Guds Kristna Kyrkor
[259]
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
(Edition 1.1 19981009-19990525)
Det är skrivet: Du skall icke dräpa. Lagen och det sjätte budordet med det, innehåller ett
krav att ge liv och att skydda liv. Brist i att ta till handling under detta budord resulterar i
förstörelsen av samhället.
Christian Churches of God
PO Box 369, WODEN ACT 2606, AUSTRALIA
E-mail: [email protected]
(Copyright 1998, 1999 Wade Cox)
(Tr. 2003)
Detta manuskript får kopieras och spridas fritt förutsatt att det kopieras i sin helhet utan ändringar eller
utelämnande. Förläggarens namn och adress, samt upphovsrättinnehavaren måste inkluderas. Inga
avgifter skall läggas på mottagare av distribuerade kopior. Kortare citat får inkluderas i texter såsom
kritiska artiklar och recensioner utan att upphovsrätten bryts.
Detta manuskript finns tillgängligt i original och översättning på Internet på webadress:
http://www.logon.org och http://www.ccg.org
Page 2
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
Det är skrivet:
Andra Mosebok 20:13 Du skall inte dräpa
Femte Mosebok 5:17 Du skall inte dräpa
Bevarandet av liv fortsätter till bevarandet av
kroppen. Det berör processen till att bli helig
och helga dig själv. När vi fortsätter från det
femte budordet vilket fastställer familjen och
nationen, så är också bevarandet av familjen
och nationen inneslutet i det sjätte budordet.
Tredje Mosebok 19:28 och inte rista några
märken på er kropp för någon som är död. Inte
heller skall ni tatuera er. Jag är Herren.
Sörjandet av de döda hos nationen står inte att
finna bland Israels familjer. Den naturliga
döden av individerna är i enlighet med Guds
plan och berättigad genom återuppståndelsen
från de döda och Israel skall bli placerat i deras
eget land (jfr Hes. 37:1-14; Upp. 20:1-15).
Israel skall vara utan fläckar och skador och
sålunda skall deras skinn inte få bli märkt.
Därför är tatueringar och andra avsiktliga
märken på skinnet förbjudet. En slav som tillåts
göra hål i örat i syfte att där insätta en ring i det
var ett tecken på svaghet.
vreden skall drabba den som gör det onda. 5 Därför
är det nödvändigt att underordna sig, inte bara för
vredens skull utan också i insikt om vad som är
riktigt. 6 Det är ju därför ni betalar skatt, ty de
styrande är Guds tjänare när de vakar över allt
sådant. 7 Ge alla vad ni är skyldiga dem, åt var och
en det han skall ha: skatt, tullar, respekt, vördnad.
Gud gav Hans makt genom stentavlorna med
lagen, vilka Han gav till Moses (5 Mos. 9:11)
Alla kungar är sålunda också tvungna att göra
sina egna kopior av lagen innan de kan bli
kungar.
Femte Mosebok 17:18 När kungen har bestigit
tronen skall han låta göra en avskrift av denna lag,
den lag som de levitiska prästerna har hand om.
Gud uppsatte Israels äldste i landet och de gavs
vishet genom den Helige Andes makt och kraft
eftersom Moses också mottog den kraften.
Fjärde Mosebok 11:16-17 16 Då sade Herren till
Mose: ”Samla sjuttio av Israels äldste åt mig, sådana
som du vet hör till folkets äldste och förmän. För
dem till uppenbarelsetältet och låt dem ställa sig där
bredvid dig.17 Jag skall stiga ner och tala med dig
där, och jag skall ta av den ande som vilar över dig
och lägga på dem. De skall hjälpa dig att bära den
börda som folket är, så att du slipper bära den
ensam.
Statens Ursprung och Organisation
Makten över liv och död vilar hos Gud så som
vi har sett i uppsatsen Lagen och det Femte
Budordet [258].
Gud utser familjerna som den bas uppå vilken
staten uppbyggs. Han utger högre makter och
alla dessa makter kommer från Gud
Romarbrevet 13:1-7 1 Varje människa skall
underordna sig all den överhet hon har över sig. Ty
det finns ingen överhet som inte är av Gud, och den
som finns är förordnad av honom. 2 De som
motsätter sig överheten gör därför motstånd mot
Guds ordning, och de som gör motstånd drar straff
över sig själva. 3 De styrande är inget hot mot goda
gärningar, men mot onda. Vill du slippa känna
fruktan för överheten, gör då det goda, och den skall
berömma dig; 4 den står ju i Guds tjänst för att du
skall kunna nå det goda. Men gör du det onda, känn
då fruktan. Det är inte för inte som överheten bär sitt
svärd; den står ju i Guds tjänst som hämnare, för att
Fjärde Mosebok 11:24-30 24 Mose gick ut och
talade om för folket vad Herren hade sagt. Han
samlade sjuttio av folkets äldste och lät dem ställa
sig kring tältet. 25 Då steg Herren ner i molnet och
talade till honom. Han tog av anden som vilade över
Mose och gav åt de sjuttio äldste. När anden kom
över dem greps de av profetisk hänryckning, för
första och enda gången. 26 Två män – den ene hette
Eldad, den andre Medad – hade stannat kvar i lägret.
Anden kom också över dem, ty de hörde till de
utvalda men hade inte gått ut till tältet, och nu greps
de av profetisk hänryckning inne i lägret. 27 En
pojke sprang bort till Mose och talade om att Eldad
och Medad profeterade i lägret. 28 Josua, Nuns son,
som hade tjänat Mose från ungdomen, vände sig då
till honom och sade: ”Hejda dem, herre!” 29 Men
Mose svarade: ”Blir du kränkt på mina vägnar? Om
ändå hela Herrens folk vore profeter! Om Herren
ändå ville låta sin ande komma över dem alla!” 30
Sedan återvände Mose till lägret tillsammans med
Israels äldste.
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
Page 3
Och Gud avsatte också två profeter utanför
Israels läger. Gud gör ingenting förutom att
Han talar genom Hans tjänare profeterna, vilka
är de Han själv utväljer bland Hans folk.
Så också utför domarna straff å Herrens vägnar.
dyrkan skall inte läggas som ett ok till det som
gäller de som inte tror. Genomförandet och det
lagliga effekten för alla förbundshållande
människor skall förtroendefullt återspegla Guds
Lag.
Andra Krönikeboken 19:5-7 5 Han insatte domare i
landet, i var och en av befästningsstäderna i Juda, 6
och han sade till dem: ”Ge akt på vad ni gör, ty det
är inte på människors vägnar ni dömer utan på
Herrens, och han är med er när ni dömer. 7 Låt
fruktan för Herren vägleda er. Ge noga akt på vad ni
gör, ty hos Herren, vår Gud, finns ingenting orätt,
han är aldrig partisk, han kan inte mutas.”
Tredje Mosebok 19:19 Mina stadgar skall ni hålla.
Du skall inte låta två djur av olika slag i din boskap
para sig. Du skall inte så två slags säd i din åker. Du
skall inte bära kläder som är vävda av två slags garn.
Och Kungen är också utvald och given kraften i
Anden, i syfte att regera Israel (jfr 1 Sam 10:17). Överhuvudena eller ledarna för det andliga
prästerskapet och styret av Israel är valda
genom
lottdragning
(Apg.
1:26).
Apostlagärningarna 6:3-6 visar att diakoner och
äldste skulle väljas bland broderskapet. De
materiella och fysiska ledarna är utvalda genom
smörjelse så som kungar och domare, och
genom dragningen av lotter som röster (Jfr
Hosea 1:11; Luk 14:28 och fotnötter till
Companion Bible likaså).
Femte Mosebok 1:9-14 9 Vid samma tid sade jag till
er: ”Ensam orkar jag inte bära er. 10 Herren, er Gud,
har låtit er bli många, nu är ni lika talrika som
himlens stjärnor. 11 Må Herren, era fäders Gud, låta
er bli tusenfalt fler och välsigna er som han har
lovat. 12 Men hur skall jag ensam orka med denna
börda, all möda med er och era tvister? 13 Välj
kloka, förnuftiga och erfarna män ur var och en av
era stammar, så gör jag dem till era ledare.”14 Ni
svarade att det var ett gott förslag.
I all detta återfinns ingen ojämn börda bland
människor, eller domare, eller djur, eller några
varelser överhuvudtaget eller i själva grunden
för lagen självt.
Femte Mosebok 22:10 Du skall inte spänna oxe och
åsna för samma plog.
Andra Korinthierbrevet 6:14 Gå inte i par med de
otroende. Vad har rättfärdighet med laglöshet att
skaffa, och vad har ljuset gemensamt med mörkret?
Guds lag skall inte läggas som på ok till lagarna
för nationerna; inte heller skall det filtreras och
urvattnas eller bli upptagna, beblandade och
försvinna bland nationernas lagar. Ordningen i
Guds lag, Hans kalender och Hans system för
Skapelsen i sin helhet skall behållas i det
skapade rena tillståndet. Det skall inte
förekomma någon förvanskning av Guds
skapelse genom beblandling så som i fallen av
skapande av till exempel mulor eller hybrider.
Detta är förbjudet under Guds lagar. Vi skall
vara ett rent och heligt folk under de heliga och
rena lagarna. Detta är också till för att bevara
liv. Inte heller skall en Guds tjänare bli
anklagad för att implementera Guds lagar, eller
att genomföra dem eller övervaka dem utan
erfoderlig återkompensation i deras veckoliga
förpliktelser. Inte heller skall något djur eller
någon människa bli förhindrade från
tillfredsställelsen av deras arbete.
Femte Mosebok 25:4 Du skall inte binda ihop
munnen på en oxe som tröskar.
Tar Gud hand om oxen enbart? (jfr 1Kor. 9:9;
1Tim. 5:18; jfr. Job 38:41; Matt. 6:26; 10:29).
Alla ting tillhandahålls av Gud, förutsatt att
nationerna lyder Hans lagar. så gäller också att
offergåvorna för synd och överträdelser skall
vara i överensstämmelse med lagen (3 Mos 5:57). Försoningen och offergåvorna för
överträdelser och brott mot lagarna är
inneslutna i Messias offer.
Rättvisan utsträcks till de ofrälse och till
fienden;
Andra Mosebok 23:4-5 4 Om du träffar på din
fiendes oxe eller åsna som har kommit vilse, skall du
föra den tillbaka till honom. 5 Och om du ser att din
oväns åsna har segnat ner under sin börda, får du
inte lämna honom utan hjälp: du måste hjälpa honom
att lasta av djuret.
såväl som till en broder (5 Mos. 22:1-4; 3 Mos.
20:22-24).
Så som vi skall vara heliga, så skall också de
Page 4
som bor med oss vara heliga, och vi är alla och
envar satta under det ok av Guds lagar i den
Helige Ande.
Andra Korinthierbrevet 6:14-18 14 Gå inte i par
med de otroende. Vad har rättfärdighet med
laglöshet att skaffa, och vad har ljuset gemensamt
med mörkret? 15 Hur rimmar Kristus med Beliar,
och vad förenar den troende med den otroende? 16
Hur kan Guds tempel förlikas med avgudar? Vi är
den levande Gudens tempel, ty Gud har sagt: Jag
skall bo och vandra mitt ibland dem och vara deras
Gud, och de skall vara mitt folk. 17 Därför säger
Herren: Dra bort från dem och skilj er från dem.
Rör inte vid det som är orent. Då skall jag ta emot
er, 18 och jag skall vara er fader, och ni skall vara
mina söner och döttrar, säger Herren, allhärskaren.
Det är skrivet: Du skall inte bära agg mot din
landsman utan tillrättavisa honom, så att du
inte för hans skull drar skuld över dig. Du skall
inte ta hämnd och inte hysa vrede mot någon i
ditt folk, utan du skall älska din nästa som dig
själv. Jag är Herren. Om en invandrare slår sig
ner i ert land, skall ni inte förtrycka honom.
Invandraren som bor hos er skall ni behandla
som en infödd. Du skall älska honom som dig
själv, ni var ju själva invandrare i Egypten. Jag
är Herren, er Gud.
(Lev 19:17, 18, 33, 34; Ex. 22:21)
Det sjätte budordet är inte enbart ett
föreläggande mot dödande. Det är ett
föreläggande för att bevara liv som är heligt för
Herren, inom Lagarna av den Levande Guden.
Liv får inte reduceras i kvalite eller standard
genom orättvisa, eller förtryck eller när det
gäller respekten för människor. Därigenom
omfamnar strukturen i det budordet begreppet
övergrepp på personer såväl som egendom.
Den Judaiska förvridningen av den
Bibliska Lagen
Därför är främlingen eller den av annat folk
också i position att den skall erhålla
individuellt skydd i samhället, och skall erhålla
hjälp i situationer av nöd. Förvridningen av den
bibliska lagen inträffade i den judiska Talmud
så pass mycket så att det slog mot själva den
grundläggande basen för Guds Lagar. Vi kan se
hur förvriden den rabbinska läran blev genom
detta citat hämtat från Maimonides Mishneh
Thorah Murderer 4,11
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
För ofrälse med vilka vi inte är i krig…får deras död
inte orsakas, men det är förbjudet att rädda dem om
de är vid dödens ställe, om, till exempel, en av dem
faller i havet, så skall han inte bli räddad för det är
skrivet:’ du skall inte stå din nästa efter livet. [Lev
19:16] - men [en ofrälse] är inte din näste."
Soncino tar inte upp eller hänför till denna
rabbinska tolkning eftersom eftersom denna
inhumana och orättvisa förändring av Skriften
är den allmänt vedertagna förklaringen. den
riktiga sentensen kan ses i det följande.
Tredje Mosebok 19:16 Du skall inte gå med förtal
bland dina bröder, och du skall inte stå din nästa
efter livet. Jag är
Herren.
Denna text (vid 16 b) förstås som att brista i att
tillhandahålla hjälp för att rädda liv. Stones
Chumash erkänner denna tolkning och säger:
Om någons liv är i fara så måste du försöka
rädda honom…Judarna från Kristus tid i sin
tradition tolkade detta till sin mening att granne
var synonymt med Jude. Detta kom att infogas i
senare judisk utövning:
Att bryta mot sabbaten blir till en förpliktelse när det
finns behov av att rädda en judes liv som så kräver
det. Problematiken rörande räddandet av en ofrälses
liv på en sabbat är inte upptaget i Talmud som en
huvudfråga, eftersom detta i varje fall är förbjudet
även på en veckodag (jfr ibid.)
Denna tolkning rörande ofrälse är kanske den
mest ondskefulla förändringen av Skriftens
intention. Detta är orsaken till att Kristus gav
liknelsen med den goda samariten, eftersom
denna hållning hade kommit in i judendomen
redan under tempelperioden under det första
århundradet av vår tideräkning ( Den så kallade
Muntliga Lag traditionen vilken påstås ha
influerat Mishnah från vilken både Jerusalem
och Babylonisk Talmud är utveckladevar i
verkligheten en serie av skrivna tolkningar. De
skrevs för att rättfärdiga de redan introducerade
traditionerna, och stammar från så tidigt som
160 f. Kr.. De var med säkerhet aldrig någonsin
uppfattade i Israels historia och definitivt inte
från Moses så som Bibeln i sig själv visar.
Israels folk hade ofta glömt till och med den
skrivna lagen, och mer därtill den muntliga
lagen. Dessa traditioner var i mångt och mycket
i motsättning till varandra och många var
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
Page 5
flagranta felaktiga förvridningar av Skriften).
Lukas evangelium 10:25-37 25 En laglärd som ville
sätta honom på prov reste sig och sade: ”Mästare,
vad skall jag göra för att vinna evigt liv?” 26 Jesus
sade: ”Vad står det i lagen? Hur lyder orden?” 27
Han svarade: ”Du skall älska Herren, din Gud, av
hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela
din kraft och med hela ditt förstånd, och din nästa
som dig själv.” 28 Jesus sade: ”Det är rätt. Gör det,
så får du leva.” 29 För att visa att han var rättfärdig
sade mannen till Jesus: ”Och vem är min nästa?” 30
På den frågan svarade Jesus: ”En man var på väg
från Jerusalem ner till Jeriko och blev överfallen av
rövare. De slet av honom kläderna och misshandlade
honom, och sedan försvann de och lät honom ligga
där halvdöd. 31 En präst råkade komma samma väg,
och när han såg mannen vek han åt sidan och gick
förbi. 32 På samma sätt med en levit som kom till
platsen; när han såg honom vek han åt sidan och
gick förbi. 33 Men en samarier som var på resa kom
och fick se honom ligga där, och han fylldes av
medlidande. 34 Han gick fram och hällde olja och
vin på såren och förband dem. Sedan lyfte han upp
honom på sin åsna, förde honom till ett värdshus och
skötte om honom. 35 Nästa dag tog han fram två
denarer och gav åt värden och sade: ’Sköt om
honom, och kostar det mer skall jag betala dig på
återvägen.’ 36 Vilken av dessa tre tycker du var den
överfallne mannens nästa?” 37 Han svarade: ”Den
som visade honom barmhärtighet.” Då sade Jesus:
”Gå du och gör som han!”
