NR 1.13 - Optikbranschen

Ett magasin från optikbranschen
Stort
UVtema
Stefan Löfgren
”Viktigt skydda
ögonen i så tidig
ålder som möjligt”
Anders Wedin
talar för branschen
i UV-frågor
Så påverkas
våra ögon
av UV-strålningen
Ytbehandlingen
och linserna
som skyddar bäst
NR 1.13
IF 1154
25 YEARS OF GREAT DANISH DESIGN
START
Glöm inte skyddet
O
xveckorna brukar de kallas. De till synes lite längre, lite jobbigare och lite mörkare veckorna efter jul och nyår då det är långt till nästa ledighet. Egentligen är de
ju inte längre än vilken annan vecka som helst. För även om tiden är relativ är en
vecka ändå en vecka. Tidsrymden är densamma, även om det känns som att den
går lite långsammare så här i slutet av januari och början av februari.
Mörkret är dock ett faktum så här års. Solen står lågt på himlen och soltimmarna är begränsade. Men precis som med tiden så är det nog faktiskt så att mörkret upplevs mörkare än vad det
egentligen är. Många bär exempelvis inte solglasögon på vintern eftersom ”solstrålarna är så
svaga”. Det är just den typen av resonemang som det gäller att bemöta med fakta och kunskap.
Ni som arbetar ute i optikbutikerna har ett ansvar att upplysa era kunder om UV-strålningens
negativa inverkan på ögonen. För även om det är färre soltimmar så här års, står solen lågt på
himlen. Det gör att UV-strålningen når våra ögon mer direkt (utan att exempelvis ögonbrynen
filtrerar). Det är kort sagt mycket viktigt att skydda ögonen, året runt.
I ännu högre grad gäller detta för de som åker skidor under vintern. Snö reflekterar mycket av
ljuset och ställer höga krav på den skyddsutrustning som används (solglasögon, vanliga glasögon, kontaktlinser och kepsar). Detsamma gäller sandstränder och vattenytor. Nuförtiden är ju
en Thailandsemester lika vanlig som en tur till fjällen så här
års.
Detta nummer av Optik handlar om UV. Delar av
tidningen kommer också som en bilaga som är tänkt
att användas i mötet med era kunder. Ge dem matnyttig information om vikten av att skydda sig. För det
mesta känner de till allt om solkrämer och hur viktigt
det är att skydda huden, men tyvärr har de inte lika
mycket kunskap om ögonen och UV. Detta kan ni
ändra på!
I detta nummer av Optik blickar vi också fram emot
Optometridagarna samt levererar den sista rapporten
från den spännande optikbranschen i Japan. Denna
gång med ett unikt besök hos en av landets
lyxigaste optikkedjor: Washin Optical.
MATS A L ME GÅ R D
redaktör
[email protected]
ANNONS och DISTRIBUTION
REDAKTION
08-410 114 20
[email protected]
Mats Almegård, redaktör
Micke Jaresand
Wilhelm Jaresand
Curt Lundberg, AD
ANSVARIG UTGIVARE
Fredrik Thunell
optik 1-2013
Bokning och annonsförsäljning:
Renée Lindén
08-601 25 20
[email protected]
Annonsmaterial:
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
Prenumerationsärenden
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
Tryck: Exaktaprinting AB, Malmö 2013
3
4–12
tema: uv-strålning
26
29
en doktor gnuggas
optiklegend hyllas
... och mer ur innehållet:
• Exklusivt i Japan
• Statistik visar väderläget
• Optometridagarna lockar
• Vision for all i Kenya
• SOLF-mässan är tillbaka
• Branschplock
• Solbrillor = rappare
• Vetenskap
14
18
20
22
25
28
30
33
4
UV-STRÅLNING
Vackert vackert
optik 1-2013
foto curt lundberg
5
Stort
UVtema
men farligt farligt
Vi vet alla hur skadlig UV-strålningen
kan vara för huden, inte minst sedan den
stora uppmärksamheten kring hålen i
ozonlagret för några år sedan. Därför
skyddar vi oss med solkrämer när vi ligger på stranden. Att vi också skyddar våra
ögon borde vara en självklarhet.
optik 1-2013
Ögonen skadas av UV-strålningen och
till skillnad från huden, där en viss UVstrålning är nyttig, finns det inget nyttigt
med att få UV-strålar in i ögonen. Det
är bara skadligt. Så se till att använda de
skydd som finns: året runt. Även under
vintern är det viktigt att skydda sig.
,
6
UV-STRÅLNING
Text Mats Almegård | Foto W il helm Jaresand | illustrati o n gunilla elam
Anders Wedin är optikern som brinner för vidareutbildning
och fördjupade kunskaper. Sedan en tid tillbaka är han optikbranschens talesperson i UV-frågor.
Viktigt skydda ögonen
Sedan 1 mars 2010 är Anders Wedin och hans sambo Kajsa
Söderberg ägare till en optikbutik i Hammarby Sjöstad i
Stockholm. Drömmen om att starta eget hade funnits länge
och efter att de båda mötts under en fördjupande Magisterutbildning i Klinisk Optometri vid Karolinska Institutet
gjorde de slag i saken.
Anders hade då under många år arbetat i många olika
optikbutiker runt om i Sverige. Nu är han och Kajsa franchisetagare i KlarSynt-kedjan.
– Jag tog min leg optiker-examen 2000 och jobbade sedan
som optiker i Hässleholm, Göteborg och Stockholm. När
den nya vidareutbildningen lanserades på Karolinska Institutet visste jag att jag ville utbilda mig vidare. Jag är mycket
intresserad av att ständigt lära mer om ögat och allt som har
med mitt yrke att göra. Med en egen butik visste jag att mitt
fokus skulle ligga tydligt och klart mot det kliniska, säger
Anders Wedin.
Så är det idag. Butiken som Anders och Kajsa driver har
tydlig inriktning mot det kliniska och vetenskapliga delarna
av optikeryrket. Det är också därför de har investerat i avancerad utrustning som synfältsmätare, funduskamera, kamera
på mikroskop, topograf och tryckmätare. Ofta gör de grundläggande och stora synundersökningar på sina kunder.
Sedan en tid tillbaka är också Anders optikbranschens
expert i UV-frågor.
– Jag blev tillfrågad av Optikbranschens vd Fredrik
Thunell, och tyckte självklart att det var både smickrande
och roligt. Mitt fysikintresse är stort, så jag är mycket motiverad för uppgiften att prata UV.
Att vara branschens kontaktperson innebär att det är till
Anders Wedin som media och allmänhet kan höra av sig om
de har frågor om UV och ögon. Dessutom kommer Anders
att hålla ett föredrag vid Optometridagarna, som är Optikerförbundets årliga konferens och vidareutbildningsdagar.
– Mitt föredrag under Optometridagarna kommer att
handla om vad UV är; vilka källor som ger upphov till UVstrålning, samt vad som händer i ögat beroende på kontakt
med UV-strålning och vad man kan göra för att skydda sig.
Kortfattat kan man säga att jag ska ta ett helhetsgrepp på
UV.
Förutom solen som är den mest uppenbara källan till UVstrålning, och också den som har kraftigast UV-strålning,
finns det också en viss mängd UV i spotlights och lysrör.
– Huruvida det är skadligt med sådant ljus får jag återkomma till i mitt föredrag på Optometridagarna i februari.
Det är tveksamt. Än så länge har jag inte sett belägg för att
det skulle vara så. Men solarier och svetsaggregat, särskilt elsvetsar, är skadliga för ögonen.
Anders berättar att kunderna gärna ställer frågor om UV,
men att detta beteende är väldigt säsongsbetonat.
– När det är dags att skaffa solglasögon i april och maj
Anders pratar
gärna UV med
sina kunder.
,
optik 1-2013
Osynlig strålning farlig för ögat
Lätt molnighet släpper igenom upp till 90%
7
Vi utsätts för 60% av den
dagliga UV-strålningen
mellan klockan 10 och 14
Snö reflekterar upp till 80%
Näthinna
Hornhinna
Lins
UVB 280-320 nm
Den mest energirika UV-strålningen.
Det mesta fångas dock upp av Ozonlagret.
UVA 320-400 nm
Den UV-strålning som i högst omfattning når jorden.
Synligt ljus 400-700 nm
Grå starr (katarakt)
Förändringar i
gula fläcken
(makuladegeneration)
Torr sand reflekterar upp till 20%
Havsvågor reflekterar upp till 30%
optik 1-2013
UV-strålning kommer från solen tillsammans med ljus och värme. UV-strålarna är
inte synliga för ögat men kan orsaka
skador på både hud och ögon. Våglängden
på UV-strålning mäts i nanometer, ju
kortare våglängd ju farligare strålning.
Med hjälp av särskilda filter som byggs in i
glasögonglas och solglasögon kan man
skydda ögonen från de farliga strålarna.
8
UV-STRÅLNING
Text Mats Almegård | Foto W il helm Jaresand
Anders Wedin delar på Optometridagarna med sig av sina kunskaper om UV-strålningens påverkan på våra ögon.
brukar det vara många som kommer in och frågar om vilka
solglasögon som är bäst UV-skydd. Resterande del av året är
det ganska lugnt på den fronten. Det är väl om någon kund
ska åka på solsemester under vintern.
Borde Sveriges optiker informera om UV resten av
året också?
– Ja, jag tycker att man ska informera om UV året runt.
Dessutom är det viktigt att skydda sig mot solljuset på vintern eftersom solen står så lågt. På sommaren när solen står
högt skyddar ögonbrynen mycket. Det gör de inte på vintern i samma utsträckning. Det är också viktigt att tänka på
reflexer i snön.
Hur många av dina kunder efterfrågar UV-skydd till
sina barn?
– Alldeles för få. Det ser man ju också på stan: mamma
och pappa har solglasögon, men inte barnen. Då ska man
veta att barnens ögon är sämre skyddade eftersom deras lins
i ögat är mer genomsläpplig. Därför tränger ljuset längre
in. Barnens pupiller är även generellt sett större vilket ökar
mängden ljus som kommer in i ögat.
Både barn och vuxna borde därför skydda sig. Och bästa
sättet att göra det är att bära solglasögon. Beroende på passform skyddar solglasögon olika mycket.
– Bäst är sportigare glasögon som täcker mer på sidorna
och har kupigare form. Då kommer det inte in så mycket
UV-strålning uppifrån eller från sidorna.
– Vill man vara riktigt säker ska man kombinera solglasögon och UV-skyddande kontaktlinser. Men vanliga glasögon har också relativt bra UV-skydd.
Hur är det med fotokromatiska glasögon, såna som
blir mörka utomhus?
– De har 100 procent UV-skydd. De blir inte lika mörka
som solglasögon, men de skyddar mycket bra. Även här med
viss brasklapp för att det läcker in ljus från sidorna. Men rakt
”Bäst är
sportigare
glasögon som
täcker mer på
sidorna och
har kupigare
form.”
”Vill man vara
riktigt säker
ska man kombinera solglasögon och
UV-skyddande
kontaktlinser.
Men vanliga
glasögon har
också relativt
bra UV-skydd.”
framifrån är det 100 procents skydd. Glasögon av denna typ
är ju också pedagogiska eftersom de blir mörka av UV-strålarna.
Hur då pedagogiska menar du?
– De blir ju mörka även en molnig dag, vilket tydligt visar
att UV-strålning också förekommer då vi inte utsätts för direkt solljus.
Vad händer i ögat när det utsätts för UV-strålning?
– Om vi börjar längst fram i ögat så kan UV leda till förändringar på slemhinnorna och till ett tillstånd som vi kallar
pterygium. Det är en kärlförande vävnad som växer in från
kanten på hornhinnan. Det för med sig en rad obehag som
sveda och ögontrötthet och om det får fortgå synstörningar.
– Längre bak i ögat kan UV-strålning ge upphov till grå
starr i linsen: katarakt. Ytterligare längre bak finns också
risk för makuladegeneration. Det som många känner under
namnet gula fläcken-sjukan.
Att vi alla är olika skyddade mot solens strålar genom
våra pigment i huden är allmänt känt. Men att vi även har
pigment i ögat känner färre till.
– Iris är pigmenterad. Dessutom har vi pigment inne i
ögat som täcker insidan så att ljuset inte ska studsa. Så var
även äldre tiders kameror med film konstruerade: de var alltid svarta på insidan, för att ljuset inte skulle fladdra runt
inne i dem och förstöra exponeringen. Men på ögats slemhinna finns inga pigment. En förändring på slemhinnan får
man alltså oavsett pigment.
Är UV ett stort problem i samband med ögon?
– Ja, det är det. Katarakt, eller grå starr, drabbar väldigt
många. Om vi kan skydda oss mot solen och minska antalet
förekomster skulle vi inte enbart bespara patienterna mycket
lidande, utan också samhället rent ekonomiskt. Alla operationer kostar mycket pengar.
optik 1-2013
9
Docent Stefan Löfgren disputerade 2001 i ämnet ultraviolett strålning (UVS) och katarakt (grå starr).
Han är fortfarande verksam inom detta forskningsområde.
Forskning fördjupar kunskaperna
Stefan Löfgren arbetar som barnögonläkare vid S:t
Eriks ögonsjukhus och Karolinska Sjukhuset i Huddinge.
Under sin tid som forskare har han publicerat över 30 forskningsrapporter i internationella tidskrifter, främst inom fältet
UV-strålningsskador i ögonen. Bara för några veckor sedan
publicerades den senaste studien, som beskriver en skademekanism för UV-strålning i ögonlinsen.
– Jag ägnar mig idag åt cell- och djurexperimentell forskning. Det innebär att jag bland annat bestrålar celler och
djurögon med UV-strålning för att se vilka skade- respektive
reparationsmekanismer som finns, säger Stefan Löfgren när
OPTIK besöker honom på barnögonmottagningen på Karolinska Sjukhuset i Huddinge.
Stefan berättar om potentiellt ögonskyddande antioxidanter. Forskargruppen har visat att till exempel koffein och vitamin E har linsskyddande egenskaper vid UV-exponering.
Så vi ska dricka mer kaffe?
– Kanske det, säger Stefan och skrattar. Det är lite tidigt
att säga. Det vi vet är att koffein är en antioxidant och det
innebär att den har sina fördelar, precis som vitamin E som
också är en antioxidant. Båda dessa skyddar därmed mot
oxidationsprocesser. Men för att det ska fungera måste det
finnas en bra balans. För mycket av en antioxidant kan leda
till andra sjukdomar i kroppen, till exempel tumörer.
Tillsammans med ett forskarlag i Uppsala och ett an-
nat i USA forskar Stefan Löfgren alltså vidare om UV-strålning, även om han idag breddat sin forskning så att den även
rymmer andra områden.
Forskas det mycket inom UV och grå starr?
– Nej, linsforskning är inte så populärt nuförtiden. Det
beror på att behovet av forskning för grå starr anses vara litet
eftersom vi idag har en bra behandlingsmetod. Vid grå starr
opererar vi bort linsen i ögat och ersätter den med en plastlins. Det fungerar bra för oss här i västvärlden.
Varför bara här?
– De fattiga länderna har inte råd, vilket blir tydligt när
man ser till statistiken: hälften av alla blinda i världen är det
på grund av grå starr. De drabbade finns främst i Asien och
Afrika, där sjukvården inte har samma ekonomiska möjligheter som i västvärlden. Grå starr är ett globalt problem och
jag tycker det är olyckligt att det inte forskas mer kring detta.
UV-strålning och synligt ljus ger upphov till fria radikaler
optik 1-2013
som angriper kroppens vävnader i form av de tidigare nämnda oxidationsprocesserna. Hornhinnan fångar upp det mesta
av UV-strålningen och linsen tar hand om resten. I alla fall
hos hos vuxna. En del av den långvågiga UV-A-strålningen
når hos barn även näthinnan.
Stefan Löfgren
,
10
U V - S T R ÅLN I N G
Text M ats A lmegård | Foto W il h elm Jaresand
”På huden vill vi ha en liten dos för D-vitaminproduktionen men för ögonen finns ingen känd nytta med UVstrålning. Den skyndar bara på åldrandet. Ju tidigare
man börjar med solglasögon desto bättre.”
– UVS-B når inte till näthinnan, utan stoppas i det främre
segmentet. Vi betalar dock detta med för tidigt linsåldrande.
UVS-A gör att linsen blir gulare och därmed stoppar mer av
solens skadliga blå ljus. Blått ljus och UV-strålning ger upphov till olika sjukdomstillstånd.
– Barns ögonlinser släpper alltså igenom en del skadlig
långvågig UV-strålning till näthinnan. Därför är det extra
viktigt att skydda barns ögon mot solens strålar.
Men lite UV-strålar vill vi väl ha för att få lite färg?
– På huden vill vi ha en dos för D-vitaminproduktionen
men för ögonen finns ingen känd nytta med UV-strålning.
Den skyndar bara på åldrandet. Ju tidigare man börjar med
solglasögon desto bättre.
Som förälder är det därför viktigt att se till att barnen får
UV-skydd för både hud och ögon.
– Många föräldrar känner inte till farorna. De flesta vuxna
har solglasögon för att det är skönt eller snyggt. Men solglasögon är också ett skydd. Det är alldeles för många familjer som går ute i solen där man ser mamma och pappa med
solglasögon men inte barnen.
Det är inte heller bara det direkta solljuset som är skadligt.
På ställen med hög bakgrundsreflektion som vid vatten, på
stranden eller i snön är det viktigt med ögonskydd.
– Har barnen solhatt är det bra. Den skyddar hud och
ögon från direkt solstrålning. Men tyvärr gör den inget åt
reflektionen från omgivningen. På sand kan upp till 25 procent av ljuset komma från reflexer. I snö kan det bli över 90
procent. Därför måste barn också ha solglasögon.
Många känner till att solens skadliga UV-strålning är som
starkast mitt på dagen. Mindre känt är att ögonen faktiskt
kan få farliga nivåer av UV-strålning även på för- och eftermiddag när solen står lägre, vilket ger ett mer horisontellt
ljus. Då ökar direktstrålningen mot ögonen.
Är solglasögon bästa skyddet?
– Ja, solglasögon är bästa skyddet. Men det beror på hur
de ser ut. Stora och kupiga är att föredra så att de inte släpper in så mycket ljus från sidorna. Allra bäst är att kombinera
solglasögon med solhatt eller keps. De som använder kontaktlinser bör byta till UV-skyddande linser.
Sand, vatten och
snö ger mycket
reflexer av UVstrålningen. Där
är det extra viktigt med skyddet.
Stefan Löfgren uppmanar också att man ska se till att de
solglasögon man använder är CE-märkta. CE står för Conformité Européenne och ska garantera att produkten uppfyller krav på säkerhet, hälsa och miljö. En svaghet är att
tillverkarna köper CE-märkningsrätten genom att skicka in
dokument som styrker att deras produkt följer reglerna.
– Några stickprover förekommer inte, så vitt jag vet.
Men är det inte en tandlös märkning då?
– Det kan man tycka. Men samtidigt är det faktiskt så att
de CE-märkta solglasögon som jag mätt upp i mitt labb alla
har haft utmärkt UV-skydd. Det gäller både dyrare och billigare solglasögon. Så CE-märkningen är viktig.
Solglasögon klassificeras också i 5 filterkategorier av tillverkarna. Stefan berättar att detta inte har något alls att göra
med UV-skyddet.
– Nej, filterindelningen har enbart att göra med hur mycket synligt ljus de släpper igenom, alltså hur mörka de är. Det
är vanligt att detta förväxlas med UV-skydd. Men det ska
man alltså inte göra.
optik 1-2013
11
illustration anna ödlund
Under senare år har det blivit
vanligare med kontaktlinser med
UV-skydd. Både forskare och leverantörer understryker att det handlar om ett komplement i solen.
UV-skyddande
kontaktlinser
välkomnas
Att kontaktlinser också skyddar mot UV-strålning är
relativt nytt. Under senare år har fler och fler tillverkare börjat erbjuda UV-skydd i kontaktlinserna. Experterna välkomnar detta:
– Vi exponeras hela tiden för hög UV-strålning och ju fler
sätt vi skyddar oss på, desto bättre. Ett varningens finger
måste dock höjas: kontaktlinser skyddar endast hornhinnan
och några millimeter utanför den. Det är bra att använda
UV-skyddande kontaktlinser, men det räcker inte att bära
dessa enbart, säger Anna Lindskoog Pettersson, med dr och
ordförande i Sveriges Kontaktlinsförening.
Olika solglasögon ger olika bra skydd. Det beror främst
på materialet i glasen. Samma sak gäller för kontaktlinser.
Även här finns det produkter som skyddar bättre än andra.
Standarder för hur man mäter upp UV-skydd i kontaktlinser och hur dessa ska klassificeras finns utarbetat. Kontaktlinser som blockerar UV-strålning klassificeras antingen som
UV-block ”Klass I” eller ”Klass II” enligt ANSI (American
National Standards Institute). Klass 1 ska blockera minst 99
procent av UVB och 90 procent av UVA medan ANSI Klass
2 ska blockera minst 95 procent av UVB och 70 procent av
UVA.
– Klass 1 erbjuder alltså det högsta skyddet. Det är externa laboratorier som mäter upp vilken klass av UV-skydd
kontaktlinsen har. Det får inte tillverkarna själva göra, säger
Tony Pansell, docent vid Karolinska Institutet i Stockholm.
Första tillverkaren som bestämde sig för att satsa på UVskydd i kontaktlinser var Johnson & Johnson och de har
optik 1-2013
också profilerat sig hårdast mot UV-skyddssegmentet inom
kontaktlinser.
– Vi har klassificerat UV-skydd i klass 1 eller 2 i alla våra
produkter. Optiker är ju en del av hälso- och sjukvårdsområdet och det är för oss självklart att arbeta för bättre synhälsa i våra produkter, säger Kristina Stenhammar,
Professional Affairs Manager Nordic, Johnson & Johnson.
Anna Lindskoog
Pettersson
Tony Pansell
Kristina
Stenhammar
Kristina menar att det finns en relativt låg medvetenhet
hos allmänheten om att UV-strålning påverkar ögat negativt.
I våras gjorde Danska optikerföreningen en undersökning
som visar att 45 procent av danskarna inte är medvetna om att
ögonen kan ta skada av UV-strålning om de inte skyddas.
– Många vet att UV är skadligt för huden. Enligt den
danska studien är det dock väldigt få som använder solglasögon för att skydda ögonen mot UV-strålning. 70 procent
av de tillfrågade visste inte att solglasögon skyddar mot UV.
Istället angav de anledningar som att de inte vill bli bländade
eller att de ville se snygga ut till varför de bär solglasögon.
Även Kristina poängterar vikten av att inte enbart ha UVskyddande kontaktlinser.
– Bästa skyddet är solhatt, solglasögon som täcker en
stor del av ansiktet och ett par kontaktlinser som skyddar
mot UV. Ett plus med UV-skyddande linser är att de skyddar även molniga dagar då upp till 90 procent av strålningen kan tränga genom skyarna. Att använda solglasögon eller
solhatt dessa dagar är ju inte lika självklart. Ta hjälp av din
optiker är mitt tips!
12
U V - S T R Å LN I N G
SCRATCH-RESIS
NEW
Text M ats A lmegård | Foto W il h elm Jaresand
ANTI-REF
BROAD
DUST RE
SMUD
Solglasögon och vanliga glasögon ger ett
bra skydd mot den skadliga UV-strålningen. I alla fall den som kommer rakt framifrån. Problemet är att mycket strålning FRONT
också når ögonen från sidorna. En ny
ytbehandling försöker komma tillrätta
SMUDGE & WATER RESISTANT LAYER
med problemet.
