Varför 2001 inte blev som 2001 - Computer Sweden
2011-10-21 11:47
DEN ARTIFICIELLA INTELLIGENSENS FIENDE NUMMER ETT| 2007-06-09 13:01
Varför 2001 inte blev som 2001
Av Anders Lotsson
Forskning Intelligens hör hemma i kroppar som interagerar med en fysisk värld. Det säger Hubert
Dreyfus, filosofen som för 35 år sedan stack hål på ai-bubblan. Han tror att vi kan efterlikna hjärnans
funktion - men bara om vi slutar att se hjärnan som en dator.
FAKTA
Om Hubert Dreyfus
Hubert Dreyfus, född 1928, är professor i filosofi vid universitetet i
Berkeley i Kalifornien. Han har tidigare varit professor vid MIT. 1964
arbetade han på hjärntrusten Rand Corporation.
Kända böcker av Hubert Dreyfus är: Alchemy and Artificial
Intelligence, 1964, What Computers Can’t Do, 1972, omarbetad
upplaga 1979, What Computers Still Can’t Do, 1992, On the Internet,
2001.
Redan på 1960-talet retade Hubert Dreyfus sig på sina kollegor på MIT och alla dumheter de kläckte ur sig.
”Inom en generation kommer vi att ha intelligenta datorer som HAL i 2001”, sa Marvin Minsky 1968.
Dreyfus och Minsky var bittra ovänner. Det hade de varit sedan 1964 när Dreyfus skrev ”Artificial Intelligence
and Alchemy”.
Minsky var chef för MITs Artificial Intelligence Lab och ansåg – anser fortfarande – att människans hjärna
inte skiljer sig från en dator. Hjärnan har bara fler kretsar.
Under många år var fiendskapen så hätsk att de inte kunde stå på samma podium:
– Vi satt i varsin ända av auditoriet och hade ställföreträdare som debatterade i vårt ställe, berättar Hubert
Dreyfus när jag träffar honom i Stockholm. 78-åringen ska föreläsa på KTH.
Striden om artificiell intelligens kan sägas vara överspelad – vi vet att datorer är dumma som byråkrater – men
för honom handlar inte trätan om vad som är ingenjörstekniskt möjligt. Hubert Dreyfus är filosof och strider
för sin uppfattning att alla vanliga modeller av mänskligt tänkande är fel.
Trätobrodern Minsky är 80 år och tror fortfarande på artificiell intelligens. Fast 2003 medgav han att
forskningsfältet ”har varit hjärndött” sedan 1970-talet.
– Det var då jag gav ut min bok, kommenterar Hubert Dreyfus belåtet.
”What computers can’t do”, hans mest kända bok, kom ut 1972.
Det var då det. Hur framtiden skulle bli, på den tiden, kan man se i Stanley Kubricks film ”2001” från 1968.
Minsky hjälpte Kubrick att skissa datorn HAL, som på sätt och vis var filmens huvudperson. Den förstod vad
man sade, kunde föra intelligenta resonemang, hade egen vilja och talade med människoröst.
– Rösten lät som Marvin Minsky, skrockar Dreyfus.
Vi har passerat år 2001 utan att få fram något som ens avlägset liknar HAL. Ingen försöker ens.
http://computersweden.idg.se/2.2683/1.111234
Sida 1 av 6
Varför 2001 inte blev som 2001 - Computer Sweden
2011-10-21 11:47
Hubert Dreyfus anser att ai-forskarna, efter att ha misslyckats gång på gång, skruvar ner ambitionerna utan att
släppa den felaktiga grundtanken; att intelligens består i mental bearbetning av symboler.
Intelligens, säger Dreyfus, är inte att bearbeta fakta enligt vissa regler. Vår fysiska kropp är inte något
ovidkommande eller störande för intelligensen. Tvärtom. Allt vi vet och allt vi kan sätter vi in i ett
sammanhang. Det får sin betydelse genom vad vi vet om vår kropp, andra människor och världen. Varje ny
kunskap justerar helhetsbilden.
Det finns empiriska fakta som tyder på att Dreyfus har rätt och gofai-forskarna – good old-fashioned artificial
intelligence – har fel.
Ta en vardaglig färdighet som bilkörning. Du kör bil på vägen, du ser att en annan bil kör ut på vägen utan att
stanna, du sätter foten på bromsen. Det tar mindre än en sekund.
På den tiden har du sett och förstått vad som händer (bil på väg ut), gjort en bedömning (risk för kollision),
fattat ett beslut (måste bromsa in) och genomfört det (flyttat foten till bromspedalen och tryckt till).
Därav följer två problem.
Det enkla är att ingen hittills har skrivit ett datorprogram som gör allt detta på mindre än en sekund. Lägg
därtill kravet att datorprogrammet, för att likna hjärnan, ska klara ett oändligt antal andra, minst lika
komplicerade, saker och hålla i 80–90 år utan buggfixar och uppdateringar.
Det svåra problemet är att impulserna går från nervcell från nervcell i långsam takt. På en sekund hinner en
signal bara passera en handfull nervceller. Om man tänker sig hjärnan som en dator och nervcellerna som
lagrade instruktioner och/eller data, så klarar hjärnan hela processen från att bilden träffar näthinnan tills foten
trycker på gaspedalen på motsvarigheten till tio rader programkod.
Teorin om att hjärnan, när vi löser komplicerade uppgifter snabbt, gör ett stort antal beräkningar
undermedvetet och sedan ger oss resultatet, kan alltså inte stämma.
Finns det någon bra modell av hjärnan?
– Jag är optimistisk, säger Hubert Dreyfus.
Den mest lovande forskningen har gjorts av den numera pensionerade Walter Freeman på Berkeley. I hans
modell av hjärnan finns det inga fasta punkter för regler och fakta, utan ett dynamiskt fält av laddningar som
knyter sinnesintryck till en repertoar av handlingar.
Det kan verka paradoxalt, men Dreyfus avvisar inte kategoriskt tanken på en intelligent dator. Men den måste
fungera på ett nytt sätt och – mycket viktigt – ha en kropp.
– Simulering av hjärnans funktion är enda hoppet för artificiell intelligens.
Besök Hubert Dreyfus webbplats här.
Externa länkar
Mer om forskning på CS samlingssida
2007-06-09 13:01
Taggar
HAL,
Hubert Dreyfus,
Marvin Minsky,
MITs Artificial Intelligence Lab,
http://computersweden.idg.se/2.2683/1.111234
Sida 2 av 6
