet tappar fokus, har svårt att komma
igång med en uppgift, är lättstörd av saker
som händer runt omkring.
Hyperaktivitet innebär att barnet har
svårt att reglera sin aktivitetsnivå. Det kan
ta sig uttryck i att det blir svårt att sitta
stilla i skolan, svårt att vänta på sin tur och
att man hörs mer än andra.Vissa känner en
inre oro och rastlöshet. Det måste hända
något hela tiden.
Impulsivitet innebär att barnet har
svårt att kontrollera sina impulser. Man
hinner inte tänka efter innan man gör eller
säger något.
Det är också vanligt med sömnsvårigheter, aggressivitet och svårigheter med
socialt samspel.
Vanligast är att man utreder när barnen är i skolålder. ADHD är en symtomdiagnos. Vilket innebär att det inte finns
min hälsa 2/2013
något enskilt test som visar om ett barn
har ADHD eller inte. När man gör en
utredning väger man samman olika delar
för att se om alla kriterier för ADHD är
uppfyllda.
Det som brukar ingå i en utredning är:
• Intervju av föräldrarna kring hur barnet har utvecklats, dess levnadsomständigheter, med mera.
• En pedagogisk bedömning kring hur
barnet fungerar i skolan. Den kan innefatta hur det går med inlärning, samspel
med andra barn och förekomst av ADHDsymtom. Har man gjort anpassningar/
åtgärdsprogram?
• En psykologbedömning för att bedöma barnets begåvningsnivå, koncentrationsförmåga och psykiska välmående.
• Skattningsskalor från skola och hem
avseende ADHD-symtom.
För att en ADHD-diagnos ska ställas behöver barnet ha symtom i mer än
en miljö, det vill säga ha symtom både
hemma och i skolan.
Det finns ingen behandling som botar
ADHD. Behandling syftar till att minska
symtomen. I första hand ska man anpassa
miljön både hemma och i skolan. Man
måste ta hänsyn till att barnet har svårigheter. I Sörmland har vi ett föräldrautbildningsprogram som heter Strategi, som
gäller för barn mellan 4-12 år. Föräldrar
som har tonåringar erbjuds två informationsträffar i grupp.
Medicinering kan också minska symtomen.
Barn med svåra ADHD-symtom har
oftast ett långvarigt funktionshinder. En
sent ställd diagnos eller avsaknad av insatser kan leda till sekundära problem och
psykiatriska symtom. Många barn med
ADHD har kvarstående symtom i vuxen
ålder. Att ha ADHD innebär inte bara svårigheter. Många med ADHD är spontana,
orädda och idérika vilket kan vara en stor
tillgång.
Om du tror att ditt barn har ADHD kan
du vända dig till skolan för att få hjälp via
elevhälsan. Du kan även ringa BUP, Barnoch ungdomspsykiatrin, för rådgivning.
En vanlig samsjuklighet med ADHD är
autismspektrumtillstånd, AST.
Om ditt barn har stora svårigheter med
socialt samspel och kommunikation, har
svårt att tolka egna och andras känslor,
tankar och beteenden kan man misstänka
AST. Ofta har barnet svårt för förändringar, svårt att hantera kravsituationer
och kan ibland beskrivas som svår att förstå sig på. Habiliteringsverksamheten i
Sörmland utreder dessa barn.
I Sörmland pågår just nu ett samverkansprojekt mellan BUP och Habiliteringsverksamheten för barn med komplex
problematik. Dessa barn har ofta både
ADHD och AST. Samverkansteamet kan
arbeta både med utredning och behandlande insatser. «
11
Lyhördhet
och respekt
hjälper vid ADHD
Att be ett barn med diagnosen
ADHD att skärpa till sig är som
att be en blind läsa eller en lam
att gå. Möter man istället barnet
med lyhördhet och respekt
flyter vardagen på som i andra
familjer.
text kristina eder
foto alice öberg
Alla barn är unika och visst tyckte Jessica
Olsson att hennes son var väldigt energisk
men funderade inte så mycket mer kring
det. Nu när hon ser tillbaka fanns tecknen där tidigt. När de andra halvårsgamla
barnen låg kvar på sin filt kröp han iväg.
Istället för att sitta still i hennes knä gjorde
han kullerbytta på kullerbytta, från ena
armen till den andra.
– När vi fick veta att han har epilepsi
läste jag mycket om det och fick då reda
på att det kan finnas en koppling mellan ADHD och epilepsi. Det kändes inte
som någon katastrof, jag hade ju själv varit
lärare för barn med olika behov.
– Det var först när han började i 6-års
som vi funderade över olika saker han
gjorde och förstod att han inte passade in
i vanliga mallen.
Hon bestämde sig från början för att
prata öppet om sonens diagnos.
– När han är stor och skriver en bok om
sitt liv ska han veta att mamma och pappa
gjorde allt för att han skulle få samma möjligheter som andra barn att lyckas i skolan.
12
Han är så stor nu att han förstår och ställer
frågor, säger Jessica och berättar att hennes son oroligt frågat om han skulle hamna
i fängelse efter att ha sett ett nyhetsinslag
på TV om att många fångar har diagnosen
ADHD.