DUST REPELLENT LAYER
ANTI-REFLECTIVE LAYERS
SCRATCH-RESISTANT LAYERS
BACK
LENS
Ytbehandling skyddar
mot UV-reflektioner
UV-strålarna kommer från solen. De är inte synliga för
Hugo
Schunnesson
ögat, men kan orsaka skador på både hud och ögon. Att
skydda sig mot UV-strålarna är en
självklarhet idag. I alla fall när det gäller
huden. Det är nog inte många som inte
smörjer in sin hud med sollotion när
det ska solas på stranden.
Med skyddet för ögonen är det lite
mindre välbeställt. Många som slarvar inser inte hur skadligt UV-ljuset
är för ögonen. Tyvärr är det ännu vanligare att föräldrar slarvar med sina
barns ögon. Det är dubbelt olyckligt
eftersom linsen i barnens ögon släpper
igenom mer ljus och därmed når mer
skadligt ljus näthinnan.
I optikbranschen är givetvis medvetenheten om UV-strålarnas skadliga
påverkan på ögonen välkänd. Solglasögontillverkare och glasproducenter
har länge arbetat på att skapa bättre
och bättre skydd mot UV-strålningen.
– Medvetenheten i branschen är stor
och jag tycker den har ökat även hos
slutkonsumenter, säger Hugo Schunnesson, som är produktchef på Essilor i Sverige.
Ett problem med solglasögon och glasögon är dock att
all strålning som når ögat inte filtreras av glaset. Beroende
på hur stora solglasögonen, de fotokromatiska glasögonen
(som har glas som blir mörka när UV-strålarna träffar dem)
eller de vanliga glasögonen (som faktiskt också skyddar mot
UV-strålning) är, skyddar de olika bra eller dåligt. Det säger
sig nästan självt att ett par små runda ”John Lennon-brillor”
inte skyddar lika bra som ett par rejält tilltagna och kupigt
formade sportglasögon som ligger runt ögat och som också
skyddar mot ljus från sidan.
Solen reflekteras olika starkt beroende på omgivning, men
reflexer förekommer alltid. I sand, snö och på vatten är det
extra mycket ljus och UV-strålning som reflekteras. Dessa
UV-strålar träffar alltså inte rakt på. UV-strålar läcker alltid
in från sidorna, ovanifrån eller nedifrån på (sol-)glasögonen.
Dessa strålar har studsat mot baksidan av glaset på (sol-)
glasögonen och därefter letat sig in i ögat.
Nu har dock glastillverkaren Essilor kommit med en
innovation som gör att dessa UV-reflexer minskar radikalt.
– Vi uppgraderar från 1 januari 2013 alla våra ytbehandlingar med ett skikt på baksidan som eliminerar UV-reflektionen. Alla våra Crizal behandlingar får då tillägget UV.
Man brukar räkna med att cirka 40 procent av UV-strålningen kommer bakifrån, eller från sidan. Så att ta bort reflektionerna är viktigt.
– För att göra det enklare för konsumenterna att
förstå introducerar vi också E-SPF, som står för ”Eye Sun
Protection Factor”. Det är vårt sätt att göra detta enklare,
genom att jämföra detta med hudkrämernas skyddsfaktor.
Våra allra bästa vanliga glas har E-SPF 25. Bär man solglasögon som har denna ytbehandling kan man komma upp i
E-SPF 50.
optik 1-2013
Synens Dagar 2013 – det skadliga UV-ljuset i fokus
I början av februari genomförs Synens Dagar
– en ny satsning av Optikbranschen.
Temat är ”Den farliga solen”, alltså UV-ljusets
skadliga inverkan på ögonen.
Syftet är att informera om denna viktiga fråga,
visa att optikeryrket är viktigt i samhället samt driva försäljningen av UV-skydd.
Pressaktiviteter i början av februari består av
seminarium för utvald press och riktade utskick av
en serie pressreleaser.
Januarinumret av OPTIK har tema UV. De artiklar som är av allmänintresse tas också fram i sär-
tryck. 10 exemplar distribueras kostnadsfritt till
butikerna. Materialet är tänkt att användas i mötet
med era kunder. Ni som vill ha fler ex av detta särtryck: Meddela Optikbranschen senast 20 december 2012, så skickas det ut.
Målet med Synens Dagar: Stort medialt intresse
under första halvan av februari 2013 lagom till
sportlov och vårens solglasögonkollektioner.
Ta chansen att synas i samband med detta! Denna informationskampanj kommer förhoppningsvis få stort genomslag! Fundera gärna på hur ni
kan hänga på lokalt!
Optikbranschen
08-612 89 60
[email protected]
14
OPTIK I JAPAN
Text oc h foto mats almegård
Washin Optical är med sina 250 butiker en av de stora optikkedjorna i Japan. De har också butiker i Kina och Europa, men
konceptet är detsamma: exklusivt och stilrent.
Exklusivt och personligt
Keito Negishi, vd
och son till grundaren av Washin.
Uppståndelsen i butiken är stor. Det är inte varje dag det
kommer en svensk journalist på besök i Washin Opticals
flaggskeppsbutik i Tokyo. Hela personalen står uppställd och
det bugas och hälsas om och om igen. Visitkorten ska överlämnas med tvåhandsfattning och det gäller att titta på det
nyss överlämnade kortet en stund, så att man inte sårar givaren. Efter en hälsningsprocedur som tagit bra mycket längre
än vad som skulle vara fallet i vilken svensk optikbutik som
helst, sitter jag ned med Washins vd Keito Negishi (som är
son till kedjans grundare) och chefsdesignern och produktutvecklaren Noriko Uchiyama.
Washin Opticals flaggskeppsbutik ligger i affärsdistriktet
Ginza i centrala Tokyo. Området är lyxigt och känt för sina
oerhört exklusiva butiker. Inne i Washin Optical är det också
en enkel elegans som råder. Keito Negishi säger dock att detta inte är något unikt för Ginza-butiken.
– Nej, det ser likadant ut överallt där vi har butiker: Japan,
Kina och Storbritannien. Enkelheten är viktig för oss, säger
Keito Negishi.
Enkelheten och exklusiviteten skulle man vilja tillägga.
Möjligen är det den japanska ödmjukheten som sätter stopp
optik 1-2013
15
Brittisk stil och design uppskattas av glasögonköparna i Tokyo.
för ett sånt uttalande. Men elegant är det. Fina glasmontrar
och exklusiva träpaneler kantar den eleganta butiken, vars fasad är snyggt målad i lila. Det påminner en del om en juvelbutik eller rentav en bank.
– Sedan jordbävningen och tsunamin 11 mars 2011 sparar
vi på el, så den dämpade belysningen beror på det, inte på
något annat.
Personalen är uppklädd. Men det är naturligtvis inte synintrycket som är det viktigaste.
– Nej. Viktigast är att det ska vara bekvämt för kunderna.
Det tar cirka en timme för dem att kontrollera synen och
välja ut sina bågar. Det ska vara bekvämt och bra för kunderna under den tiden.
Själva synundersökningen sker i små bås som ligger
längst ini butiken. Yta är dyrt i en tätbefolkad storstad som
Tokyo och undersökningsrummens storlek har minimerats
så gott det går. Från stol till syntavla är det endast 120 centimeter, men en ”uppdatering” är på gång så avståndet ska bli
kortare än en meter berättar Keito Negishi och säger att han
personligen designat utrymmena. Undersökningsrummen
,
har utrustning från Nidek, men storleken skiljer sig förstås
optik 1-2013
Yta är dyrt i tätbefolkade Tokyo. Undersökningsrummen har minimerats så
gott det går.
16
OPTIK I JAPAN
Text OCH FOTO Mats A lmegård
Noriko Uchiyama designar bågar med
egna varumärken för kedjan Washin.
Glasögon har blivit mode även i Japan.
Kunderna köper ofta mer än en båge.
en hel del från vad man är van vid från Sverige. Det är heller
inte avskilt på samma sätt, med en dörr som går att stänga.
Livet i Tokyo skiljer sig på många sätt från den vardag vi är
vana vid.
Washin-kedjan är 62 år gammal och innehåller idag 72
helägda butiker, 18 franchisebutiker och 160 ”vänbutiker”.
Dessa vänbutikers sortiment måste bestå till minst 50 procent av Washins varumärken. Totalt arbetar mer än 600 personer i det 61 år gamla företaget.
– Vi har en lång historik och mycket erfarenhet och det är
viktigt. Inte minst eftersom de senaste femton åren varit så
turbulenta.
Precis som i övriga delar av världen har den japanska optikbranschen genomgått ett stålbad sedan lågprisaktörerna
etablerat sig och skakat om en traditionell bransch som inte
var van vid konkurrens. Washin märker definitivt av det hårdare ekonomiska klimatet.
– Det är tufft för oss nu. Vi är inriktade på premiumsegmentet så de flesta av våra kunder är trogna. Men när lågprisbutikerna dök upp runt 2001 var det många konsumenter som lockades av deras erbjudanden om tre för priset av
en och liknande.
Förra året minskade Washin kvantiteten, samtidigt som
omsättningen minskade. Alltså har även de tvingats sänka
sina priser för att hänga med i konkurrensen. Tidigare sålde
Washin glasögon till ett medelpris på 30 000 yen medelpris
– nu ligger medelpriset på 20 000 yen, vilket motsvarar en
Exklusivt och personligt, två ledstjärnor för att locka in kunder
i butiken.
minskning från 2 300 kronor till 1 560 kronor under de senaste åren.
– Positivt är dock att glasögon blivit en modeaccessoar
så varje konsument köper nu fler glasögon. Idag utbildar vi
vår personal till fashion advisors och det finns en kamera där
kunden kan ta bilder på sig själv i olika glasögonbågar för att
jämföra vilka som passar bäst.
Washin har en lång rad internationella varumärken bland
glasögonbågarna i butiken. Men många märken är japanska
och de har även egna varumärken som designas av Noriko
Uchiyama.
– Det är min uppgift att designa bågarna efter koncept
och varumärke, så att de passar olika segment och kunder. Vi
arbetar med flera olika tillverkare som producerar glasögonen åt oss, säger Noriko Uchiyama.
Fler än 600 personer arbetar i det
anrika företaget.
Ett av varumärkena heter Regent Walker och är uppkallat
efter Regent District i London. Noriko berättar att hon ofta
åker till Storbritannien för att få inspiration.
– Engelsk design är omtyckt här, men även skandinavisk
design. Vi har ett tiotal varumärken från Skandinavien, vilket
gör oss ledande i Tokyo. Precis som ni i Skandinavien tycker
vi mycket om minimalistisk design här i Japan.
Vilka varumärken är de mest omtyckta?
– För 20 år sedan ville de flesta konsumenterna ha Dior.
Det var megastort då. Nu vill konsumenterna ha lite av varje.
Det är mer individuellt. Vi erbjuder därför en blandning av
internationella märken och våra egna, säger Keito Negishi.
optik 1-2013
17
Ödmjukhet och försiktighet
– nycklarna till framgång i Japan
Sedan starten för tretton år sedan
har EGO Optiska AB framgångsrikt
etablerat sig i Japan. Hemligheten
har varit rätt medarbetare och en
förmåga att anpassa sig till rådande
kultur.
För tretton år sedan ställde EGO ut på optikmässan
Mido i Milano. Bland de licensvarumärken som företaget arbetade med då fanns det inte helt okända ”James Bond”. Det
lockade bland annat en del japanska besökare som var mycket intresserade av det välkända varumärket.
– En av dem arbetar åt oss idag som tolk och affärsrådgivare på plats i Tokyo, säger Ronald Gezang, VD för EGO.
Affärsrådgivaren i Tokyo kom att bli en viktig förklaring
företagets framgångar i landet i fjärran östern. Ronald Gezang och rådgivaren behöll kontakten, trots att varumärket
James Bond försvann ur sortimentet.
–Jag föreslog att vi istället skulle lansera Björn Borg i Japan och på den vägen är det.
Inledningsvis reste Ronald Gezang till Japan varannan
månad för att etablera kontakterna. Totalt har det blivit dryga 50 resor.
Tolken och affärsrådgivaren följer Ronald på alla möten.
Han är med när vi träffar representanter från Washin-kedjan
i närheten: en kedja som man samarbetat med länge. Men
det är inte den enda kedjan där företagets glasögon finns representerade i Japan.
– Vi jobbar med de flesta större kedjor. Ofta gör vi en kollektion per kedja. Många av de varumärken vi tillverkar för
den japanska marknaden är unika där.
Att bara ta befintliga kollektioner och skicka över till Japan fungerar inte. Det märkte man redan vid första leveransen.
– Allt på glasögonen skulle ju ändras. Näsa, kurvor på glasen, skalmlängder och kvalitet. Vi fick modifiera hela kollektionen.
Än idag designas glasögonen i Sverige och modifieras i
Japan. Den japanske distributören har fem designer anställda. De gör de nödvändiga ändringarna, men vill inte ta över
designen själva.
– De tycker mycket om svensk och skandinavisk design.
optik 1-2013
Tokyo kan vara kontrastrikt. Mitt i folkmyllret kan man hitta helt öde gator med lugn
och harmoni.
Så att glasögonen är designade i Sverige ger faktiskt väldigt
mycket.
Ronald Gezang
Sedan första storordern har det gått en del år. Den japanska marknaden har förändrats under tiden. Precis som
i Sverige har optikbranschen utsatts för hårdare prispress.
Men affärskulturen skiljer sig åt från den skandinaviska
marknaden.
– Det gäller att visa att man är ödmjuk, vänlig och redo
att göra affärer. Man får jobba hårt för att få förtroende,
men när man har fått det är de mycket lojala.
18
BRANSCHNYTT
Säsongsbetonat och väderberoende
Svenska folket köper långt ifrån alla
sina solglasögon hos optikern. De som
handlar hos optiker gör det främst
mellan maj och juli månad. Det visar
Optikbranschens statistik.
På uppdrag av branschgemensamma organisationen Optikbranschen samlar undersökningsföretaget GfK varje månad in statistik
från kedjor, köpgrupper, internethandlare och
fristående butiker i optikbranschen. GfK:s
trendrapport mäter den faktiska försäljningen
från återförsäljare till slutkonsument på panelmarknaden i Sverige. Panelmarknaden för optik motsvarar cirka 900 butiker och täcker de
kedjor, grupperingar och kanaler som är av betydelse för optikmarknaden.
Statistikinhämtningen har pågått i cirka tre
år. Under denna tid kan man utläsa att solglasögonförsäljningen i landet ligger relativt stabilt med antal sålda par på 335 000 för 2010,
300 000 för 2011 och cirka 305 000 för 2012
(december månads statistik har ännu ej inkommit, varför siffran endast är uppskattad).
– Detta är endast en del av den totala solglasögonmarknaden i landet. Konfektionsbutiker, bensinmackar och butiker i utlandet är
inte med i statistiken. Det är ett stort antal solglasögon som även säljs i dessa kanaler, säger
Lennart Uhlmann, som är vd för Sveriges Optikleverantörers Förening (SOLF).
Att det är cirka 35 000 färre solglasögon
som såldes per år 2011 och 2012 än 2010 förklarar Lennart kort:
– Det handlar om vädret.
År 2010 var en bra sommar med mycket sol.
2011 var sämre och det ger direkt avtryck i försäljningen.
– Solglasögonförsäljningen i Sverige är ytterst väderberoende. Det ser annorlunda ut i
Italien och Spanien och andra länder i södra
Europa.
SOLF samarbetar med Optikbranschen, men
samlar också in sin egen statistik där de anslutna företagen rapporterar in hur mycket de
levererar till återförsäljare. För 2010 skiljer sig
SOLF:s och Optikbranschens siffror rejält.
– Leverantörerna har rapporterat in 545 000
solglasögon det året. Optikbranschen har alltså en siffra på 335 000 samma år. Det innebär
att så många som en tredjedel av alla märkessolglasögon säljs av andra än optikerna.
Statistiken visar också att det är under vå-
ren och sommaren som svenskarna köper solglasögon: maj, juni och juli är de månader med
mest försäljning. Men det märks lite skillnad så
tidigt som i mars och ända fram till augusti.
– De optiker som inte är på hugget med
solglasögon i mars är för sent ute och tappar
kunder. Det behövs inte mycket vårsol för att
försäljningen ska komma igång.
Sonja vill lägga krut på UV-behandlade glas
Sonja Bäck är ny trade marketer
på Essilor AB i Spånga. OPTIK
träffar henne efter tre veckor på
nya jobbet.
– Det är mycket att lära och jag har
verkligen haft fullt upp, säger Sonja
Bäck om de tre första veckorna på nya
jobbet.
Efter tio års arbete med marknadsföring i läkemedelsbranschen kände hon
att det var dags att byta bransch. När
Essilor hörde av sig föll pusselbitarna
på plats.
– För mig är det viktigt att arbeta
med produkter jag tror på och som gör
skillnad för de kunder som köper dem.
Essilors glas är verkligen sådana produkter.
Sonja Bäcks titel är trade marketer
och den innebär att hon har ansvar för
marknadsföringen.
– Jag är civilekonom i grunden och
tycker marknadsföring är superkul. Det
känns också skönt att ha Hugo Schunnesson som stöd. Han är den optiska
experten. Det behöver inte jag vara,
PÅ NY TJÄNST
vilket är skönt. Då kan jag ägna mig åt
marknadsplaner och strategier.
Men ändå är det givetvis mycket nytt
som ska läras in. Sonja säger dock att
branscherna hon varit verksam i påminner mycket om varandra.
– De är strukturmässigt lika. Privata
dermatologer eller optiker är kunderna. Jag känner igen sättet att jobba och
tycker redan att jag har nytta av att ha
jobbat med avancerade produkter även
tidigare.
Vad tar du itu med nu?
– Jag vill se över kommunikationen
mot konsumenterna: vad säger vi nu,
vad ska vi säga? Hur ska vi göra? Det
är viktiga frågor. Med min bakgrund
inom hud och hudsjukdomar tycker
jag UV-frågor är mycket intressanta.
Så den nya UV-behandlingen för våra
glas är något jag också vill lägga mycket
krut på.
Sonja Bäck
optik 1-2013
Kalendarium 2013
8 februari Workshop, Optometridagarna
2013, Uppsala.
www.optikerforbundet.se
9–10 feb Optometridagarna,
Uppsala.
www.optikerforbundet.se
12–14 feb
The Eye Show, London, Storbritannien. www.theeyeshow.com
22 feb Ögontorrhet – evidensbaserad hjälp, Umeå.
www.efterutbildning.se
2–4 mars Mido, Milano, Italien.
www.mido.it
3 mars UPGRADE: ”Raising the
Bar Higher”. Köpenhamn,
www.jnjvisioncare.se
15 mars Ögontorrhet – evidensbaserad hjälp, Göteborg.
www.efterutbildning.se
17 mars UPGRADE: ”Raising
the Bar Higher”. Oslo,
www.jnjvisioncare.se
5 april Ögontorrhet – evidensbaserad hjälp, Jönköping.
www.efterutbildning.se
12 april Ögontorrhet – evidensbaserad hjälp, Lund.
www.efterutbildning.se
14 april UPGRADE: ”Raising
the Bar Higher”. Stockholm
www.jnjvisioncare.se
19 april Näthinnan – grundkurs, Stockholm. www.efterutbildning.se
3 maj Näthinnan – grundkurs,
Malmö. www.efterutbildning.se
17 maj Ögontorrhet – evidensbaserad hjälp, Stockholm.
www.efterutbildning.se
6–9 juni BCLA Conference,
Manchester, Storbritannien.
www.bcla.org.uk
29–31 aug SOLFs Optikmässa,
Kistamässan
11–13 okt Kontaktlinskongressen, Göteborg. www.sklf.se
Har du ett evenemang på gång?
Eller känner du till någon annan
som har det? Tipsa gärna Optik
om kommande händelser!
[email protected]
För SOFEP-kurserna under
våren, se Optikerförbundets
hemsida:
www.optikerforbundet.se
model: 2466 KRISTINA | www.scandinavianeyewear.se | följ Skaga på facebook!
GENUINE
optik 1-2013
SC ANDINAVIAN
EYEWEAR
SINCE
1948
20
B R AN S CH N Y T T
te xt mats almegård
Många besökare och ett späckat program. Optometridagarna
2013 ser ut att bli spännande. Föredrag och workshop syftar
till att ge kunskaper och färdigheter som är direkt användbara
i det kliniska arbetet.
Optometridagar med späckat program
Med cirka 600 anmälda besökare och ett
fullspäckat program ser det ut som att Optometridagarna 2013 kommer att bli en lika stor
succé som tidigare års upplagor. Visserligen
var det något fler anmälda besökare förra året,
men Optikerförbundets ordförande Paul Folkesson, som är ansvarig för Optometridagarna, är ändå nöjd:
– 2012 var ett skakigt år. Hela samhället har
drabbats av konjunkturen och mångas privatekonomi har påverkats. Givetvis märker
vår bransch av det också. Så med det i färskt
minne är det ändå positivt att 600 optiker väljer att investera i sig själv med nya kunskaper,
säger Paul.
Programmet är fullmatat. Det kommer garanterat att finnas mycket att lära för de närvarande.
– Definitivt. Det kommer att vara en rejäl
kick att lyssna till alla föredrag. Programmet
är också anpassat så att det ska vara kunskaper
som är direkt användbara i den kliniska verksamheten. Redan veckan efter Optometridagarna kommer de som deltar att ha nytta av
sina kunskaper i praktiken.
Optometridagarna smygstartar redan
under fredagen den 8 februari med
workshops. Uppdelat på tre grupper
om vardera trettio personer kommer
nittio deltagare att få veta det mesta
om stabillinstillpassning, glaukom
och ögonbottenrelaterade frågor
samt moderna instrument.
– Det är inte så många svenska optiker som tillpassar stabila linser, men
vi tror att många kontaktlinsanvändare med vissa synfel skulle även ha nytta av stabila linser. Roger Andersons
föredrag är också mycket hands-on.
Han kommer prata om hur man bäst
ska undersöka och bedöma ögonbotten. Det kommer bli mycket praktiskt
för deltagarna. Instrumenten presenteras av instrumentleverantörerna
själva. Där finns det goda möjligheter att skruva och känna på instrumenten själv.
Lördagen och söndagen som är de ”riktiga”
Optometridagarna är späckade med intressanta föredrag.
– Roger Anderson fortsätter på temat ”Man
vs. Machine” där han pratar om hur vi bör
kunna bedöma glaukom utan maskiner. Maskinellt uppmätta värden bör valideras i helheten i bedömning av gjorda fynd.
Judith Morris fortsätter på temat kontaktlinser, men här gäller det inte längre stabillinser, utan linstillpassning på medelålders och
äldre kontaktlinsbärare.
– Många vill använda kontaktlinser upp i
åldrarna. Men ögonen är inte desamma som
när man är 20. Tårvätska och andra parametrar
ändras genom livet.
Efter detta pratar Stephan Degle om närastigmatism och det faktum att astigmatismen
faktiskt kan vara olika på olika avstånd.
– Det här är ytterligare en sak som optikerna ska känna till. Hur ska man reagera när
man får olika astigmatismvärden på olika håll
vid undersökningar.
Fredrik Källmark kommer sedan att prata
om torra ögon och utvärdera huruvida tårsubstituten håller måttet. Holländske Pieter
Litjens talar därefter om olika undersökningsmetoder. Han jämför olika mätmetoder och
möjligheter och ger publiken tänkvärda nyttigheter att ta med hem.