Ingen annanstans förvred den judiska
traditionen den allmänna lagen mer än i denna
förståelse om förpliktelsen att bevara liv och
förutsättandet av oskulden.
Förutsättandet av Oskulden
Förutsättandet av Oskulden är inneboende i
Bibeln och ingen människa skall kunna bli
dödad eller straffad förutom på vittnesmål av
två eller tre vittnen. Det är så rakt igenom
Bibeln i alla sammanhang. Ändå introducerar
Mishnah det direkt motsatta begreppet i den
Fjärde Avdelningen. Ordern för Skador
Sanhedrin 4:1 E(2) (The Order of Damages
Sanhedrin 4:1 E(2)).
I egendomsfrågor begynner de [argumentationen]
för fallet antingen för frikännande eller fällande
dom, medan i fall rörande dödlig utgång begynner
de enbart med fallet för frikännande och inte för
fällande dom
(jfr. The Mishnah A New Translation, Jacob
Neusner, Yale University Press, New Haven
and London, 1988, p. 589).
I alla sammanhang, kräver förutsättningen för
oskuld att anklagelserna skall inges och därefter
höras och fastställas mintligen av två vittnen
och den anklagade skall därefter ges tillräcklig
tid att svara, inför en tribunal av utsedda
domare, vilka skall vara opartiska i alla
sammanhang, och inte vara i hänseende av
personer. Under tempelperioden så hördes
egendomsärenden av en tribunal med tre
domare och alla grövre anklagelser skulle höras
av minst tjugotre medlemmar ur Sanhedrin, så
som framgär av Mishnah själv (ibid. D (1)).
Sålunda var alla beslut i egendomsärenden
möjliga att överklaga för en tribunal, om de var
utsatta för förberedande förhandlingar. Alla
grövre ärenden var tvungna att bli hörda av
minst tjugotre medlemmar ur Sanhedrin själv,
eftersom det efterföljande dödsstraffet. Tid för
överklaganden var tillåtna i fall av vittnesmål
och bevisning ännu i dessa tidiga tider
(Mishnah ibid.).
Av denna orsak är de felaktiga antaganden i
den så kallade Noaiska lagen, i försök att bli
fastslagna av judendomen hämtade från
Talmud och som tillät dom enbart på grund av
ett vittnes utsaga, i motsatsförhållande till
rättvisa och Guds lagar. Dessa idéer och
utövanden är felaktiga, ickebibliska och
orättvisa. Desamma orättvisa begrepp bygger
upp det moderna europeiska legala systemen,
där människor är skyldiga tills de är funna
oskyldiga. Uppteckningar av misstänkta kan
upprättas och utges utan rättegång eler
bevisning eller någon rättvisa. Storbritannien
har
natagit
denna
orätt
bland sitt
laguppehållande regelsystem utan minsta
tvekan, genom ett infantilt resonerande.
Människor med tillgång till arkiv kan förstöra
sina fiender och det finns ingen rättvisa. Av
denna orsak och de mord och den orättvisa det
tillät, förstördes det Heliga Romerska riket och
revolutionerna fröändrade Europa under 1850
talet (jfr Malachi Martin, The Decline and Fall
of the Roman Church, Secker and Warburg,
London, 1982, pp. 250-256, et seq.).
Kristendomen hade på sitt sätt förvridit lagen,
lika mycket eller än mer än vad den rabbinska
judedomen hade gjort. Guds Lag har aldrig
blivit troget implementerat, förutom under
Moses och David och det tillfälligt korta
Page 6
återupprättandetKristendomen har aldrig ens
blivit prövad, och absolut inte korrekt
examinerad.
På samma sätt, när Muhammed försökte
återinföra den, och de fyra rättvist handledda
Kaliferna försökte genomföra den, blev den
underminerad och förstörd. Islam var lika
kortlivad som Davids kungarike. Islam
förstördes av Hadith, precis som kyrkoråden
förstörde kristendomen, och traditionerna och
Talmud förstörde lagarna och blev till
judendom. Babylon har regerat i tusentals år.
Det är religionen av denna världs gud fram till
den kommande återupprättelsen.
Förutsättningar för ett brott mot det
Sjätte Budordet
Femte Mosebok 19:1-13 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
När Israel skall upprättas skall det avdela tre
städer som fristad, för varje människa som har
dödat någon genom olyckshändelse, så att
hämnd inte skall kunna uttas i stundens hetta.
Där skall inte bli något oskyldigt blod utgjutet.
Budorden skall efterlevas och därtill skall
ytterligare tre städer som fristäder tilläggas.
Däemot, då dödande är avsiktligt, t. ex. mord,
då skall den förövande personen föras upp till
rättegång och där är straffet döden.
Sålunda är ett icke avsiktligt brott mot lagen
given skydd av staten, inom fristäderna, om
detsamma skyss inte kan garanteras inom de
sedvanliga omgivningarna hos stammen. Det är
ansvaret hos individen såväl som för staten att
säkerställa skydded av medborgarna.
Ansvaret att Tillhandahålla Liv
Inom konceptet rörande den legala kontrollen
av liv, finner vi också begreppen att
Tillhandahålla Liv och Göra Levande.
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
Doctrine of Original Sin Part 1 The Garden of
Eden [246] och Doctrine of Original Sin Part 2
The Generations of Adam (No. 248)) är
återupprättat genom givandet av liv i
återuppståndelsen
(jfr
uppsatsen
The
Resurrection if the Dead [143]). Gud är således
underkastad Hans egna lagar och ger
upprättelse för varje handling Han gjort, eller
befallt, i samband med skapelseprocessen.
Första Samuelsboken 2:6 Herren dödar och ger liv,
leder ner i dödsriket och räddar därifrån.
(jfr Jes. 43:13).
Yahovah-elohim andades den livets andning in
i Adams näsborrar (1 Mos 2:7) och så också
genom samma elohim mottager vi andningen
av den Helige Ande (jfr Joh 20:22-23).
Gud dömer människor till döden för synd och
brott mot lagen. Så ser vi att brott mot det sjätte
budordet bär med sig det ultimata dödsstraffet,
vilken är den yttersta konsekvensen i varje
enskilt fall i Guds budord. Det yttersta straffet
för brott mot lagen är döden, från det första
budordet till det tionde budordet (2 Mos. 22:2224; 5 Mos. 24:14-17). Budorden är baserade på
återskapande och återuppbyggnad, men det
yttersta föreläggandet för upprepade brott och
överträdelser mot lagen och en vägran att åtlyda
den, är döden i varje tillfälle.
Att Hålla vid Liv genom Rättvisa Lagar
Folket och nationen har en skyldighet att hålla
vid liv de som är födda i stammen och de
främlingar och andra folk som finns i deras
land.
Tredje Mosebok 19:9-10 9 När grödan bärgas i ert
land, skall du inte skörda ända ut till åkerrenen, inte
heller skall du samla in de sista axen av skörden. 10
Du skall inte göra någon efterskörd i din vingård,
inte heller plocka upp nerfallna druvor. Du skall
lämna kvar det åt den fattige och åt invandraren. Jag
är Herren, er Gud.
Femte Mosebok 32:39 Vet att jag är Gud, jag och
ingen annan. Det är jag som ger död och liv, jag som
sårar och läker, ingen kan rycka något ur min hand.
Angrepp på Personer i Handikapp
Lagen tillhandahåller och står för skydd av de
personer som har en ofullständig förutsättning
Gud har inga andra gudar med sig, utan han
endast är Gud och ger liv likväl som han tar liv.
Hans hand håller i domen. Därför är tagandet
av liv i skapelsen från syndafallet (se uppsatsen
Tredje Mosebok 19:14 Du skall inte förbanna en
döv och inte lägga något i vägen för en blind så att
han faller; du skall frukta din Gud. Jag är Herren.
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
Bevarandet av liv och familjen
Tredje Mosebok 25:35-43 35 Om din broder
kommer på obestånd och inte längre kan försörja
sig, skall du ta dig an honom som man gör med en
invandrare eller en tillfälligt bosatt och låta honom
bo hos dig. 36 Du får inte ta ränta av honom eller
kräva mer tillbaka, ty du skall frukta din Gud och
låta din broder bo hos dig. 37 Låna inte ut dina
pengar åt honom mot ränta, och lämna honom inte
av dina livsmedel för att kräva mer tillbaka. 38 Jag
är Herren, er Gud, som har fört er ut ur Egypten för
att ge er Kanaan och vara er Gud. 39 Om din broder
kommer på obestånd och måste sälja sig till dig, får
du inte behandla honom som slav. 40 Han skall
arbeta hos dig som en daglönare eller en tillfälligt
bosatt fram till friåret. 41 Då får han lämna dig, han
själv och hans barn med honom, och han får
återvända till sin släkt och sina fäders egendom. 42
Ty de är mina slavar som jag har fört ut ur Egypten,
de skall inte säljas som vanliga slavar säljs.
43 Du skall inte behandla honom hårt, du skall
frukta din Gud.
Räntebelåning är förbjuden för alla i tron, för
genom det förtrycker vi varandra. För vi är alla
bringade med ett pris och så skall vi alla ära
Gud som skyddar alla (1 Kor. 6:20; jfr. 2 Mos.
22:21). För Gud är elohe för elohim, eller Gud
för gudar och Herre för Herrar (adonai för
adonim) (5 Mos. 10:17-19 jfr. fotnot. till
Companion Bible).
Folket och individerna är hållna levande i frihet
under rättvisa lagar.
Andra Mosebok 21:2-6 2 När du köper en hebreisk
slav skall han tjäna i sex år, men det sjunde året skall
han friges utan betalning. 3 Kom han ensam, skall
han friges ensam; var han gift, skall hans hustru följa
honom. 4 Har hans herre gett honom en hustru och
har hon fött honom söner och döttrar, skall hustrun
och barnen tillhöra hennes herre, och mannen ensam
skall friges. 5 Men om slaven säger: ”Jag håller av
min herre, min hustru och mina barn, jag vill inte bli
fri”, 6 då skall hans herre föra fram honom inför
Gud; han skall föras fram till dörren eller dörrposten
och hans herre skall genomborra hans öra med en
syl, och så skall slaven tillhöra honom för alltid.
Detta är märket för skam. Mannen skall få gå
fri och han skall också frigöra hans fru. Ingen
husbonde kan förtrycka en bunden tjänare, utan
han skall rättvist kompensera för deras tjänster.
Femte Mosebok 15:12-15 12 Om en landsman, en
hebreisk man eller kvinna, måste sälja sig till dig,
skall han tjäna dig i sex år, men det sjunde året skall
du frige honom. 13 När han friges och lämnar dig
Page 7
skall du inte låta honom gå tomhänt, 14 utan du skall
förse honom med rundliga gåvor från din fårfålla,
din tröskplats och din vinpress. Vad Herren, din
Gud, har välsignat dig med skall du också ge åt
honom. 15 Kom ihåg att du själv en gång var slav i
Egypten och att Herren, din Gud, befriade dig.
Därför ger jag dig i dag denna befallning.
Hur skall en man kunna bli fritt återupprättad
och underhållen från flocken, och få sin fru och
sina barn undanhållna. Detta är lagen som som
kräver en rättvis återupprättelse. Poängen med
detta är att tjänstgöring är obligatorisk.
Husbonden blir inte straffad, ej heller
generositeten i hans ursprungliga gåva, om det
var i fall av tjänst. Dessa lagar har
begränsningar idag, men endast under de
senaste århundradena i allmänhet. Livegenhet
och bunden tjänst var allmänt förekommande
fram till artonhundratalet. Mer märkbart är att
lagen gäller för alla hushåll, hela nationen, och
ansvaret vilar på de som regerar och
egendomsägarna att tillhandahålla välfärd för
dem inom deras områden.
Andra Mosebok 23:10-11 10 Sex år skall du beså
din jord och bärga dess gröda, 11 men det sjunde
året skall du låta marken vila och ligga i träda. Då
kan de fattiga i ditt folk få sin föda från den. Det
som blir över kan de vilda djuren äta. Så skall du
också göra med din vingård och dina olivträd.
Därför skall di icke döda av förbiseende av
behov eller svält i alla era länder och områden.
Tredje Mosebok 19:9-10 9 När grödan bärgas i ert
land, skall du inte skörda ända ut till åkerrenen, inte
heller skall du samla in de sista axen av skörden. 10
Du skall inte göra någon efterskörd i din vingård,
inte heller plocka upp nerfallna druvor. Du skall
lämna kvar det åt den fattige och åt invandraren. Jag
är Herren, er Gud.
Herren din Gud skall sända Hans ängel fram till
er, för att skydda er, och att se till att ni åtlyder
dessa lagar.
Andra Mosebok 23:20-25 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Guds Ängel sändes till folket för att hålla dem
på vägen och för att leda dem till den plats som
var förberedd för dem. Han skulle åtlydas och
inte provoceras eller ifrågasättas, för han skulle
inte överse deras överträdelser. Guds Namn
bars inom honom eftersom han agerade för
Page 8
Guds som hans utsände. Sålunda var han också
kallad Yahovah och Elohim så väl som
Yahovahs Ängel och Elohims Ängel. Lydnad
inebar att Gud skulle skydda dem från deras
fiender. De skulle inte dyrka de andras gudar,
utan var satta att helt och hållet kasta ut dem,
och förstöra deras avbilder. Endast Gud skulle
tjänas, som då skulle välsigna deras bröd och
vatten och hela dem.
Femte Mosebok 16:10-14 10 och sedan skall du fira
veckohögtiden till Herrens, din Guds, ära med
frivilliga offergåvor, så stora som du frivilligt kan
ge, allt efter vad Herren, din Gud, välsignar dig med.
11 På den plats som Herren, din Gud, väljer ut och
där han vill låta sitt namn bo skall du glädja dig
inför Herren, din Gud, tillsammans med din son och
din dotter, din slav och din slavinna, liksom med
leviterna i dina städer samt invandrarna, de faderlösa
och änkorna som du har hos dig. 12 Kom ihåg att du
själv en gång var slav i Egypten, och följ troget
dessa stadgar. 13 Lövhyddefesten skall du fira i sju
dagar, när du har samlat in vad du fått från din
tröskplats och din vinpress. 14 Gläd dig under din
fest tillsammans med din son och din dotter, din slav
och din slavinna, liksom med leviterna, invandrarna,
de faderlösa och änkorna i dina städer.
Ansvaret att göra levande är för alla delar av
samfundet, inom räckvidden av individens
inflytande. Att älska ens granne och nästa så
som sig själv är en befalning som utsträcks till
alla de i området av er påverkan (jfr liknelsen
med den goda samariten; Luk 10:30-37).
Ert stöd och omsorg för er granne skall
utsträckas till den punkt, att ert eget förbiseende
skall tas för försummelse av de fattiga och
sjuka.
Femte Mosebok 24:19-21 19 Om du glömmer en
kärve när du skördar din åker, skall du inte gå
tillbaka och hämta den utan lämna kvar den åt
invandraren, den faderlöse och änkan. Då skall
Herren, din Gud, välsigna dig i allt du gör. 20 När
du har slagit ner dina oliver skall du inte söka
igenom grenarna efter fler utan lämna det som är
kvar åt invandraren, den faderlöse och änkan. 21
När du har plockat druvorna i din vingård skall du
inte göra någon efterskörd utan lämna det som är
kvar åt invandraren, den faderlöse och änkan.
(Jfr också historien om Rut (ch. 2)).
Gud skyddade Israels folk på alla deras
vandringar, för att hålla dem vid liv som ett
exempel för oss.