– Jag svarade att det är därför det är så
viktigt att lära sig läsa, räkna och skriva.
Kan man inte det är det svårt att få jobb
och risk att man gör dumma saker och
hamnar i fängelse.
Idag går sonen på lågstadiet och Jessica beskriver kontakten med skolan som
en evig kamp för att ge sonen det han har
rätt till. Att få sonen utredd och diagnos
fastställd tog ett år.
Jessica anser att diagnosen i sig inte är
viktig för henne som förälder men för
sonen har den varit betydelsefull. Med
en ADHD-diagnos är det lättare att få det
stöd i form av extra resurser som föreskrivs i skollagen.
– Med en diagnos har vi också fått möjlighet till medicinering som gör det lättare
för honom att koncentrera sig.
Medicinen gör sonen mer dämpad och
han kan fokusera lättare men har fortfarande svårt att sitta still. Läxorna gör han
stående vid kortändan av bordet för då
kan han röra sig samtidigt som han gör
uppgifterna. Han är mycket verbal och
älskar att redovisa och prata inför grupp.
Han har också börjat skriva en bok som
har titeln Livet med ADHD.
– Jag försöker att inte se ADHD som ett
hinder utan fokuserar på lösningar istället
och önskar att skolan såg mer till de här
barnens resurser och möjligheter istället
för att betrakta dem som ett problem,
säger Jessica.
Hon anser att det i regel inte krävs
några stora insatser utan det räcker med
lyhördhet, reflektion och en förståelse för
att alla inte är stöpta i samma form.
Precis som alla andra barn behöver barn
med ADHD struktur i sin vardag och tydliga regler. Det är viktigt att inte stressa
och inte tvinga dem att välja mellan en
mängd alternativ. Plötsliga förändringar
gör dem upprörda och oroliga.
– Jag önskar också att skolpersonalen
gavs tid till reflektion efter varje arbetspass, att fundera kring vad som gick bra
och vad som hade kunnat göras bättre gagnar alla elever och även personalen, säger
Jessica som själv är lärare. Hon föreläser
lite smått om sina erfarenheter av att vara
förälder till ett barn med ADHD-diagnos
och vet att det finns många föräldrar som
inte orkar kämpa för sitt barns rätt.
– Vi har en öppen dialog med vår son
och han är också informerad om att jag
föreläser om honom. Vi skrattar mycket
och hemma är det inga problem, det är
omgivningen som gör det svårt för diagnosen syns inte på honom.
– Vi accepterar inte hans beteende när
han brusar upp men det är inte med vilja
han blir så arg. Han är inte ouppfostrad
utan unik, precis som alla andra barn. «
min hälsa 2/2013
»Med en diagnos har vi också
fått möjlighet till medicinering
som gör det lättare för honom
att koncentrera sig.«
Jessica Olsson accepterar inte sonens raseriutbrott
men det är inte med vilja han blir så arg. ”Han är inte
ouppfostrad utan unik, precis som alla andra barn.”
min hälsa 2/2013
13
Störst i landet med rätts
Karsudden utanför Katrineholm är
landets största rättspsykiatriska
sjukhus. Patienterna har begått
ett brott, men är dömda till vård
istället för fängelse.
text karin reibring foto pelle wichmann
Karsudden är ett sjukhus. Patienterna har
begått brott, vanligen våldsbrott, och är
dömda till rättspsykiatrisk vård. De har
haft en allvarlig psykisk störning både vid
brottstillfället och vid den rättspsykiatriska undersökningen efteråt.
Eftersom patienterna är dömda till vård
drivs landets sex rättspsykiatriska kliniker – Umeå, Sundsvall, Säter, Karsudden,
Vadstena och Växjö – av landstingen.
Vanligaste psykiska sjukdomen är schizofreni. Många har personlighetsstörningar.
– Mot sjukdomarna finns bra mediciner, men inte mot till exempel aggressivitet som är en del av personligheten, säger
Karsuddens chef Kenth Persson.
är att rehabilitera
patienterna tillbaka till samhället. Första tre månaderna kartläggs patientens
behov. De flesta har sociala handikapp.
Själva brottet bearbetas alltid, men inte
på samma sätt för alla.
– Psykoterapi passar exempelvis inte
alla. För det behövs verbal förmåga,
menar Kenth Persson.
– För att undvika nya brott gäller det att
känna igen varningstecknen, säger Malin
Lotterberg, kvalitetsansvarig på Karsudden.
Målet med vården
Aktivitetsenheten ska både läka själen
och lära för framtiden. Här finns skola,
konfektion, snickeri, datorer, mekanik,
trädgård och sedan tre år hundterapi.
– Att promenera och gosa med hundar
är bra för välbefinnandet. Umgänget med
djur är kravlöst, säger arbetsinstruktör
Kristina Ehrenkrona.
En ung patient berättar att hon har
ADHD.
14
– Många förstår hur bra det är att kunna laga kläder. Vi försöker hitta vettiga
sysselsättningar, förklarar Sisko Karlsson, till vänster, arbetsinstruktör på Konfektion.