Lördagens föredrag avslutas med James
Wolffsohns om vikten av journalföring i kontaktlinshanteringen.
– En särskilt viktig fråga för oss i Sverige då
försäljningen av kontaktlinser avreglerats i och
med Patientsäkerhetslagen.
Söndagsförmiddagen inleds av Roger Anderson som tar upp de olika fallgropar som finns i
undersökningen av synfält. Därefter går större
delen av söndagen i UV-strålningens tecken.
– Vi samarbetar kring UV-frågor med Optikbranschens och Synens dagar. Det blir ett intressant block med föredrag i ett viktigt ämne.
James Wolffsohn inleder med att prata om
kontaktlinser med UV-skydd. Optikbranschens talesperson i UV-frågor, Anders Wedin,
tar sedan vid med ett föredrag där han ställer
frågan: hur hanterar vi skadlig UV-strålning?
Slutligen presenterar Patrick Malmberg,
Nordic Sales Manager på Maui Jim, de möjligheter som finns för filtrering av synligt ljus.
PROGRAM OCH FÖRELÄSARE
lördag 09 februari
08.00–08.50Registrering
08.50–09.00 Inledning Optometridagarna. Paul Folkesson.
09.00–09.45 Assessment of glaucomatous discs by UK optometrists – anything for the
Swedish profession? Roger Andersson.
09.55–10.40 Contact Lens fitting for age 45+ – challenge and opportunity. Judith Morris.
10.40–11.30 Poster– och leverantörsutställning
11.30–12.15 Accommodation and divergent near astigmatism– do they match? Stephan
Degle.
13.15–14.15 Årsmöte Optikerförbundet.
14.15–14.45 Vår roll i modern hälsovård – diskussion. Paul Folkesson.
14.45–15.15 Leverantörsutställning.
15.15–16.00 Tårosmolaritet – gör våra tårsubstitut sitt jobb? Fredrik Källmark.
16.10–16.55 Scientific and practical comparison in primary care.
17.05–17.50 Clinical Record keeping in contact lens practice. James Wolffsohn.
18.15–20.30 Mingel med final Optometriqiuz.
söndag 10 februari
09.00–09.45 Perimetry Pearls and Pitfalls – let the good example teach. Roger Andersson.
09.55–10.40 Skadlig UV–strålning – hur hanterar vi det? Anders Wedin.
10.50–11.35 Poster– och leverantörsutställning.
11.35–12.20 Filtrering av synligt ljus – vilka möjligheter finns? Patrick Malmberg.
13.20–14.05 UV blocking contact lenses – ocular sunscreen. James Wolffsohn.
14.15–15.00 Contact lenses for children and teenagers – do’s and don’ts in modern
health care. Judith Morris.
15.00–15.20 Avslutning
Optometridagarna 2013 avslutas sedan med att Judith Morris
tar ett nytt grepp på kontaktlinser.
Denna gång gäller det kontaktlinstillpassning till ungdomar. Ytterligare en fråga som är högaktuell
efter det att kontaktlinsförsäljningen
avreglerats i Patientsäkerhetslagen.
– Denna fråga är ytterst viktig.
Runt Halloween ser man särskilt hur
partybutikerna går ut med annonser
för partylinser. Ingen talar om hur
viktigt det är att kontrollera att man
över huvud taget kan ha linser på
ögonen. Det måste vi optiker göra,
säger Paul.
optik 1-2013
Instinktivt seende
EN REVOLUTION INOM GLASTEKNOLOGIN
Nanoptix™ -teknologin reducerar upp till 90% av gungeffekten*
EN REVOLUTION INOM GLASDESIGN
SynchronEyes™ -teknologin ger 50% större synfält*
*Jämfört med andra funktionsglas
Varilux S-serien anpassas
genom anvancerade
digitala 3D mätningar i
Visioffice™
EN REVOLUTION INOM INDIVUDUELL ANpASSNING
4D TECHNOLOGY™ tar för första gången hänsyn till det dominanta
ögat vid beräkningen. Bäraren upplever en helt ny känsla av ett
naturligt - instinktivt seende.
www.variluxsseries.se
ESSILOR AB, BOX 8169, 163 08 SPÅNGA, TEL: 08-621 26 00, [email protected]
22
V I S I O N FO R A LL
Tex t oc h foto: K arin S il fwerb rand o c h Lo uise Sandell
Under resan delades 1 694 glasögon ut och 1 575 synundersökningar gjordes.
Stefan Landberg, Louise Sandell, Göran Almkvist, Karin Silfwerbrand, Anna-Kajsa Schippens,
Karin Jansdotter, okänd, Lucy, David.
En resa att alltid minnas
I
mitten av september lämnade vi ett
kallt och regnigt Sverige och landade cirka 13 timmar senare i Kenya. Ett
helt annat klimat och en ny kultur
väntade oss. Vi var fyra optiker och
två assistenter från Vision for all och två assistenter från studieförbundet vuxenskolan som
skulle arbeta tillsammans under två veckor.
På flygplatsen möttes vi upp av Henry och
våra chaufförer från Sportsmen´s safaris. De
körde oss till vårt hotell som ligger mitt i Nairobi. Nästa morgon lämnade vi hotellet efter
en tidig frukost för att bege oss till vårt första mål, en katolsk kyrka i Ngong strax utanför Nairobi. Här arbetade vi de första två dagarna. Vi började med att ställa i ordning våra
”undersökningsrum”: fyra optiker på rad med
syntavlorna upptejpade på väggen framför
oss. Vi sorterade även glasögonen så det skulle
vara smidigt att hitta rätt styrka. De första undersökningarna gick lite trögt, men efter att
man släppt på kvalitetsnormerna flöt det på
bra. Människorna var väldigt ivriga och rusade
fram när en undersökningsstol blev ledig.
Viljan att få ett par glasögon var stor och
många försökte få oss att tro att de hade dålig
syn. Från att läsa 0,1 okorrigerat till att se 1,0
med +1,00D och ännu bättre blev det med ytterligare ett glas, -1,00D! Någon frågade om
man kunde se i mörker med glasögon och en
annan trodde han skulle kunna läsa med sina
läsglasögon fast han inte kunde bokstäverna.
Men vilken känsla det var när man såg deras
ansiktsuttryck med glas +2,50D framför läsprovet och fick höra ”God bless you!”.
Dag tre begav vi oss till Pehucci som också
ligger utanför Nairobi, det var söndag och
betydligt lugnare i trafiken. I Pehucci besökte
vi ett barnhem som drivs ideellt av Lucy och
David. Detta var en ny plats som VFA tidigare
inte har besökt. David visade oss runt och vi
fick träffa alla barnen som hade en ledig dag.
De var mycket intresserade av oss och av våra
kameror och ville gärna bli fotograferade.
Vi gjorde bland annat en synundersökning
på en masaikvinna, tyvärr kunde vi inte hjälpa
henne med glasögon då hon hade maturkatarakt och knappt klarade fingerräkning på
30cm. Vi träffade även en 2-årig pojke med
helt opak kornea på båda ögonen som vi i alla
fall kunde hjälpa med ett par solglasögon.
När det var dags att åka hem samlades alla
barnen och sjöng och dansade för oss. Thomas, en av optikerna, blev uppbjuden till en
dans, vilket fick barnen att lägga sig på marken
av skratt, underbart!
På måndagen hade vi en ledig dag som var
fullproppad av utflykter. Vi från VFA följde
med gruppen från studieförbundet vuxenskolan som kom ner till Kenya några dagar efter
oss. Första besöket var på en konferensanläggning där vi åkte upp 27 våningar med hiss och
fick se Nairobi från ovan. Guiden som följde
med oss var ivrig att peka ut alla byggnader
som vi såg. Om sikten varit bättre så hade vi
kunnat se Kilimajaro åt ena håller och Mount
Kenya åt det andra hållet.
Vi åkte sedan vidare till ett” elefanthem”
där moderlösa elefantungar togs omhand för
att först vid 3-års ålder kunna släppas ut på sa-
vannen igen. Elefanter är väldigt sociala vilket
innebär att varje elefantunge hade varsin skötare som agerade mamma under deras första
levnadsår, de hade till och med en sängplats i
elefanternas spilta. Här fick vi se och till och
med klappa elefanterna som matades med stora nappflaskor och rastades av sina skötare. Efter elefantuppvisningen besökte vi Kazuri, en
smycketillverkning som startats för att ge ensamstående mödrar arbetstillfälle och möjlighet till försörjning. Här tillverkade de smycken i alla former och färger.
Den 18 september var det dags att lämna
Nairobi och det bar av till Kitale i västra Kenya,
en åtta timmars lång bussresa med två poliskontroller och två punkteringar. På vägen passerade
vi ekvatorn och stannade givetvis för fotografering. I Kitale checkade vi in på ett golfhotell,
där vi fick sova under myggnät då risken för
malariamygg är större i dessa trakter.
Dagen efter var vi laddade för en ny arbetsdag på St. Raphael´s läkardipensär. Det hade
blivit en missuppfattning angående vilka dagar
vi skulle komma hit. Så denna dag kom endast
63 personer för undersökning och glasögon,
men i gengäld hann vi med att sortera alla
glasögon.
Andra och tredje dagen på mottagningen
fick vi betydligt mer att göra och vi jobbade
mestadels alla fyra optiker och kunde därmed
i princip hjälpa alla. Dessa två dagar gjorde vi
sammanlagt 767 undersökningar. Två av patienterna var barn med albinism vilket gjorde
att de hade dålig syn pga. nystagmus och dåligt
pigmenterad iris. De fick solglasögon för sin
optik 1-2013
25 YEARS OF GREAT DANISH DESIGN
Karin Jansdotter och Karin Silfwerbrand samtalar med patienter.
ljuskänslighet och den äldre flickan fick glasögon med styrkan
-8,00D och kunde med dessa i alla fall nå visus 0,1.
Att få sin syn undersökt av oss kostade normalt 100 kenyanska shilling (7-8 sek) men även de som inte kunde betala
fick hjälp. Visade synkontrollen att det fanns behov av glasögon så tilldelades den undersökta ett eller två par. 100 kenyanska shilling kan tyckas vara en liten summa men är en vanlig dagslön för många kenyaner.
Dag fyra i Kitale åkte vi till byn Bungoma. Vägarna dit var
av varierat skick och på ett ställe var det översvämning. Men
vi gjorde ändå ett försök att ta oss över, vilket slutade med att
bussen körde fast i den röda afrikanska leran. Vi kunde ta oss
upp med hjälp av en bogserlina och ett gäng frivilliga bybor,
och kunde skumpa vidare till Martins bibliotek i Bungoma.
Vi gjorde 163 synundersökningar i stekhet sol med syn-
Resan avslutades med några dagar i Nationalparken Maa-
sai Mara där vi åkte på safari och besökte en masaiby. En underbar och oförglömlig resa!
optik 1-2013
IF 1163
tavlorna tejpade på bussen. Många av våra patienter under
resan kunde engelska. Vid undersökning av de som enbart
pratade swahili fick vi oftast tolkhjälp av någon anhörig.
Denna arbetsdag fick ett abrupt slut då moln snabbt drog
in på den tidigare så klarblåa himlen. De ofta leriga vägarna
blir sliriga vid regn och därför blev vi tvungna att hinna tillbaka till asfalterad väg innan regnet kom.
Nästa dag lämnade vi Kitale och begav oss söderut mot
Kisumu. På vägen dit i Webuye stannade vi för vår sista arbetsdag. Totalt under resan gjorde vi 1575 synundersökningar och delade ut 1694 par glasögon. Av patienterna var 61
procent kvinnor och de flesta glasögonen vi lämnade ut var
i styrkorna +1,00D till +2,25D. Glasögonen i dessa styrkor
samt solglasögon blev en bristvara i slutet av resan. 23 procent av de utdelade glasögonen var minusglas, vilket var en
klar ökning jämfört med tidigare resor.
24
B R AN S CH N Y T T
TEXT MATS A L ME GÅ R D
KONTRAPUNKT
Under rubriken Kontrapunkt möter OPTIK-läsarna två optiker som säger vad de tycker
i en aktuell fråga. Kom gärna med förslag på frågor till [email protected]
Gustav Levin,
Levins optik, Västerås
Hur arbetar ni med UV-frågor i butiken?
– Vi diskuterar kontinuerligt aktuella ämnen och byter erfarenheter med
varandra, leverantörer och läkarvetenskapen. UV-frågor är komplicerade och
åsikterna om hur viktigt UV-skydd
är går isär. Man kan konstatera att det aldrig är fel att ha
bra UV-skydd för sina ögon,
gärna upp till 400 nm. Gärna
bågar som sluter tätt och samtidigt skyddar den känsliga
huden runt ögonen. En vik-
mod. Disco est. 1988 made in Japan
En klassiker, lika aktuell nu som då.
Storlekar 41, 43, 45, 47, 49 med hak- eller ridskalm.
tig aspekt gällande ljus är bländningsproblematik. Behagliga glas som
minskar bländning kan vara en av de största vinsterna med solglasögon
vilket ökar säkerheten i trafik och många arbetssituationer.
Är det många kunder som efterfrågar UV-skydd?
– Inte i relation till de som vill ha ett par snygga sköna solglasögon.
Hur ser medvetenheten om UV-relaterade ögonproblem ut?
– Låg hos oss alla tror jag.
Åsa Jarnesten,
Hultins Optik,
Stockholm
Hur arbetar ni med
UV-frågor i butiken?
– Vi har senaste året
börjat jobba mer aktivt med UV-skydd i
både linser och glasögon men kan bli ännu
bättre på det. Eftersom
solen står så lågt i Norden så utsätts vi ju för
mer UV-strålning än vi
tror. Nu finns det dessutom fler produkter på
marknaden som erbjuder skydd.
Är det många kunder
som efterfrågar UVskydd?
– Jag tror de flesta förknippar UV-skydd med solglasögon och många
blir förvånade när de får information om detta i samband med glasögon/
linstillpassning. Vi har nog varit väldigt dåliga på att marknadsföra UVskydd och många förstår inte skillnaden på olika grader av UV-skydd.
Det vore enklare om det fanns ett system som påminde om solkrämernas
faktorer.
Hur ser medvetenheten om UV-relaterade ögonproblem ut?
– Många vet att det är bra att skydda ögonen, men vet nog inte varför.
Återigen vore det mer lättförståeligt om man kunde relatera till andra
solskydd såsom solkräm. Då skulle nog folk förstå att de inte bara ska
smörja in huden i ansiktet utan även skydda ögonen i samma utsträckning.
www.nordlys.se vx. 08-545 622 40
optik 1-2013
25
Glädjande besked från SOLF: Optikmässa!
Efter några års frånvaro återvänder
SOLF:s Optikmässa i år. Saknaden
i branschen har varit stor och arrangörerna hoppas på stor uppslutning.
– Det här känns väldigt kul. Jag har fått
många frågor om när mässan kommer tillbaka och det känns skönt att kunna meddela att det blir en mässa i år, säger Eva Seifter, ansvarig för SOLF:s optikmässa.
Optikmässan 2013 äger rum på Kistamässan den 29 till 31 augusti. Under de tre
dagarna bjuds det också in till workshops
bland annat med Moderådet som deltar
med en trendspaning signerad Lotta Ahlvar.
– Och det blir givetvis en mingelfest,
säger Eva. Det blir ett utmärkt tillfälle att
återknyta kontakter med kollegor i branschen.
Kistamässan ligger i norra Stockholm.
Det tar cirka 15 minuter med pendeltåg från
Stockholms central och det går även att åka
tunnelbana. Dessutom stannar flygbussarna från både Bromma och Arlanda vid
mässan.
– Kommunikationerna är utmärkta och
minst lika bra som kommunikationerna till
Älvsjömässan i södra Stockholm.
Den relativt nybyggda Kistamässan har
tillgång till många konferensrum där utställare kan hyra in sig för workshops. En stor
fördel med årets mässa är också att hela
Kistamässan består av Optikmässan under
de dagar den äger rum.
– Att vi äger hela mässområdet gör att
mässan blir intimare. På Älvsjö har vi alltid
delat utställningslokaler med någon annan
mässa och det blir lite splittrat. Denna gång
är det vi och det är bra.
På 2 500 kvadratmeter kommer nu
SOLF-medlemmar och övriga intresserade
optikleverantörer att ställa ut sina produkter.
– De utställare som är intresserade ska få
plats. Ytan är mindre än tidigare år, men vi
tänker oss att det blir mindre montrar och
något mer avskalat. Det viktigaste är att leverantörerna får träffa sina kunder.
KlarSynt kör kickoff på SOLF-mässan,
vilket innebär att KlarSynts avtalsleverantörer också ställer ut.
– Så är det. Men det är fritt fram för andra kedjor och fristående optiker att besöka mässan såklart. Vi välkomnar så många
från branschen som möjligt och hoppas att
mässan åter ska bli ett tungt branschevenemang.
I april kommer en mer formell kundinbjudan. I den ingår information om hotellavtal och annan praktisk information.
Dessutom uppmanar Eva att intresserade
utställare och besökare ska hålla uppsikt på
SOLF:s hemsida för uppdatering: www.
solf.nu
Kistamässan i Stockholm med en av Sveriges mest
uppmärksammade byggnader.
Till medlemmar i Svensk Förening för Företagsoptiker
Kallelse till årsmöte för Svensk Förening för Företagsoptiker
Tid: Lördagen den 9/2 2012, kl. 12.15
(Direkt efter avslutad föreläsning på Optometridagarna)
Plats: Lokal: Uppsala Konsert & Kongress, Vaksala Torg 1, Uppsala
Samma som Optometridagen
Förslag till dagordning:
1. Godkännande av röstlängd
2. Val av mötesordförande
3. Val av mötessekreterare
4. Val av två justeringsmän tillika rösträknare
5. Fråga om årsmötet utlysts stadgeenligt
6. Godkännande av styrelsens årsberättelse, samt fastställande
av resultat- och balansräkning
optik 1-2013
7. Revisorernas berättelse
8. Fråga om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen
9. Behandling av övriga förslag från styrelsen
10. Behandling av inkomna motioner
11. Beslut om förändring och beslut om upplösning av SFF
Välkomna!
Styrelsen
Önskemål:
Maila din motion och mailadress till [email protected].
Därmed kan vi lättare nå Dig för snabbare information.
26
UTBILDNING
te xt oc h foto mats almegård
Det perifera stod i centrum
Torsdagen den 20 december försvarade Karthikeyan Baskaran sin avhandling ”Optimal Use of Peripheral Vision”
vid Linnéuniversitetet i Kalmar med stor
framgång. Nu blickar denne nybakade filosofie doktor framåt.
Karthikeyan Baskaran kan pusta ut efter fyra års arbete med sin avhandling.
Stämningen var (som sig bör) lika delar förväntansfull, spänd och upprymd. Den dag som Karthikeyan Baskaran har sett fram emot med blandade känslor hade äntligen kommit. Dags att
försvara avhandlingen i en disputation.
– Jag har jobbat med avhandlingen i fyra år.
Skönt vara klar, säger Karthikeyan Baskaran.
I detta forskningsprojekt har Optiker/Docent
Jörgen Gustafsson (LNU) varit huvudhandledare och Docent Peter Unsbo (KTH) biträdande
handledare. Som betygsnämnd vid disputationen
fungerade Professor Rigmor Barås, Docent Tony
Pansell och Dr Sverker Norrby.
Prick klockan 10 hälsade Peter Gierow välkommen i Hörsal N2007. Något skämtsamt tillade
han att hans enda uppgift var att se till att opponent och respondent inte får bli för uppslukade av
ämnet och fortsätta prata i evigheter.
– Om det behövs bryter jag och säger att vi får
återkomma och fortsätta imorgon, sa Peter Gierow med ett leende.
Men det var aldrig nödvändigt. Både Opponenten fil dr Michael Crossland och respondenten Karthikeyan Baskaran var effektiva. Michael
Crossland från Institute of Ophthalmology vid
University College London inledde med att kartlägga problem- och i viss mån forskningsområdet. Med hjälp av filmer och mycket bilder gjorde
han forskningsområdet tydligt och han lade till att
det enda han tidigare visste om Sverige var hämtat från Mankells böcker om Wallander – men att
han nu läst något helt annat. Därefter berömde
han Karthikeyan Baskarans avhandling för dess
tydliga, logiska uppbyggnad och det intressanta
innehållet.
Efter en halvtimme är det sedan dags för Karthikeyan Baskaran att själv under 30 minuter presentera sin avhandling, som är uppbyggd kring
fem artiklar. Han börjar med att gå igenom området low vision och vad som orsakar det. Karthikeyan redogör för hur personer med sjukdomar
i ögats gula fläck, makula, löper risk att förlora
all syn i det centrala seendet. För de som gör det
Save the Date
Optikmässa
29-31 augusti 2013 på Kistamässan
Inbjudan skickas ut under april månad!
www.solf.nu
optik 1-2013
blir det kvarvarande perifera seendet oerhört viktigt eftersom det
är detta seende som dessa personer är hänvisade till. Det perifera
seendet har lägre upplösningsförmåga i näthinnan och optiska fel
som uppstår i ögat vid excentrisk fixation (när man måste använda
seendet utanför makula).
Sedan går Karthikeyan igenom målen med avhandlingen. Han
berättar att syftet varit att försöka förbättra avbildningen i det perifera seendet med hjälp av optiska korrektioner.
– Det är också ett budskap jag vill ge alla optiker runt om i landet, säger Karthikeyan. Om de möter patienter med absolut centralt bortfall i synfältet och en invand bästa näthinneplats utanför
makula är det viktigt att inte bara göra en autorefraktion i centrum, utan också att göra refraktion på den invanda näthinneplatsen och basera korrektionen på denna.
Men för att kunna förstå de optiska felens inverkan på det perifera seendet, har
Karthikeyan i sin
forskning också
utfört mätningar
av dessa optiska
felteckningar på
normalseende
ögon. Till sin
hjälp har han
haft en avancerad aberrometer
som bygger på vågfrontsteknik. Denna aberrometer har ett öppet synfält, vilket gör det möjligt att mäta i stora delar av synfältet.
Karthikeyan hoppas se denna typ av aberrometer ute på syncentraler och kliniker i en nära framtid.
Efter Karthikeyans framställning var det dags för själva
”grillningen”. Men Michael Crossland var en relativt snäll opponent som inte ställde alltför besvärliga frågor och efter dryga tjugo
minuter var hans frågestund redan slut.
Då var det dags för betygsnämnden att ställa frågor – och de var
betydligt knivigare än opponentens. Karthikeyan fick det stundtals
riktigt hett om öronen.
– Det är svårt att förutsäga vilka frågor man ska få och en del
var rätt svåra. Men jag tycker nog jag klarade det ganska bra, säger
Karthikeyan efter disputationen.
Efter en halvtimmes frågor från betygsnämnd och publik drog
sig betygsnämnden tillbaka för överläggningar. Medan besökarna
minglade med ett glas cider och lite snacks berättade Karthikeyan
att han nu kommer att stanna i Kalmar till juni och arbeta som lärare på Linnéuniversitetet.
Några skälvande minutrar senare återvände betygsnämnden med
professor Rigmor C Barås från Høgskolen i Buskerud i spetsen.
Hon tillkännagav glatt att Karthikeyan Baskarans avhandling och
hans försvar av denna har befunnits godkänt av betygsnämnden
och att han nu är doktor i optometri.