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
Moses Förtäljer Israels folks Vandringar
Femte Mosebok 1:1-46 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Gud säkerställer att alla ges av deras överflöd i
sina boningar, han välsignar i enlighet med
nationens och folkens åtlydnad inför Honom.
Femte Mosebok 2:1-37 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Boskapen och avskräded togs, förutom där Gud
gav uttryckliga order emot denna handling.
Femte Mosebok 3:1-29 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Folket behöver inte känna rädsla. Deras fiender
skulle bli besegrade och de blev också
fullständigt förstörda. Alla av Israels folk är
befallna att hjälpa stammarna i alla deras
innehav och att ta deras arvedel. Ingen stam
skall hålla tillbaka och tveka att hjälpa varandra
i det rätta genomförandet av Guds vilja, och
upprättandet av Israels nation.
Ingen människa skall avstå att bistå någon inom
stammen att behålla livet, och ingen person
skall förtrycka eller irritera någon annan. Ingen
människa skall förringa livet för en annan
genom förtryck och övergrepp av någon form.
Rätten till Liv och Rätten att döda
Vilar hos Gud.
Gud upprättar all makt och all myndighet. De
ställföresträdande fäller svärden på Guds vilja.
Titusbrevet 3:1-3 1 Påminn dem om att de skall
underordna sig och lyda makthavare och
myndigheter och alltid vara beredda att göra det som
är gott. 2 De får inte förolämpa någon utan skall
vara fridsamma och försynta och visa ödmjukhet
mot alla människor. 3 Vi var ju också själva en gång
dåraktiga, olydiga och vilsegångna, slavar under alla
möjliga impulser och lustar. Vi levde i ondska och
avund, vi var avskyvärda och vi avskydde varandra.
(jfr Romarbevet 13:1-7).
Vi är skyldiga tacksamhet och ära till de som
Gud har fött upp och till dem det är förtjänat.
Nationen och folket har, därtill en rätt att
bevara liv under förtryck genom orätta lagar.
Andra Mosebok 11:1-10 1 Herren sade till Mose:
”Ännu en plåga skall jag låta drabba farao och
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
Egypten, och sedan skall han släppa er härifrån – ja,
inte bara släppa er utan jaga bort er allesammans. 2
Säg nu till folket att alla, både män och kvinnor,
skall be sina grannar om föremål av silver och guld.”
3 Och Herren gjorde egypterna välvilligt stämda mot
hans folk, och Mose betraktades som en stor man i
Egypten, både av faraos hovmän och av folket. 4
Mose sade till farao: ”Så säger Herren: Vid midnatt
skall jag gå fram genom Egypten, 5 och allt förstfött
i Egypten skall dö, den förstfödde sonen till farao på
tronen lika väl som den förstfödde sonen till
slavinnan vid handkvarnen, och även allt förstfött
bland boskapen. 6 I hela Egypten skall höjas ett
sådant klagoskri att dess like aldrig har hörts och
aldrig kommer att höras. 7 Men mot israeliterna
skall inte ens en hund morra, varken mot människor
eller boskap. Då skall ni inse att Herren gör skillnad
på Egypten och Israel. 8 Då skall alla dina hovmän
här söka upp mig och falla ner för mig och bönfalla
mig att lämna er och ta med mig hela mitt folk.
Sedan skall jag dra bort.” Och fylld av vrede gick
han därifrån. 9 Herren sade till Mose: ”Att farao inte
lyssnar till er, det sker för att jag skall göra nya
under i Egypten.” 10Alla dessa under gjorde Mose
och Aron inför farao, men Herren gjorde farao hård
och obeveklig: han släppte inte ut israeliterna ur sitt
land.
Döden är symbolisk, och blod är använt att visa
mot Messias ankomst, vilkens blod som tömdes
visade mot livgörandet av hela den mänskliga
helheten. Offersystemet var instiftat att visa
mot hängivenheten inför hela strukturen av
lydnad inför Gud.Så som Israels folk blev
hållna vid liv och förda ut ur Egypten, genom
blodsoffer och Påskalammet, så är också hela
världen hållen vid liv genom Messias offer.
Offren är ingen lust för blod i tanken hos Gud,
utan snarare ett prov på viljan på det som
åligger Hans söner, att nedlägga deras liv för
varandra.
Andra Mosebok 29:11-12 11 And thou shalt kill the
bullock before the LORD, by the door of the
tabernacle of the congregation. 12 And thou shalt
take of the blood of the bullock, and put it upon the
horns of the altar with thy finger, and pour all the
blood beside the bottom of the altar. (KJV)
Messias inträdde in i det Heliga av Heliga en
gång och för oss alla med sitt eget blod. Han
gjorde således en väg för oss att inträda där,
och blev till söner av Gud i kraft av
återuppståndelsen från de döda som
gemensamma arvtagare till Kristus (jfr Rom
1:4; Heb 9:12 ff). Tabernaklet var en avbild av
den himmelska fristaden. Templet visar mot oss
Page 9
så som det andliga Templet, vilkets Tempel vi
är (1Kor 3:16-17).
Israels folk vandrade i fyrtio år i öknen och alla
de som inte antog löftena dog i öknen, sparade
var endast Kaleb och Joshua. Detta faktum
pekar på de av Israels folk som inte var villiga
att acceptera löftet.Stammarna åt manna under
hela denna tid, och de drack från den andliga
klippa som var Kristus. Han framträdde inför
dem som ledare för Guds armé, för att upprätta
dem i deras arvedel vid Jeriko, efter deras
omskärelse vid Gilgal.
The materiella och fysiska templet var upprättat
för att finnas till fram till Messias, och därefter
gav det fysiska templet plats för det andliga.
Hela kyrkan i sin vildmark och öken över de
fyrtio jubileerna hade inget annat offer än de
utvalda. De 144,000 var det offer för
Sabbaterna, Nymånadsdagarna och de Heliga
Dagarna. Det dagliga offren visade på den stora
mångfalden, och natten kommer före dagen,
kvällen kommer före morgonen. Det är orsaken
till att det bara är ett offer i Templet i
Hesekelför den största delen av skörden är
redan
död,
och
bara
den
första
återuppståndelsen är rest. Därtill är det mer att
komma (Upp. 20:4-15). Kvällsoffret är redan
rest så som den stora mångfalden i den första
återuppståndelsen (Upp. 7:9 ff). Sålunda är
morgonoffret, vilket också är dagbrottet under
morgonstjärnan, det enda av de två dagliga
offren som genomförs i tusenårsordningen (jfr.
Hes 46:13-15). Den långa natten har passerat.
Detta är också varför det inte finns något offer
som tillåtits under den långa natten av de fyrtio
jubileerna i vildmarken och vår öken, för
skörden fortsätter och de är alla levande stenar i
templet under den perioden.
Hesekiel 46:13-15 13 Ett årsgammalt felfritt lamm
skall du dagligen ge som brännoffer till Herren.
Varje morgon skall du göra det. 14 Dessutom skall
du som matoffer varje morgon ge en sjättedels efa
mjöl och en tredjedels hin olja att fukta mjölet med.
Denna ordning för Herrens matoffer skall vara en
oföränderlig stadga. 15 Lammet,matoffret och oljan
skall offras varje morgon. Detta är det dagliga
brännoffret.
Offersystemet pekar mot varje aspekt av den
räddande nåden hos Gud i förlåtelsen genom
Page 10
offret av Messias. Det fanns ingen dag då
offren
inte
genomfördes
under
hela
Tempelperioden. När templet förstördes i
Jerusalem så fanns det också ett i Egypten. Det
fanns i Elefantine under den Babylonska
fångenskapen. Elefantine blev självt förstört
och offren begränsades där. Templet var också
byggt av Onias IV vid Leontopolis i det gamla
området Gosen i enlighet med profetian i Jesaja
19:19, för de senare offren som skulle ske fram
till förstörelsen av Jerusalem år 70 e. Kr..
Templet i Leontopolis stängdes på order av
Vespasian år 71 e. Kr. (jfr The Sign of Jonah
and the History of the Reconstruction of the
Temple (No. 13)).
Tempelperioden varade från byggandet under
Salomo över en period av tusen år, fram till
upprättandet av Messias så som överstepräst
och Kyrkan under Melkideseds order. Detta var
den period av tjugo jubileer som
symboliserades av kvällsoffren.
Därefter inträdde kyrkan i den långa natten i
vildmarken och öknen, där det inte fanns något
fysiskt eller materiellt tempel och offren var de
144,000 av de tjugotvå (veckoliga, månatliga
och de Heliga Dagarnas offer) utdragna över
tvåtusen år eller fyrtion jubileer. De utvalda var
de levande offren och den stora mångfalden
som står med dem från Uppenbarelseboken 7:117 var de dagliga offren som ingen människa
kan räkna. De föll i sömn i Herren vid den
första upståndelsen, därav denna symbolik.
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
det var föreskrivet.
Inga offer har varit tillåtna över tvåtusen år,
annat än offrandet av de utvalda för varandra.
Templet har blivit medvetet förstört genom
myndighet av Gud, och offergåvorna har varit
förhindrade att offras. Alla de som försökt
återinföra offren blev dödade, eller sända i
fångenskap. Frälsningen gäller för samtliga de
ofrälse samt hela Israels folk. De som
förtrycker de ofrälse under lagen är förstörda
eller straffade.
Tredje Mosebok 2:1-16 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Offren till Gud är inte längre hos Arons
prästerskap, utan vilar på Melkisedeks
prästerskap (jfr Ps. 110:4) De står utanför
ättelängd, utan bestämmelse genom dess moder
eller fader, utan är präster förevigt under deras
överstepräst vilken är Messias (jfr Heb 7:1-22).
Tredje Mosebok 3:1-17 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Offergåvorna var för prästerskapet i det gamla
systemet, Offergåvorna ÄR prästerskapet i det
nya systemet.
Morgonoffren som finns upptecknade i
Hesekels Tempel, representerar den sista
tusenårsperioden av Jesus Kristus regerande
och de utvalda. Denna tidsperiod av tjugo
jubileer eller tusen år, utgör den fyratusenåriga
perioden för Templet, avslutas med den andra
uppståndelsen och domen, och ankomsten av
den ende sanne Guden i äran från Guds Stad
(jfr uppsatsen Outline Timetable of the Age
(No. 272) and The City of God (No. 180))
Tredje Mosebok 4:1-35 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Vi har gjorts hela genom Messias offer. Lagen
är skriven i våra hjärtan och medvetanden (Hab
8:8-13). Våra offer är återupprättelsen, eftersom
vår överstepräst sitter vid Guds högra sida (Heb
8:1 ff). Alla ting som dödas, dödas under
bemyndigande av Gud. Allt som lever tillhör
Gud för boskapen är Guds, och kärlen i
Jerusalem i återupprättelsen skall vara heliiga
för Herren, så skall också allt liv vara. Det är
Han som befaller det som skall dödas. Messias
offer och förrådandets offer var de
förutsättningar som krävdes för hela det nya
prästerskapet, och ingen människa kan bli präst
genom förrådandets offer av Messias. Han är
fredsoffret som försätter oss till ett med Gud
Tredje Mosebok 1:1-17 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Offergåvorna skulle vara från hjordarna (får,
getter eller boskap) eller av hönsfåglar, utan
skador och offrandet var tvunget att vara
frivilligt. Prästerna skulle behandla dem så som
Tredje Mosebok 7:1-38 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Sålunda är prästerskapet helgat genom offer,
där alla är återspeglade i Messias.
Prästerskapet måste renas i dopets vatten, och
kläs i fläckfria klädnader renade i lammets
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
blod, och därefter är de förberedda som präster.
Prästerskapet var helgat med början i Moses,
vilken var den profet för honom som skulle bli
uppstånden, likt uppå honom, och genom denna
senare profet, skulle hela mänskligheten göras
levande. Genom Messias var då prästerskapet
förberett och insatta i sina positioner. Detta är
vad Moses visade fram emot, och det är vad
som blev fullbordat i kyrkan.
Tredje Mosebok 8:1-36 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Helgandet av prästerskapet är ställt i ett
liknande sätt som helgandet av Templet (jfr
uppsatsen The Sanctification of the Temple
[241]).
De är osvällda, varandes befriade från
svullnaden av ondska och elakhet, och väntar
åstad den nya resningen av den heliga Ande.
Från den första dagen i den första månaden,
kallad Abib eller Nisan, till den sjunde dagen i
den första månaden helgar prästerskapet och de
utvalda Templet, och därefter de enkla och
felaktiga på den sista (läs här den sjunde)
dagen. För prästerskapet är Templet under
Melkisedeks order.
Traditionen att följa det Nya Året på den första
dagen av den sjunde månaden, kallad Rosh
Hashanah, i kontrast till de uttryckliga
befallningarna från Gud i lagen, inträdde inte i
judendomen förrän det tredje århundradet av
vår tideräkning enligt Rabbi Kohn, Hogste
Rabbi i Budapest (jfr. The Sabbatarians in
Transylvania, [1894] ed., W. Cox, övers. T.
McElwain och B. Rook, 1998, CCG
Publishing, sidor. v. et seq.). Detta åtföljdes
aldrig under tempelperioden. Hela symboliken
med helgandet av templet uteslöt ett sådant
koncept.
Tredje Mosebok 9:1-24 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Av helgandet och åsidosättandet av de utvalda,
är människorna återigen välsignade i efterföljd.
Nationen, folket och jorden kan inte skadas
förrän den sista av de utvalda är döpt och
förseglad och satt åt sidan, därefter skall slutet
komma (Upp. 7:3-4).
Page 11
Allt dödande är upp till Gud och blod måste
betalas med blod, om inte det görs som är
heligt för Herren.
Tredje Mosebok 17:1-6 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Däför är alla saker gjorda för den större äran av
Gud. Även den utförandes funktion måste vila
under ansvar och överinseende av prästen. I
återupprättelsen kommer allt dödande av kött
vara så som ett offer heligt för Herren, och
kärlen skall vara heliga för Herren (Sak. 14:2021; jfr uppsatsen Vegetarianism and the Bible
(No. 183)).
Tagande av allt liv är gjort på bemyndigande av
Gud. Blodet är livet därav, och det måste
uttömmas och hällas på marken.
Kontroll av Liv i Fred
Alla lagar rörande renhet är givna för
bevarandet av liv. Okunnighet är ingen ursäkt
under lagen.
Tredje Mosebok 5:2-3 2 eller om någon, utan att
tänka på det, rör vid något orent, till exempel den
döda kroppen av ett orent vilt djur, husdjur eller
småkryp, och blir oren och sedan inser sin skuld, 3
eller om han, utan att tänka på det, rör vid en
människas orenhet, en orenhet som smittar, och
sedan blir medveten om det och inser sin skuld,
Vissa delar av offret var också givna enbart till
Herren. Detta fungerar som bestraffning, och
kommer att återupprättas som ett straff i den
tusenåriga ordningen. Denna aspekt är särskiljd
från lagstiftningen om renhet, vilken är en del
av lagarna om liv, att göra helt och göra
levande.
Tredje Mosebok 7:21-27 21 Om någon rör vid något
orent, vare sig en människas orenhet, ett orent djur
eller ett orent småkryp, och sedan äter kött från
Herrens gemenskapsoffer, skall han utstötas ur sitt
folk. 22 Herren talade till Mose: 23 Säg till
israeliterna: Ni får inte äta fettet från nötboskap, får
och getter – 24 fettet från självdöda eller rivna djur
får användas till olika ändamål, men äta det får ni
inte. 25 Ty var och en som äter fettet från djur som
offras som eldoffer till Herren skall utstötas ur sitt
folk. 26 Ni får inte äta blod, varken av fåglar eller
boskap, var ni än bor. 27 Var och en som äter blod
av något slag skall utstötas ur sitt folk.
Page 12
Den långsiktiga effekten vad gäller konsumtion
av fett och blod är numera väl känd. Sådant
handlande är förbjudet unnder lagstiftningen
om förlängande av liv.
Allt dödande måste vara i syfte för mat, eller
bevarande av balansen, eller för egendom, och
det måste göras i enlighet med den rättvisa
lagen. Bevarandet av miljön är lika mycket ett
ansvar för individen, som också skyddet av
andra från frösummelse i egendom och
byggande är.