– Med en sådan här sötnos i knät får jag
ett lugn i mig. Det gör mycket för själen.
Karsudden är inget fängelse, området är
inte inhägnat. Patienterna bor i eget rum
med egen nyckel. För att lämna avdelningen måste personal låsa upp. Mobiltelefon utan kamera är tillåten, liksom dator
med internet i det egna rummet.
– 80 procent sköter detta bra.Vi skulle
vilja ha en mobil- och datorfri avdelning,
men det tillåter inte lagen, säger Kenth
Persson.
Problemen gäller droger som beställs
på nätet.
– Idag har jag röntgat 30 paket, berättar
Malin Lotterberg.
Frigång innebär att patienten får röra
sig fritt inom sjukhusområdet. Permission
betyder att på egen hand få vistas utanför Karsudden. Ovanstående beslutas av
Förvaltningsdomstolen efter personalens
yttranden. Den, som inte har något beslut,
får vistas ensam ute på en rastgård med
6,5 meter högt stängsel i anslutning till
avdelningen.
– Vi har 3 500 permissioner om året.
En gång om året går det snett, uppskattar
Malin Lotterberg. Det brukar vara någon
som uppfattats hotfull eller snattat.
rymmer man inte.
Problemet är snarare det motsatta: Ute i
samhället känner sig patienter inte särskilt
välkomna.
Från Karsudden
min hälsa 2/2013
psykiatrisk vård
”Medierna
fokuserar på
vansinnesdåd”
– Medierna uppmärksammar vansinnesdåd. Det
färgar allmänhetens bild
av Karsudden. Majoriteten
av patienterna har inte
alls gjort sådana saker,
säger sjuksköterskan Åsa
Lundgren.
text karin reibring
– Vi tycker om våra patienter, men det betyder
inte att vi nonchalerar brottet, menar Malin
Lotterberg.
– Många av patienterna var oroliga och
aggressiva redan som barn. Det är då insatserna
borde börja, tycker Kenth Persson.
På Karsudden finns en förutsägbar,
trygg miljö. Även utskrivning beslutas av
Förvaltningsdomstolen. En del blir kvar
fastän de anses utskrivningsklara.
– Det svåra är ofta att få patienternas
hemkommuner att möta upp. De flesta har
en svår bakgrund och klarar sig inte helt
själva. Oftast slussar vi ut dem till exempelvis skyddat boende, berättar Malin
Lotterberg.
Ingen skrivs ut utan bostad, sysselsättning, försörjning och socialt nätverk. En
del av vården går ut på att försöka återskapa brustna relationer.
– Håller man sig fri från missbruk och
tar sin medicin brukar det gå bra, erfar
Kenth och Malin. «
min hälsa 2/2013
Karsudden
•Startades 1964 utanför Katrineholm.
•Drivs av landstinget.
•Patienterna är dömda till rättspsy kiatrisk vård.
•70 procent har begått grova våldsbrott.
•130 patienter varav 15 procent
kvinnor.
•De kommer från Stockholm, Sörm land, Västra Götaland och Gotland.
•Många har schizofreni. Personlig hetsstörningar är vanliga.
•Genomsnittlig vårdtid: 7,5 år.
All personal på Karsudden bär överfallslarm. Det betyder inte att de är
rädda på jobbet.
– Hos studenter och praktikanter
märks ofta en rädsla i början. Den
brukar släppa snabbt, tycker Åsa
Lundgren.
Tycker folk att det låter farligt när du
berättar att du arbetar på Karsudden?
– Inte i Katrineholm! Där bor så
många som jobbar här. Det är folk på
annat håll som tror att det är läskigt
på ett sätt som det inte är.
Många har begått grova brott – är
det lätt eller svårt att känna sympati
med patienter?
– Hela värdegrunden för rättspsykiatrin är att se människan bakom
brottet. Kan man inte det, går det
inte att skapa en relation. Och relation är grunden för en förändringsprocess, säger Åsa Lundgren.
Känns det hoppfullt eller blir Karsudden förvaring för människor som samhället inte vet var man ska placera?
– Vi bedriver vård. Där ingår
hopp om förändring. Utan den
visionen vore det inte så stor idé att
jobba. Patienten kanske aldrig kan
bli botad från sin psykiska sjukdom
men ändå fungera i samhället.
– Om inte patienten själv känner
hopp, ska vi förmedla hopp. Samtidigt måste de mål vi sätter upp vara
realistiska, betonar Åsa. «
15
Kommuner och landsting i samverkan – Näckrosprojektet. Näckrosprojektet är en gränsöverskridande satsning för att
förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. År 2008 ansökte psykiatriska
kliniken i södra och västra länsdelen, tillsammans med Trosa, Gnesta, Nyköping, Oxelösund, Katrineholm, Flen och
Vingåkers kommuner om projektmedel från Socialstyrelsen. Pengarna användes till att förstärka kompetensen hos personal
i kommuner och landsting, som kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Brukarna
Marie Steberg och Solveig Lundqvist kan berätta om allt det positiva som Näckrosprojektet fört med sig för dem.
”Vi har fått tillbaka glädjen!”