Lättnaden var stor och sedan började tack- och hyllningstalen
som sedan pågick hela kvällen under den fest som tillägnades den
nybakade doktorn. OPTIK säger Grattis Karthikeyan Baskaran!
optik 1-2013
K
använ an
d
konta as med
ktlins
er
och m
akeup
Ett nytt och
enkelt sätt
att behandla
torra ögon
tearsagain ögonspray lindrar torra ögon som kan
orsakas av kontaktlinser, luftkonditionering, sjukdom eller arbete framför dataskärmen. tearsagain
innehåller liposomer, små fettpartiklar, som finns
naturligt i tårfilmen. Spraya på stängt öga, öppna
ögat och tårfilmen är stabiliserad.
boka information på [email protected]
beställ tearsagain på [email protected]
blunda och spraya
Abigo Medical Ab Askim
•
031-748 49 50
•
www.abigo.se
28
BRANSCHPLOCK
R E DAK TÖR MATS A L ME GÅ R D, op ti k @ ra d i ca l p r.s e • I LLUST RAT I O N E R A N N A Ö D LUN D
66 – något att fira
I år firar Optische Werke Passau, OWP, 66 år. Sedan
starten den 13 januari 1947 har företaget växt och blivit
en stor glasögontillverkare. Framgångsreceptet har varit
tekniska innovationer och hög kvalitet.
– Vi behöver modernitet likväl som tradition. Och
vi behöver utveckling, men också att ibland stanna upp
och blicka bakåt, säger Werner Paletschek, vd på OWP i
ett pressmeddelande.
Trogna kunder kommer få en jubileumsgåva i form
av ett par exklusiva ”Model 1947”-glasögon. Det är originalmodellen gjord en gång till fast med nya material.
– OWP skulle inte kunnat existera de senaste 66 åren
utan bra kunder, och kommer heller inte kunna
fortsätta utan dem i framtiden, säger Werner
Paletschek.
Fortfarande till salu
Synsams ägare, riskkapitalbolaget Alipes som
kontrolleras av Ingvar Kamprad, har försökt sälja Synsam under hösten 2012. Från början var intresset stort,
men spekulanterna har hoppat av en efter en, rapporterade Dagens Industri i december. De svenska spekulanterna lämnade tidigt. Nu verkar även de två sista, amerikanska Bain Capital och franska PAI, tappat intresset.
Priset sattes till 4 miljarder kronor av Alipes. Ett högt
pris, som verkar vara anledningen till spekulanternas avstannade intresse.
”Affären kan fortfarande bli av, men då måste Alipes
komma ned i pris”, säger en källa i Dagens Industris artikel. DI menar även att tänkbara köpare tvivlar på Synsams förmåga att hålla uppe vinstmarginalen.
LensOn blir brittiskt
Brittiska Prescription Eyewear Ltd har köpt
svenska LensOn AB. De går därmed från att
vara Nordens största nischade nätbutik för
kontaktlinser till att ingå i Europas ledande
e-handelskoncern för optikprodukter. Efter
köpet kommer grundarna Kim Persson och
Johan Bergenheim, utöver att fortsätta som
ledare för LensOn, ansvara för hela koncernens tillväxt i Norden.
– Jag kan inte tänka mig en bättre partner
än Prescription Eyewear. Deras expertis och
ledande position inom glasögon och solglasögon på nätet gör att vi kan ta tillvara på möjligheten vi ser. Vi kommer också kunna utöka
vår verksamhet i Storbritannien och på den
europeiska marknaden där potentialen är betydande, säger Kim Persson i ett pressmeddelande.
Radikalt i brillform
Glasögonkollektionen De Stijl
hämtar namn och inspiration från en
radikal konströrelse som växte fram
i Holland efter första världskriget.
Grundarna Piet Mondrian, Theo van
Doesburg och Gerrit Rietveld inspirerades av Schoenmaekers bok ”Den nya
världsbilden”, och ville skapa den nya
tidens ideal med modernitet, antiindividualism och objektiv stil som ledord.
Estetiskt går De Stijls formspråk ut på
enkelhet. Endast grundfärgerna rött,
gult och blått fick användas i kombination med svart, grått och vitt. Designen skulle vara så enkel som möjligt
baserad på det raka strecket, fyrkanten
och rektangeln.
Samma enkla elegans gäller för glasögonkollektionen som endast riktar sig
till män. I Sverige är det C-Design som
distribuerar.
Byggstenar i plast
Nu lanserar Specsavers en ny kollektion med bågar tillver-
kade speciellt för barn. Lego barnglasögon hämtar inspiration från de klassiska byggklossarna, och några av modellerna har till och med ”legomönstrade” skalmar. Bågarna
kommer i åtta olika modeller i två olika färger.
– Lego är ett av världens starkaste varumärken och betyder
mycket för många barn. Därför tror vi att fler barn kommer kunna bära sina bågar med stolthet, säger Ulrik Bengtsson, Head of Product på
Specsavers i ett pressmeddelande.
optik 1-2013
29
Med tåg mot Mido
First there was
Hydrogel
Then there was
Förra året chartrade Mido bussar för besökarnas resor. Nu har de
tagit det ett steg längre. Ett chartrat
tåg kommer gå från Roma-Termini till
mässområdet Rho-Fiera i Milano, med
stopp i Florens och Bologna. Smidigt,
praktiskt och helt gratis för Mido-deltagare.
– Mido är den första italienska utställningen som erbjuder helt gratis tågservice, ett bevis på den stora vikt vi lägger vid
våra besökare. Det är ett intelligent sätt att
uppmuntra folk att besöka mässan, säger Mi-
Silicone
Hydrogel
chele Perini, Fiera Milanos vd i ett pressmeddelande.
Dessutom är det ju bra för miljön att åka
kommunalt. Synd bara att det inte går något
tåg från Sverige!
Now there’s
Biotrue™
Allvar Gullstrand hyllas
Allvar Gullstrand tilldelades år 1911 Nobelpriset för sina studier om ögats dioptrier, antagligen det mest prestigefyllda pris en vetenskapsman
inom optometri någonsin fått. Gullstrand föddes i
Landskrona, en stad som i år firar sitt 600-årsjubileum. En annan, mer nutida Landskrona-son, Dr
Claes Feinbaum, har fått det hedervärda uppdraget att anordna ett kombinerat firande och konferens till Allvar Gullstrands ära.
Till konferensen väntas framstående talare och
optometripionjärer. Den hålls mellan 31 maj och 2
juni på Hotel Öresund i Landskrona. Endast 250
personer kan delta i det exklusiva mötet, så anmäl
er så snart som möjligt på: www.feinpat.hemsida24.se
MoMA och solbrillorna
Den 11 januari firade Polaroid Eyewear sin
75-årsdag på The Museum of Modern Art
(MoMA) i New York. Ett tusental personer
från USA, Sydamerika och Europa samlades
för att upptäcka, utforska och interagera med
märkets tekonologi och historik. Samtidigt
diskuterades det om hur Polaroid Eyewear
ska fortsätta växa in i framtiden.
Förutom mingel och föreläsningar avtäcktes även den nya Polaroid
Plus-kollektionen som når butikerna under våren 2013. Gästerna fick
även uppleva polarisationstekniken
genom en bländningssimulerare. En
galen kväll på muséet helt enkelt.
optik 1-2013
Introducing
Biotrue™ ONEday
lenses
The first daily disposable
to feature HyperGel™
material for
comfortable
vision throughout
the day.
För att se filmen - ladda ner QR-scanner på
App Store eller Android Market
Order online: www.bauschonline.se
Customer service Sweden: 08-616 95 70
30
KRÖNIKA
TEXT jasmin yaya
Rappare = Solglasögon
A
Jasmin Yaya är
legitimerad optiker, läser Digital
Data Strategist
på Hyper Island
i Stockholm och
driver glas-ögonbloggen
Bonocle.com
merikanska rappare influerar inte
bara musiken här i Sverige. Stora
musikers livsstil är ju i största allmänhet känd för att vara ganska
osund. Men vi har också tagit efter
en viktig sak som
faktiskt är direkt hälsosam eftersom den hjälper
till att skydda oss.
Det är såklart rapparnas älskade solglasögon jag
syftar på. Jag vill hävda att det är på grund av rapparna som det på 90-talet blev så coolt att skydda
sina ögon mot UV-strålning med solglasögon i
olika storlekar och färger – och helst av något dyrt
märke.
Notorious B.I.G., även kallad ”Biggie”, har
ända sedan 90-talet influerat det popkulturen burit på näsan med sin ”larger than life”-attityd och
storlek.
Versacebågen som Biggie bar kännetecknas av
lyxiga och stora gulddetaljer i kombination med







































Shutter Shades – Miklis båge som gjordes
känd av rapparen Kanye West.
kraftig acetat. På grund av Biggie kom Versace att bli ett eftertraktat
märke i förortens popkultur.
En annan rappare som älskar sina solglasögon är Rick Ross. Han
hade ett riktigt solglasögonår 2009 som började med att han i ett
pressmeddelande blev anklagad av Louis Vuitton för att ha burit ett
par falska solglasögon med just deras logga på omslaget av XXL, en
amerikansk hiphoptidning. Bågarna visade sig senare vara äkta men
smyckade av Jacob ”The Sunglasses Pimp” Bernstein. Han sysslar enbart med att omvandla fina glasögonbågar med hjälp av ädelstenar och
mera bling och säljer dem sedan för upp till 800 gånger marknadsvärdet. Ni vet, lite som MTV-programmet Pimp My Ride.
Efter anklagandet har Rick Ross varit ganska kräsen och 80-talsmärket Cazal är det som gäller för honom numera. Han har synts i
många olika Cazal-modeller i alla möjliga olika färger och specialglas.
Han älskar märket så mycket att han i juni 2009 tatuerade in Cazal-loggan på sin vänstra kind. Det är väldigt märkligt tycker jag eftersom han
under sin Stockholmsvistelse, bara en vecka innan tatueringen gjordes,
var inne i butiken jag jobbade i och provade de handgjorda, numrerade Cazalbågarna som gjorts i ett speciellt samarbete med Dita Eyewear.
Han frågade vad de kostade och när han fick svaret 5500 kr var han helt
chockad och tyckte att de var alldeles för dyra. Hur börjar man ens diskutera pris med en man vars smeknamn är “The Boss” och vars debutlåt som heter “Hustlin’” har sålt platina 5 gånger om?
2007 gav Alain Mikli ut sin version på 80-talets ”Venetian Blinders”.
Bågarna hade fått sitt smeknamn efter deras persiennliknande utseende. Miklis båge bars främst av Kanye West och fick senare det nya
namnet ”Shutter Shades”. Numera har väl nästan alla någon femtiokronorskopia i utklädningslådan. Tyvärr skyddar inte just den här bågen
mot UV-ljus, men kan däremot användas på klubben utan större problem.
Listan kan göras lång på artister som alltid syns med solglasögon
och som till och med använder dem som sin främsta accessoar. Jag tänker på Lady Gaga, Jay-Z, Rihanna, Gwen Stefani och Will.i.am. Visst
är det skönt att det för en gångs skull är så enkelt och coolt att ta hand
om sin hälsa som att bara ta på ett par solglasögon?
optik 1-2013
ALLTID SKYDDAD MOT SOLENS UV-STRÅLAR
**
CRIZAL MED UV ÄR EN UNIK YTBEHANDLING
FÖR KLARA GLAS, SOM SKYDDAR MOT SKADLIGA
UV-REFLEXER FRÅN GLASETS BAKSIDA*.
FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2013 UPPGRADERAS ALLA
CRIZALBEHANDLINGAR MED ETT UV-TILLÄGG
Essilor har utvecklat Eye-Sun Protection Factor “E-SPF”, ett nytt index som på ett enkelt sätt visar glasets UVskydd mot både UV-ljus framifrån och reflekterande ljus från glasets baksida.
2728C
C 96 M 69 J 0 N 0
* Best UV protection measured with E-SPF for Crizal Forte UV, compared to anti-reflective clear and photochromic lenses with equivalent material. Lenses performance only: E-SPF excludes direct eye exposure that depends on external factors (wearer’s morphology, frame shape, position of wear…).
** 25 for all Crizal Forte UV clear lenses, except with Essilor Orma ® E-SPF=10. 50+ for all sun lenses with Crizal Sun UV.
January 2013 – Essilor ®, Crizal Forte ® UV, Crizal Sun® UV, Orma® and E-SPF™ are trademarks of Essilor International SA. ESSILOR AB, BOX 8169, 163 08 SPÅNGA, TEL. 08-621 26 00, [email protected]
.
CV/GE/FOTO/AIRT/PA/121119/SE
vad?
DINA ASTIGMATISKA KUNDER
KANSKE INTE VET VAD ASTIGMATISM ÄR.
Men de skulle definitivt ha nytta av mjuka toriska kontaktlinser.
För att du bättre ska kunna tillgodose deras behov erbjuder Alcon® dig nu de allra senaste mjuka kontaktlinserna för astigmatism: AIR OPTIX® for ASTIGMATISM och Focus® DAILIES® Toric. De är utformade för att
ge förutsägbar passform1 och utmärkt syn1, för hög kundnöjdhet1 och korta tillpassningsbesök.
Kontakta din Alcon-representant för provlinser.
*
AIR OPTIX® FOR ASTIGMATISM kontaktlinser: Dk/t = 108 @ -3,00 D, -1,25 D x 180. Andra faktorer kan påverka ögonhälsan. Referens: 1 - CIBA VISION data on file, 2009. I en klinisk studie av 771 optiker.
AIR OPTIX®, AIR OPTIX® for ASTIGMATISM, DAILIES®, Focus® DAILIES® Toric, AOSEPT® PLUS, OPTI-FREE® PureMoist®, CIBA VISION®, AIR OPTIX®-logotypen, DAILIES®-logotypen, CIBA VISION®- och ALCON®-logotyperna
är varumärken som tillhör företaget Novartis AB.
CIBA VISION® är nu en del av Alcon, en division inom Novartis.
©2012 Novartis 2012-250-31042.
VETENSKAP
33
Är 100 % absorbtion av UV-ljus
lika med att skydda ögat till 100 %?
V
Catarina Ericson är OPTIK:s vetenskapsredaktör. Hon är MSc i Klinisk Optometri och Leg
Optiker. Catarina driver egen synklinik, sitter
i Optikerförbundets styrelse och har hand om
SOFEP-utbildningarna som förbundet erbjuder.
älkomna till 2013, ett nytt spännande optometriår fyllt med
nya möjligheter och utmaningar. Temat i denna tidning är UVstrålning och det är ett högaktuellt ämne nu på vintern med skidresor,
snö och när solen står lågt. I vetenskapsdelen presenteras artikeln ”Behovet av okulärt skydd mot UV-strålning” där även frågor som ger CET-poäng finns. Dessutom ett
något förkortat examensarbete från LNU
om ”Olika sol-och filterglasögons påverkan på färgsinnet och kontrastseendet med
och utan bländning”. Inom området ljus och
strålning har optikerna och deras personal
mycket information att ge sina patienter och
kunder, som exempelvis vilka strålar skadar vad i ögat, men även hur ett glas som
absorberar 100 procent av UV-ljuset skyddar ögat. Det tar förvisso bort ljuset som
går igenom glaset medan strålarna som
går utanför bågen och når ögat kan orsaka
skador. Alltså ger glaset inte ett hundraprocentigt skydd.
UV-ljus är skadligt och om fel funktion utlovas på produkter kan det resultera i skador på patienten som hade kunnat
undvikas. Att solglasögon idag är en modeaccessoar fråntar inte optikerna ansvaret
att ha kunskap om produkterna och dess
skydd. Mer om UV-strålning och möjligheter till skydd kommer också att ges under
Optometridagarna i februari. Att ge patienterna och kunderna rätt information och
råd är ett måste för optikerna och deras
personal. Det ingår i legitimationen och för
hälso- och sjukvårdspersonal. Därför ska
det vara tryggare att köpa sitt solskydd för
ögonen och den känsliga huden runt omkring, hos en optiker än på till exempel ett
varuhus. Det innebär att vi alltid måste ha
kunskap om ny forskning och vetenskap. Att
förmedla sådan kunskap och att ge rätt information gäller allt, inte bara UV-ljuset. Ett
sätt att hålla sig uppdaterad är att gå på de
föreläsningar som erbjuds. Har ni inte anmält er till årets Optometridagar som i år
har temat ”Vår roll i modern hälsovård” så
gör det. Där blir det många intressanta föredrag om bland annat tårfilmen och osmolariteten, en viktig del för optiker som primärvård. Första delen av SOFEP-kursen om
ackommodationsproblem ges fredagkvällen innan Optometridagarna i Uppsala. Möt
det nya året med ny kunskap, så blir arbetet
både lättare och roligare.
Catarina Ericson
Vetenskap i detta nummer:
Behovet av okulärt skydd mot UV-strålning
sidan 34
Olika sol-och filterglasögons påverkan
sidan 41
optik 5-2012
optik 1-2013
34
VETENSKAP
av Professor James Wolffsohn, Deputy Dean för Life and Health Sciences vid Aston University
Denna artikel publicerades första gången i Optician. Wolffsohn J. The need for ocular UV protection. Optician 2012,
244; 6362: 14-18. Artikeln är översatt till svenska av översättningsbyrån LanguageWire.
Läs noga avsnittet ”Okulärt UV-skydd” där olika skydds fördelar och nackdelar
diskuteras, men även hur de kan kombineras. Även slutsatsen med tips till optiker
är mycket informativ. Frågor som ger CET-poäng finns på sidan 40. Denna artikel
tillsammans med rätt svar på frågorna ger 1 CET-poäng. För registrering av dina
svar, se www.jnjvisioncare.se. Korrekt svar på minst fem av sex frågor krävs för
CET-poäng. Sista svarsdag är 27 februari 2013. Observera att alla frågor hänvisar
till information som framkommer i denna artikel.
Behovet av okulärt
skydd mot UV-strålning
Bör vi informera våra patienter om behovet av okulärt skydd? Professor James
Wolffsohn går igenom den senaste forskningen på området
Det är nog inte många som skulle argumentera mot de negativa effekterna av solljusexponering av huden och att upplysa sina
medmänniskor om vikten att skydda sig.
Därför är det viktigt att undersöka nivån
och typen av evidens i den granskade litteraturen om effekterna av okulära skador
på grund av UV-exponering. Dessa evidens
kommer att hjälpa oss förstå behovet av att
öka medvetenheten om UV-exponering av
ögat och dess följder med våra patienter,
och hjälpa dem att skydda sina ögon.
I tidskriften Eye and Contact Lens publicerades förra året en serie undersökande artiklar i detta ämne av 13 väl ansedda
författare som bl.a. täckte aspekter på UVexponering och behovet av skydd inom den
allmänna hälsovården, ozonnedbrytning,
dygns- och säsongsvariationer i okulär UVexponering, UV-framkallade tillstånd i ögats
främre delar och den perifera ljusfokuseringsfaktorn, fototoxicitet och näthinnan, betydelsen av UV för åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) samt det bästa okulära
skyddet mot UV. Alla författarna hade inbjudits att delta vid ett symposium som sponsrades av denna tidskrift och av Contact Lens
Association of Ophthalmologists, Inc. (CLAO)
och finansierades av ett utbildningsstipendium från Johnson and Johnson Vision Care.
Syftet med denna artikel är att sammanfatta
de viktigaste punkterna från de 104 sidorna
med sammanställda evidens samt några artiklar som publicerades efter detta symposium.
Allmän hälsovård
Optiker spelar en viktig roll, inte bara när
det gäller att korrigera synfel och informera
om valmöjligheterna för synkorrigering för
att optimera patientens visuella livskvalitet,
men de har också en viktig roll när det gäller ögonhälsa. Okulär sjukdom behöver inte
bara upptäckas och behandlas – som i alla
hälsostrategier är idealet att förebygga. Det
är lämpligt att använda patientens anamnes
för att kunna identifiera riskfaktorer som
rökning (vissa faktorer, t.ex. kön, kan naturligtvis inte påverkas!) och upplysa om vilken
påverkan de har så att patienten kan göra
informerade val i fråga om sin livsstil.
I många länder har man under de senaste
årtiondena utvecklat solskyddsprogram som
man nu aktivt främjar, mycket på grund av
det snabbt stigande antalet hudcancerfall
och oron för ozonnedbrytningen i stratosfären som ökar UVB-strålningen (280–
315 nm) vid jordytan.1 De oönskade effekterna av höga doser av UV-strålning på huden
är visserligen välkända, men det finns även
positiva aspekter av UV-exponering som
den endogena syntesen av D-vitamin, och
låga halter av D-vitamin är förknippade med
många olika cancerformer samt autoimmuna sjukdomar som multipel skleros och
typ 1-diabetes, infektioner som influensa
och tuberkulos, psykiatriska sjukdomar och
hjärtkärlsjukdomar.2 Regleringen av sömncykeln (den cirkadiska rytmen) genom den
relativt nyligen identifierade hämningen av
näthinnans melatoninreceptorer (som även
har en koppling till incidens och progression
av cancer) är också en positiv effekt, även
om detta förmedlas genom blått ljus snarare än UV-ljus.3,4 Dessa motstridiga hälsobudskap gör att budskapen från samhället,
t.ex. Australiens ”slip” (”on a shirt”, dra på
en tröja), ”slap” (”on a cap”, sätt på en solhatt), ”slop” (”on sunscreen”, smeta på solskyddskräm) får mindre tyngd (utökades år
2007 med ”seek” (”shade”, sök upp skugga)
och ”slide” (”on sunglasses”, sätt på solgasögon)).5 Det är dock oklart om det finns ett
liknande dilemma för UV-relaterade ögonproblem.
År 2006 publicerade Världshälsoorganisationen en studie om den globala sjukdomsbördan på grund av UV-strålning.6
Baserade på de då tillgängliga evidensen
uppskattade man att 25 % av den sammanlagda sjukdomsbördan på grund av katarakoptik 1-2013
35
Figur 1: Kortikal katarakt (med tillåtelse från David Ruston)
ter orsakades av kortikala katarakter (under
antagandet att det finns en koppling mellan
UV-strålning och kortikal katarakt) och att
den sammanlagda sjukdomsbördan orsakad av katarakter skulle kunna reduceras
med 5 % om exponering av UV-strålning på
ögonen kunde undvikas. I sin genomgång
utmanar Lucas7 några av begränsningarna i denna modell, däribland avsaknaden av
hänsyn till regionala variationer i demografi,
livsstil, socioekonomisk status och omgivande UV-strålning, samt även det epidemiologiska belägget för att kataraktframkallad synförlust är en riskfaktor för prematur
mortalitet.8
De avtagande incidenstalen för UV-relaterad cancer ger ett visst belägg för effektiviteten i de offentliga hälsoprogram som
fokuserar på solskydd och att de, åtminstone på kort sikt, har betydelse för medvetenheten och beteendet när det gäller solsäkerhet.9 Även om det förefaller sannolikt att
UV-blockerande solglasögon och/eller att
använda solhatt/keps skulle minska risken
för UV-framkallad ögonsjukdom finns det
för närvarande bara en begränsad evidensbas. Man har i själva verket antagit att rekommendationen att använda solglasögon
i miljöer med hög UV-strålning skulle öka
de UV-framkallade skadorna10 därför att de
hämmar de naturliga försvarsmekanismerna som pupillkontraktion och kisande.11
optik 1-2013
Figur 2: Åldersrelaterad makuladegeneration (med tillåtelse från professor Christina Grupcheva)
Dygns- och säsongsexponering av UV
Det är känt att andelen UV-strålning generellt är högre vid lägre latituder12,13 under
sommaren och mellan kl. 10.00 och kl. 14.00
varje dag.14 Världshälsoorganisationen har
i samarbete med olika partners runt om i
världen utvecklat det s.k. UV-indexet, som
är en linjär skala från 0 till 10 baserat på intensiteten av den närvarande UV-strålningen
under standardiserade förhållanden (ozonnedbrytningen gör dock att värdena kan bli
högre än 10 eftersom de är relaterade till
UV-strålningen som viktas efter våglängd).