Femte Mosebok 22:6-8 6 Om du får syn på ett
fågelbo där du går, i ett träd eller på marken, med
ungar eller ägg som modern ligger på, får du inte ta
både modern och ungarna. 7 Ta ungarna, men låt
modern flyga. Då går det dig väl, och du får leva
länge. 8 När du bygger ett nytt hus, skall du sätta ett
räcke kring taket, så att du inte drar blodskuld över
huset om någon faller ner.
För allt blod från alla varelser är uppå honom
som tar dess liv. Där finns en skyldighet att
skydda människor, från förlusten av liv, eller
skada från möjliga skadliga föremål. I dessa fall
skall en skyddande mur upprättas på tak och i
samma förlängning skall staket omgärda
området runt en bassäng för att skydda de unga,
detta är en nödvändig åtgärd. På samma sätt är,
att brista i att tillhandahålla hjälp till någon i
svårigheter, ett brott mot syftet med lagen. Det
förekommer, trots detta, inga förpliktelser att
riskera eller förlora ens eget liv i dessa
sammanhang. Där är, i motsats till den
rabbinska judendomen en skyldighet att försöka
rädda liv.
Sjukdomar
Kontrollen av sjukdomar är en viktig del i
bevarandet av liv. De sjätte budordet utsträcks
till att gälla dödande genom överförandet av
sjukdomar. Varje individ har en skyldighet att
säkerställa att de inte utsätter andra för risker
genom att underlåta sig att vidta enkla
karantänåtgärder. Ett barns födelse placerar
dem i natioonen och folket under förbundet och
i enlighet med den renande lagstiftningen
Tredje Mosebok 12:1-8 1 Herren talade till Mose: 2
Säg till israeliterna: När en kvinna får barn och föder
en pojke, är hon oren i sju dagar, lika länge som när
hon har menstruation. 3 Den åttonde dagen skall
pojkens förhud skäras bort. 4 Sedan skall hon vänta i
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
33 dagar under sin blödnings- och reningstid. Hon
får inte röra vid något heligt eller komma in i
helgedomen förrän reningstiden är slut. 5 Om hon
föder en flicka, är hon oren i två veckor, som när
hon har menstruation. Sedan skall hon vänta i 66
dagar under sin blödnings- och reningstid. 6 När
hennes reningstid för en son eller dotter är slut, skall
hon komma med ett årsgammalt lamm som
brännoffer och en duva eller turturduva som
syndoffer till prästen vid uppenbarelsetältets ingång.
7 Prästen skall offra dem till Herren och bringa
försoning åt henne, så att hon blir ren efter sitt
blodflöde. Detta gäller för en kvinna som har fött
barn, en pojke eller en flicka. 8 Om hon inte har råd
att offra ett lamm, skall hon ta två turturduvor eller
två andra duvor, en till brännoffer och en till
syndoffer, och prästen skall bringa försoning åt
henne, så att hon blir ren.
Lagarna om rening gör en åtskillnad mellan
barn av manskön och av kvinnokön. Denna
aspekt har inte blivit undersökt av
naturvetenskapen tillräckligt ännu, för att
fastställa den exakta orsaken. Liksom alla lagar,
så finns det en exakt orsak för denna lag.
Lagstiftningen kan skydda modern eller barnet
från olika kemiska brister, vilka gör mottagliga
eller oskyddade antingen i delar eller för
sjukdomar. Hela frågan om rening av kvinnan
är behandlat i appendixet. Karantän är en
allvarlig och nödvändig del av livet. Det är
skyldgheten och ansvaret av samhället så väl
som för hos individen. Lagarna rörande
spetälska visar på vikten och kraven på
karantän. Även om vi nu kan bota spetälska, så
kvarstår lagen och karantänen är obligatorisk.
Tredje Mosebok 13:1-59 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Detta kapitel tar upp hur man känner igen och
behandlar olika former av hudirritationer och
infekterade klädesplagg. Språket är också
enkelt för enkla mäniskor. Restriktioner
tillkommer och i modern terminology skulle
Torah vara mycket längre, men principerna i
innehållet skulle vara desamma.
Tredje Mosebok 14:1-57 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Tredje Mosebok 14 behandlar spetälska och de
offer som skall ske för att helas. Det behandlar
också infekterade klädnader, tyger och
bostäder. Hela aspekten om infekterade
områden tas upp under dessa lagar. Om dessa
lagar
hade
hållts
iidag,
så
skulle
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
infektionssjukdomar
och
de
behandlingsresistenta
infectionerna
bli
reducerade eller utplånade. Vi förstår orsakerna
till dessa infektioner mer nu, på en vetenskaplig
grund än någonsin tidigare, men vår hållning
gentemot karantän och isolering är inte lika
grundlig. Vi stänger inte av avdelningar, på
grund av kostnader och tillgången på sängar,
och de resistenta virusen sprids. Folk dör på
sjukhus på grund av brotten mot den bibliska
lagen än idag.
Femte Mosebok 24:8-9 8Vid fall av spetälska måste
du vara mycket noga med att följa alla anvisningar
som de levitiska prästerna ger. Vad jag har befallt
dem skall ni troget följa. 9 Kom ihåg vad Herren,
din Gud, gjorde med Mirjam på er väg, när ni drog
ut ur Egypten.
Spetsälska är också ett straff för uppror. Idag
tas aspekterna av gudomlig intervention oftast
inte i beaktande.
Tredje Mosebok 15:1-33 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Detta kapitel behandla främst sjukdomar där
orsaken förbises, till exempel sexuellt
öveförbara sjukdomar som AIDS, förkylningar
och andra smittsamma sjukdomar. Därefter tar
det upp alla infekterade föremål så som tyger,
klädnader, saker etc. och likaledes samlag och
menstruation.
Lagarna rörande renhet och karantän, är lagar
som finns där för begränsningen av infektioner.
Vi förstår numera orsakerna till sjukdomarna på
ett mycket mer klart sätt, men lagarna om
karantän gäller fortfarande. Förhållandet till
offren finns där för att vägleda oss till Gud,
som källa för liv och helande. Helande är en
vetenskap, och helarna arbetar inom nationen, i
enlighet med Guds lagar. Därför verkar de i rätt
enlighet eftersom de handlar som instrument
för Gud inom Hans Lagar.
Femte Mosebok 23:1-8 1 Ingen som har fått
testiklarna krossade eller lemmen avskuren får
upptas i Herrens församling. 2 Ingen av blandad
härkomst får upptas i Herrens församling; inte ens
hans efterkommande i tionde led får upptas där. 3
Ingen ammonit eller moabit får någonsin upptas i
Herrens församling; inte ens deras efterkommande i
tionde led får upptas där. 4 Ty när ni drog ut ur
Egypten kom de er inte till mötes med bröd och
Page 13
vatten på vägen, och de lejde Bileam, Beors son,
från Petor i Aram Naharajim, till att förbanna dig. 5
Men Herren, din Gud, ville inte lyssna till Bileam.
Herren, din Gud, förvandlade förbannelsen till
välsignelse för dig, ty Herren, din Gud, älskade dig.
6 Så länge du lever skall du aldrig någonsin främja
deras lycka och välfärd. 7 Du skall inte visa avsky
för edomeerna, ty de är dina bröder. Du skall inte
visa avsky för egypterna, ty du var en gång
invandrare i deras land. 8 Deras ättlingar i tredje led
får upptas i Herrens församling.
I denna del av lagen, så ser vi att skyddet av
nationen går via skyddet av familjen inom
äktenskapet. Dessa grupper av människor är
förhindrade från att inträda Herrens församling
som ett exempel för Israels folk. Dessa
människor dör i deras synder i enlighet med
lagen.
Det var också en tradition för hedningarna att
kräva att deras präster skulle leva i celibat, eller
att göra dem till eunucker. Lagen gavs här för
att fröbjuda dessa handlingar. Hedningarna och
andra som kände till denna lag utmålade de
utvalda till eunucker för att motstrida dessa
aspekter av lagen, och göra dem prsktiskt
förhindrade och opassande att inträda i
synagoganoch således församlingen. Det Nya
Testamentet bekräftar dessa handlingar och
senare beslut (jfr Apostolic Constitutions, ANF,
vol VIII, sidor. 479 et seq.) tillät sådana män att
bli biskopar och äldste.
Messias dog för världens synder. Frälsningen är
numera för de ofrälse, och synderna från
fäderna räknas inte längre till deras söner. Detta
är det nys förbundet. Lagens natur och kärna är
skriven i deras hjärtan, och varje människa är
ansvarig för enbart sina egna synder. Detta är
det mest märkbara i den förändrade naturen i
förbundet.
Jeremia 31:29-34 29 När den tiden kommer skall de
inte längre säga: När fäderna äter surkart får barnen
ont i tänderna. 30 Nej, var och en skall dö för sin
egen synd: den som äter surkart får själv ont i
tänderna. 31 Det skall komma en tid, säger Herren,
då jag skall sluta ett nytt förbund med Israel och
med Juda, 32 inte ett sådant förbund som jag slöt
med deras fäder när jag tog dem vid handen och
förde dem ut ur Egypten, det förbund med mig som
de bröt, fastän jag var deras herre, säger Herren. 33
Nej, detta är det förbund jag skall sluta med Israel
när tiden är inne, säger Herren: Jag skall lägga min
lag i deras bröst och skriva den i deras hjärtan. Jag
Page 14
skall vara deras Gud och de skall vara mitt folk. 34
De skall inte längre behöva undervisa varandra och
säga: ”Lär känna Herren”, ty de skall alla känna mig,
från den minste till den störste, säger Herren. Jag
skall förlåta dem deras skuld, och deras synd skall
jag inte längre minnas.
Strukturen i sin helhet i det nya förbundet under
Messias kom att handla om synd (jfr Matt.
26:28; Heb. 8:8-12; 10:16-17). De rabbinska
kommentarerna misslyckas att ta upp denna
förändings natur korrekt. (jfr Soncino
kommentar till v. 30). Israels folk skall
verkligen fortsätta att vara trogna Gud, med
bärandet av synd från fader till son är bortlyft
genom det nya förbundet under Messias, och
detta är budskapet som eliminerar hela
ordningen med ursprunglig synd från fäder i det
Gamla Testamentet. Dagens kristendom håller
exakt motsatt budskap mot det som var föresatt
under Messias. Konsekvensen av orenheten
från den bland nationerna under krig täcks
också av denna text. Nationen av Israels folk
skall inte göra det de ofrälse gör, inte heller
skall de förorena sig själva så som de ofrälse
gör.
Femte Mosebok 23:9-14 9 När du drar ut i fält mot
dina fiender skall du ta dig i akt för allt som väcker
anstöt. 10 Om någon man har blivit oren genom att
få utlösning under natten, skall han gå ut ur lägret
och får inte komma tillbaka 11förrän i kvällningen,
när han har badat. Då får han komma in i lägret, när
solen går ner. 12 Du skall ha ett visst ställe att gå till
utanför lägret.13 Du skall ha en grävpinne i bältet,
och när du behöver sätta dig där ute skall du gräva
en grop med den och efteråt täcka över din träck.14
Herren, din Gud, vandrar omkring i lägret; han vill
rädda dig och överlämna dina fiender åt dig. Därför
skall ditt läger vara heligt. Låt honom inte få se
något motbjudande, så att han drar sig undan från
dig.
Herren vår Gud vandrar vid oss och vi skall
vara heliga i fred som i krig, för Gud bor ibland
oss och vi är Guds Tempel.
Matlagar
Lagarna om mat är till för att förlänga livet och
skydda
planeten.
De
försäkrar
hela
näringskedjan och minimerar sjukdomar. Den
vetenskapliga grunden för lagarna om maten
finns upptecknade i uppsatsen The Food Laws
(No. 15). De antaganden rörande matlagarna
och den asketiska doktrinen om vegetarianism
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
och antagandena förbundna till dem är täckta i
uppsatsen Vegetarianism and the Bible (No.
183) och även Wine in the Bible (No. 188) och
uppsatsen Balance (No. 209).
Vegetarianism och celibat, samt avstående från
äktenskap, är konstaterade att vara läror av
demoner av de sista dagarna (1 Tim. 4:3; jfr.
Apg. 15:20; Matt. 3:4).
Undvikandet från sjukdomar genom efterlevnad
av lagarna rörande mat och en riktigt
genomförd slakt, samt undvikande av djur som
skadats av vilda djur, finns inneslutna i
föreskrifterna (2 Mos 22:31). Också de första
av de förstfödda och första skörden skall
tilldelas Guds hus. (2 Mos 34:26). Herren ledde
Israels folk på grund av att det inte fanns några
främmande gudar bland dem, och de av fettet
från marken, även genom alla dagarna under
Salomo till dess han syndade och
orättfärdigheten var lagd uppå nationen (5
Mos. 32:14; jfr. Ords. 27:27; 1 Kung. 4:22-23).
Matlagarna finns beskrivna i Tredje Mosebok
11
Tredje Mosebok 11:1-47 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Det skall här noteras att King James Version av
Bibeln använder ordet svan i vers 18. Detta ord
är i verkligheten inte svan och hänför inte till
familjen av gäss och ankor. Ordet som i
original är tinshemes hänför till en fladdermus
(Rashi: Chizkuni) eller en uggla (Ralbag jfr.
Stones Chumash eller en hornuggla; jfr
Soncino; eller tanshemes som vattenhöna SHD
8580.
Femte Mosebok 14:1-21 1 Ni är barn till Herren, er
Gud. Ni skall inte sörja de döda genom att rista er
blodiga eller raka er på huvudet. 2 Ty du är ett folk
som är helgat åt Herren, din Gud, och dig har Herren
utvalt att vara hans dyrbara egendom framför alla
andra folk på jorden. 3 Du skall inte äta något
avskyvärt. 4 Detta är de fyrfotadjur ni får äta: oxe,
får och get, 5 dovhjort, gasell och rådjur, stenget,
vildoxe, antilop, vildfår 6 och alla andra djur som
har helt tvekluvna klövar och som idisslar – de
djuren får ni äta. 7 Men dessa får ni inte äta, fast de
idisslar eller har tudelade klövar: kamelen, haren och
klippgrävlingen, ty de idisslar men har inga klövar,
de skall vara orena för er, 8 samt svinet, ty det har
visserligen helt kluvna klövar men idisslar inte, det
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
skall vara orent för er. Av deras kött får ni inte äta,
och deras döda kroppar får ni inte vidröra. 9 Detta är
vad ni får äta av allt som lever i vatten: allt som har
fenor och fjäll får ni äta. 10 Men ni får inte äta något
som saknar fenor eller fjäll, det skall vara orent för
er. 11 Ni får äta alla rena fåglar, 12 men dessa får ni
inte äta: örnen, lammgamen, grågamen, 13 gladan,
falkar av alla arter, 14 korpar av alla arter, 15
berguven, jordugglan, hornugglan och hökar av alla
arter, 16 kattugglan, tornugglan, minervaugglan, 17
pelikanen, smutsgamen, fiskuven, 18 hägern, pipare
av alla arter, härfågeln och fladdermusen. 19 Alla
bevingade smådjur skall vara orena för er, de får inte
ätas. 20 Men alla rena djur med vingar får ni äta. 21
Ni skall inte äta ett självdött djur. Ge det att äta till
invandraren i dina städer eller sälj det till en
utlänning. Ty du är ett folk som är helgat åt Herren,
din Gud. Du skall inte koka en killing i moderns
mjölk.
Så också skall där vara renhet i aveln. Det skall
inte finnas några mulor eller liknande djur;
Tredje Mosebok 19:19 Mina stadgar skall ni hålla.
Du skall inte låta två djur av olika slag i din boskap
para sig. Du skall inte så två slags säd i din åker. Du
skall inte bära kläder som är vävda av två slags garn.
ej heller klädnader av blandat lin och ull
Tredje Mosebok 20:25 Och ni skall skilja mellan
rena och orena djur och mellan orena och rena
fåglar. Gör er inte själva till något avskyvärt genom
de fyrfotadjur, fåglar eller kräldjur som jag har skilt
ut som orena för er.
Dessa rena och orena skillnader finns fär för att
bevara folket.
Tredje Mosebok 22:1-33 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Detta kapitel behandlar användandet och
ätandet av heliga ting. Dessa skulle inte
förvärdsligas. Lagstiftningen här var till för att
skydda prästerskapet, och visa mot de utvalda.