Marie Stebergs liv har förändrats i grunden, tack vare struktur i tillvaron och
verktyg som löser livets stora och små bekymmer. Marie är en av de brukare
med diagnosen schizofreni som gått kursen Ett självständigt liv.
– Tack vare den har jag fått in glädje i mitt liv! text Susanne Sawander foto lasse skog
16
min hälsa 2/2013
M
arie Steberg
vittnar om
år av ofattbart lidande,
om förtvivlan, depression, skam,
bottenlösa
perioder av
panikångest och psykoser.
Om en obeskrivlig ensamhet, men
framför allt om maktlöshet inför sjukdomen som styrde hennes liv.
Att leva med psykisk sjukdom slår på
livets alla plan, försäkrar Marie, och till
slut finns det inte mycket kvar.
är
de som i åratal kämpat i skuggan av sjukdomen. Därför är Marie Stebergs positiva
utveckling så osannolik.
Marie skjuter fram den gröna pärmen
över bordet. Den innehåller arbetsmaterialet för den kurs i ESL, Ett självständigt liv,
som hon deltar i sedan några år tillbaka.
Här finns alltså det som för första
gången på tjugo år har fått henne att se
ljuset. På riktigt.Det är inte utan att man
undrar vad det är för trollformel.
– Inte alls, vad vi fått lära oss är enkla
saker som att schemalägga dagliga rutiner,
föra aktivitetsdagbok, definiera mål, alltifrån att börja motionera till att skaffa en
egen lägenhet, förklarar hon.
det funkar, det öppnar upp och skapar
positiv energi.
Hon får medhåll av Solveig Lundqvist
som lever med ångestproblematik sedan
många år. Strukturen och verktygen har
varit avgörande för att få till en förändring
i livet, understryker hon.
Men ESL har framför allt inneburit att
ensamheten brutits.
I dag träffar hon sin kursgrupp som
består av fyra brukare och två medarbe-
3
Hon är långt ifrån ensam. Många
intryck från brukarna Marie Stenberg
och Solveig Lundqvist:
ESL öppnar upp, skapar positiv energi
och bryter ensamheten.
Utbildningen har ökat kunskapen
om den egna sjukdomen.
Skammen har minskat,
liksom medicineringen.
•
•
•
ESL har också medfört att hon fått kon-
kreta verktyg i att exempelvis hitta bra
samtalsämnen eller att spegla sig själv och
andra i vardagliga situationer. Det senare
genom enkla trick som att nicka, humma
jakande eller luta sig mot personen.
– För oss är det här inga självklarheter.
Det är något vi måste lära oss och det har
jag fått göra på kursen. Det roliga är att
En ny studie från Centrum för primärvårdsforskning vid Region Skåne/Lunds
universitet visar att män och kvinnor
med schizofreni dör i genomsnitt 15
respektive 12 år tidigare än de som
inte har sjukdomen.
tare på socialpsykiatrin en gång i månaden.
Här pratar de om vad som hänt sedan
förra gången, gläds åt framsteg och peppar varandra när det inte gått som man
tänkt sig.
– Ensamheten är det absolut största
hotet för oss. Därför är det väldigt värdefullt att få ingå i ett tryggt sammanhang,
där vi blir lyssnade på och får prata till
punkt.
ESL har också ökat deras kunskap om
sin sjukdom. Effekten är påtaglig, menar
de båda. Skammen är mindre. Medicineringen har de också kunnat minska. Solveig Lundqvist använder ordet egenmakt.
– Förr drog jag mig undan när jag blev
sämre. Jag skämdes. I dag har jag lärt mig
tolka varningssignalerna och därmed fått
en större förståelse inte bara för min egen,
utan också andras sårbarhet.
Någon enkel resa har det definitivt inte
varit. Att förändra djupt invanda mönster
och beteenden är inte bara svårt och tidsödande. Det gör ont också.
– Verkligen, det har varit jättejobbigt.
Men det har varit värt det, säger Marie
Steberg och ler.
Både hon och Solveig Lundqvist klarar
i dag att sköta ett arbete. Relationerna
till familjen har stärkts och de har båda
tagit sig an uppgifter som för bara några år
sedan framstod som fullständigt omöjliga.
– Jag är cirkelledare för en musikkurs
för oss inom psykiatrin. Det hade jag aldrig klarat tidigare. Jag hade varit livrädd,
säger Marie Steberg.
Solveig Lundqvist gläds åt en förbättrad
relation med sin dotter.
– Jag har inte bara upptäckt att jag
faktiskt är värd att tas på allvar. Jag har
börjat bjuda in andra i mitt liv. Och det
är stort. «
Näckrosprojektet har medfört
Tack vare Näckrosprojektet har Solveig
Lundqvist och Marie Steberg fått verktyg att
hantera vardagen.
min hälsa 2/2013
•Ökad förståelse för brukaren
•Personalen har fått ett ”lika tänk”
•Lättare att kommunicera med brukaren •Bra verktyg att jobba med
•Höjd kvalitet/status på arbetet
•Roligare och effektivare arbete.