Deras syfte var att bättre kunna förmedla
nödvändigheten till allmänheten att anpassa
sina åtgärder för att skydda huden när UVstrålningen är hög.15 Indexet är baserat på
huderytemdos för vilken merparten av UVexponeringen sker direkt ovanifrån. För ögonen däremot, är direkt exponering mindre
vanlig tack vare skuggningen från ögonbryn
och ögonlock.11 Sasaki med kollegor såg att
UV-indexet skilde sig så mycket från deras
mätningar av okulär exponering att de ansåg
att indexet inte hade något värde för bedömning av ögonrisk och varnade för att det kunde vara grovt missvisande. Om man t.ex. i Japan under september månad riktar ansiktet
mot solen uppstår maximal intensitet vid den
okulära ytan vid omkring klockan 9.00 och
14.00–15.00 i en bimodal fördelning.16
Således har ljusets spridning och reflektion
större betydelse för ögat än direkt exponering.
Dessutom fokuseras det infallande ljuset på
näthinnan av hornhinnan och den kristallina
linsen vilket förstärker effekten med så mycket som 100 gånger.17 Därför kan även sådana
UV-stråldoser som har begränsad effekt på
huden vara kapabla att skada de inre okulära
vävnaderna. Att enbart skydda sig under sommarmånaderna eller mitt på dagen är otillräckligt eftersom UV-exponering kan uppträda hela dagen och hela året om.
UV-strålning och ögats främre delar
Tillstånd där solljus har varit en del av patogenesen har fått benämningen ”oftalmohelioser’’18 Nuvarande evidens tyder på att exponering av UV-strålning på ögat enbart har
negativa effekter. Det finns starka belägg för
att akut högdosexponering för UV-strålning
orsakar fotokeratit och fotokonjunktivit, medan även låga doser av kronisk exponering för
UV-strålning är en riskfaktor för katarakt (figur 1), pterygium samt skivepitelkarcinom i
kornea och konjunktiva.
För närvarande finns det inte lika tydliga evidens när det gäller andra tillstånd som
okulärt melanom och åldersrelaterad makuladegeneration (figur 2). Ögonsjukdomar som
är relaterade till ultraviolett strålning är vanliga (tabell 1), handikappande och är orsaken till en avsevärd sjukdomsbörda över hela
,
världen.
36
OPTIK
ÖgonlockRynkor
Solbränna
Ljuskänslighetsreaktioner
Cikraticiell ectropion
Dermatokalasis
Pre-maligna förändringar
Maligna förändringar (basalcellskarcinom)
Skivepitelkarcinom
Primär förvärvad melanos
Melanom
Okulär yta
Pinguecula
Pterygium
Klimatrelaterad keratopati
Aktiniskt granulom
Fotokeratit
Arcus
Bandkeratopati
Korneal endotelial polymorfism
Reaktivering av herpetisk keratit
Sklerit vid porfyri
Senila sklerala plack
Dimsyn efter fotorefraktiv keratektomi
Dysplasi och malignitet i kornea eller konjunktiva
Vernal katarr
Kristallin lins
Katarakt
Främre kapselbråck
Tidig presbyopi
Kapsulär pseudoexfoliation
Subluxation vid Marfans syndrom
Intraokulär linsdysfotopsi
Uvea
Melanom
Mios
Pigmentdispersion
Uveit
Bristande funktion hos blod-ögon-barriären
Vitreus
Likvifiering
Retina
Fotomakulopati Fotomakulopati
Erytropsi
Makuladegeneration
Koroidalt melanom
Synförlust med fotostress vid karotisstenos
Störningar i den cirkadiska rytmen
Tabell 1: Oftalmiska tillstånd där solljus har varit en del av patogenesen
Den perifera ljusfokuseringseffekten (figur
3 och 4) förklarar varför pterygia är vanligare
på den nasala snarare än den mer exponerade temporala konjunktivan. Genom noggranna observationer och strålningsspårning har
man kunnat visa att ögats främre delar fungerar som en sidolins som fokuserar ljuset
genom den främre ögonkammaren och mot
den motsatta sidan av ögat, framförallt på
distala (nasala) limbus. Det perifert fokuserade ljuset undgår det normala skyddet från
de ytliga stamcellerna och träffar de basala,
relativt oskyddade stamcellerna.19 Detta förklarar också varför kortikala katarakter i den
nedre nasala regionen tenderar att vara mer
svårartade.20 Graden av limbal fokusering bestäms delvis av hornhinnans form, den främre ögonkammarens djup och fokuseringen i
den kristallina linsen, vilket kan förklara varför vissa individer är mer mottagliga än andra i samma miljö. Den högsta ljusintensiteten vid distala limbus är omkring 20 gånger
högre än intensiteten hos det infallande ljuset och uppstår vid infallsvinkeln 104 grader,
vilket skaparen komplex fokusering i bågform.21,22
Så länge som den kristallina linsen med
sina gula pigment av 3-hydroxikynurenin
och dess glukosider finns närvarande, träffas näthinnan av relativt lite UVA och UVB.
Intensiv, akut UV-strålning eller kronisk
UV-exponering leder dock till bildandet av
katarakter eftersom proteinomsättningen
är låg i linsens fiberceller vilket gör att skadorna ackumuleras genom livet.23 Både invitro- och in-vivo-studier stödjer hypotesen
att ljuspenetration i ögat är en signifikant
bidragande faktor till uppkomsten av katarakter, där den huvudsakliga effekten uppstår genom fotokemisk alstring av reaktiva
syreradikaler som orsakar oxidativ stress
på vävnaden.24 Särskilt den unga näthinnan löper stor risk att skadas av UV-exponering eftersom den unga linsen ännu inte har
syntetiserat det gula pigment som hindrar
UV-strålningen från att nå fram till näthinnan.25,26
UV-strålning och ögats bakre delar
Även om den vuxna kristallina linsen effektivt skyddar näthinnan från kortare våglängder än 360 nm, kan våglängder från 360 nm
till omkring 550 nm tränga fram till näthinnan, och dessa innehåller fotoner med tillräcklig energi för att åstadkomma fotokemiska skador. Beroende på våglängd och
exponeringstid kommer ljuset att interagera med vävnaden via tre huvudsakliga
mekanismer: termiskt, mekaniskt eller fotokemiskt. Naturliga ljuskällor som solen emitterar UV-fotoner med relativt långa
våglängder, vilket vanligen framkallar fotokemiska skador eftersom energin inte är
innesluten mellan näthinnans lager (vilket
skulle resultera i termiska eller mekaniska skador). Fotokemiska skador på näthinnan uppkommer genom direkta reaktioner
som innefattar proton- eller elektronöverföring och reaktioner som innefattar reaktiva
syreradikaler. Vanliga läkemedel, t.ex. vissa
antibiotika, icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, psykoterapeutiska läkemedel
och till och med örtmediciner kan fungera
som fotosensibiliserande medel som främjar UV-skador på näthinnan om de exciteras
av UVA eller synligt ljus med tillräcklig retinal penetration.27
Näthinnans pigmentepitel och koroidea
innehåller melanin som absorberar UV och
skyddar näthinnan mot UV-orsakade skador.
Med stigande ålder sker dock en fotoblekning av det okulära melaninet vilket minskar dess effektivitet när det gäller att skydda
mot UV-skador.28 Hos personer över 50 år
medför blått ljus med våglängder omkring
optik 1-2013
37
Figur 3: Perifer ljusfokuseringseffekt
430 nm ytterligare en risk på grund av fotooxidation.29,30 Lipofuscin, som ackumuleras
under livet, producerar singlettsyre i närvaro av blått ljus, superoxid och fria radikaler
som skadar näthinnans pigmentepitel.31-32
Så småningom dör stavarna och tapparna
eftersom de inte längre blir försörjda av näthinnans pigmentepitel, vilket förmodas leda
till åldersrelaterad makuladegeneration
(AMD). Makulapigment som lutein och zeaxanthan ger ett visst skydd mot inflammatoriska och fotooxidativa skador, men skyddet
avtar med stigande ålder.33,34
Långvarig exponering för kortvågigt ljus i
djurmodeller leder till näthinneskador som
liknar dem som ses hos patienter med AMD.
De epidemiologiska evidensen för ljusexponering som en orsak till AMD är för närvarande inte entydiga.35 I några kliniska
studier hittade man en positiv överensstämmelse mellan solljusexponering och AMD. I
exempelvis den amerikanska Beaver Damstudien var tiden som man tillbringade utomhus relaterad till utvecklingen av AMD36,
och i två australiska studier var exponering
för blått och kortvågigt ljus förknippad med
AMD.37-38 Andra studier har dock misslyckats
med att påvisa något samband mellan solljusexponering och AMD.39-42 En studie som
bevisar att UV-skydd minskar förekomsten
av makuladegeneration skulle kunna ta en
hel livstid att utföra. En nyligen genomförd
retrospektiv analys av UV-skydd under en
period av omkring 5 år visade dock att detta
leder till högre nivåer av den optiska densiteten hos makulapigmentet vilket tidigare
har förknippats med minskad förekomst av
AMD.43
optik 1-2013
Figur 4: Grafisk illustration av perifer ljusfokuseringseffekt (PLF).
Okulärt UV-skydd
Det finns ett antal alternativa metoder som
potentiellt kan skydda ögonen mot UV-strålning. Solhattar, kepsar och parasoller kan
ge ett visst skydd från solenergi ovanifrån
och minska bländning. Som det dock tidigare påpekats stoppar dessa inte den signifikanta okulära UV-exponeringen från
ljusspridning och vid tidpunkter då solen är
närmare horisonten. De sista tre artiklarna
i specialutgåvan av Eye & Contact Lens beskriver de andra alternativa UV-skydden i
form av glasögon, solglasögon och kontaktlinser.44-46 Även om det inte finns utrymme
i denna artikel att ingående ta upp alla detaljer finns det några huvudpunkter som
bör nämnas. Skyddet från solglasögon har
undersökts i dosimetristudier med dockor,
vilka alla har visat att bågens utformning
spelar en mycket viktig roll,47-52 men i stand-
raddesign av solglasögon har man traditionellt sett inte tagit hänsyn till detta.53,54
Samma problem förekommer med vanliga
glasögonfinns med vanliga glasögon. Den
minskade andelen synligt ljus som passerar genom solglasögonen gör dock troligen pupillen större och förebygger kisande, två av ögonens skyddsmekanismer mot
stark solexponering. Studier har upprepade
gånger visat på en typisk biologiskt viktad
UV-exponering på omkring 20 procent av det
omgivande ljuset som når ögat för konventionellt utformade solglasögon utan perifert
skydd.47-52 Detta faktum, i kombination med
den perifera ljusfokuseffekten som beskrevs
tidigare, understryker vikten av tätt sittande
sidoavskärmningar. Sådana finns dock sällan på glasögon eller solglasögon. Därför
förefaller UV-blockerande mjuka kontaktlinser som täcker hornhinnan, limbus och en
,
38
.
VETENSKAP
stor del av bulbära konjunktiva att vara en
idealisk lösning – klass 1-linser blockerar
minst 99 % av UVB och 90 % av UVA medan
klass 2-linser blockerar minst 95 % av UVB
och 50 % av UVA. Tillsammans med solhatt/
keps och solglasögon kan UV-blockerande
kontaktlinser erbjuda ett långtgående skydd
mot alla källor till UV-exponering, antingen
den är direkt, reflekterad eller refrakterad.
Ett par vetenskapliga artiklar som publicerats efter symposiet med Eye & Contact Lens och CLAO har specifikt tittat på
de UV-blockerande effekterna hos moderna
kontaktlinsmaterial. Andley med kollegor
undersökte effekten av en icke-UV-blockerande silikonhydrogellins jämfört med silikonhydrogellinsen senofilcon A (ACUVUE®
OASYS®) som har UV-blockering enligt
klass 155 och visade att den senare gav ett
fullständigt skydd åt epitelcellodlingar invitro och donerade humana kristallina linser
från UVB-strålning inklusive skador, där den
förra inte gav något skydd.56 I en djurmodell in-vivo jämfördes samma två silikonhydrogeler med exponering utan kontaktlins
för en hög UVB-dos under 30 minuter. Ögon
som bestrålades utan kontaktlins på den
okulära ytan uppvisade bakre subkapsulär
grumling i den kristallina linsen, bildande av
korneala vakuoler, förlust av korneala epitelceller, svullnad samt enkelsträngsbrott i
DNA. Den icke-UV-blockerande kontaktlinsen uppvisade liknande effekter, medan den
UV-blockerande kontaktlinsen senofilcon A
skyddade ögat nästan helt mot alla skadliga
effekter av UVB.57
Slutsats
Vid en genomgång av artiklarna från specialutgåvan från 2011 av Eye & Contact Lens
och senare artiklar står det klart att det
finns ett starkt samband mellan skador på
den främre ögonvävnaden och solljusexponering. Det krävs dock mer forskning för att
slutgiltigt påvisa en direkt koppling mellan åldersrelaterade tillstånd som AMD och
kronisk UV-bestrålning från omgivningen.
Eftersom det inte finns några belägg för att
blockering av UV-exponering av ögat skulle
vara till skada förefaller det rimligt att föreslå att optiker bör se som sitt vårdansvar att
uppmuntra strategier för okulärt UV-skydd
där detta är möjligt.
Optiker bör varna sina patienter för risken
att ögonen skadas av UV-exponering och informera om att patienterna kan skydda sina
ögon med en kombination av solhatt/keps,
sidotäckande solglasögon och UV-blockerande kontaktlinser av klass 1 eller 2. Eftersom UV-index inte är en god indikator på
okulär UV-exponering skulle man även kunna motivera att personer som inte är kontaktlinsanvändare börjar använda UV-blockerande kontaktlinser för att skydda sig hela
dagen, hela året om.
Professor James Wolffsohn är Deputy Dean för
Life and Health Sciences vid Aston University.
Han har publicerat över 110 granskade artiklar
och föreläser över hela världen.
Författarens tack
Denna artikel har stötts av ett utbildningsstipendium från Johnson & Johnson Vision Care som
är en del av Johnson & Johnson Medical Ltd.
REFERENSER
1) Cullen AP. Ozone Depletion and Solar Ultraviolet Radiation: Ocular effects, a United Nations environment programme perspective. Eye
& Contact Lens 2011;37: 185–190.
2) Norval M, Lucas R, Cullen AP, et al. The human health effects of ozone depletion and interactions with climate change. Photochem Photobiol Sci 2011;10:199–225.
3) Reiter RJ, Tan DX, Fuentes-Broto L. Melatonin: A multitasking molecule. Prog Brain Res
2010;181:127–151.
4) Skene DJ, Arendt J. Human circadian
rhythms: Physiological and therapeutic relevance of light and melatonin. Ann Clin Biochem 2006;43:344–353.
5) Cancer Council Australia. Slip, Slop, Slap,
Seek, and Slide. Available at: http://www.cancer.org.au/cancersmartlifestyle/SunSmart/
Campaignsandevents/SlipSlopSlapSeekSlide.
htm.
6) Lucas RM, McMichael A, Smith W, et al. Solar Ultraviolet Radiation. Global Burden of Disease from Solar Ultraviolet Radiation. Geneva,
Switzerland, World Health Organization, 2006.
7) Lucas RM. An epidemiological perspective of
ultraviolet exposure—public health concerns.
Eye & Contact Lens 2011;37: 168–175.
8) West SK, Munoz B, Istre J, et al. Mixed lens
opacities and subsequent mortality. Arch Ophthalmol 2000;118:393–397.
9) Hill D, White V, Marks R, et al. Changes in
sun-related attitudes and behaviours, and reduced sunburn prevalence in a population at
high risk of melanoma. Eur J Cancer Prev
1993;2:447–456.
10) Tuchinda C, Srivannaboon S, Lim HW.
Photoprotection by window glass, automobile
glass, and sunglasses. J Am Acad Dermatol
2006;54:845–854.
11) Sliney DH. Exposure geometry and spectral environment determine photobiological effects on the human eye. Photochem Photobiol
2005;81:483–489.
12) Merriam JC. The concentration of light in
the human lens. Trans Am Ophthalmol Soc
1996;94:803–918.
13) Javitt JC, Taylor HR. Cataract and latitude.
Doc Ophthalmol 1995;88:307–325.
14) Diffey BL, Larko O. Clinical climatology.
Photodermatol 1984;1:30–37.
15) World Health Organisation. Global Solar UV
Index—A Practical Guide. 2002.
16) Sasaki H, Sakamoto Y, Schnider C, Fujita
N, Hatsusaka N, Sliney DH, Sasaki K. UV-B Exposure to the Eye Depending on Solar Altitude.
Eye & Contact Lens 2011;37: 191–195.
17) Glickman RD. Phototoxicity to the retina: Mechanisms of damage. Int J Toxicol
2002;21:473–490.
18) Coroneo MT, Muller-Stolzenburg NW, Ho
A. Peripheral light focusing by the anterior eye
and the ophthalmohelioses. Ophthalmic Surg
1991;22:705–711.
19) Podskochy A. Protective role of corneal
epithelium against ultraviolet radiation damage. Acta Ophthalmol Scand 2004;82:714–717.
20) Abraham AG, Cox C, West S. The differential effect of ultraviolet light exposure on cataract rate across regions of the lens. Invest
Ophthalmol Vis Sci 2010;51:3919-3923.
21) Coroneo MT, Muller-Stolzenburg NW, Ho
A. Peripheral light focusing by the anterior eye
and the ophthalmohelioses. Ophthalmic Surg
1991;22:705–711.
22) Kwok LS, Daszynski DC, Kuznetsov VA, et
al. Peripheral light focusing as a potential mechanism for phakic dysphotopsia and lens phototoxicity. Ophthalmic Physiol Opt 2004;24:119–
129.
23) Roberts JE. Ultraviolet radiation as a risk
factor for cataract and macular degeneration.
Eye & Contact Lens 2011;37: 246–249.
24) Varma SD, Kovtun S, Hegde KR. Role of ultraviolet irradiation and oxidative stress in cataract formation—medical prevention by nutritional antioxidants and metabolic agonists. Eye
& Contact Lens 2011;37:233-245.
25) Dillon J, Atherton SJ. Time resolved spectroscopic studies on the intact human lens.
Photochem Photobiol 1990;51:465–468.
26) Dillon J. Photophysics and photobiology of
the eye. J Photochem Photobiol
B Biol 1991;10:23–40.
27) Glickman RD. Ultraviolet phototoxicity to
the retina. Eye & Contact Lens 2011;37: 196–
205.
28) Hu DN, Simon JD, Sarna T. Role of ocular
melanin in ophthalmic physiology and pathology. Photochem Photobiol 2008;84:639–644.
29) Roberts JE. Ocular phototoxicity. J Photochem Photobiol B Biol 2001;64: 136–143.
30) Taylor HR, West S, Munoz B, et al. The
long-term effects of visible light on the eye.
Arch Ophthal 1992;110:99–104.
31) Rozanowska M, Jarvis-Evans J, Korytowski
W, et al. Blue light-induced reactivity of retinal age pigment. In vitro generation of oxygenreactive species. J Biol Chem 1995;270:18825–
18830.
32) Davies S, Elliott MH, Floor E, et al. Photocytotoxicity of lipofuscin in human retinal
optik 1-2013
39
Sammanfattning av de viktigaste punkterna
• Offentliga hälsokampanjer om UV-risker för huden har minskat förekomsten av hudcancer
• Även om UV-exponering kan ha vissa gynnsamma effekter (t.ex. syntes av D-vitamin som skyddar mot vissa systemiska sjukdomar) finns det inga kända fördelar med okulär UV-exponering
• Till skillnad från hudskador (huvudsakligen från direkt UV-exponering) utsätts ögat för riskerna med UV-exponering hela dagen
och hela året på grund av ljusspridning och reflektioner
• Det publicerade UV-indexet är missvisande när det gäller okulära skador – UV-exponering som har begränsad effekt på huden
kan skada ögats inre vävnader
• UV-exponering förekommer i patogenesen för en rad oftalmohelioser, däribland fotokeratit, pinguecula, pterygium, skivepitelkarcinom, kortikal katarakt och makuladegeneration
• Den perifera ljusfokuseringseffekten (PLF) kan sätta de naturliga stamcellsskyddsmekanismerna ur spel och öka ljusintensiteten på nasala limbus med 20 gånger vilket även påverkar konjunktiva och den kristallina linsen
• Den unga näthinnan löper särskilt stor risk att skadas av UV-exponering
• Det finns en rad alternativ för att skydda mot okulär UV-exponering
- Solhatt/keps och parasoll skyddar mot solenergi ovanifrån, men de begränsar inte den signifikanta okulära UV-exponeringen
från ljusspridning och då solen är nära horisonten.
- Det UV-skydd som glasögon och solglasögon ger påverkas i hög grad av bågens utformning – det är mycket viktigt med sidoavskärmning, särskilt på grund av PLF-effekten
- UV-blockerande kontaktlinser av klass 1 och 2 täcker hornhinnan, limbus och en stor del av bulbära konjunktiva vilket ger en idealisk lösning som skyddar hela dagen, året runt
• Optiker har ett ansvar att:
- varna patienterna för risken för skador från okulär UV-exponering informera om att patienterna kan skydda sina ögon med en
kombination av solhatt/keps, sidotäckande solglasögon och UV-blockerande kontaktlinser av klass 1 eller 2
pigment epithelial cells. Free Radic Biol Med
2001;31:256–265.
33) Khachik F, Bernstein PS, Garland DL. Identification of lutein and zeaxanthin oxidation
products in human and monkey retinas. Invest
Ophthalmol Vis Sci 1997;38:1802–1811.
34) Bernstein PS, Zhao DY, Wintch SW, et al.
Resonance Raman measurement of macular
carotenoids in normal subjects and in age-related macular degeneration patients. Ophthalmalogy 2002;109:1780–1787.
35) Chalam KV, Khetpal V, Rusovici R, Balaiya
S. A review: role of ultraviolet radiation in agerelated macular degeneration. Eye & Contact
Lens 2011;37:225-232.
36) Cruichshanks KJ, Klein R, Klein BE, et al.
Sunlight and the 5-year incidence of early agerelated maculopathy: The Beaver Dam eye study. Arch Ophthalmol 2001;119:246–250.
37) Taylor HR, Munoz B, West S, et al. Visible
light and risk of age-related macular degeneration. Trans Am Ophthalmol Soc 1990;88:163–
173.
38) Taylor HR, West S, Munoz B, et al. The
long-term effects of visible light on the eye.
Arch Ophthalmol 1992;110:99–104.
39) West SK, Rosenthal FS, Bressler NM, et al.
Exposure to sunlight and other risk factors for
age related macular degeneration. Arch Ophthalmol 1989;107:875–879.
40) Wang JJ, Foran S, Mitchell P. Age-specific
prevalence and causes of bilateral and unilateral visual impairment in older Australians: The
Blue Mountains Eye study. Clin Exp Ophthaloptik 1-2013
mol 2000;28:268–273.
41) Klein R, Klein BE, Knudtson MD, et al.