Om lagstiftningeninte fanns där för att skydda
de olika sorters djur som skulle offras, då skulle
Levi ha ätit det som ratades av landet och
Herrens bord skulle ha blivit förorenat. Offren
tjänade således två syften på detta sätt. Offren
var heliga för Herren och endast det bästa blev
offrat. Till och med syndaoffren blev till de
straff de var menade att vara, och som de
kommer att vara igen i tusenårsorningen. David
åt av skådebrödet, vilket det inte var lagligt för
honom att göra, för att visa fram mot Messias
Page 15
och det nya prästerskapet under Davids ätt och
hushåll.
Fjärde Mosebok 5:1-4 1 Herren talade till Mose: 2
Befall israeliterna att föra bort från lägret var och en
som är spetälsk, har en flytning eller har blivit oren
genom en död kropp. 3 Alla sådana, man eller
kvinna, skall ni föra bort; ut ur lägret skall ni föra
dem. De får inte orena lägret, där jag bor mitt ibland
israeliterna. 4 Israeliterna gjorde så; de förde ut dem
ur lägret. Så som Herren hade sagt till Mose, så
gjorde israeliterna.
Således är karantän av infektionssjukdomar
obligatorisk.
Fjärde Mosebok 9:6-11 6 Några män hade blivit
orena genom en död och kunde inte offra påskoffret
den bestämda dagen. De kom samma dag till Mose
och Aron, 7 och de frågade honom: ”Vi har blivit
orena genom en död. Måste det hindra oss från att
bära fram vår offergåva till Herren vid den bestämda
tiden tillsammans med de andra israeliterna?” 8
Mose svarade: ”Vänta, jag skall höra vad Herren
befaller i fråga om er.” 9 Herren talade till Mose: 10
Säg till israeliterna: Om någon av er eller era
efterkommande har blivit oren genom en död kropp
eller befinner sig på en långväga resa men ändå vill
offra påskoffret åt Herren, 11 skall han göra det i
andra månaden, mellan skymning och mörker den
fjortonde dagen. Lammet skall ätas med osyrat bröd
och beska örter.
Den andra Herrens påsk är satt åt sidan för de
som är förhindrade att ta del i den första, av
orsaker som resor, eller andra karantänproblem.
Det är inte en fråga om val.
Fjärde Mosebok 19:1-22 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Denna del behandlar offren av den röda heifer
och handhavandet med de döda.
Reningssystemet tjänade två syften. Det
inneslöt i lagen, de regler för renhet i
situationer som troligen skulle leda till smitta,
och likaså visade det fram mot ordningen med
helgande i de utvaldas Tempel. För den falska
kyrkan förstod inte denna lagstiftning som
återfinns i det Gamla Testamentet i dessa
aspekter, miljoner dog i före vuxen ålder på
grund av brott mot dessa lagar genom
okunnighet och sjukdom.
Femte Mosebok 22:9-11 9 Du får inte odla något
annat än vin i din vingård, ty då tillfaller
alltsammans helgedomen, både grödan och
vinskörden. 10 Du skall inte spänna oxe och åsna för
Page 16
samma plog. 11 Du skall inte klä dig i tyg av blandat
garn, ull och lin tillsammans.
Dessa lagar rörande renhet i sådd och typ, är
upptagna i uppsatsen Lagen och det Femte
Budordet [258].
Den oriktiga hybridiseringen av växter skulle
skapa
förvirring.
Den
medvetna
manipuleringen av dessa varelser och växter,
gör i mycket samma verkan nuförtiden.
Förbud mot att Äta Blod
Blodet är livet därav och konsumtion av blod är
en allvarlig hälsorisk.
Tredje Mosebok 17:10-16 10 någon av israeliterna
eller invandrarna äter något med blod i, skall jag
vända mig mot den som gjort det och utstöta honom
ur hans folk. 11 Ty varje varelses liv är dess blod,
och jag har gett er blodet för att ni skall stänka det
på altaret och bringa försoning åt er själva. Blodet
ger försoning, eftersom det är livet. 12 Därför har
jag sagt till israeliterna att ingen av dem får äta
något med blod i. Inte heller en invandrare får göra
det. 13 Om någon av israeliterna eller invandrarna
under jakt fäller ett djur eller en fågel som får ätas,
skall han tappa ut dess blod och täcka över det med
jord. 14 Ty om varje varelses liv gäller att blodet är
dess liv. Därför har jag sagt till israeliterna att de
inte får äta någon varelses blod, ty varje varelses liv
är dess blod; var och en som äter av det skall
utstötas. 15 Var och en som äter ett självdött eller
ihjälrivet djur, vare sig han är infödd eller
invandrare, skall tvätta sina kläder och bada och är
oren till kvällen; sedan är han ren. 16 Men om han
inte tvättar sina kläder och badar, drar han skuld
över sig.
Brist att följa och ledas av Guds lag medför
bestraffning
Tredje Mosebok 19:26 Men ni skall hålla mina bud
och stadgar och inte göra någon av dessa
vidrigheter; det gäller både infödda och invandrare.
De sammantagna aspekterna av dessa lagar,
visar en dyrkan och tillbedjan som ägde rum i
den antika hedniska världen. Vi känner nu till
att i det treeniga systemet bland druiderna och
Kelterna samt arierna i allmänhet, genomfördes
människooffer, och växter var nedsölade och
klädda i mänskliga inälvor och blod (jfr
uppsatsen The Origin of Christmas and Easter
[235]). Zodiaksystemet så som en religion som
observerade tidens gång, var inte i enlighet med
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
den bibliska kalendern. Systemet med spådom
var skiljt från det hos Urim och Tumin, och var
en form av trolldom eller häxkonst.
Lydnad
Herren vill ha lydnad mer än han vill ha offer.
Femte Mosebok 11:2-25 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Femte Mosebok 11:2-25 2 Nu skall ni veta att jag
inte talar till era barn, ty de känner inte till och har
inte erfarit Herrens, er Guds, fostran och hans
storhet, hans starka hand och lyftade arm. 3 De har
inte sett de tecken och storverk som han gjorde
bland egypterna, mot farao, den egyptiske kungen,
och hela hans land, 4 inte heller vad han gjorde med
den egyptiska hären, dess hästar och stridsvagnar,
hur han lät Sävhavets vatten välla in över dem när de
förföljde er – Herren gjorde slut på dem för alltid. 5
De har inte sett vad han gjorde med er i öknen, innan
ni kom hit, 6 eller vad han gjorde med Datan och
Aviram, sönerna till Rubens son Eliav, hur jorden
öppnade sitt gap och slukade dem och deras familjer
och tält och varje levande varelse i deras följe – och
detta skedde mitt bland alla israeliterna. 7 Det är ni
som med egna ögon har sett den väldiga gärning
som Herren har utfört. 8 Följ därför hela den lag
som jag i dag ger er. Då får ni styrka att inta det land
som ni går över till och skall ta i besittning, 9 och då
får ni leva länge på den mark som Herren med ed
har lovat att ge era fäder och deras efterkommande,
ett land som flödar av mjölk och honung. 10 Landet
som ni skall komma till och ta i besittning liknar inte
Egypten, det land som ni drog ut ur, där du måste gå
och vattna den säd du sått, liksom i en köksträdgård.
11 Nej, det land som ni går över till och skall ta i
besittning är ett land där berg och dalar vattnas av
himlens regn. 12 Det är ett land som Herren, din
Gud, vårdar sig om; Herrens, din Guds, ögon vakar
ständigt över det, från årets början till årets slut. 13
Om ni lyder mina bud, som jag i dag ger er, så att ni
älskar Herren, er Gud, och tjänar honom av hela ert
hjärta och med hela er själ, 14 då skall jag ge ert
land regn i rätt tid, både höstregn och vårregn, och
du skall få skörda din säd, ditt vin och din olja. 15
Jag skall låta din boskap ha gräs att beta, och du
skall få äta dig mätt. 16 Men akta er så att ni inte
låter er dåras och avfaller, tjänar andra gudar och
tillber dem. 17 Då vredgas Herren på er och stänger
till himlen, så att inget regn faller och marken inte
ger någon gröda, och då utplånas ni snart fråndet
rika land som Herren vill ge er. 18 Dessa mina ord
skall ni ta till er och lägga på hjärtat. Ni skall binda
dem som ett tecken kring er arm, och de skall vara
ett kännemärke på er panna. 19 Lär ut dem till era
barn genom att tala om dem när du sitter i ditt hus
och när du är ute och går, när du lägger dig och när
du stiger upp. 20 Du skall skriva dem på dina
dörrposter och i dina stadsportar. 21 Då kommer ni
och era ättlingar att få leva länge i det land som
Herren med ed lovade att ge era fäder, lika länge
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
Page 17
som himlen välver sig över jorden. 22 Om ni troget
följer hela denna lag som jag ger er, om ni älskar
Herren, er Gud, alltid vandrar hans vägar och håller
er till honom, 23 skall Herren driva undan alla dessa
folk för er; ni kommer att fördriva folk som är större
och mäktigare än ni själva. 24 Varje fotsbredd mark
ni trampar skall bli er. Från öknen och Libanon, från
floden, floden Eufrat, ända till havet i väster skall ert
område sträcka sig. 25 Ingen kommer att kunna hålla
stånd mot er. Herren, er Gud, skall sprida skräck och
fruktan för er över hela det land ni beträder, så som
han har lovat er.
syfte att utplåna Israel. Där var tio nationer
inalles, så som förbundet av tio kungar. Edom
och Ishmealiterna, Moab och Hagarenerna,
Gebal och Ammon och Amalek, Filistéerna och
invånarna i Tyre och Assyrierna tillsammans
med dem (Ps. 83:5-8). Gud beordrade deras
fullständiga förstörelse (jfr 1 Sam 15:2, 3;
28:18), men detta blev inte gjort och de
förstörde näst intill Judah (jfr. Esther 3:7-9,
10).
Således ger Herren liv i enlighet med lydnad
och dagarnas längd, och skydd på jorden. Och i
allt detta är förmågan att döda skapelsen
vilande i människan.
Ur allt detta, vishet, som hållandet av budorden
från Gud, kan vi se är nyckeln till förlängt liv,
och genom Guds kraft och makt är Israel
skyddat (jfr Ords 4:1-27)
Femte Mosebok 12:15 Däremot får du i alla dina
städer slakta och äta kött, så mycket du vill, allt efter
vad Herren, din Gud, välsignar dig med. Då får både
orena och rena äta, liksom när man äter gasell eller
hjort.
Arvedel och landmärken
Frågorna rörande arvedel och landmärken är
frågor om bevarandet av uppehället och
levnaden för familjerna och stammarna. det är
en förbannelse att flytta dem, eller deras
innehåll, eller att inträda på fälten till de
faderlösa, för deras ersättare är mäktig och Han
skall förespråka deras sak (5 Mos. 27:17; Job
24:2; Ords. 22:28; 23:10,11; Hos 5:10). Dessa
frågor tas också upp i uppsatserna Lagen och
det Fjärde Budordet [256] och även i Lagen
och det Femte Budordet [258].
Amalek och Krig Bland Nationerna
Bileams profetio visade det senare slutet av
natinerna som reste sig upp mot Israel. Amalek
var först bland nationerna, ändå skulle hans
sista slut försvinna förevigt. Keniterna skulle
försvinna förevigt. Den slutliga tiden var en
fråga om överlevnad, som vi ser när Bileam
också sade vilka skall leva (eller överleva) när
Gud gör detta (jfr. 4 Mos 24:20-24) För
skeppen från Kitim stör Ashur och Eber och
därför skall också han försvinna. I denna text
ser vi att Assyrierna och de tidigare förIsraeliska Hebreiska förfädernablir attackerade
av folket från Kitim, som en son till Javan, son
till Jafet (1 Mos. 10:4) detta vilket var det
tidigare Cypern och även beläget längs den
norra kusten av Medelhavet. De är också
förknippade med Fenicierna, som del av de
tidiga antika havshärskarna som styrde Cypern
också.
Dessa krig av de sista dagarna är liknande och
reflekterar krigen mellan Israel och Amalek,
innan de inträdde i det förlovade landet (2 Mos
17:8-16). Amalek smädade de svaga och
ofärdiga och hade ingen fruktan för Gud (5
Mos. 25:17-19).
Hela alliansen står tillsammans i Psalm 83.
Alla grenar av dessa nationer konspirerade i
Uppror
Gud eftersträvar lydnad och inte offer. Uppror
är en synd i form av häxkonst (1 Sam. 15:2223), för den uppställer en vilja i strid med Guds
vilja
Fjärde Mosebok 16:1-50 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Detta kapitel behandlar Koras uppror. Det
behandlades också i uppsatsen Lagen och det
Första Budordet [253].
Detta uppror behandlades av Gud på två sätt.
Det första steget stoppade inte det hela och
menigheten var då i fara av förintelse.
Prästerskapet i sin helhet blev då satt åtsidan
från denna tid, fram till ankomsten av Messias
och Melkisedeks prästerskap. Därefter skulle de
utvalda vara präster förevigt i Melkisedeks
order, och Gud sade att de skulle bli till gudar,
söner till den Högste, alla av dem, och Skriften
kan inte brytas (Ps. 82:6-7; Joh 10:35).
Page 18
Fjärde Mosebok 17:1-13 1 Herren talade till Mose:
2 Säg till israeliterna att varje stamöverhuvud skall
ge dig en stav, en för varje stam, sammanlagt tolv
stycken. Skriv vars och ens namn på hans stav – 3 på
Levis stav skall du skriva Arons namn – ty det skall
finnas en stav för varje familjeöverhuvud. 4
Stavarna skall du lägga framför förbundstecknet i
uppenbarelsetältet, där jag uppenbarar mig för er. 5
Staven som tillhör den man jag har utvalt kommer
då att skjuta skott. Så slipper jag höra israeliternas
knot, deras ständiga knotande mot er. 6 Mose talade
med israeliterna, och alla deras familjeöverhuvuden
gav honom var sin stav, sammanlagt tolv stycken.
Även Arons stav fanns bland dem. 7 Mose lade
stavarna inför Herren i förbundstecknets tält. 8
Dagen därpå gick Mose in i förbundstecknets tält.
Då hade Arons stav skjutit skott, staven från Levis
stam. Den knoppades, den blommade och den bar
mogna mandlar. 9 Mose bar då alla stavarna som låg
inför Herren ut till israeliterna. De såg på dem.
Sedan tog var och en sin stav. 10 Herren sade till
Mose: Lägg tillbaka Arons stav framför
förbundstecknet. Där skall den ligga som en varning
för alla som vill göra uppror. Så får du ett slut på
deras knotande mot mig, och de behöver inte dö. 11
Mose gjorde så. Han gjorde som Herren hade befallt
honom. 12 Israeliterna sade till Mose: ”Vi går
under! Vi förgås! Vi förgås allesammans! 13 Var
och en som kommer nära, som närmar sig Herrens
boning, han dör. Måste vi gå under allihop?”
Aron visade fram mot prästerskapet under de
tolv stammarna under Messias, och Levi tar
sedan hans plats som del av ett större
prästerskap, över de ofrälse och hela världen
skall komma till del i dyrkan av Israel (Upp.
7:4-8). Systemet med Guds lagordning är
upprättat i nationen under en ledare så som en
direkt representant för Gud. Ledaren har vidare
representanter, och i deras händer är lagen och
straffen upprätthållna.
Upprättandet av en Ordning för Brott
och Straff
Varje budord är i slutändan belagt med
dödsstraff. Straffet är inte en ogrundad
konsekvens av dom. Gud föredrar nåd och
rättvisa. Kristus visade hur straffen skulle
administreras (Joh 8:7). Straffen skulle inte
utföras genom gruppvåld. Inte heller skulle
dödsstraffen vara godtyckligt anges, så som vi
ser i Messias kommentarer rörande den
otuktiga kvinnan.