17
1 fall
5 fall
Fall som med stor sannolikhet
smittats inom Södermanlands län under
de senaste åren är markerade.
Vaccination rekommenderas om du är fast
boende eller sommarboende i riskområden och
vistas ute mycket i skog och mark, eller om du planerar
att resa till Åland, Baltikum eller särskida områden i
Central- och Östeuropa och vistas mycket i skog och mark.
Dags för vaccination mot TBE
TBE är en virussjukdom som sprids via fästingbett och kan orsaka
inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. Sjukdomen har ökat
kraftigt under senare år och Sörmland har flest fall av TBE i landet
sett till antal anmälda fall per 100 000 invånare. Tips från smittskyddsläkaren
Sörmland anmäldes 37 fall av TBE
förra året, antalet TBE-fall i
länet fortsätter att öka
och fall i nya områden
upptäcks. Orsaken
till den ökade smittspridningen tros vara milda
vintrar som gör att fler fästingar överlever.
•
I
Vårdcentralerna i länet
erbjuder drop-in förTBE-vaccination
under våren för att fler som vill ska kunna
gå och vaccinera sig. Övrig tid går det bra
att tidsboka TBE-vaccination.
18
– Det finns en poäng med att vaccinera
sig under våren. Är det första
gången man vaccinerar sig
så hinner man få de första
doserna och ha ett skydd
inför fästingsäsongen.
Är det en förnyelsedos
är det också bra att ta
den innan säsongen sätter igång, säger Christina
Kallings Larsson, landstingets smittskyddsläkare.
Besök din vårdcentral på www.landstingetsormland.se för aktuell information
och tider. «
Christina Kallings Larsson har några
tips på vad man kan göra för att
skydda sig mot fästingar:
Tänk på att klä dig rätt– långbyxor
och stövlar – om du är ute i skogen
eller klipper högt gräs
Syna kroppen efter att du har varit
ute i skog och mark i fästingområde
Det kan vara en god idé att duscha.
Fästingar tar ofta god tid på sig att
hitta en plats att slå sig ned på
Plocka bort fästingar som satt sig så
snart som möjligt med fästingplockare
eller pincett. Det bästa är, förstås, om
man kan plocka bort fästingar innan
de hunnit bita sig fast.
Man kan skydda sig mot sjukdomen
genom vaccination.
•
•
•
min hälsa 2/2013
Viktiga förberedelser
hemma inför operation
Smärtstillande – Ladda kroppen med smärtstillande läkemedel två timmar innan du åker
till sjukhuset.
Dusch – Duscha hemma och använd den
bakteriedödande tvålen Descutan som finns att
köpa på apoteket.
Duscha, fasta och ta smärtstillande läkemedel innan du åker till
sjukhuset för operation. Om du läser igenom och följer de skriftliga
instruktionerna kan din operation genomföras som planerat.
text Lena Bosdotter Rosten
Vid alla typer av planerade operationer
behöver du som patient själv göra vissa
föreberedelser hemma. Det är viktigt att
du så noga som möjligt följer de instruktioner som du får hem i brevlådan med
kallelsen till sjukhuset.
– Det är mycket text och information
som följer med kallelsen. Många upplever
det som krångligt, men om instruktionerna inte följs kan det innebära medicinska risker för patienten och även leda till
att operationen måste ställas in, berättar
Lena Nilsson, vårdenhetschef anestesikliniken, Kullbergska sjukhuset Katrineholm.
Hygienen är central vid alla typer av
min hälsa 2/2013
illustrationer lasse frank
operationer. För att minska antalet bakterier på kroppen behöver du duscha hemma
och använda den bakteriedödande tvålen
Descutan som finns att köpa på apoteket.
– Om patienten har duschat och följt
hygieninstruktionerna noga minskar risken för sårinfektioner efter operationen,
säger Lena Nilsson.
Fasta – För att kunna genomföra operationen
måste du vara fastande. Det är farligt att bli
sövd eller bedövad om man inte är fastande.
Om du blir sjuk
Dagarna före operation Förkylning,
feber, magsjuka eller sår i närheten av
operationsområdet kan vara anledning
till att flytta fram operationen. Ring
planeringssköterskan och rådgör. Telefonnummer finns i kallelsen.
Operationsdagen Det är viktigt att du
ringer operationsavdelningen på sjukhuset där du ska operas och talar om
att du drabbats av plötslig sjukdom
som hindrar dig att komma.
Hon berättar vidare att det är av stor
vikt att patienten är fastande innan operationen. Det är farligt att bli sövd eller
bedövad om man inte är fastande.
– Är patienten inte fastande blir operationen uppskjuten eller inställd. Vi kan
inte riskera patientens säkerhet om patienten har ätit för nära inpå operationen.
Två timmar innan du åker till sjukhuset
ska du ladda kroppen med smärtstillande
medicin för att få bra smärtlindring efter
operationen. Följ instruktionerna i kallelsen. «
19
Nöjdhetsmätare på landstingets vårdcentraler
›› Sur min eller stort leende?
På fem av landstingets vårdcentraler finns nöjdhetsmätare
för att du ska kunna tycka till.