Fifteen-year cumulative incidence of age-related macular degeneration. Ophthalmology
2007;114:253–262.
42) Mukesh BN, Dimitrov PN, Leikin S, et al.
Five year incidence of age-related maculopathy: Visual impairment project. Ophthalmology
2004;111:1176–1182.
43) Wolffsohn J, Eperjesi F, Bartlett H et al.
Does Blocking Ultra-Violet Light with Contact
Lenses Benefit Eye Health? BCLA Conference,
Paper presentation 2012
44) Chandler H. Ultraviolet absorption by contact lenses and the significance
on the ocular anterior segment. Eye & Contact
Lens 2011;37: 259–266.
45) Sliney DH. Intraocular and crystalline lens
protection from ultraviolet damage. Eye & Contact Lens 2011;37:250-258.
46) Walsh JE, Bergmanson JPG. Does the eye
benefit from wearing ultraviolet-blocing contact lenses? Eye & Contact Lens 2011;37:267272.
47) Rosenthal FS, Bakalian AE, Taylor HR. The
effect of prescription eyewear on ocular exposure to ultraviolet radiation. Am J Pub Health
1986;76:1216–1220.
48) Sasaki K, Sasaki H, Kojima M, et al. Epidemiological studies on UV-related cataract
in climatically different countries. J Epidemiol
1999;9(Suppl 6): S33–S38.
49) Sasaki H, Kawakami Y, Ono M, et al. Localization of cortical cataract in subjects of diverse
races and latitude. Invest Ophthalmol Vis Res
2003;44: 4210–4214.
50) Hedblom EE. Snowscape eye protection.
Arch Environ Health 1961;2:685–704.
51) Sliney DH. Bright light, ultraviolet radiation
and sunglasses. Dispens Opt 1975;36:7–15.
52) Sliney DH. Eye protective techniques for
bright light. Ophthalmology 1983;90:937–944.
53) American National Standards Institute
(ANSI). American National Standard for Nonprescription Sunglasses and Fashion Eyewear—Requirements. New York, NY, ANSI,
Standard Z80.3, 2008.
54) British Standards Institution (BSI). Per
sonal Eye Protection—Sunglasses and Sunglare Filters for General Use and Filters for Direct
Observation of the Sun. Chiswick, United Kingdom, BSI.BS EN-1836, 2005.
55) Moore L, Ferreira JT. Ultraviolet (UV) transmittance characteristics of daily disposable
and silicone hydrogel contact lenses. Cont
Lens Anterior Eye 2006;29:115-122.
56) Andley UP, Malome JP, Townsend RR. Inhibition of lens photodamage by UV-absorbing contact lenses. Invest Ophthalmol Vis Sci
2011;52:8330-8341.
57) Giblin FJ, Lin L-R, Leverenz VR, Dang L. A
class I (Senofilcon A) soft contact lens presents
UVB-induced ocular effects, including cataract,
in the rabbit in vivo. Invest Ophthalmol Vis Sci.
2011;52:3667-3775.
Frågor för CET-poäng
på nästa sida!
,
40
VETENSKAP
Flervalsfrågor ger CET-poäng
Flervalsfrågor till artikeln ”Behovet av
okulärt skydd mot UV-strålning” av professor James Wolffsohn.
Denna artikel tillsammans med rätt svar
på frågorna ger 1 CET-poäng. For registrering av dina svar, se www.jnjvisioncare.se.
Korrekt svar på minst fem av sex frågor ger
1 CET-poäng. Sista svarsdag är 27 februari 2013. Observera att alla frågor hänvisar
till information som framkommer i denna
artikel.
1) Vad är optikerns roll i förhållande till
ögonhälsa?
a) Optikern ska enbart refraktionera, korrigera synfel och vägleda om korrektionsmöjligheter.
b) Optikern bör i sin roll som hälso- och
sjukvårdspersonal ge information om förebyggande åtgärder för bevarandet av ögonhälsan.
c) Patientens livsstil och eventuella medicinbruk är irrelevant för optikerns arbete och
rådgivning till patienten.
d) Solljus är enbart sunt och förebygger
många sjukdommar, så det är inte relevant
att informera om förebyggande UV-skydd av
ögonen.
2) WHO publicerade 2006 en studie av den
globala sjukdomsbördan orsakad av UV
strålning. Vilket påstående är korrekt?
a) 5% av den samlade sjukdomsbördan i
form av katarakter utgörs av kortikal katarakt.
b) Den samlade sjukdomsbördan i form av
katarakt skulle kunna reduceras med 5%
om man undvek UV-exponering av ögat.
c) Studiens utformning hade tagit hänsyn till
regionala skillnader i befolkningsdemografi,
livsstil, socioekonomisk status samt omgivningens UV-strålning.
d) Studien påvisar att UV-strålning inte utgör någon riskfaktor för utveckling av katarakt.
3) Vad är korrekt utifrån UV-exponering
av ögonen?
a) Ögonen bliver utsatta för den största UVexponeringen mitt på dagen, kl. 10-14.
b) Den största UV-exponeringen av ögonen
förekommer när det WHO-standardiserade
UV-indexet är som högst.
c) Studier har visat att UV-indexet kan vara
missvisande för när risken är störst för okulär UV-exponering.
d) Ljusspridning och refleksion har ingen
betydelse, enbart direkt exponering utgör en
risk för okulär exponering.
4) Ögontillstånd där solljus har varit en
del av patogenesen har fått samlingsnamnet ”ophtalmohelioser”. Nuvarande evidens för samband är:
a) Forskning visar att den unga näthinnan
löper mindre risk att skadas av UV-exponering eftersom den yngre kristallina linsen
har mer gult pigment.
b) Det finns stark evidens för att reaktiva
syreradikaler minskar risken för oxidativ
stress och därmed utveckling av katarakt.
c) Det finns överhuvudtaget ingen evidens
för samband mellan UV-strålning och utveckling av AMD.
d) Pterygium och kortikal katarakt förekommer ofta i allvarligare grad nasalt pga den
perifera ljusfokuseringseffekten (PLF-effekten)
5) Vad är korrekt utifrån UV-skydd
av ögonen?
a) Det är enbart behov av UV-skydd av ögonen när UV-indexet har ett högt värde.
b) Alla solglasögon oavsett design ger fullt
UV-skydd av ögonen.
c) Det är positivt med en viss okulär UV-exponering med tanke på D-vitamin syntesen.
d) Glasögon och solglasögons UV-skyddande effekt är beroende av bågens design –
täckande sidoskydd är avgörande.
6) Kontaktlinser och UV-skydd.
Vilket påstående är korrekt?
a) Kontaktlinser med klass 1 UV-blockering
absorberar 99% av UVB- och 90% av UVAstrålningen.
b) Alla kontaktlinser har UV-blockering för
i genomsnitt 95% av UVB- och 50% av UVAstrålningen.
c) Det optimala UV-skyddet är enbart kontaktlinser.
d) Kontaktlinser har ingen effekt för att uppnå ett gott UV-skydd av ögats inre delar.
Introduktionen är riktigt
läsvärd med en presentation av olika mätmetoder
för bland annat färgseende, kontrastseende och
bländningskänslighet. Alla
dessa påverkas vid användande av olika UV-skydd.
Arbetet är av utrymmesskäl något förkortat, diskussionen refererar mycket av resultatet.
Av Ul r ika Jansson
1 Introduktion
Ultraviolett strålning från solen är skadligt
för våra ögon då det bland annat förstör pigmenten lutein och zeaxanthin i näthinnan.
Dessa fungerar som ett naturligt filter som
sållar bort blått skadligt ljus för att skydda
tapparna och stavarna (Grosvenor 2007, s.
421). För att skydda ögonen mot strålningen
och för att få ett behagligare seende i stark
sol rekommenderas vi att använda solglasögon. CE-märkta solglasögon kategoriseras i fem olika filterkategorier, kategori 0 till
kategori 4, där kategori 0 släpper igenom
mest ljus och UV-strålning och kategori 4
släpper igenom minst (Konsumentverket,
2011). Som alternativ till vanliga solglasögon
har företaget Multilens tagit fram en produkt
de valt att kalla Biocover. Detta är filtersolglasögon i kombination med ett polariserande filter. Syfte med dessa är att filtrera bort
allt eller det mesta av allt oönskat ljus. Med
oönskat ljus menas i detta sammanhang
UV-ljus samt energirikt kortvågigt blått eller grönblått ljus. Vanliga solglasögon sållar
bort UV-ljus beroende på dess kategori men
dämpar till skillnad från filtersolglasögonen
samtliga våglängder och därmed allt synligt
ljus. (Multilens 2012)
optik 1-2013
41
Olika sol-och filterglasögons påverkan
på färgsinnet och kontrastseendet
med och utan bländning
1.1 Kontrastseendet
Kontrast är ett begrepp som kan definineras
som skillnaden i ett objekts maximala och
minimala ljushet (eller luminans) delat med
deras sammanlagda ljushet enligt formeln:
(Lmax –Lmin)/(Lmax+Lmin) Den kvot man
får ut från formeln multipliceras sedan med
100 för att få ut ett procenttal som uttrycker
kontrasten. Vid läsning av svart, mörk text på
en ljus, vit bakgrund är kontrasten 100% (eller nära 100%), reducerad kontrast fås om
bakgrundsfärgen och bokstavsfärgen närmar sig varandra, tillexempel vid mörkgråa
bokstäver på en ljusgrå bakgrund. (Grosvenor 2007, s. 13) Det finns sedemera två olika
sätt att beskriva kontrasten på; Michelsonkontrast (enligt formeln som står skriven i
början av stycket) som används då kontrasten utvärderas med randmönster. I annat
fall, då kontrasten mäts på en homogen bakgrund använder man istället Weberkontrast.
Formeln som då används lyder: (Lb-Lt)/(Lb)
där Lb står för bakgrundsluminansen och Lt
står för luminansen av objektet. Den minsta
kontrastskillnaden som kan uppfattas kal�las kontrasttröskel och motsvarar personens
kontrastkänslighet. Personer med lågt kontrasttröskelvärde och låg kontrastkänslighet behöver större kontrastskillnader för att
kunna uppfatta objektet. Inte sällan upplever dessa personer sig se dåligt och ha problem med sysslor i det vardagliga livet, trots
att synskärpan är god. Kontrastseendet är
alltså en mycket viktig del av den funktionella synen. (Benjamin 2006, s. 247) Ett diagram
över kontrastkänsligheten för olika spatiala
frekvenser (se kap. 1.3) ger kontrastkänslighetsfunktionen. Längs X-axeln märks de
spatiala frekvenserna som testats och längs
Y-axeln anges en logaritmisk skala över kontrastkänsligheten. Normal kontrastkänslighetsfunktion i dagsljus når sin topp vid ungefär 2,3 logenheter för kontrastkänsligheten
och vid spatial frekvens någon gång mellan
2-6 cykler/grad. (Benjamin 2006, s. 248)
optik 1-2013
1.1.1 Försämrad kontrastkänslighet
Försämrad kontrastkänslighet är något som
främst drabbar äldre personer på grund av
att en mindre mängd ljus når retina då äldre
människor ofta har åldersrelaterad mios,
mer grumlingar och ökad ljusspridning i linsen. Normalt släpper en tjugoårings lins
igenom tre gånger så mycket ljus som en
sextioårings. En ytterligare faktor till försämringen av kontrastkänsligheten är att cellerna i retina degenererar och förändras hos
äldre människor. (Benjamin 2006, s. 267)
Många sjukdomstillstånd och andra abnormaliteter i ögat kan leda till försämrad
kontrastkänslighet. Dessa är framför allt linsopaciteter, optikusneurit i samband med
multipel skleros, okorrigerade synfel och
retinala störningar. Beroende på för vilka
spatiala frekvenser kontrastkänsligheten är
nedsatt kan man få en uppfattning om den
bakomliggande orsaken. Nedsatt känslighet
för höga spatiala frekvenser drabbar i större grad någon som är påverkad av retinala
störningar eller störningar i de visuella nervbanorna. Nedsatt känslighet för de mellersta
spatiala frekvenserna kan tyda på optikusneurit (Regan 1991, ss. 491-492).
En generell sänkning av kontrastkänsligheten för samtliga spatiala frekvenser kan
orsakas av senare stadier av katarakt eller
ålders-relaterad makuladegeneration (Benjamin 2006, s. 251). Patienter med nedsatt
kontrastseende kan ha svårigheter med flera
vardagliga sysslor så som bilkörning (Owsley, Stalvey, Wells & Sloane, 1999), läsning,
och att på grund av synen uppleva reducerad
rörlighet (West, Rubin, Broman, Munoz, Bardeen-Roche & Turano, 2002). Owsley (2003)
förklarar att det ofta är svårt för undersökaren att förstå dessa patienter, då det inte är
ovanligt att patienter med nedsatt kontrastkänslighet har god synskärpa
Kontrastkänslighetstester kan hjälpa undersökaren att bättre förstå sin patients problem men testet i sig har dock en liten kli-
nisk betydelse för fastställande av diagnos.
(Owsley 2003)
Anledningen till att resultatet av en kontrastkänslighetsmätning är av litet värde vid
fastställande av diagnos är att många sjukdomstillstånd har liknande påverkan på kontrastkänsligheten (Benjamin 2006, s. 251).
1.2 LogMAR systemet
LogMAR står för ”logarithm of minimum
angle resolution” och är ett sätt att definiera
synskärpan liksom decimalvisus eller Snellenbråk. Med ”minmum angle of resolution”
(MAR) menas den minsta synvinkel som
krävs för att urskilja en detalj i en optotyp.
Detta uttrycks i bågminuter. Då synskärpan
är motsvarande 1,0 decimalvisus är MAR lika
med en bågminut. Då synskärpan är 0,5 decimalvisus är MAR två bågminuter. Genom
att ta tiologaritmen för det värde som anhålls i MAR fås logMAR värdet. Detta innebär
att om MAR är en bågminut är logMAR 0,0.
Då synskärpan är bättre än 1,0 decimalvisus
/ 1 MAR så kommer LogMAR vara negativt,
se tabell 1.1 För visusmätning med tavlor
som har fem optotyper på varje rad där storleken minskar med 0,1 log enheter för varje
rad neråt motsvarar varje optotyp ett värde
av 0,02 på logMAR skalan. (Benjamin 2006,
s. 221)
Decimalvisus MAR LogMAR
2,0 1,25 1,0 0,8 0,5 0,25 0,1 0,5 0,8 1,0 1,25 2,0 4,0 10,0 -0,3
-0,1
0,0
0,1
0,3
0,6
1,0
Tabell 1.1 Förhållandet mellan Decimalvisus,
MAR och logMAR. Detta är en förenkling av avstånds synskärpe-konverteringtabellen 3.1 (figur
efter Elliott 2007, s. 33)
,
42
VETENSKAP
1.3 Kontrastkänslighetstester
Det är en skillnad mellan att testa kontrastkänsligheten och att testa lågkontrastvisus.
Kontrastkänslighetstesterna använder sig av
samma storlek på alla optotyperna och skillnaden dem emellan är variationen i ljushet,
alltså variationen i kontrast, som minskar
för varje rad neråt. Från dessa test kan man
avgöra kontrasttröskeln. Tvärtom gäller för
lågkontrastvisus, där kontrasten är konstant
och storleken på optotyperna varierar. Detta
test ger oss inte något
värde för kontrasttröskeln då det är svårt
att veta vilken spatial frekvens som gäller
för lågkontrastoptotyperna. Dessutom beror
lågkontrastvisus av patientens högkontrast
synskärpa. (Benjamin 2006, s. 261)
Vid mätning av kontrastkänsligheten med
randmönster (Michelsonkontrast) består testerna av tavlor med svarta och vita horisontella ränder. En vit och en svart rand utgör
tillsammans en cykel och antalet cykler/grad
utgör tavlans spatiala frekvens. Hög spatial frekven innebär att tavlan har fler cykler/
grad och tvärtom se fig 1.1. Ett test utgörs
vanligtvis av flera tavlor mellan 0,5-30 cykler/
grad. 0,5 cykler/grad motsvarar ungefär visus 0,02 och 30 cykler per grad motsvarar
ungefär visus 1,0. En tavla upptar vanligtvis
3-5grader. (Grosvenor 2007, s 171)
1.3.1 Vischtech tavlan
Denna tavla består av sex rader med vardera
nio cirklar. Cirklarna består av ett sinusvågigt randmönster i olika kontrast. Sinusvågigt randmönster innebär att det inte finns
någon skarp avgränsning mellan de vita och
svarta strecken, utan att det är en mjuk övergång mellan dem (Benjamin 2006, s 249).
Den spatiala frekvensen ökar för varje ny
rad. Ränderna i varje cirkel är antingen vertikala, lutade åt höger eller lutade åt vänster
och patientens uppgift är att tala om i vilken
riktning ränderna är lutade. Värdet från mätningen plottas sedan in i ett diagram för att
lättare kunna jämföra testresultatet med ett
normalvärde. (Grosvenor 2007, s. 172)
1.3.2 Pelli-Robson tavlan
Detta test består av en tavla med 16 gånger
3 optotyper av samma storlek med olika kontrast i varje triplett. En systematisk minskning av kontrasten ges var tredje optotyp och
de två efterföljande har samma kontrast som
den första i treserien. Testet utförs vanligen på en meters avstånd men testar då endast låga spatiala frekvenser och kan därför
missa kontrastkänslighetsförluster av högre
spatiala frekvenser. För att testa högre frekvenser kan avståndet till tavlan ökas till tre
meter. (Benjamin 2006, s. 260) Patientens
uppgift är att i så stor mån som möjligt identifiera optotyperna allt eftersom kontrasten
minskar. Då patienten läst samtliga tre, eller två optotyper fel i en serie avslutas testet.
(Grosvenor 2007, s. 174)
1.3.3 Bailey-Lovie tavlan
Denna tavla har konstant kontrast på alla optotyper. Istället minskar storleken på optotyperna för varje rad neråt. Testresultatet anges enligt angiven logMAR skala. Testet utförs
vanligtvis på sex meter avstånd (om annat
avstånd måste resultatet räknas om för att
överensstämma med avståndet) och patientens uppgift är att läsa minsta möjliga rad.
(Grosvenor 2007, ss. 174-175)
1.4 Bländning
Bländning (eng. glare) delas in i tre kategorier: ”Disability glare”, ”discomfort glare”
och ”light-adaption glare”. Med ”disability glare” menas att synfunktionen reduceras i samband med bländning. ”Discomfort glare” innebär att patienten upplever en
obehagskänsla under vistelse i ljusa miljöer.
”Light-adaption glare” innebär att patienten
upplever ett centralt skotom i synfältet som
reducerar synkvaliteten efter att tidigare ha
utsatts för bländning. (Benjamin 2006, ss.
271-272)
1.4.1 Ökad bländningskänslighet
Bländningskänslighet (”disability glare”) orsakas antingen av en för starkt lysande ljuskälla inom synfältet vilken bidrar till nedsatt effekt i retina, eller så orsakas det av
intraokulär ljusspridning (Benjamin 2006, s.
272). Ljusspridning uppstår då de vanligtvis välordnade kollagena fibrer i cornea och
lins förlorar sin struktur, vilket sker naturligt och succesivt med åldrandet. Den ökade
oordningen av fiberna ger också minskad
transperens av medierna och har även en
kontrastkänslighetsreducerande effekt. (Abrahamsson, Thaung & Sjöstrand 1997)
1.4.2 Kontrastkänslighetstest under bländning - BAT Brightness acuity tester BAT, är
ett handhållet instrument som består av en
semisfär med en dold ljuskälla och en 12
mm central apertur fäst på ett handtag se fig
1.2. Semifären är 60 mm i diameter och ska
under testet placeras emot pannbenet och
kindbenet så att ögat hamnar i dess mitt så
att seende genom aperturen är möjlig. Denna gör då så att hela perferin belyses. Patientens uppgift är att som tidigare identifiera optotyper på syntavla
fast denna gång under
bländning. Tavlan som
testas kan variera och
vara både högkontrast
och lågkontrast. (Benjamin 2006, ss 277-278)
Fig. 1.2 Brightness Acuity Tester (BAT)
Instrumentet har tre olika ljusintensiteter att
välja mellan. Den lägsta intensiteten, (300
ft. candela) är tänkt att efterlikna den belysning som kan fås i ett klassrum eller i ett varuhus, men denna används sällan då denna
oftast inte kan påvisa någon betydande effekt. Vanligast är att man använder medelintensiteten (2500 ft. Candela) som motsvarar
indirekt solljus en molnig dag då bländningstestet ska utföras på kataraktpatienter. Annars används högintensiteten (10000
ft. Candela) som motsvarar det ljus som fås i
direkt solljus rakt ovanifrån ståendes på ljust
underlag. Testet ska ske i ett mörkt undersökningsrum (mindre än 20 ft. candela) med
ett öga okluderat och patienten ska bära sin
bästa korrektion. (Marco Ophtalmic Inc, u.å.)
Fås ett reducerat resultat, en minskning med
tre rader eller mer av kontrastseendemätningen under bländning i högsta intensitet
så tyder detta på att det finns okulära opaciteter exempel katarakt, centrala floaters
i glaskroppen eller korneala ärr. Denna patient upplever svårigheter i ljusa miljöer. En
ökning av kontrastseendet under bländning
med högsta intensitet beror på att pupillen
konstrikterar och eventuella perifiera störningar får mindre betydelse då pupillen är
liten. Exempel på detta är vid noncentral kortikal katarakt eller om det finns oregelbunden astigmatism. Dessa patienter har också
bättre seende i starka ljusmiljöer utomhus.
Normal förändring av kontrastseendet under
bländning i högsta intensitet är ingen förändring eller en liten sänkning med en rad. Då
finns det inte heller några signifikanta okulära opaciteter. (Marco Ophtalmic Inc u.å.)
1.5 Filterglasögon
Kortvågigt ljus bidrar till ökad kromatisk
aberration, ökad ljusspridning och fluoroscens i linsen. Elimineras detta ljus fås en
ökad kontrastkänslighet och en klarare bild,
särskillt i de fall då medierna är grumliga.
optik 5-2012
1-2013
43
Användningsområdet för filterglasögon ligger därför primärt hos äldre patienter samt
hos patienter med nedsatt syn. (Zigman
1992)
Filterglasögon blockerar fullt eller till viss
del våglängder under en angiven gräns, så
endast ljus
med längre
svängningar
passerar (Multilens 12-0207), se fig 1.3.