Johannes evangelium 8:1-11 1 men Jesus gick till
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
Olivberget. 2 Tidigt på morgonen var han tillbaka i
templet. Allt folket samlades kring honom, och han
satte sig ner och undervisade. 3 De skriftlärda och
fariseerna kom då dit med en kvinna som hade
ertappats med äktenskapsbrott. De ställde henne
framför honom 4 och sade: ”Mästare, den här
kvinnan togs på bar gärning när hon begick
äktenskapsbrott. 5 I lagen föreskriver Mose att
sådana kvinnor skall stenas. Vad säger du?” 6 Detta
sade de för att sätta honom på prov och få något att
anklaga honom för. Men Jesus böjde sig ner och
ritade på marken med fingret. 7 När de envisades
med sin fråga såg han upp och sade: ”Den av er som
är fri från synd skall kasta första stenen på henne.” 8
Och han böjde sig ner igen och ritade på marken. 9
När de hörde hans svar gick de därifrån en efter en,
de äldste först, och han blev ensam kvar med
kvinnan framför sig. 10 Jesus såg upp och sade till
henne: ”Kvinna, vart tog de vägen? Var det ingen
som dömde dig?” 11 Hon svarade: ”Nej, herre.”
Jesus sade: ”Inte heller jag dömer dig. Gå nu, och
synda inte mer.”
I detta exempel öppnade Messias tolkningen av
lagen. Endast genom upprepade brott mot en
föreskrift kan dödsstraff gälla, eller när det
sjätte budordet bryts under specifika
omständigheter. För lagen tillåter tagandet av
någons liv under uppsatta omständigheter.
Rätten att ta Liv
Rätten att ta liv vilar hos staten, men kan
delegeras till individer under speciella
omständigheter.
Under lagen är en Goel utsedd som en utgjutare
av blod, eller en utförare, eller som ersättning.
Det första tillfället är i Förste Mosebok 48:16
vilket hänför till Försoningens Ängel som var
elohi av Israels folk. Termen återkommer vid
nästa tillfälle i Andra Mosebok 6:6 och 15:3,
där Messias var återkrävaren och krigsman,
gentemot de som inte var av Israels folk.
Termen används därefter för utkrävaren av blod
under lagen i Fjärde Mosebok 35:12, 19.
Plikten var vanligtvis förklarad för den närmast
anhöriga
eller
en
nära
släkting
i
stamsammanhanget, men det benämner och
betecknar och ligger hos Messias och rättvisans
elohim, vilken utser en statsavrättare så som
krävs. Ingen mansdräpare skall dö innan de står
inför frösamlingen i dom. För att detta skall
kunna ske skall det finns fristäder, och platser
där en människa kan skyddas och föras till
rättegång.
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
Fjärde Mosebok 35:12-19 12 Städerna skall tjäna
som tillflyktsorter undan blodshämnaren, så att
dråparen inte blir dödad innan han ställs inför
menighetens domstol. 13 Av de städer ni avskiljer är
det sex som skall vara era asylstäder. 14 Tre städer
skall ni avskilja öster om Jordan och tre städer i
Kanaan. De skall vara asylstäder. 15 Både
israeliterna och invandrare eller tillfälligt bosatta
bland folket skall ha dessa sex städer till asylplatser.
Dit skall var och en som har dödat en människa utan
uppsåt kunna fly. 16 Men om någon slår en annan
med ett järnföremål, så att döden följer, då är han en
mördare, och en mördare skall straffas med döden.
17 Och om han slår den andre med en sten som går
att döda med, och döden följer, då är han en
mördare, och en mördare skall straffas med döden.
18 Likaså om han slår den andre med ett träredskap
som går att döda med, och döden följer, då är han en
mördare, och en mördare skall straffas med döden.
19 Det är blodshämnaren som skall döda mördaren.
När han stöter på mördaren skall han döda honom.
Abort
Abort är ett brott mot the sjätte budordet,
förutom på en grund. Denna grund är där en
annan lag kan kränkas. När barnet hotar
förälderns överlevnad, då kan barnets liv tas.
Detta är en återspegling av det femte budordet,
och det sjätte budordet följer på de sjätte
budordet och tolkar detta.
Sålunda kan barnet i dess födelse tillåtas att
döda föräldern, och detta är en logisk följd
inom Guds Lagar. De första fem budorden
hänför till ansvaren och förpliktelserna för
individen till Gud och till familjen och
samhället, så som skapare och föräldrar. De
sista fem budorden handlar om förhållandet och
samspelet inom samhället. Inget barn får orsaka
död eller skada för och till, föräldrarna med
dödlig utgång.
Andra Mosebok 21:15 Den som slår sin far eller mor
skall straffas med döden.
Abort är således tillåtet inom Guds lag i syfte
att rädda livet för modern.
Missfall orsakade av Skador
Straffet för missfall orsakade av våld, är i
enlighet med begäran i samband med skador, så
som är riktade till och genom det juridiska
rådet för landet
Page 19
Andra Mosebok 21:22-25 22 Om någon under ett
slagsmål stöter till en havande kvinna så att hon får
missfall men ingen annan skada sker, skall han böta
vad kvinnans make kräver, sedan värdering ägt rum.
23 Sker skada, skall du ge liv för liv, 24 öga för öga,
tand för tand, hand för hand, fot för fot, 25 bränt för
bränt, sår för sår, skråma för skråma.
Vägran att inställa sig inför domstolen att
skapandet av den trots som där följer, skall bli
bedömd efter den straffliga skadan det ger.
Därför är båda parterna bundna av rätten och
dess beslut, och varje överträdelse och
otillbörligt uppförande som orsakas av endera
parten i vedergällning, skall straffas i
vedergällning i relation till de skador som har
förorsakats. Detta är i enlighet med lagen du
skall inte trotsa elohim eller de som regerar
folken.
Mord
Tagande av liv utan bemyndigande är mord.
Lagen upptar de speciella tillfällen och
omständigheter då en person får bli dödad.
Varje fall av dödande utan sådan myndighet är
mord. Således skall det sjätte budordet som är
Du skall icke döda, förstås som Du skall inte
mörda.
Tagande av liv är inte bara sanktionerat, det är
dessutom obligatoriskt under lagen i speciella
omständigheter. Mer därtill, olika typer av brott
kräver särskilda nivåer av användande av lagen.
Ett brott mot det sjätte budordet kräver
dödsstraff, där bara upprepade och medvetna
brott mot andra budord, medför dödsstraff, men
de leder alla till dödsstraff i dess slutliga
tillstånd (jfr 4 Mos 15:32-36)
Brott och Straff
Det finns en lag för allt.
Fjärde Mosebok 15:29-31 29 Samma lag skall gälla
för var och en av er som syndar utan uppsåt, för de
infödda israeliterna likaväl som för invandrarna hos
dem. 30 Men om någon, infödd eller invandrare,
handlar med berått mod, hädar han Herren och skall
utstötas ur sitt folk. 31 Han har föraktat Herrens ord
och brutit hans bud. Han måste utstötas, han har
dragit skuld över sig.
Trots mot råden och Guds lagari sig själva
medför dödsstraff enligt den slutgiltiga
instansen.
Page 20
Femte Mosebok 17:12-13 12 Men om någon är så
förmäten att han handlar utan att lyssna till prästen
som står i tjänst hos Herren, din Gud, eller till
domaren, så skall den mannen dö. Du skall utrota
det onda ur Israel. 13 Hela folket skall känna fruktan
när de hör om detta, och sedan skall ingen vara så
förmäten.
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
(jfr. 3 Mos. 20:1-27; 24:10-23).
(5 Mos. 17:6). Ingen person skall dömas till
döden på vittnesmål från endast ett vittne, inte
heller skall ett enda vittne resa sig upp mot
någon man för någon synd (jfr 5 Mos. 19:15).
Vittnenas händer skall vara de första på honom.
Med andra ord, vittnena skall ta del i
avrättningen. (5 Mos. 17:7).
Dödsstraff
Olika typer av avrättning
Människan var skapad till Guds avbild och vem
som än uttömmer en människas blod, av
människohand skall det bli tömt (1 Mos 9:5-6).
Det finns ett antal olika avrättningar upptagna i
Bibeln.
Dödsstraffet är upptecknat i speciella
omständigheter (jfr. 3 Mos. 20:1-27; 24:10-23;
4 Mos. 15:29-31; 5 Mos. 17:12-13).
Alla dessa saker är gjorda så att vi kan lära at
frukta Gud och Hans Lagar, och vara under
Hans beskydd och rättvisa, och Hans förbund
inom Hans Tempel (5 Mos. 8:6; 2 Mos. 12:1519; 1 Mos. 17:14; 2 Mos. 3:14; 3 Mos. 17:8).
En människa som förbannar sin fader eller
moder, skall dö barnlös, och sålunda är dess
förökning avskuren, eller så dör de döden
(Ords. 20:20; Matt. 15:4; Mark 7:10).
Dödsstraffet är utdömt:
För kidnappning i syfte av förtjänst (5 Mos
24:7);
För våldtäkt (5 Mos 22:20-27);
För häxkonst eller grymhet eller offrande till
falska gudar (2 Mos 22:18-20);
För uppror mot ens föräldrar (5 Mos. 21:1821);
För brott mot Sabbaten (2 Mos. 35:2; 4 Mos.
15:32-36);
För falska profetior som lär ut förringandet av
Guds Lagar (5 Mos. 13:1-10);
För trots mot råden och domstolar och brist i att
utföra straff (5 Mos. 17:8-13);
För att uppfostra sin son till att bli en rånare
eller en som bryter förbundet; som blir
avgudadyrkare; otuktig; förtryckare av de
fattiga och behövande; förstör genom våld eller
utpressar eller sådan intäkt (Hes 18:10-13).
Vittnen
Ingen person skall dömas till döden utan
muntliga vittnesmål från två eller tre personer
Dessa är:
Brännande (3 Mos. 20:14; 21:9);
Stenande (3 Mos. 20:1, 27; 24:14; 5 Mos.
21:21);
Hängning (5 Mos. 21:22, 23; Josh. 8:29); och
Genom svärd (2 Mos. 32:27, 28).
Ordningen för avrättningen skall genomföras på
ett exemplariskt sätt och är inte obligatoriska
vid det första brottet, förutom i samband med
det sjätte budordet.
Missbruk av lagarna rörande bevisning, och
införande av de fariseiska traditionerna är ett
brott mot den bibliska lagen. Till exempel,
Bibeln föreskriver att ingen människa skall bli
avrättad på muntligt vittnesmål av endast ett
vittne, men där säger traditionen att ett enda
vittnesmål är tillräckligt. Varje som inför
Talmud i kontrast till de uttryckliga orden i
Bibeln i dessa sammanhang, har själv begått ett
grövre brott.
Nåd och Rättvisa
Införandet och utövandet av lagen är i enlighet
med diktaten om nåd och rättvisa. Kristus
visade predic hur lagen skulle införas och
utövas. Dödsstraff för till exempel otukt var
inte obligatoriskt, utan skulle bara dömas om
denna synd upprepades, i en icke ångerfull trots
mot lagen.
Varje budord har eller bär med sig dödsstraff,
för att visa den likvärdiga kraften i lagens alla
aspekter. Endast i det sjätte budordet, är
dödsstraff obligatoriskt vid det första tillfället
och endast vid speciella omständigheter.
Kristus ord förklarade denna mening med lagen
(Joh. 8:7). Lagen måste administreras i nåd och
rättvisa, utan några felaktiga avrättningar, av
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
sådana som vilar i väntan på att fånga andra.
Infångnad
Så från detta begrepp i texterna rörande att
ligga i väntan för att fånga andra, så ser vi att
infångande är ett övergrepp och så är också
förtal. De är blott olika aspekter av samma synd
och försök till att förstöra den drabbade
individen med olika medel
Kontroll av Liv i Krig
Ingen människa kan tvingas in i tjänst inom det
första året efter att ha ingått äktenskap, ej heller
tvingas till strid mot sin vilja.
Femte Mosebok 24:5 En nygift man behöver inte gå
ut i krig och får inte heller åläggas andra plikter. Ett
år är han fri att vara hemma och glädja sin hustru.
(jfr. 5 Mos. kptl. 20).
Allt liv är underkastad och beroende av lydnad
gentemot Guds Lagar.
Femte Mosebok 7:1-5 1 1 När Herren, din Gud, för
dig in i det land du kommer till och tar i besittning
driver han undan många folk för dig: hettiterna,
girgasheerna, amoreerna, kanaaneerna, perisseerna,
hiveerna och jevuseerna, sju folk som är större och
mäktigare än du. 2 När Herren, din Gud, överlämnar
dem åt dig och du besegrar dem skall du viga dem åt
förintelse. Du får inte sluta förbund med dem eller
visa skonsamhet mot dem. 3 Du får inte heller knyta
släktband med dem, inte ge dina döttrar åt deras
söner eller ta deras döttrar åt dina söner. 4 De kunde
ju förleda dina barn till att avfalla från mig och tjäna
andra gudar, så att Herrens vrede flammar upp och
han genast utplånar dig. 5 Nej, så skall ni göra med
dem: riv ner deras altaren, krossa deras stenstoder,
hugg sönder deras asherapålar och bränn deras
gudabilder.
Avgudadyrkan är uttryckligen förbjudet för
Israels folk, eller för de främmande innanför
Israels portar, och det är ett grövre brott.
Femte Mosebok 7:22-26 22 Steg för steg skall
Herren, din Gud, driva undan dessa folk för dig. Du
kan inte utplåna dem genast, ty då skulle vilddjuren
föröka sig, till skada för dig. 23 Men Herren, din
Gud, skall överlämna dem åt dig och skall sprida
stor förvirring bland dem, ända tills de går under. 24
Han skall ge deras kungar i ditt våld, och du skall
utplåna deras namn från jorden. Ingen enda kan
hålla stånd mot dig; du kommer att göra slut på dem.
25 Deras gudabilder skall ni bränna. Det silver och
Page 21
guld som finns på dem skall du inte ha begär till och
lägga beslag på. Då skulle du fångas i en fälla, ty
detta väcker Herrens, din Guds, avsky. 26 Låt inga
avskyvärda ting komma in i ditt hus, då vigs du själv
åt förintelse tillsammans med dem. Du måste avsky
sådana vidrigheter, ty de är vigda åt förintelse.
Straff för synd och Rätten till Liv
under Lagen
Inget barn skall ställas inför dödsstraff för sin
faders synder, men varje människa skall ställas
till döds för sina egna synder (5 Mos. 24:16,
17; 2 Kung 14:6)
Ingen person som flyr från slaveri skall
återföras till sin husbonde. Flyktingar skall ges
en plats att leva inom portarna i städerna, där de
väljer att så göra, och skall inte förtryckas. De
skall ges liv under Guds Lag (5 Mos 23:15, 16)
Vanliga Handlingar i Krig
Det är tillåtet att döda i försvar av ens nation
och ens hem. Gud är med försvararen. Det finns
dock ett antal kategorier av människor som
utesluts (jfr uppsatsen Deuteronomy 20 (No.
201)).
Femte Mosebok 20:1-20 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Marken skall skyddas och miljön skall skyddas.
Endast de som dyrkar andra gudar, andra än
Herren Israels Gud, skall bli ytterligen
förstörda.
Död genom Misstag och Okänd Orsak
Femte Mosebok 21:1-9 1 Om man ser en människa
ligga ihjälslagen på marken i det land som Herren,
din Gud, vill ge dig att ta i besittning och man inte
vet vem gärningsmannen är, 2 skall dina äldste och
dina domare gå ut och fastställa avståndet från den
döde till städerna i närheten. 3 De äldste i den stad
som ligger närmast skall ta en kviga som inte har
nyttjats till arbete, en som inte har gått under ok, 4
och de äldste i staden skall föra kvigan ner i en ravin
där bäcken aldrig torkar ut och ingen plöjer eller sår,
och nere i ravinen skall de bryta nacken av kvigan. 5
Sedan skall prästerna träda fram, Levis söner, ty
Herren, din Gud, har utvalt dem att tjäna honom och
välsigna i Herrens namn, och de har att fälla utslaget
i alla tvistemål och brottmål. 6 Alla de äldste i den
närmaste staden skall tvätta sina händer över kvigan
som man bröt nacken av i ravinen, 7 och de skall
försäkra: ”Våra händer har inte utgjutit detta blod,
och våra ögon har ingenting sett. 8 Herre, ge
försoning åt ditt folk Israel, som du har befriat. Låt
Page 22
ingen skuld för oskyldigt blod belasta ditt folk
Israel.” Så får de försoning för blodskulden. 9 Du
skall utplåna skulden för oskyldigt blod, du skall
göra det som är rätt i Herrens ögon.