Resultaten av de glada eller sura
minerna används sedan i vårdcentralernas förbättringsarbete.
Nästa gång du
besö-
ker din vårdcentral kan du få en
fråga framför dig på vägen ut.
Till exempel, Hur upplevde du
personalens bemötande idag?
Du svarar genom att trycka på
någon av de fyra svarsknapparna
som har formen av olika smiley-
Levnadsvanor kan
förebygga diabetes typ 2
›› I artikeln med rubriken Nu vill vi ändra våra lev-
nadsvanor på sidan 18 i förra numret av Min hälsa
står att man kan påverka risken att drabbas av diabetes genom att ändra sina levnadsvanor. Redaktionen
vill förtydliga detta påstående.
Det finns två typer av diabetes, typ 1 och typ 2.
Den typ som man kan förebygga genom att ändra
sina levnadsvanor är diabetes typ 2.
Samtidigt bör personer med typ 1 eller typ 2
diabetes, som en del av behandlingen, äta bra mat,
motionera regelbundet, sluta röka och dricka måttligt.
20
symboler i skalan från grön och
väldigt glad till röd och mycket
sur gubbe.
Du får möjlighet att lämna
ditt svar direkt när du har kvar
känslan av ditt besök och vårdcentralen får snabbt reda på din
upplevelse.
De fem nöjdhetsmätarna
ska turnera på landstingets 17
vårdcentraler. Förutom mätarna
kommer det etappvis att införas
digitala informationsskärmar
i väntrummen på landstingets
vårdcentraler. Där kan du läsa
aktuell information om allt från
råd om vård till regler och dina
rättigheter som patient.
Storsatsning på mobil psykiatri
›› Landstinget Sörmland
satsar stort på mobila
team inom psykiatrin. En
flexibel och patientnära
vård i hemmiljö är syftet
med investeringen som
är värd över 40 miljoner
kronor för tre år.
Satsningen innebär
ökad tillgänglighet och
mobila insatser vid vuxenpsykiatrin på Nyköpings
lasarett och Kullbergska
sjukhuset i Katrineholm
med mer uppsökande
verksamhet och omvårdnad i hemmiljö.
I Nyköping föreslås
exempelvis en bil med
personal finnas bemannad och tillgänglig
mellan klockan åtta på
morgonen till midnatt.
I Eskilstuna sker satsningen främst i anslutning till psykosverksamheten och för barn- och
ungdomspsykiatrin i
Sörmland handlar det om
mobila familjeteam på
dagtid.
– På detta sätt ökar vi
tillgängligheten för våra
patienter och skapar en
mer sammanhängande
vårdkedja med ett tätare
samarbete med kommunerna i de fall detta
behövs. Vi tror samtidigt
att en mer uppsökande
verksamhet ökar patienternas trygghet, säger
Sven Nordlund, chef för
division psykiatri i Landstinget Sörmland.
min hälsa 2/2013
Ökad valfrihet vid starroperation
Psykisk hälsa på 1177.se
›› På 1177.se finns ett temaområde med innehåll och
tjänster kring psykisk hälsa och ohälsa. Där hittar du
information om olika symtom och tillstånd samt vägledning till hjälp och behandling.
Läs mer på www.1177.se/psykiskhalsa
›› Nu blir det möjligt för
patienter i Sörmland att
vid en gråstarrsoperation
sätta in en dyrare lins för
att slippa synfel och glasögon. Patienten väljer vilken lins som ska sättas in,
Landstinget Sörmland står
för grundkostnaden och
patienter som vill uppgradera sin lins står för summan som tillkommer.
Operation av grå starr
är ett vanligt, enkelt
och snabbt genomfört
ingrepp. I Sörmland görs
omkring 3 000 sådana
operationer per år. Den
grumliga linsen tas bort
och en ny sätts in.
Linsen som bekostas av landstinget är av
standardmodell, som inte
korrigerar synfel, något
som dock efterfrågas av
allt fler.
Möjligheten att opereras för grå starr och få en
mer avancerad lins insatt
i Sörmland börjar gälla
under våren. Om patienten inte har möjlighet att
betala den dyrare linsen
vid operationstillfället
finns möjlighet till delbetalning.
Tungt arbete får toppbetyg
›› Avancerad sjukvård i
hemmet, ASIH, får toppbetyg av både patienter
och anhöriga i Sörmland.
Det visar den enkät som
genomfördes under hösten.
Överlag får personalen som arbetar med
den ofta tunga vården av
svårt sjuka eller döende
patienter väldigt högt
betyg av patienter från
18 års ålder och deras
anhöriga som deltog i
enkätundersökningen
under hösten 2012.
Medmänsklighet, tillgänglighet och förtroende
kännetecknar vården för
de fyra ASIH-enheter som
finns i länet vid Nyköpings lasarett, Mälarsjukhuset i Eskilstuna,
Kullbergska sjukhuset i
Katrineholm och vårdcentralen i Strängnäs.
Generellt får de fyra
ASIH-enheterna höga
omdömen i enkätsvaren. På flera områden blir
resultaten nära hundra på
den hundragradiga skalan.