Fig 1.3 Principen för ett filterglas (figur efter
Multilens 12-02-07)
1.5.1 Studier om filterglasögon för ökad
kontrastkänslighet
I en studie gjord av Eperjesi och Agelis (2010)
undersöktes synskärpan, kontrastseendet
och läsningen med tre olika filter (450nm,
511nm och 527nm). Detta för att utvärdera
effekten av filtrena. Testerna utfördes med
”forward light scatter filters” för att simulerar ljusspridning. Varje test genomfördes
både med och utan bländning och det var
bara patienter med friska ögon som deltog i
studien. (Eperjesi & Agelis 2010)
Resultatet som erhölls ur studien visar att
synskärpan blev försämrad för samtliga filter jämfört med synskärpan utan filter och
sänktes med 11, 13 respektive 14 logMARenheter för 450, 511 och 527 nm filtren utan
bländning. Även med bländning sänktes visus för samtliga filter jämfört med visus
utan filter under bländning. Kontrastkänslighetstestet gav också försämrat resultat med
filtren både med och utan bländning jämfört
med utan filterglasögon. Resultatet blev också sämre ju längre våglängder filtren sållade
bort. Undantaget var en ökning med 0,02 log
CS enheter för 450 nm filtret i kontrastkänslighetstestet under bländning. Konklusionen
från studien är således att 450, 511 och 527
nm filter inte förbättrar kontrastkänsligheten
vare sig under eller utan bländning för friska
personer i närvaro av ”forward light scatter
filter”. (Eperjesi & Agelis 2010)
I en annan studie av Leguire och Suh
(1992) jämfördes kontrastkänsligheten under
bländning med olika filterglasögon och solglasögon som jämfördes mellan en grupp av
friska patienter och en grupp med patienter
där alla hade en degenererande sjukdom på
retina. Resultatet från denna studie visar på
en systematisk sänkning av kontrastkänsligoptik 1-2013
hetsfunktionen med filterglasögon särskilt
vid högre spatiala frekvenser för deltagarna
med friska ögon där sänkningen stod i förhållande till transmissionen av varje filter. I
gruppen med retinala degenerationer visades antingen en liten förbättring eller ingen
förändring av kontrastkänslighetsfunktionen
under bländning med de olika filterglasögonen jämfört med utan filterglas. (Leguire &
Suh 1992)
Resultatet kan således tolkas på två sätt:
Att filterglasen inte ger någon betydande förbättring av kontrastkänslighetsfunktionen
under bländning för patienter med retinal
degeneration, eller att det ger en förbättring av kontrastkänslighetsfunktionen under
bländning eftersom ett filter som för en frisk
person ger tydlig försämring inte gör någon
skillnad för patienten med retinal degeneration. Däremot verkar inte filter förbättra kontrastkänslighetsfunktionen för friska personer. En jämförelse filterglasögonen emellan
visar att gulfilter ger bäst resultat för båda
grupper, och solglasögonen gav sämst resultat i båda grupper. (Leguire & Suh 1992)
Ett resultat som visar att filterglasögon
ger förbättring av kontrastkänsligheten i vissa fall presenterade Zigman i sin studie från
1992. I denna studie ingick fyra grupper av
äldre patienter. Varje grupp med respektive
katarakt, åldersrelaterad makuladegeneration, afaki eller helt friska ögon. Filtret som
användes var 480 nm. Resultatet visar en
ökning av kontrastkänsligheten för gruppen
med åldersrelaterad makuladegeneration
speciellt vid högre spatiala frekvenser. Dock
kunde ingen förbättring urskiljas ur de övriga tre grupperna. (Zigman 1992, ss. 325-326)
Även andra studier har visat att filterglasögon har positiv verkan och kan ge förbättrad kontrastkänsligheten för vissa patienter
med åldersrelaterad makuladegeneration.
(Langagergaard, Ganer & Baggesen 2003)
1.6 Ljus och Färg
Färg är en term som beskriver upplevelsen av ljus från olika våglängder. Intervallet
för inom vilka våglängder som är synliga för
oss människor är ungefär 380 nm – 780 nm.
De färger som förknippas med följande våglängdsintervall är:
380-450nm violett
450-490nm blå
490-560nm grön
560-590nm gul
590-630nm orange
630-780nm röd
Personer med normalt färgseende kan
urskilja ungefär 150 olika nyanser ur detta
spektra. Ljus under 380 nm, det vill säga ultraviolett strålning är osynligt för människor
liksom det infraröda ljuset vars våglängder
är över 780 nm. (Birch 2001, s.3)
1.6.1 Ljusets påverkan på ögonen
I en studie som utfördes på donerade åldrade mänskliga linser undersöktes påverkan av ultraviolett strålning och strålning av
kortvågigt energirikt synligt ljus med olika
typer av laserstrålning. Detta gjordes genom
att jämföra ljustransmissionen före och efter bestrålningen, alltså den mängd ljus som
passerade genom linsen. Resultatet för denna undersökning visar att förändringar sker
tidigt i linsen vid bestrålning med pulserande
UV-laser (355nm) av en högre strålningstäthet (65mW/cm2) och vita opaciteter bildas
i linsen. För lägre strålningstäthet (16mW/
cm2) skedde inga tidiga förändringar i linsen
men efter 72 timmar hade bruna opaciteter
bildats. När bestrålningen skedde med konstant synligt ljus (532nm) visade linserna inte
upp några synliga förändringar. Dock konstaterades det också i studien att pulserande
ljus verkar skada linserna mer än konstant
ljus, vilket kan vara bidragande till att det
inte syntes någon förändring vid bestrålning
av synligt ljus. (Kessel, Eskildsen, Holm Lundeman, Bjarlin Jensen & Larsen 2011)
Att blått synligt ljus ändå kan ge påverkan på ögonen menar Zigman (1989) som
i sin tur refererar till en studie av Carlyle,
Rand och Bursell (1988) samt till en studie
av Weale (1985) där båda menar att blått ljus
tillsammans med ultraviolett strålning är de
största bidragande orsakerna till försämrad
syn till följd av linsopaciteter. Detta menar
de skulle bero på att det uppstår autofluorescens i linsen och att ljusspridningen i linsen ökar vid dessa korta våglängder. (Carlyle,
Rand & Bursell, 1988; Weale, 1985 se Zigman 1989)
1.7 Färgseendet och färgseendedefekter
En människas förmåga att se färger beror
på att det finns tre olika typer fotopigment
i tapparna i näthinnan, varvid varje typ har
ökad känslighet för ett specifikt intervall av
våglängder (Flück, u.å. s.6). Man talar om
L-tappar, M-tappar och S-tappar beroende
på om känsligheten är för långa-(L), medel(M) eller korta- (S) våglängder (Benjamin
2006, s. 292). L-tapparna har sin maximala
känslighet vid 560 nm, M-tapparna är käns-
,
44
VETENSKAP
ligast för våglängder runt 530 nm och Stapparnas intervall når sin topp vid 420 nm.
Dessa grundfärger där vardera pigment har
sitt maximala känslighetsområde refereras
till som rött (L-tapparna), grönt (M-tapparna) och blått (S-tapparna) men färgbenämningen överrensstämmer inte exakt med
den färg där känslighetsintervallet toppas.
Intervallen för känslighetsområderna för
de olika pigmenten är överlappande. (Birch
2001 s.15) Beroende på hur och i vilken grad
de olika fotopigmenten stimuleras uppstår
en färgblandningsprocess utifrån dessa tre
grundfärger vilket således ger oss olika färgupplever (Birch 2001, s. 10). Ett normalt färgseende sägs därför vara trikromatiskt (Grosvenor 2007, s.125). Se fig. 1.4.
Fig. 1.4 Genom att mixa rött,
grönt och blått kan flera andra
färger uppstå.
Om en typ av dessa tappar har nedsatt
funktion, har ett förskjutet känslighetintervall eller saknas totalt kommer färguppfattningen hos denna person vara annorlunda.
Personen i fråga har då färre möjligheter att
skapa rätt färgblandning att matcha det givna stimulit med. (Flück u.å. s.6)
Färgsinnesdefekter är antingen genetiska
eller förvärvade. I de fall de är genetiska är
de också medfödda (Benjamin 2006, s. 289).
1.7.1 Anomal trikromsi
Då alla fotopigment existerar men ett pigment är försvagat eller har förskjuten känslighetstopp kallas detta anomalt trikromatiskt seende. Beroende på vilken tapp som
har nedsatt känslighet indelas anomal trikromsi antingen in i protanomal (L-tapparna
defekta), deuteranomal (M-tapparna defekta)
eller tritanomal (S-tapparna defekta). Personer som är protanomala, deuteranomala
och tritanomala är röd- (protan), grön- (deutan) respektive blå- (tritan) svaga och behöver mer mättnad av den avsaknade färgen
för att kunna matcha ett stimuli. (Grosvenor
2007, s. 125)
1.7.2 Dikromasi
Om ett pigment inte alls existerar finns endast två grundfärger till att matcha det givna
färgstimulit. Detta kallas dikromasi och delas
in liksom anomal trikromsi i namn efter vilken typ av fotopigment som saknas. Personer med protanopi, deuteranopi och tritanopi
saknar vardera rött (protan), grönt (deutan)
respektive blått (tritan) pigment. (Colbindor
u.å. s.10) Personer med protanopi och deuteranopi har liknande färgupplevelser, och
dessa benäms ofta tillsammans som rödgrön
färgdefekt (Benjamin 2006, s. 292). Rödgröndefekt är den vanligaste formen medfödd
färgsinnesdefekt och är vanligast bland män.
Anledningen till att majoriteten med rödgröndefekt är män beror på att anlaget för normal
trikromsi är bundet till X-kromosomerna. För
att en kvinna ska drabbas av rödgrön färgsinnesdefekt krävs det att att båda X-kromosomerna saknar anlag för normalt färgseende i och med att detta anlag är reccensivt.
För män krävs det att deras enda X-kromosom saknar anlaget för normal trikromsi för
att färgseendet ska bli defekt då anlaget för
normal trikromsi alltid saknas i Y-kromosomen. Detta gör att prevalensen för män och
kvinnor i Europa med rödgrön defekt är 8%
respektive 0,5%. (Benjamin 2006, s. 294) Rödgröndefekter kan också förvärvas av ett antal okulära sjukdomstillstånd bland annat av
optikus neurit, papillit eller toxisk amblyopi.
(Benjamin 2006, s. 297) Mycket mer sällsynt
är att ha en medfödd blågul färgsinnesdefekt, så kallad tritanopi. Anlaget för tritanopi är autosomalt vilket innebär att det inte
är könsbundet och att prevalensen är densamma för män och kvinnor. Förekomsten av
medfödd tritanopi är dock oviss. I en studie
refererad av Birch (2001) uppges prevlalensen av kongenital tritanopi vara maximalt 1
person på 10 000 (Birch 2001, s. 34). En annan studie av van Norren och Went (1981)
som också nämns av Birch (2001) hävdar att
förekomsten av tritanomal trikromsi är så
stor som 1 på 500. (van Norren & Went, 1981
se Birch 2001, s. 34) Tritanopi anses därför
vanligen som en förvärvad defekt som kan
fås i samband med bland annat sjukdomstillstånd som glaukom, diabetes, ålderselaterad makuladegeneration eller papillödem.
(Benjamin 2006, ss. 296-297) Benjamin (2006)
beskriver hur förvärvade färgsinnesdefekter
följer en regel kring deras uppkomst. Denna
regel kallas Köllners regel. Regeln lyder att
förvärvade blå-gula defekter beror på förändringar i okulära medier, choroidea eller
retinas yttre distala lager och att förvärvade
rödgröna defekter beror på förändringar i opticus nerven eller i de mer proximala inre delarna av synsystemet. (Benjamin 2006, s. 297)
1.7.3 Monokromatism
I mycket ovanliga fall saknas ett eller samtliga fotopigment. Detta innebär total färg-
blindhet och stimulin kan då endast matchas
i gråskala med hjälp av olika ljushet. (Benjamin 2006, s. 293) Monokromatism indelas i
sin tur in i typisk (stavmonokromatism) eller
atypisk (tappmonokromatism) monokromatism. Typisk monokromatism är i de fall då
det inte finns några fungerande tappar alls i
retina. Detta medför också låg synskärpa (ca
0,1), nystagmus och fotofobi. Atypisk monokromatism är då endast ett fungerande fotopigment finns i tapparna. (Birch 2001, s. 22)
För översikt av klassificering av färgsinnesdefekter se tabell 1.2.
Tabell 1.2. Klassificering av färgseendedefekter
1.7.4 Hur färguppfattningen påverkas
av filter-och solglasögon
De Fez, Luque och och Valentin undersökte
i sin studie från 2002 bland annat hur färgseendet påverkas av färgade solglasögon
och filterglasögon. I studien användes ett
par grön-, blå-, gul- och brunfärgade solglas samt ett 450 nm och ett 527 nm filter.
Resultatet från mätningarna visar att färger
återgavs bäst utan några filter alls, men att
de gråfärgade glasen var de som mest efterliknande de resultat som erhölls under mätningarna utan glas och alltså gav mest naturligt färgseende. Sämst färgåtergivning gav
de båda filterglasögonen vars resultat kan
liknas vid de som erhålls vid tritanopi. Det
filtret som blockerar längst våglängder, alltså här 527 nm filtrer gav allra sämst färgåtergivning. (De Fez, Luque, & Viquieira 2002)
Även Thomas och Kuyk påvisade förändringar i färgseendet med vissa filterglasögon
vid undersökning med Farnsworth-Munsell
D-15 test. De färgseendedefekter som orsakades av de olika filtren liknar främst de
som fås vid tritanopi. Filterglasögonen som
gav utslag på Farnsworth – Munsell D15 testet benäms som Blublocker och Vuarnet,
medan filtrena NoIR, CPF550 och NDF som
också testades i samma studie inte märkvärt verkade påverka färgseendet. (Thomas
& Kyuk 1988)
optik 1-2013
45
1.8 Färgseendetester
De testen som används för att utvärdera färgseendet kan bland annat vara i form
av pseudokromatiska tavlor (Ishihara mfl.),
färgsorteringstester (Farnsworth-Munsell)
eller anomaloskop. (Grovenor 2007, ss. 126127)
1.8.1 Farnsworth-Munsell 100 hue test
Detta test är ett färgsorteringstest som består av 85 olikfärgade kapslar som fördelas
på fyra olika brickor. Varje bricka börjar och
slutar med en fast kapsel som är av samma
färg som de första och sista flyttbara kapslarna i varje bricka. Patientens uppgift är att
placera den kapsel som mest liknar den föregående kapseln på brickan och fortsätta så
tills brickan är fylld och att kapslarna bildar
en mjuk färgsekvens från början till slutet.
För att kontrollera testet är kapslarna numrerade efter korrekt ordning i botten. Detta
test är ett känsligt test som tidigt upptäcker förändringar i färgseendet. Det används
också för att upptäcka skillnader mellan höger och vänster öga. Varje bricka tar ungefär
två minuter att färdigställa. (Benjamin 2006,
s. 320)
1.8.2 Farnsworth Munsell D15 test
Detta test består av 15 kapsyler som ska
sorteras i färgordning likt Farnsworth-Munsell 100 hue test. (Grosvenor 2007, s. 127)
Detta test har relativt stora färgskillnad mellan varje kapsel och hittar därför endast de
patienter med stora och medelstora färgsinnesdefekter (Elliott 2007, s. 68).
1.8.3 Anomaloskop
Det säkraste testet för diagnostisering av
rödgrön färgsinnesdefekt är undersökning
med ett anomaloskop. Instrumentet visar
olika gulfärgade ljuskällor och patientens
uppgift är att matcha den givna färgen med
en inställbar färgskala. (Birch 2001, s. 53)
Färgskalan har rött och grönt ljus som kan
mixas i rätt blandning till den givna gula färgen. Protanopa kommer att matcha den givna färgen med för mycket rött ljus och deuteraneropa kommer att använda för mycket
grönt ljus. (Flück u.å. s.18)
1.8.4 Ishiharatavlor
Ishiharafärgseendetestet består av en serier tavlor som vardera utgörs av många små
prickar, där prickarna det i varje tavla bildar
en siffra eller en figur, se fig. 1.5. Prickarna
som utgör bakgrunden är av en viss färg och
optik 1-2013
siffrorna i samma bild är av en färg som personen med färgsinnesdefekt kan ha svårt att
skilja från bakgrunden. Patientens uppgift
är således att 21 identifiera de siffror som
varje tavla visar. Som alternativ för barn, eller för någon som inte kan identifiera siffror
finns istället tavlor som visar en slinga som
då ska kunna följas med fingret. (Grosvenor
2007, s. 126)
Tavelserierna som Ishiharatestet är uppbyggt av består av antingen 16, 24 eller 38
tavlor, beroende på vilken version av testet
man använder. Den första siffran i varje serie skiljer sig i ljushet från bakgrunden och
ska därför alltid, oavsett typ av färgsinnesdefekt kunna utläsas. Denna tavla är för demostration, men ingår ändå i testet. (Benjamin 2006, s. 316)
Testet utförs på 75 centimeters avstånd i
dagsljus eller med ljus rumsbelysning. Ljuset
ska vara rakt infallande mot tavlorna. Patienten får maximalt tre sekunder att identifiera
siffran på tavlan. För ”Ishihara 38 plate” testet anses normal testresultat vara 17 korrekta tavlor eller fler, och ingen defekt bedöms
då finnas. Om testresultatet är 13 korrekta
tavlor eller färre anses färgseendet vara defekt. Det är ovanligt att hitta patienter som
svarar korrekt på 14-16 tavlor och i dessa fall
krävs ytterligare utredning av färgseendet
med ett anomaloskop. Observera att korrekt
svar kan vara att inte kunna identifiera någon
siffra liksom att felaktigt svar kan vara att
kunna identifiera en siffra. (Ishihara u.å.)
Fig. 1.5 Exempel på Ishihara tavlor ur Ishihara
38-plate test
1.9 Stereoseende
Stereoseende eller djupseende är en persons förmåga att uppfatta djup i en bild.
Detta är möjligt då höger och vänster öga
mottar information från var sin vinkel av ett
objekt. Detta stimulerar då inte motsvarande
punkter i höger och vänster retina. Hjärnan
skapar sedan en bild av den sammanlagda
informationen från höger och vänster näthinna som upplevs vara på annat avstånd än
originalbilderna. Detta kallas retinal disparitet och bilden som skapats är tredimensionell. (Grosvenor 2007, s.79)
1.10 Stereoseendetester
1.10.1 Titmus Stereo test
Detta test utgörs av tre delar, stereofly, se
fig. 1.6, seriefigurer och wirt test. Samtliga
utförs på 40 centimeters avstånd i ljus rumsbelysning med polariserande glasögon. Stereofly är ett grovt samsynstest där patienten
uppmanas att greppa tag i flugans vinge. Ett
positivt resultat för detta test är om patienten vill greppa vingen några centimeter ifrån
boken och viss samsyn finns då (vingen producerar ungefär 3000 bågsekunder). Ett negativt resultat, då patienten nuddar boksidan i försöket att greppa vingen tyder på att
denna patient inte har någon samsyn. Seriefigurerna är fördelade på tre rader med fem
figurer i varje rad varav en figur är tredimensionell och patientens uppgift är att peka ut
denna (rad 1 producerar 400 bågsekunder,
rad 2 producerar 200 bågsekunder och rad 3
producerar 100 bågsekunder) . På liknande
sätt fungerar wirt test, där patienten ska avgöra vilken ring av fyra möjliga som står ut
från boksidan och är tredimensionell. Detta
görs i nio omgångar. Både seriefigurtestet och wirt test börjar med en lätt nivå som
grovt testar samsynen och om dessa nivåer
klaras fortsätter testet med mer noggranna nivåer. För den sista nivå där patienten
ger korrekt svar antecknas de bågsekunder
som produceras av just det
testet. (Elliott 2007, s. 205;
Grosvenor 2007, s.124)
Fig. 1.6 Stereofly test med tillhörande polariserande glasögon.
2 Syfte
Syftet med denna studie är att testa lågkontrastvisus med och utan bländning, färgsinnespåverkan samt komfort med fem polariserande sol- och filtersolglasögon från
Multilens, för att se hur var och en av glasen
påverkar detta och för att jämföra skillnader
emellan solglasen och filtersolglasen i bestämda par där dessa liknar varandra
.
3 Material och metod
Samtliga undersökningar utfördes optikerprogrammets undersökningsrum på Linnéuniversitetet i Kalmar. Majoriteten av
deltagarna i studien är elever på Linnéuniversitetet. Samtliga mätningar utfördes under veckorna 14-17 år 2012.
,
46
VETENSKAP
3.1 Material
De solglasögon och filtersolglasögon som
användes i studien är:
Solglaset Pol B som är bronsfärgad med 9
% transmission. Detta glas är polariserande.
Detta glas är glas A i studien. För transmissionskurva se fig. 3.1B.
Filtersolglaset C1 som blockerar 80% av
allt ljus under 450 nm. Detta är i kombination med ett polariserande filter Pol 3 vilket
absorberar 85% av ljuset. Denna kombination ger glaset en gulgrå färg. Detta glas är
glas B i studien.
Pol G vilken är en gråfärgad lins med 19%
transmission. Detta glaset fick bokstaven C i
studien. För transmissionskurva se fig. 3.1B.
Filtersolglaset 511 som utesluter allt ljus
under 511nm. Även detta glas kombineras med det polariserande filtret som kallas
Pol 3. Totalt får detta glas 8 % transmission
och en brun färg. Bokstaven som tilldelades
detta glas var D. För transmissionskurva se
fig. 3.1A.
Solglaset Pol G15 som har en grågrönaktig färg och 17 % transmission. Detta glas
fick bokstaven E i studien1. För transmissionskurva se fig. 3.1C.
Samtliga glasögon skänktes från företaget Mulitlens. Namnen på glasen i studien
är samma namn som Multilens använder på
samma produkter i sitt sortiment2. Stereoseendet kontrollerades med Titmus Stereotest. För visusmätning i hög kontrast (100%)
och i låg kontrast (10%) användes logMAR
tavla genom Testchart (5 meter). Färgseendet uppskattades med Ishihara tavlor och för
bländningstest och komfortgradering användes Brightness acuity tester, BAT.
3.2 Tillvägagångsätt
Deltagarna informerades om studiens syfte
och upplägg och fick därefter signera pappret
om Informerat samtycke (bilaga nr 1). Därefter
följde ett antal inledande mätningar för att avgöra deltagarens lämplighet för studien.
3.2.1 Inledande mätningar
Visusmätning gjordes i hög kontrast för att ta
reda på patientens synskärpa. Detta gjordes
binokulärt samt monokulärt för OD/OS med
deltagarens habituella korrektion. Plus ett
(+1,00) metoden utfördes över korrektionen
för att kontrollera att den aktuella korrektionen stämde. Deltagarens korrektion antecknas och i de fall då denna var okänd mättes
glasögonstyrkan upp med vertometer. Däref-
ter togs en enkel anamnes (Bilaga nr 2) som
bland annat berörde dess ålder, kön, korrektionstyp och ögonhälsa. För att ta reda på
om deltagaren har binokulärseende testades
stereoseendet med Titmus Stereotest (stereofly) och ett positivt resultat på detta test
krävdes för att fortsätta undersökningen.
3.2.2 Utförande
Samtliga glasögon tilldelades var sin bokstav
A-E (se s. 24). Glasögonen behöll samma
bokstav under hela studiens gång, och var
alltså desamma för samtliga deltagare. Den
turordning glasen sedan mättes i lottades
och varierade mellan varje deltagare. Detta
för att undvika att samma glas alltid testades sist då deltagarna kanske var trötta och
mindre fokuserade, vilket skulle kunna bidraga till ett falskt resultat.
Lågkontrastvisus började mätas för deltagarens utgångsvärde, alltså den lågkontrastsynskärpan deltagaren har utan något glas.
Detta antecknades enligt logMAR.
Optotyperna slumpades mellan varje mätning och inför varje byte av glas för att förhindra att dessa memorerades.
Samma test upprepades därefter under
bländning, då användes BAT-testet, där höger öga var det som bländades och vänster
okluderades. Bländningseffekten var på högsta intensitet och deltagaren ombads använda denna samtidigt med en högkontrast logMAR tavla för att sedvanligt läsa minsta rad.
Därefter testades utgångsvärdet för deltagarnas färgseendet. För varje test visades tio
Ishihara tavlor. Detta test består fullständigt
av 38 tavlor som ska identifieras men då bedömningen gjordes att det inte var nödvändigt ur studiens synpunkt att testa samtliga tavlor beslutades det att reducera testet
enligt de instruktioner som följer testet och
som sammanfattats nedan (Ishihara u.å):
Tavla 1: Testades i alla mätningar.