Av denna text ser vi att varje område är
speciellt ansvarigt i Guds ögon för utövandet av
rättvisan,
bevarandet
av
liv
och
upprätthållandet av lagen i deras eget område.
Det
finns
således
bundenhet
inom
lagstiftningen för områden och städer i deras
utövande av ansvaret.
Behandling av Fångna Kvinnor
Kvinnor tagna i krig, kan endast tas till fruar
som del i nationen av Israels folk. De kan inte
användas i horeri, eller för felaktiga ändamål,
eller säljas som slavar
Femte Mosebok 21:10-14 10 När du drar ut till strid
mot dina fiender och Herren, din Gud, ger dem i ditt
våld och du tar fångar, 11 får du bland fångarna
kanske se en vacker kvinna, som du förälskar dig i
och vill gifta dig med. 12 Då skall du ta henne hem
till ditt hus, och där måste hon raka sitt huvud och
klippa sina naglar 13 och lägga av de kläder hon bar
när hon tillfångatogs. Sedan skall hon bo i ditt hus
och sörja sin far och mor i en månad, innan du får
vara tillsammans med henne och äga henne, så att
hon blir din hustru. 14 Men om du tröttnar på henne
skall du låta henne gå vart hon vill. Du får inte sälja
henne för pengar, inte behandla henne som en
handelsvara, efter att ha lägrat henne.
Ingen person får tjäna i krig vid en ålder under
tjugo år, ej heller mot sin vilja.
Fjärde Mosebok 1:1-46 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Detta kapitel behandlar mönstringen av Israels
folk. Den ägde rum på den första dagen av den
andra månaden i det andra året efter lämnandet
av Egypten
De som var mönstrade och som inte ville gå i
krig, som del av värdarna, och inte är med i de
kategorier som upptecknats ovan som lämnade
utanför striderna, kan användas för hårt arbete
inom de områden av avgifter uppsatta av
kronan (jfr 1 Kung 5:13 ff). Alla Israels folk
måste rapportera när de kallas för plikter under
deras överhuvuden. De hade en speciall
ordning för marscher och en ordning för strid.
Fjärde Mosebok 10:1-36 [SKALL LÄSAS I
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
SIN HELHET]
Horn gjordes så att Israels folk kunde samlas
tillsammans för vadhelst syfte. Texten tar också
upp marschordern för alla stammarna. Israels
nation står under Herrens Ängel, deras Messias,
under dagar såväl som vid natt.
Fjärde Mosebok 13:1-33 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Detta kapitel är också behandlat i uppsatsen
Lagen och det Första Budordet [253]. Männen
är utsända att inspektera det förlovade landet i
Kanaan. Deras rapport var att landet var gott,
men de var rädda för dess dåvarande invånare.
Herren Gud ger seger, och stammarnas
överhuvuden förlorade sin rätt att inträda det
förlovade landet genom sin feghet.
Myndighet att genomföra krig
Genomförandet av krig är ålagt på
överhuvudena av nationen, och nationens löften
är ställda och bindande. Gud orsakade
återbördandet av seger på grund av bristen att
föra krig på ett korrekt sätt.
Fjärde Mosebok 21:1-35 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Bristen att lyda, samt frånvaron av tro hos
nationen, orsakade mässingsserafen som
kallades ormen. Serafen var upprest för att
koncentrera Israels folks tro, där den sknades,
utan fysiskt och materiellt mål att fokusera på,
De utvalda har inget fysiskt eller materiellt
fokus och ej heller något behov av ett sådant
föremål.
Ofta framtvingar Herren beslut, så att fienden
skall bli förda in i händerna på nationens folk,
även om de inte vill dra ut i strid. Så skall det
också bli i de sista dagarna. Nationerna skall bli
förda ned i dalen i beslut emot Messias och där
skall de bli utplånade.
Fjärde Mosebok 31:1-54 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Detta kapitel behandlar vidare krig och det
korrekta uppförandet rörande spillrorna av krig
och tributer. De människor som har möjlighet
att inträda i Israels församling, var endast de
kvinnor som inte hade känt en annan man.
Dessa var trettiotvåtusen. Detsamma exempel
gäller Gideon. Samma antal är även vidare
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
Page 23
förtydligat för slaget bland nationerna av de
trehundra. Ingen förorening var tillåten var
tillåten att inträda Israels församling; inga
falska gudar; inga sjukdomar; och enbart
kvinnor som var oskulder. Dessa exempel visar
mot vilke gjorde sina klädnader vita i lammets
blod, och som är andliga oskulder, erkännandes
endast en Gud, så som Kristus brudar.
Uppdelandet av Landet
Fjärde Mosebok 33:1-56 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Här beskrivs färden från Egypten. Stegen till
Pingst och lägren i öknen är upptagna i
uppsatsen Pentecost at Sinai (No. 115).
Fjärde Mosebok 32:1-42 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Här gavs Manasseh, och Ruben and Gad, en
arvedel utanför Israels nation, men var
fortfarande förväntade att ta del i kriget om
ockupationen av land. Detta är likadant i de
sista dagarna. Brist i att ta del innebär
åtskillnad från Israel under Messias.
Fjärde Mosebok 34:1-29 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Gränserna för landet är uttryckligen detaljerade.
Områdena är uppdelade och lotter dras för
arvedelen för varje stam. Således är
uppdelningen av landet i enlighet med en
ämbetsman ur varje stam, och gjord i enlighet
med antalet hos stammarna. Gränserna för
nationen skall utsträckas i de sista dagarna till
den stora floden och mot öst. Nationerna vid
Jordan blir inlemmade in i Israels nation, eller
blir allierade med den (Jes. 11:1-16)
Leviternas
försörjning
städer
för
deras
Prästerskapet skall ges städer för deras
försösjning och behov. Dessa förutsättningar
skall införas igen i återupprättelsen. Så skall
också Dan återta sin arvedel som domare över
Israel (1 Mos 49:16) Detta kommer också att
påverka landfördelningen.
Fjärde Mosebok 35:1-8 1 Herren talade till Mose på
Moabs hedar, vid Jordan, mitt emot Jeriko: 2 Befall
israeliterna att av den egendom som de har tilldelats
avskilja städer åt leviterna att bo i. Ni skall också ge
leviterna betesmark kring städerna. 3 De skall bo i
städerna och använda betesmarkerna för den boskap
de äger, för alla sina djur. 4 Betesmarkerna som ni
ger åt leviterna skall åt alla håll sträcka sig 1 000
alnar utåt från stadsmuren. 5 Utanför staden skall ni
mäta upp östsidan av betesmarken till 2 000 alnar,
sydsidan till 2 000, västsidan till 2 000 och
nordsidan till 2 000, med staden i mitten. Detta är
betesmarkerna som leviterna skall få kring sina
städer. 6 De städer som ni skall avskilja åt leviterna
innefattar de sex asylstäderna, till vilka ni skall låta
dråpare få ta sin tillflykt. Förutom dessa skall ni ge
dem ytterligare 42 städer. 7 Sammanlagt blir det
alltså 48 städer med tillhörande betesmarker som ni
skall ge åt leviterna. 8 När ni tar dessa städer från
israeliternas egendom skall ni ta mycket från dem
som har mycket och litet från dem som har litet.
Varje stam skall ge av sina städer åt leviterna i
förhållande till det område som stammen har fått
som sin egendom.
Fjärde Mosebok 35:9-15 9 Herren talade till Mose:
10 Säg till israeliterna: När ni går över Jordan och
kommer in i Kanaan 11 skall ni välja ut städer som
skall vara era asylstäder. Dit skall en dråpare kunna
fly om han har dödat en människa utan uppsåt. 12
Städerna skall tjäna som tillflyktsorter undan
blodshämnaren, så att dråparen inte blir dödad innan
han ställs inför menighetens domstol. 13 Av de
städer ni avskiljer är det sex som skall vara era
asylstäder. 14 Tre städer skall ni avskilja öster om
Jordan och tre städer i Kanaan. De skall vara
asylstäder. 15 Både israeliterna och invandrare eller
tillfälligt bosatta bland folket skall ha dessa sex
städer till asylplatser. Dit skall var och en som har
dödat en människa utan uppsåt kunna fly.
Oavsiktligt dödande är alltså skyddat, och
människor skall vara skyddade från hämndens
slakt. Märk väl att mord bär med sig dödsstraff.
Fjärde Mosebok 35:16-21 16 Men om någon slår en
annan med ett järnföremål, så att döden följer, då är
han en mördare, och en mördare skall straffas med
döden. 17 Och om han slår den andre med en sten
som går att döda med, och döden följer, då är han en
mördare, och en mördare skall straffas med döden.
18 Likaså om han slår den andre med ett träredskap
som går att döda med, och döden följer, då är han en
mördare, och en mördare skall straffas med döden.
19 Det är blodshämnaren som skall döda mördaren.
När han stöter på mördaren skall han döda honom.
20 Och om någon knuffar omkull en annan i ond
avsikt eller kastar något på honom med ond vilja, så
att döden följer, 21 eller slår till honom i fientlig
avsikt, så att döden följer, då skall han straffas med
döden: han är en mördare. Blodshämnaren skall
döda mördaren när han stöter på honom.
Oavsiktligt dödande
Fjärde Mosebok 35:22-28 22 Men om någon råkar
knuffa omkull en annan utan fientlig avsikt, eller om
Page 24
han utan ond vilja kastar något föremål på den
andre, 23 eller om han utan att se sig för träffar den
andre med en sten som går att döda med, och döden
följer, och detta fast han inte var den andres fiende
eller ville honom något ont, 24 då skall menigheten
döma mellan gärningsmannen och blodshämnaren
enligt här givna föreskrifter. 25 Menigheten skall
rädda dråparen undan blodshämnaren och föra
honom tillbaka till den asylstad dit han flytt. Där
skall han bo tills översteprästen avlider, han som är
smord med helig olja. 26 Om dråparen lämnar
området kring den asylstad dit han flytt, 27 och
blodshämnaren träffar på honom utanför asylstadens
område, då kan blodshämnaren döda dråparen utan
att dra blodskuld över sig. 28 Dråparen måste stanna
i sin asylstad tillsöversteprästen avlider. Först efter
översteprästens död får han återvända till sin egen
jord.
Det finns således ett straff för oavsiktligt
dödande, där dråparen är förvisad från staden,
för resten av prästens liv. Vid prästens dödsfall
i dom, eller genom dom av fristdaen, kan den
förvisade personen återvända till sin hemstad.
Straffet kan inte bli återkallat eller ångrat.
Vi kan också se att det finns en annan aspekt av
detta i Andra Mosebok.
Andra Mosebok 2:11-15 11 När Mose hade blivit
vuxen gick han en dag ut till sina landsmän och såg
deras tunga arbete. Då fick han se hur en hebreisk
man, en av hans egna landsmän, blev ihjälslagen av
en egypter. 12 Mose tittade sig omkring, och då han
inte såg någon slog han ihjäl egyptern och gömde
honom i sanden. 13 När han gick ut nästa dag såg
han två hebreer som slogs med varandra. Då sade
han till angriparen: ”Varför slår du din landsman?”
14 Mannen svarade: ”Vem har satt dig till herre och
domare över oss? Tänker du döda mig som du
dödade egyptern?” Mose blev rädd och tänkte: ”Då
har det alltså blivit känt!” 15 När farao fick höra vad
Mose hade gjort ville han få honom dödad. Men
Mose flydde undan farao och slog sig ner i
midjaniternas land. Där höll han till vid en brunn.
Dödande
genom
inblandning
utan
bemyndigande är också ett brott mot lagen.
Fristäderna var pålagd på Moses som ett straff,
på liknande sätt som Guds Lag i Torah. Han
stannade inte där till prästens död, för Jetro var
präst i Midjan, utan Gud kallade Moses och
sände honom åter till Egypten. Således var även
Moses underkastad Guds Lagar, även i
Egypten, men han blev ursäktad för sin
okunnighet i det korta loppet.
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
Vittnesmål
inför,
och
den
obligatoriska naturen hos dödsstraff
Dödsstraff är obligatorisk i fall av förberett
mord, och förvisning till en fristad är
obligatoriskt vid dödsfall orsakade av
olyckshändelser, under livslängden hos den
präst som är verksam i fristaden.
Fjärde Mosebok 35:29-34 29 Detta skall vara
gällande lag för er genom alla släktled, var ni än bor.
30 Om någon dräper en annan människa, får
dråparen dödas bara på vittnens uppgifter. Ett enda
vittnesmål räcker inte för en dödsdom. 31 Ni får inte
ta emot lösen för en mördares liv. Förtjänar hans
brott döden, skall han straffas med döden. 32Inte
heller får ni ta emot lösen för en som har tagit sin
tillflykt till en asylstad, så att han åter kunde bo ute i
landet, innan prästen har avlidit. 33 Ni får inte
vanhelga det land ni bor i. Blod vanhelgar landet,
och landet kan inte få någon försoning för det blod
som utgjutits där utom genom blodet från den som
utgöt det. 34 Ni får inte orena landet där ni bor, det
land där jag har min boning. Jag, Herren, har min
boning bland israeliterna.
För brottet mord är dödandet av mördaren den
slutliga handlingen och det slutliga straffet hos
lagen.
Fjärde Mosebok 36:13 Detta var de bud och
bestämmelser som Herren gav israeliterna genom
Mose på Moabs hedar, vid Jordan, mitt emot Jeriko.
Återgällning och Återställande
Återgällning eller återställande är inte en
funktion av vissa av aspekterna hos det sjätte
budordet, där de istället utgör att
underbyggande av lagen. Blod däremot, betalas
med blod, som en regel under detta budord. Det
kommer en tid för återgällningen av alla ting
och händelser, detta kommer att ske under
Messias, vilken himlen mottog fram till det att
denna tid skall ske. Varje själ som inte åhör
denna profet skall bli utplånad från sitt folks
mängd (5 Mos. 18:15-19; Apg 3:21-23).
Messias är åtföljd av de tolv apostlarna, på tolv
troner (Matt. 19:28).
Återgällning görs för brott mot de andra
budorden, och om detta inte antaget så skall
tjuven
eller
brottslingen
säljas
för
återgällningens ersättning. Han blir då
underkastad att tjäna för att återkomensera.
Därför måste staten tillhandahålla betald
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
anställning för att återgälla egendom förlorad
på grund av brott.
Om brottslingen inte vill tjänstgöra för
återgällning, då förfäktas hans liv under detta
budord. Böterna för svek mot Heren faller
också under denna kategori (jfr. 2 Mos. 22:117; 5 Mos. 22:19, 29; 4 Mos. 5:6-8: 3 Mos.
5:14-19; 2 Kung. 3:4).
Detaljerna
rörande
dessa
böter
och
straffavgifter återfinns i andra texter rörande
lagen till exempel Lagen och det Sjunde
Budordet [261].
Page 25
ifred och ensamma.
Femte Mosebok 12:2-3 2 förstör alla de platser där
folken ni fördriver har dyrkat sina gudar, på höga
berg och kullar och under alla grönskande träd. 3
Bryt ner deras altaren, krossa deras stenstoder, bränn
deras asherapålar och hugg sönder deras gudabilder
– utplåna deras namn från dessa platser.
Om ni inte beblandar er med dem, och delar
land med dem, då kommer nationen att falla till
avgudadyrkan och i sig själv bli förstörd genom
Guds vrede. Om en nation ångrar sig, så skall
den behandlas som en broder och underkastas
Guds lagar.
Krigslagar
Nationen av Israels folk mönstrades för krig
under lagen (4 Mos 26:2).
Kungen måste vara placerad ibland Israels folk
som bland deras bröder. Han skall inte i
mångfald ta hästar för sig själv, inte heller
förorsaka att hans bröder återvänder till
Egypten för att där i mångfald skaffa hästar till
honom. Ej heller skall han själv ha en mångfald
hutrur, eller avvika från Guds Lag (5 Mos.
17:14-20; Eckl. 5:9; Jes. 32:17; jfr uppsatsen
Lagen och det Femte Budordet [258]).
Kungen skall regera i enlighet med Guds Lag
även till Messias och lagen skall utgå från Zion.