Det finns dock en del som
kan förbättras. Exempelvis
önskar både patienter och
anhöriga bättre kontinuitet när det gäller personalen som gör hembesöken.
Från anhöriga efterfrågas
också bättre information
om situationen för den
som vårdas.
Sedan undersökningen
genomfördes har benämningen ASIH ändrats i hela
landet till SSIH, specialiserad sjukvård i hemmet.
Så söker du psykiatrisk vård i Sörmland
››Lättare psykiska problem
Vid lättare psykiska problem
som till exempel sömnsvårigheter, ångest, lättare depressioner eller sorgereaktioner
vänder du dig i första hand till
din vårdcentral för att få hjälp.
Din husläkare kan sedan remittera dig vidare till psykiatrin
om det behövs.
Allvarliga psykiska problem
Vid allvarligare psykiska pro-
min hälsa 2/2013
blem vänder du dig till den
psykiatriska vården. Om du
är under 18 år vänder du dig
till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Om du är 18 år
eller äldre vänder du dig till
vuxenpsykiatrin. Du kan själv
beställa tid på din mottagning
eller komma dit med hjälp av
remiss.
I Nyköping finns även en
mottagning för unga, som vän-
der sig till personer från 16 år
och uppåt. Den mottagningen
drivs gemensamt av barn- och
ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin.
Akuta psykiska problem
Om du har akuta lindrigamåttliga psykiska problem kan
du få hjälp via din vårdcentral.
Vid allvarligare problem kan du
dagtid i första hand kontakta
den lokala vuxenpsykiatrimot-
tagningen. Om du är under 18
år kan du under dagtid vända
dig till någon av BUPs mottagningar. De psykiatriska
akutmottagningarna som finns
i Eskilstuna, Nyköping och
Katrineholm har öppet dygnet
runt och tar emot patienter i
alla åldrar.
Läs mer på www.landstingetsormland.se samt i
Landstingskatalogen.
21
Detta är ADHD
ADHD är vanligare
hos pojkar
än hos flickor.
Men nyare forskning
visar att fler flickor
än vad man trott,
kan ha ADHD.
Barn med ADHD
kan ha svårt
att komma igång
med en uppgift
och är lättstörda
av saker som
händer runt omkring.
Detta gör psykiatrin
Det finns många
fördomar om
psykisk ohälsa.
Men psykiatrin
kan hjälpa
och läka.
Att psykisk ohälsa
är skamligt
är ett stort problem.
Många patienter
vill inte ha kontakt
med psykiatrin.
Det finns många
ärftliga psykiska
sjukdomar.
Människor som
får dessa sjukdomar
behöver oftast
mediciner hela livet,
eller elbehandling.
Många människor
mår också dåligt
av kriser i livet.
De kan då behöva
någon att tala med
i psykoterapi.
Inom psykiatrin
arbetar man alltså
med hela människan,
både med kroppen
och med själen.
Barnet kan ha svårt
att sitta stilla i skolan
och svårt att vänta
på sin tur.
Det måste hända
något hela tiden.
Barnet hinner inte
tänka efter
innan barnet gör
eller säger något.
Det är också vanligt
med sömnsvårigheter,
aggressivitet
och svårigheter
med socialt samspel.
Vaccination
Man kan skydda sig
mot TBE
genom vaccination.
Vårdcentralerna i länet har drop-in
för TBE-vaccination under våren.
Drop-in betyder att du inte
behöver boka tid
utan kan komma när du har tid.
Det är bra att vaccinera sig under våren.
Är det första gången man vaccinerar sig
så hinner man få de första doserna
och ha ett skydd inför fästingsäsongen.
Är det en förnyelsedos är det också bra
att ta den innan säsongen sätter igång.
Besök din vårdcentral på
www.landstingetsormland.se
för ny information och tider.
Viktigt göra hemma innan operation
Duscha, fasta
och ta smärtstillande
läkemedel innan
du åker till sjukhuset
för operation.
Det är viktigt att du
så noga som möjligt
följer de instruktioner
22
som du får hem
i brevlådan
med kallelsen
till sjukhuset.
Om du blir sjuk
dagarna före operation
ska du ringa
planeringssköterskan
och fråga
hur du ska göra.
Telefonnummer
finns i kallelsen.
Om du blir sjuk
samma dag
som operationen
är det viktigt
att du ringer
operationsavdelningen
på sjukhuset
där du skulle opereras
och talar om
att du inte kan komma.
min hälsa 2/2013
Min rätta rad
1
Hälsokrysset
1.
Fråga 1
Fråga 6
3.
Hur stor andel av barnen i skolåldern
kan ha ADHD?
1. 3-6 procent
X. 1-2 procent
2. 8-10 procent
Då man fått en ärftlig psykisk sjukdom
innebär det att:
1. Behandlingen oftast är livslång.
X. Att man ofta insjuknar efter
50-årsåldern.
2. Att det alltid finns botande behandling
Fråga 2
Kommuner och landstig samverkar för
bättre vår och omsorg för patienter med
psykisk sjukdom och funktionsnedsättning. Vad heter projektet?
1. Sörmlandsprojektet
X. Näckrosprojektet
2. Projekt fiskgjusen
Fråga 7
Fråga 3
Hur stora skatteintäkter får Landstinget
Sörmland från sörmlänningarna i år?
1. Nästan 4,7 miljarder kronor
X. Drygt 6,1 miljarder kronor
2. Drygt 5,3 miljarder kronor
ADHD kännetecknas av:
1. Trötthet, irritation, initiativlöshet.
X. Uppmärksamhetsstörning,
hyperaktivitet, impulsivitet
2. Hyperaktivitet, trötthet, impulsivitet
Fråga 4
Vilken psykiatrisk behandlingsmetod
förknippas med filmen Gökboet?
1. Långvarig psykoterapi.
X. Elbehandling.
2. Psykoterapi + läkemedelsbehandling
2
2.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Fråga 8
Fråga 9
10.
Fem vinnare får presentkort i bokhandel. Vinnarna presenteras i nästa
nummer av Min Hälsa.
Fyll i de rätta svaren och skicka in hela
talongen före den 31 augusti 2013 till:
Hur många operationer av grå starr
genomförs i Sörmland varje år?
1. Omkring 1 000 stycken
X. Omkring 2 000 stycken
2. Omkring 3 000 stycken
Hur ska man förbereda sig hemma inför
en planerad operation?
1. Duscha och ta smärtstillande läkemedel
X. Duscha, vara fastande och ta smärtstillande läkemedel
2. Duscha och vara fastande
Fråga 5
Fråga 10
Mina uppgifter:
Vart ska du vända dig om du lider av lättare psykiska besvär som sömnsvårigheter,
ångest, lättare depressioner eller sorgereaktioner?
1. Vårdcentralen
X. Akutmottagningen
2. Psykiatrisk mottagning
Vad är TBE?
1. En förkortning av ordet tabletter
X. En tarmsjukdom 2. En virussjukdom som sprids via
fästingbett och kan orsaka inflammation
i hjärnan eller hjärnhinnorna
JAG HETER:
Lycka till!
Rätta raden i Hälsokrysset 1/13: 1x2 22x 121x
min hälsa 2/2013
X
Min Hälsa, Informationsenheten
611 88 Nyköping
Märk kuvertet »Hälsokrysset«.
JAG BOR PÅ:
MIN POSTADRESS ÄR:
MITT TELEFONNUMMER ÄR:
Vinnarna i Hälsokrysset 1/2013:
Annelie Andersson, Eskilstuna, Åsa Ericson, Katrineholm, Solveig Johansson,
Eskilstuna, Clary Kallin, Torshälla, Eva
Larsson, Torshälla.
.
23
gruppförsändelse
Hit går dina skattepengar 2013
I år får Landstinget Sörmland drygt 5,3 miljarder kronor av skattebetalarna i länet. Det mesta
hamnar hos sjukvården som är landstingets största verksamhet. För varje hundralapp som sörmlänningarna
tjänar går 10 kronor och 77 öre i skatt till landstinget. «
Landstingsskattens fördelning
Kollektivtrafik m.m. (0,41 kr) Politisk ledning (0,08 kr)
Kultur, utbildning och friluftsliv (0,17 kr)
Habilitering o hjälpmedel (0,29 kr)
Tandvård (0,30 kr)
Läkemedel (1,49 kr)
Sjukhusvård (4,31 kr)
Privata vårdgivare
(0,31 kr)
Utomlänsvård
(1,19 kr)
Sjukvårdens lokalkostnader
(0,68 kr)
Vårdcentraler
(1,54 kr)
Sjukhusvård (4,31 kr)
Sjukhusvården i länet som cancervård,
kvinnomottagningarna, kirurgi med
mera. Här ingår också labkostnader och
alla personalkostnader för sjukvården.
Vårdcentraler (1,54 kr)
Hit går pengar till Hälsovalssystemet
som sedan fördelar pengarna till
länets olika vårdcentraler, privata och
landstingsdrivna.
Läkemedel (1,49 kr)
Privata vårdgivare (0,31 kr)
T. ex. sjukgymnaster, psykoterapi och
psykiatri som har avtal med landstinget.
Utomlänsvård (1,19 kr)
Kostnader för Sörmlänningar som måste
vårdas i ett annat län.
Sjukvårdens lokalkostnader (0,68kr)
Kostnader för sjukhusens lokaler.
Tandvård (0,30 kr)
Hit går pengar både till Folktandvården
och privata tandläkarmottagningar.
Tandvården är fri upp till 19 år.
Habilitering o hjälpmedel (0,29 kr)
Pengar för stöd och hjälp till personer
med funktionsnedsättning som hörsel
och synnedsättning.
Kultur, utbildn. och friluftsliv (0,17 kr)
T. ex. Länsmuseum, Scenkonst Sörmland, Nynäs slott, utställningar och
uppsättningar.
Kollektivtrafik m.m. (0,41 kr)
Bidrag till regionförbundet,
kollektivtrafik och andra organisationer.
Politisk ledning (0,08 kr)
Administration, politik och andra
landstingsövergripande kostnader.
Summa landstingsskatt = 10,77 kr.