Jesaja 2:2-5 2 Den dag skall komma då berget med
Herrens tempel står där orubbligt fast, högst av
bergen, överst bland höjderna. Alla folk skall
strömma dit, 3 folkslag i mängd skall komma, och
de skall säga: ”Låt oss gå upp till Herrens berg, till
Jakobs Guds tempel. Han skall lära oss sina vägar,
hans stigar vill vi följa.” Ty från Sion skall lag
förkunnas, från Jerusalem Herrens ord. 4 Han skall
döma mellan folken, skipa rätt bland alla folkslag.
De skall smida om sina svärd till plogbillar och sina
spjut till vingårdsknivar. Folken skall inte lyfta svärd
mot varandra och aldrig mer övas för krig. 5 Kom,
alla av Jakobs ätt, låt oss vandra i Herrens ljus!
Brott i Krig
Den
fullständiga
utplåningen
av
avgudadyrkande folk är inte ett brott under
Guds lag. De måste dock varnas och ges
möjlighet till ånger, och därefter om de inte
ångrar sig skall de utplånas. Om ni inte har
getts någon befallning att inta deras land, eller
inte vill ha med dem att göra, eller utplåna dem
som nation, då måste ni lämna dem fullständigt
Brott och Bestraffning
Befallningen att döda, i förstörandet av ert eget
folk, skall inte åtlydas.
Andra Mosebok 1:15-16 15 Kungen av Egypten
talade med de hebreiska barnmorskorna – en hette
Shifra och den andra Pua – 16 och sade: ”När ni
hjälper de hebreiska kvinnorna vid förlossningen, se
då efter: är det en pojke skall ni döda honom, är det
en flicka får hon leva.”
Desse riktlinjer förespråkades av vissa
nationella
religiösa
kulter
under
nittonhundratalet både i Europa och i Asien.
Andra Mosebok 1:22 Men farao gav denna
befallning till hela sitt folk: ”Kasta alla nyfödda
pojkar i Nilen och låt bara flickorna leva.”
När är det inte ett brott att döda?
Svaret syns vara: I enlighet med Guds Lag.
Andra Mosebok 4:24 Vid ett nattläger under vägen
kom Herren emot Mose och ville döda honom.
Gud visade sin avsikt här, att förstöra Moses
eftersom han inte hade lytt förbundet, när det
gällde hans son
Fjärde Mosebok 11:1-3 1 folket klagade bittert inför
Herren. När han hörde dem greps han av vrede, och
Herrens eld bröt ut bland dem och gick härjande
fram i utkanten av lägret. 2 Folket bönföll Mose om
hjälp. Han bad till Herren, och elden dog ut. 3
Platsen fick namnet Tavera eftersom Herrens eld
hade drabbat dem där.
Gud förorsakade dödandet av människor
genom århundradena i syfte att ge oss exempel.
Page 26
Det finns ingen synd i utövandet av lagen i
enlighet med dödsstraffet, eftersom den varelse
som verkställde Guds Lag var Messias, som var
och är utan synd. Skyddet av Tabernaklet och
rättigheterna och skyldigheterna att tjäna Gud
är också en del av lagen
Fjärde Mosebok 18:22 Hädanefter får övriga
israeliter inte komma nära uppenbarelsetältet, ty då
drar de skuld över sig och måste dö.
Denna lagstiftning visade mot det nya Templet,
och avskiljandet av Melkisedeks order från
samhället. Lagen skiljer de utvalda från
samhället. Förändringen av lagen flyttade en
från den första till den andra uppståndelsen.
Templet blev avlägsnade, och det nya templet
består av levande stenar.
En människa kan dödas för skydd av egendom.
En människa kan också dödas genom
avrättning som straff utställt av en domare
under lagen. Således är avrättningen i ingendera
fallen en synd, varken av en person under lagen
om skydd vilket sanktioneras av lagen; ej heller
i avrättning på rättsliga order som görs i
enlighet med lagen som en följd av brott och
bestraffning. I ingendera fallen är det ett brott
mot meningen med det sjätte budordet.
Fristäderna och lagstiftningen gällande dödande
i olyckshändelse, skyddar inte en mördare, trots
att individen vilar hållen på Guds altare. Detta
är inte ett förbud mot utövandet av rättvisa.
Andra Mosebok 21:12-14 12 Den som slår ihjäl en
människa skall straffas med döden. 13 Om det inte
var hans mening utan det var Gud som lät det ske,
kan han fly till en plats som jag skall anvisa dig. 14
Men om någon begår brottet att mörda med avsikt,
får han gripas, även vid mitt altare, och skall
avrättas.
Förbudet att använda en oxe till mat om den
angriper någon, är för att tillse dess kött som
oanvändbart, och härigenom avhålla människor
från att använda och hålla farliga djur. Där en
ägare medvetet håller sig med farliga djur, då är
ägaren också skyldig ooch skall ställas inför
rätta. Detta utsträcks till att gälla hundar och
andra tama djur. Vilda djur som hålls i
zoologiska trädgårdar är en annan sak, eftersom
deras orsak är att döda och förvara från att
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
dödas. Skyldigheten i detta tillfälle ligger i
djurets dödande och vid skador
Andra Mosebok 21:28-31 28 Om en oxe stångar
ihjäl en man eller en kvinna, skall oxen stenas, och
dess kött får inte ätas, men ägaren skall gå fri. 29
Men om oxen brukar stångas och ägaren vet om det
men ändå inte vaktar den, och om oxen dödar en
man eller en kvinna, då skall oxen stenas och dess
ägare skall också mista livet. 30 Men blir han ålagd
en lösesumma, skall han betala allt vad som åläggs
honom, till lösen för sitt liv. 31 Stångar oxen en
pojke eller en flicka, skall samma regel gälla.
Brist eller avstånd att betala skador som
bestämts är i likhet med liv. Skador utsträcks
till kostnad i egendom för individen vad helst
åläggs honom
Andra Mosebok 21:32 Stångar oxen en slav eller en
slavinna, skall ägaren ge 30 siklar silver till slavens
herre, och oxen skall stenas.
Skador mot anställda är här benämnda så som
priset för en slav till trettio silvermynt.
Pengarna skall betalas till ägaren, vilken är
ansvarig för den långsiktiga välfärden för
tjänaren. Således gäller inte betalningen endast
som ett avlägsnande av ansvaret. Samhället är
på detta sätt ansvarigt för välfärden av alla dess
handlingar och anklagelser. Var och en är
ansvarig för sinea egna handlingar vid skador.
Andra Mosebok 21:33-34 33 Om någon låter en
brunn stå öppen eller gräver en ny brunn och inte
täcker över den och en oxe eller en åsna faller ner i
brunnen, 34 skall den som äger brunnen betala
ersättning till djurets ägare, men det döda djuret får
han behålla.
Kostnaderna är vägda efter det döda djuret.
Ansvaret för dess bortförande vilar således på
den skyldige parten också. Därför är hela
försummelsen av saken tagen i beaktande.
Andra Mosebok 21 35-36 35 Om någons oxe
stångar ihjäl en annans oxe, skall de sälja den
levande oxen och dela pengarna; också det döda
djuret skall de dela. 36 Men om det var känt att oxen
brukade stångas och dess ägare ändå inte vaktade
den, skall han ersätta oxe med oxe, men det döda
djuret får han behålla.
Här finner vi två former av dödande, en är
beroende av vanliga risker, eftersom djur är
kända att slåss genom naturliga processer.
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
Förlusten är då jämnt buren. När hjorden är
känd att utgöra ett problem, då är ägarens brist
till åtgärd buren av hans försummelse. Det är
likaledes så i våra dagar, när boskap som
vandrar på vägar och orsakar skador för andra.
Tredje Mosebok 24:17-21 17 Slår någon ihjäl en
människa, skall han straffas med döden. 18 Den som
slår ihjäl ett djur skall ersätta det: liv för liv. 19
Skadar någon sin nästa, skall man göra med honom
som han har gjort: 20 bruten lem för bruten lem, öga
för öga, tand för tand. Samma skada som han har
vållat en annan skall tillfogas honom själv. 21 Den
som slår ihjäl ett djur skall ersätta det, men den som
slår ihjäl en människa skall själv dödas.
Denna form av återgällning inför lagen skall
hindra medveten och ondsint skada. Död för
död, öga för öga, tand för tand. Våld skall vara
utsläckt bland vårt folk. Fall av skador vid
olyckshändelse är en annan sak. Förlusten
kompenseras vid skador, efter allvaret i dessa
händelser. I fall av dolda och ondsinta skador,
bringar över förövaren en förbannelse. Folket är
underställda detta faktum genom Amen (eller
sanning, säkerligen, eller så skall det ske), i
enhet med domen. Straffet kvarstår, men
förbannelsen är lagd till det.
Femte Mosebok 27:24-25 24 Förbannelse över den
som dräper i lönndom. – Hela folket skall svara:
Amen. 25 Förbannelse över den som mot betalning
dräper en oskyldig. – Hela folket skall svara: Amen.
Lagen är klar och tydlig och där skall inte
finnas någon omtanke i fall av mördare och
ondska.
Femte Mosebok 19:21 Visa ingen förskoning: liv för
liv, öga för öga, tand för tand, hand för hand och fot
för fot.
Lagen kräver att ingen människa som är hängd
i ett träd får där kvarvara hela natten i detta träd
utan måste tas ned därifrån samma dag. Han
skall begravas samma dag. Denna lag bröts ofta
av grekerna och romarna och detta handlande
trängde in i deras form av ’kristendom’.
Femte Mosebok 21:22-23 22 Om någon döms till
döden för ett brott och avrättas och du hänger
upphonom på en påle, 23 får hans lik inte hänga
kvar på pålen över natten. Du måste begrava honom
samma dag, ty den som hängs upp är förbannad av
Gud, och du får inte besudla det land som Herren,
Page 27
din Gud, vill göra till din egendom.
Landet och marken skall inte förbannas på
grund av detta barbari och denna grymhet.
Därför var hängning upptagen som den vanliga
formen av avrättning. Begravningen skulle ske
samma dag; orsaken var att skydda nationen
från barbari och våld på samma gång.
Pineas dömdes rättvist vid avrättningen av
dessa förrövare, när nationen stod bar. Plågan
fortsatte på grund av detta. Lektionen att lära är
att ni skall inte följa en mångfald för att göra
ont, eller kasta dom själv
Andra Mosebok 23:2 Du skall inte följa mängden i
det som är ont och inte ge efter för den så att du
förvränger sanningen, när du vittnar i någon sak.
Gud uppreser en befriare i Hans tid.
Fjärde Mosebok 25:7-9 7 Men om svågern inte är
villig att gifta sig med sin svägerska, skall hon
uppsöka de äldste i stadsporten och säga: ”Min
svåger vägrar att se till att hans brors namn bevaras i
Israel. Han vill inte göra sin svågerplikt mot mig.” 8
Då skall de äldste i staden kalla till sig mannen och
tala med honom. Om han framhärdar och säger att
han inte är villig att gifta sig med henne, 9 skall
svägerskan i de äldstes åsyn gå fram till honom, dra
av honom skon, spotta honom i ansiktet och utropa:
”Så gör man med den som inte vill föra sin brors
släkt vidare.”
Avgudadyrkan medför obligatoriskt dödsstraff.
Femte Mosebok 13:9-18 9 utan ta hans liv. Du skall
själv vara den förste som lyfter handen för att döda
honom, och sedan skall hela folket göra på samma
sätt. 10 Du skall stena honom till döds, därför att
han försökte locka dig bort från Herren, din Gud,
som har fört dig ut ur Egypten, ut ur slavlägret. 11
Hela Israels folk skall känna fruktan när de hör om
detta, och sedan skall ingen göra något så ont hos
dig. 12 Skulle du om någon av de städer som
Herren, din Gud, ger dig att bo i få höra 13 att
ondsinta män ur ditt folk har förlett invånarna och
övertalat dem att tjäna andra gudar, som du inte
känner, 14 skall du noga undersöka detta, göra
efterforskningar och anställa förhör. Om det
verkligen är sant att något så skändligt har skett i ditt
folk 15 skall du hugga ner stadens invånare med
svärd, du skall viga staden och alla som finns där åt
förintelse. Också djuren skall huggas ner. 16 Samla
på torget allt du tar som byte, och bränn staden och
allt byte som ett heloffer åt Herren, din Gud. Den
skall förbli en ruinhög för all framtid och får aldrig
byggas upp igen. 17 Ingenting som har vigts åt
förintelse får bli kvar i din ägo. Så stillas Herrens
glödande vrede, han förbarmar sig över dig och gör
Page 28
dig i sin barmhärtighet till ett talrikt folk, så som han
med ed lovade dina fäder, 18 därför att du lyssnar
till Herren, din Gud, håller alla hans bud, som jag i
dag ger dig, och gör det som är rätt i Herrens, din
Guds, ögon.
Dödsstraffet ligger inom familjen, och
föräldrarna är ansvariga för deras barns
handlingar. Således är skador orsakade av
barnen familjens ansvar till barnen blir vuxna.
En upprorisk ungdom är föräldrarnas ansvar,
och måste föra dem upp till domarna för
bestraffning.
Femte Mosebok 21:18-21 18 Om en son är trotsig
och upprorisk och inte lyder sin far och mor, inte ens
när de tuktat honom, 19 skall de ta honom med sig
och föra honom till de äldste i staden, till
hemstadens port. 20 De skall säga till stadens äldste:
”Det här är vår son, han är trotsig och upprorisk och
lyder oss inte, han bara festar och super.” 21 Då
skall alla männen i staden stena honom till döds. Du
skall utrota det onda ur folket. Hela Israels folk skall
känna fruktan när de får höra talas om detta.
Likaså är det skrivet: Du skall icke uppmana
dina barn till vrede (Ef. 6:4; Kol. 3:21).
Ordningen i det femte budordet är modifierat
av det konceptet hos det sjätte budordet. Inget
barn skall uppmanas eller provoceras till vrede
under det femte budordet, för att de kan dömas
till döden under det femte och det sjätte
budorden. Föräldrarna är skyldiga under det
sjätte budordet genom införandet av dödsstraff
under det femte budordet. Härav Paulus
tolkning i Efesierbrevet och Kolosserbrevet.
Nödvändigheten av lojal åtlydnad är utlärd i
familjen och förstärkt i nationen.
Fjärde Mosebok 14:1-45 [SKALL LÄSAS I
SIN HELHET]
Detta kapitel har berörts i texten Lagen och det
Första Budordet [253].
Lagen och det Sjätte Budordet [259]
Åtlydnad inför Guds vilja är nödvändig för
överlevnad. Nationen och folket har blivit
återupprättat många gånger. Gud har likaledes
straffat dem många gånger, och ändå lyssnar de
inte.När Israels folk gavs möjligheten att
erhålla frälsning, så gjorde de inte så som de
borde och Gud avlägsnade sig från dem, när de
sedan ville handla på sina egna villkor. I fyrtio
år vandrade Israels folk i öknen och vildmarken
i synd och dog där i vildmarken. Endast barnen
överlevde och inträdde i det förlovade landet.
Så också dog stammarna Judah, delar av Levi
och Benjamin, i vildmarken och öknen över de
fyrtio jubileerna. Likaså dör mångfalden av
Israels stammar vilka inte konverterade i det
nya förbundet. De medförde alla dödsstraffet,
och de kommer att ställas inför den andra
uppståndelsen för deras olydnad, så som deras
fäder dog – alla utom de sparade Kaleb av
Judah och Joshua av Efraim. Många av Efraim
och stammarna accepterade Messias och var
bland de 144,000. Alla de tolv apostlarna var
av Judah, men kom från Galiléen. Paulus var av
Benjamins stam.
Lagen och det sjätte budordet med det, bär en
förpliktelser att ge liv och skydda liv. Brist att
agera under detta budord resulterar i samhällets
förfall. Lagen måste bäras med nåd och rättvisa.
Trots detta får rättvisan inte fördröjas.
Rättvisan fär ej heller förvägras genom brist att
utverka rättvisan i svaghet. Nåd och tolerans är
inte svagheter, och rättvisa skall inte bli
förväxlad med försumlig förvaltning av lagen.
(Svenska bibelcitat
översättning)
ur
år
2000 svenska
![Lagen och det Tionde Budordet [263]](http://s1.studylibsv.com/store/data/000076952_1-025941448bc43f5502abc715e5e42955-300x300.png)