Tavlor 2-5: En av dessa användes i varje
mätning.
Tavlor 6-9: En av dessa användes i varje
mätning.
Tavlor 11-13: En av dessa användes i varje
mätning.
Tavlor 14-17: En av dessa användes i varje
mätning.
Tavlor 18-21: En av dessa användes i varje
mätning.
Tavlor 22-25: Samtliga testades i varje
mätning.
Tavla 1 är en kontrolltavla och ska kun-
na ses av alla oavsett färgsinnesdefekt, på
grund av att siffran i denna tavla är av annan
ljushet än bakgrunden se fig. 3.3. Tavlorna
2-21 visar om färgseendet är normalt, om
det finns en rödgrön defekt eller om det finns
total färgblindhet. Tavlor 22-25 visar vilken
typ av rödgrön defekt som finns, protanomali eller deuteranomali. För tavlor nummer 1-21 antecknades svaren som antingen
rätt eller fel. För tavlor nummer 22-25 anntecknades de siffror patienten kunde identifiera. Normalt testresultat för detta reducerade Ishiharatestet
är att samtliga tavlor
ska vara korrekta. De
övriga tavlor nr 2638 består av färgade
slingor som ska följas med ett fingrer,
för patienter som inte
kan identifiera siffror.
(Ishihara u.å)
Fig. 3.3 Ishihara tavla nr 1 kontrolltavla
När utgångsvärdet hade tagits i varje test så
lottades det första glasögonparet deltagaren
skulle testa och samtliga test utfördes igen.
Samma procedur upprepades tills samtliga
glasögon hade genomgått testet.
Slutligen graderades komforten för varje
glas i en skala från 1-5 där 1 innebär minst
komfortabel och 5 innebär mest komfortabel. Detta gjordes också med BAT-instrumentet där deltagaren först fick notera komforten i att titta på visustavlan utan vare sig
solglas eller bländning som en referens till
det mest komfortabla läget 5. Sedan introducerades bländning utan solglasögon som en
referens till det minst komfortabla läget 1.
Det öga som inte bländades okluderades under hela komforttestet. Därefter togs glasögonen på och testades i samma turordning
som de haft tidigare i studien. Bländningen
introducerades över glasen och deltagaren
fick då helt subjektivt gradera hur bekvämt
seendet kändes under bländning för de olika
glasen i förhållande till utgångsläget.
Anledning till att detta test gjordes separat
och inte i samband med BAT-kontrasttestet
är att det blir lättare för deltagarna att jämföra glasen när de testas närmare inpå varandra. Orsaken till att komforttestet genomfördes under bländning var ett försök till att
efterlikna användningsområdet för solglasögonen det vill säga solig utomhusmiljö.
optik 1-2013
47
3.2.3 Urval
Personer lämpliga för att deltaga i studien
ska uppfylla följande:
•Vara mellan 18-60 år
• Ha samsyn
• Inte ha mer än två dioptriers skillnad i
refraktion mellan höger och vänster öga
• Binokulär habituell visus 0,8 eller mer
Deltagarna tillfrågades personligen och
via e-post och sammanlagt ville 28 personer
ställa upp i studien. Samtliga 28 deltagare
kunde genomföra i studien. Bland dessa var
23 kvinnor och 5 män. Medianåldern för deltagarna var 23 år.
Bland deltagarna så var femton stycken
korrigerade med glasögon, åtta stycken korrigerade med kontaktlinser och fem stycken
bar ingen korrektion alls. För fördelning av
deltagarnas korrektion, se tabell 3.1. De deltagare som passade in i två grupper ur tabellen, beroende på olika refraktion på höger
och vänster öga klassades in efter korrektionen som bars på deras högra öga. Samtliga
deltagare såg minst 1,0 binokulärt med sin
habituella korrektion. Plus-ett testet sänkte
visus med minst tre rader för alla deltagare
utom två, men detta var inget som verkade
påverka deras resultat.
5 Diskussion
5.1 Lågkontrastvisus
Det glas som visade bäst resultat genomsnittligt för lågkontrastvisus var Pol G, se
tabell 4.1, vilket också är det glas med den
högsta transmissionen, varför detta skulle kunna vara en anledning till att detta glas
placerade sig bäst bland de fem. Däremot
har Pol G15 näst mest ljusgenomsläpplighet,
endast två procentenheter mindre än Pol G
och detta glas visade sig ha det mest visusreducerande egenskaperna för objekt i låg
kontrast. Det är därför inte särskillt troligt
att varje glas olika transmission påverkade
resultatet.
Att det inte kunde påvisas någon signifikant skillnad mellan solglasen och filterglasen för visusmätningen i lågkontrast beror delvis på att alla deltagare som testades
hade friska ögon och bra syn. Det har ju sällan bevisats att filterglasögon har en effektiv verkan på kontrastkänsligheten för friska
personen, se kap 4. Dessutom är det inte
kontrastkänligheten som testats i studien
utan lågkontrastvisus, eftersom kontrasten
har varit konstant under mätningarna och
det endast är optotypernas storlek som förändrats.
optik 1-2013
5.2 Lågkontrastvisus under bländning
Jämförs deltagarnas lågkontrast medelsynskärpa med och utan bländning utan glas
är synskärpan under bländning 0,092 logMAR högre än utan bländning. Det innebär
att bländningskällan sänkte visus med nästan en hel rad. Detta är en normal sänkning
av visus under användandet av BAT, se kap.
1.4.2.
Varför visus sänkes under bländningstestet beror på att ljuset in mot ögat reducerades med glasen. Dessutom utfördes bländningstestet i mörk/dimmad rumsbelysning
vilket kan ha gjort den effekten mer betydande. Trots att sol- och filterglasögonen gör
seendet mer bekvämt under bländning visar
det här att det inte förbättrar lågkontrastseendet under bländningsförhållanden, i alla
fall inte för friska patienter.
Pol G, var återigen det glas som låg närmast utgångsläget och uppvisade det bästa
resultatet, i detta fall låg resultatet så pass
nära utgångsläget att det inte kunde visas
någon signifikant skillnad mellan utgångsläget och Pol G. Återigen kan detta härledas
och motiveras till att det är Pol G som släpper igenom mest ljus. En annan orsak kan
vara att det är detta glaset som mest skiljer
sig i färg från något av de andra glasen och
att den gråa färg som glaset har är fördelaktig vid lågkontrastmätning.
Rangordnas glasen från 1-5, där 1 är det
glas som gav bäst visus och vidare i följande ordning efter de resultat som mätningarna för lågkontrastvisus och lågkontrastvisus
under bländning gav ser vi att dessa listor
ser i stort sett likadana ut, se fig. 5.1. Skillnaden är endast den att 511 Pol 3 tappar en
placering i testet under bländning.
Fig 5.1 Jämförelse av resultaten från lågkontrastvisus och lågkontrastvisus under bländning
Lågkontrastvisus Lågkontrastvisus under
bländning
1. (Baseline) 1. (Baseline)
2. Pol G 2. Pol G
3. Pol B 3. Pol B
4. C1 Pol 3 / 511 Pol 3 4. C1 Pol 3
5. Pol G15 5. 511 Pol 3
6. - 6. Pol G15
Detta förstärker uppfattningen om att
Pol G är det glas som är mest fördelaktigt
av dessa fem under låga kontrastförhållanden och att det inte var en slump att denna
hamnar i topp. Dock är spridningen relativt liten i båda fall. Det skiljde 0,036 logMAR
(0,218571-0,18285) mellan det bästa och
det sämsta glaset (ca. 1,5 optotyp) i testet
utan bländning och 0,081 logMAR (0,3014290,220717) i testet med bländning (ca. 4 optotyper), se tabell 4.1 och 4.2.
Jämförs denna studie med den studie som
Eperjesi & Agelis utförde (2010) ser vi ett liknande resultat då båda studierna visar försämrat kontrastkänslighet eller lågkontrastvisus för samtliga filter- och solglas både
med och utan bländning. Båda studierna
visar att filterglasögon inte ger någon kontrasthöjande effekt på friska personer. (Eperjesi & Agelis 2010, ss. 709-713)
5.3 Färgsinnespåverkan
Resultatet som framställs och visas i tabell
4.3 kan ge uppfattningen att samtliga glas
förbättrade färgupplevelsen och ökade förmågan att identifiera färger gentemot utgångsläget, eftersom utgångsläget visar
sammanlagt tio felaktiga svar från alla deltagarna vilket var det mesta antal fel som erhölls ur något test.
Så är med största sannorlikhet inte fallet,
utan det sämre resultatet från deltagarnas
utgångsläge beror på att detta test var det
första färgtest som genomfördes för samtliga deltagare. Det blir en inlärningseffekt
som spelar roll för testresultatet. Tabell 4.4
visar också att hälften av (5/10) de felaktiga
svaren också kom ifrån en och samma tavla
ur Ishiharatestet, den tomma tavlan som inte
visar någon siffra för deltagare med normalt färgseende. Chansen är därför trolig
att deltagarna förväntade sig att se en siffra
i denna tavla så mycket att de gissade på någonting utan att egentligen inte se. I de efterföljande testerna med glas var deltagarna
mer medvetna om att det kanske inte fanns
någon siffra i en utav tavlorna.
Noterbart är också att samtliga tre deltagare som svarade fel på den sist visade
tavlan för utgångsläget svarade att den visade nummer 28 istället för 26 som hade
varit rätt. De sista fyra tavlorna i Ishiharatestet är dom som definerar om patienten
har protanopi eller deuteranopi då patienten
endast identifierar en siffra ur dessa tvåsiffriga nummer (Ishihara u.å). I fallet för dessa
deltagare kunde alla ändå urskilja två siffror,
vilket inte tyder på någon färgdefekt. Troligt
är därför att den sista sexan i all hast förväxlades med en åtta, och att dessa fel inte beror på färgsinnesdefekter.
Vad som också kan ha spelat roll för resultatet från Ishiharatavlorna är hur tavlorna
fördelades mellan varje glas i studien. För-
,
48
VETENSKAP
rutom de fyra sista tavlorna som alltid visades i varje test så är det endast ensiffriga tal
som visas på tavlorna som testades för Pol B
och C1 Pol 3. Resultatet visar att majoriteten
av de fel som begicks för tavlorna som visade siffror (och inte var tomma) var ifrån tavlor med tvåsiffriga tal (4 fel begicks totalt för
ensiffriga tavlor och arton fel begicks för tvåsiffriga tavlor), se tabell 4.4. Detta kan innebära att de tavlor som korrekt visar två siffror är svårare att identifiera, vilket innebär
att resultatet skulle kunnat blivit falskt positivt för Pol B och C1 Pol3 , och annorlunda
om andra tavlor hade testats för dessa glas.
På samma sätt kan resultatet från 511 Pol 3
blivit falskt negativt eftersom tavlorna som
testades här alla var tvåsiffriga. Eftersom filterglasögonen har en våglängdsblockering
någonstans inom det synliga ljuset är det lätt
att anta att färgupplevelsen skulle påverkas
till det negativa vid bärande av dessa. Enligt
resultatet från denna studie kan inte något
sådant bevisas, vilket dels kan bero på att,
som tidigare nämts, Ishiharatavlorna som
visades i varje test inte var rättvist ordnade.
Den andra anledningen till varför inte någon
större förändring kunde påträffas beror troligtvis på att Ishiharatestet är screeningtest
som inte hittar små defekter. Kanske hade
resultatet blivit annorlunda om något annat
mer känsligare test hade använts, exempelvis Farnsworth- Munsell 100 hue test.
Ordnas glasen efter hur mycket negativ
färgsinnespåverkan de orsakade i studien
kan hamnar ändå 511 Pol 3 i botten, som
det glas som påverkade mest, se tabell 4.5.
I och med att 511 pol 40 3 är det enda fullständiga filterglaset, med 100% blockering
för våglängder kortare än 511nm (till skillnad
från C1 Pol 3 som blockerar 80% av strålarna kortare än 450nm) kan detta ge en liten
indikering om att färgupplevelsen blir negativt påverkad av filterglas, trots att skillnaden
mellan glasen inte var statistiskt signifikant.
Transmissionen för varje glas gör att glasen kan ordnas i fallande ordning på följande
sätt: Pol G (19%), Pol G15 (17%), C1 Pol 3
(14%), Pol B (9%) och 511 Pol 3 (8%), där Pol
G är det glas som släpper igenom mest ljus
och 511 Pol 3 är det glas som släpper igenom minst ljus och därför också är mörkast.
Förrutom 511 Pol 3 som både hamnar i botten för ljusgenomsläpplighet och för negativ
färgsinnespåverkan, så verkar det inte finnas
några likheter mellan dessa glas transmission och negativ färgsinnespåverkan. Dock
är det mindre troligt att 511 Pol 3 orsakade
mer negativ färgsinnespåverkan på grund
av att den släpper igenom minst ljus då Pol
B som bara släpper igenom 1% mer ljus än
511 Pol 3 visade sig ha den bästa färgåtergivningen av alla glas.
Resultatet från denna studie matchar inte
resultatet som De Fez, Luque och Valentin presenterade (2002) då deras resultat visar att gråfärgade glas gav bäst färgåtergivning samt att filterglasögonen har en negativ
färgsinnespåverkan, medan denna studie
har funnit att brunfärgat glas ger bäst färgåtergivning och att det inte kunde visas att filter klart påverkar färguppfattningen. (De Fez,
Luque & Viqiueira 2002, ss. 590-594)
5.4 Komfort
Jämför vi glasens komfortpoäng med dess
transmission på samma sätt som för färgsinnespåverkan ser vi att det mörkaste glaset,
alltså 511 Pol 3 var det som deltagarna tyckte
var mest komfortabelt. I övrigt finns det inget
tydligt samband som visar att de mörkare
glasen hade högre komfortpoäng.
Däremot verkar filterglasen upplevas som
mer komfortabla än solglasen då de båda filterglasen hamnar i topp på listan över komfortpoäng, då 511 pol 3 och C1 Pol 3 är de
två glas som har högst sådana, se tabell 4.6.
Komforten för vardera glas tycks inte bero på
glasens färg eller att deltagarna favoriserade
någon speciell färg, eftersom de båda bruna
glasen (511 pol 3 och Pol B) hamnade långt
ifrån varandra, likaså de båda gulgråa glasen
(C1 Pol 3 och Pol G15).
Jämförs deltagarnas subjektivt givna komfortpoäng för vardera glas men det objektiva
värdet från lågkontrastvisus under bländning
finns inget logiskt samband heller förrutom
att Pol G15 41 är placerad i botten i både det
subjektiva och det objektiva testet, se tabell 4.2
och tabell 4.6. I övrigt var inte glasen som gav
bäst lågkontrastvisus under bländning de glasen som uppfattades som mest komfortabla.
5.5 Hur studien kan förbättras?
För att förbättra studien kan följande vara
exempel på förändringar som borde til�lämpas: För att säkerställa att inte glasens
variation i transmission påverkar resultatet skulle det vara fördelaktigt om varje glas
hade samma totala transmission, och att
variationen för glasen endast låg i vilket ljus
som släpps igenom glaset. Lågkontrasttestet skulle kunna tänkas bytas ut mot ett test
som visar kontrastkänsligheten, till exempel
ett datoriserat Pelli-Robsontest där optotyperna kan slumpas. Detta skulle ge en mer
rättvis bild av hur filtrena påverkade kon-
trastkänsligheten i förhållande till solglasen.
Vad som också kan ha påverkat studiens
resultat, är användandet av Brightness Acuity Tester, BAT, som med största sannorlikhet
inte bländade med samma intensitet i varje
test. Det verkade som om denna snabbt laddades ut och de glas som testades senare i
turordningen för varje deltagare utsattes för
en mindre ljusmängd än de glas som testades tidigare. Optimalt skulle varit om det fick
gå en tid mellan testen så att denna hann
återfå sin fulla intensitet mellan varje test.
Alternativt kunde det kanske ha använts
ett helt annat instrument för att simulera
bländning, då detta testades monokulärt och
därför inte ger ett exakt verklighetstroget seende, då alla deltagare i denna studie hade
ett fungerande binokulärseende. Detta gör
också att det är svårt att helt och fullt kunna
jämföra deltagarnas resultat från lågkontrastvisus och lågkontrastvisus under bländning, eftersom den första endast utfördes binokulärt och sen andra endast monokulärt.
Att använda ett annat mer känsligt
färgsinnestest som också hittar tecken på
blåsvaghet/tritanomali skulle också tänkas
vara positivt för studien. Detta skulle ge en
mer rättvis bild av hur färgsinnet påverkas
av de olika glasen. Används Ishiharatestet
ändå, skulle tavlorna i testet behövts slumpas, så att tavlorna som visats i varje test
är olika för samtliga deltagare. Detta skulle
göra så att inget glas kunde få ett falskt positivt eller falskt negativt resultat beroende
på vilka tavlor som testats.
6 Slutsats
Det var ingen signifikant skillnad mellan solglasen och filtersolglasen i lågkontrasttestet.
Detta kan bero på att majoriteten av deltagarna hade friska ögon och att alla hade bra
syn. Det kan också bero på val av test, och
att annat resultat eventuellt hade visats om
kontrastkänsligheten testats istället för lågkontrastvisus. Dock är filterglaset är att föredra framför solglaset i jämförelsen mellan
de grågula glasen under bländning.
Enligt färgsinnesresultatet kan det verka
som om samtliga glas förbättrade färgupplevelsen, men detta beror med största sannolikhet på det sätt testet användes i studien.
Det kunde inte visas någon statistisk signifikant skillnad mellan sol- och filterglas men
detta kan bero på att Ishiharatestet inte hittar mindre färgsinnesdefekter. Filterglasen
fick högst komfortpoäng.
optik 1-2013
DES
DESTINATION
AVGÅNG
Snart går tåget!
Det är nu det händer. Sveriges snabbast växande optiker-
starkt kundfokus? Då vill vi gärna att du hör av dig. Tala
kedja går som tåget och lägger in en växel till.
om vem du är, vad du helst vill jobba med och varför, så
De närmaste åren ska vi öppna flera nya butiker över
hela landet. Och vi behöver bli fler, många fler.
hör vi av oss.
Hos Smarteyes får du jobba i ett ungt och dynamiskt
Fast de vi söker är inga vanliga optiker. Istället söker vi
svenskt företag som präglas av nytänkande, närhet till
dig som, i likhet med oss, brinner för att förnya optiker-
kunden, entreprenörskap och socialt ansvarstagande. Den
branschen och ständigt finna nya vägar. Vi behöver kvali-
moderna optikern, helt enkelt.
ficerade leg. optiker såväl som assistenter, butiks-
Nu går tåget till framtiden. Vill du vara med?
chefer och butikssäljare.
Är du en passionerad yrkesmänniska med inre driv och
Ansök på www.smarteyes.se/karriar
D en moD ern a op t ik ern
50
EFTER TEXT
SÄLJES, SÖKES
Attraktiv
optikerbutik
i Stockholmsförort
Säljes på grund av pensionering.
Butiken har mycket gott renommé
med flera företagsavtal
och en trogen kundkrets.
Modern utrustning med egen inslipning
och import av bågar och glas.
Lokalen ligger i ett köpcentrum med fria
öppettider. Drivs för närvarande med två
anställda. Öppet måndag–fredag,
stängt lördag–söndag.
Mycket låg hyra.
Nyrenoverad lokal.
Stora utvecklingsmöjligheter.
Ingår ej i kedja
Arbeta i Norge
Specsavers City
i Göteborg
söker ny
optikerassistent
Vi söker
professionella optiker
för vikariattjänstgöring.
Skickliga butikssäljare
välkomnas också att ta kontakt.
Mycket förmånliga villkor.
Vi söker en erfaren
optikerassistent med start 18/2.
Tjänsten är ett vikariat
på 100% under ett års tid
med goda möjligheter
till förlängning.
Mer info på vår hemsida:
www.optikkpartner.no
Maila för info:
[email protected]
Ansökan skickas till
[email protected]
Säljes till bästa pris.
Svar till tel 076-851 00 34
[email protected]
Annonsering i OPTIK gör skillnad
Ett nytt utgivningsår är här och nu ges nya tillfällen att nå dina kunder i optikbranschen och därmed goda möjligheter att fylla på orderböckerna.
Välj alla för bästa effekt eller plocka ut de nummer
och/eller det tema som bäst passar din plan.
Ett magasin
Tema Bokningsstopp
Ett magasin
anschen
från optikbr
Ett magasin
anschen
från optikbr
tema Synfelsgi
kirur
rskare
Linköpingsfo inom
e
världsledand
rnhinnor
artificiella ho
Stort
UVtema
en
Stefan Löfgr
dda
”Viktigt sky
tidig
ögonen i så jligt”
ålder som mö
TEMA
asSolgl ode
ögonm
Ny leverantör
av linser
till Sverige
NrUtgivningsdag nschen
från optikbra
en
Optikföretag
som minglade
r
på modevecko
vd –
Safilos nye
e
välkänt ansikt
i branschen
NrUtgivningsdag NR 9.12
Anders Wedin
chen
talar för brans
i UV-frågor
Så påverkas
våra ögon
gen
av UV-strålnin
gen
Ytbehandlin
och linserna
ar bäst
som skydd
Så heta är
en
solglasögon
våren 2013
3 z
NR 1.1
Staffan Preut
Tema är verkligen
”
”Big in Japan
sson ger
Paul Folke
rheten
patientsäke
el
ny tyngd i Bryss
Luxottica
förvärvar
Alain Mikli
NR 12.12
Bokningsstopp
2
25 februariOptometridagarna
12 februari
8
23 augustiGlas
3
29 marsMido
12 mars
9
20 septemberHR rekrytering/personal 3 september
4
26 aprilDesign
9 april
10
23 oktoberSilmo
3 oktober
5
24 maj
7 maj
11
18 novemberLinser och vätskor
1 november
6/7
21 juniUtbildning
4 juni
12
11 decemberSolglasögon
26 november
Butiksmiljö
6 augusti
BOKA NU! RING 08-601 25 20 eller MAILA [email protected]
optik 1-2013
Kom och jobba
med mig.
“Synoptik är en av de största optikerkedjorna i Sverige och det gör att vi
hela tiden håller oss uppdaterade om
vad som händer inom branschen. Det
är också väldigt inspirerande att få
arbeta i våra fina och fräscha
butikslokaler.”Sarah, Kontaktlinsoptiker
Vi växer och söker butikschefer, kontaktlinsoptiker och optikerassistenter.
Synoptik följer optikbranschens kvalitetsnorm och ger
alla våra optiker möjligheten att ta sina 36 CET-poäng
över en treårsperiod. Vi på Synoptik brinner för att dela
med oss av vår kunskap. Vill du vara en del av oss? I så
fall är du kanske vår nya medarbetare. Läs mer om våra
lediga jobb på www.synoptik.se
ALLA SKA HA RÅD MED KVALITETSOPTIK
Synoptik Sweden AB är en av Sveriges ledande aktörer inom optik med 105 butiker från Kiruna i norr till Malmö i söder. Synoptik etablerades i Sverige 1991, har
cirka 600 medarbetare och omsätter 850 mkr. Synoptiks mission är att alla ska ha råd med kvalitetsoptik och företaget ägs av Synoptikfonden, en icke vinstdrivande
stiftelse som verkar för att främja nordisk forskning inom optik. Varje år skänks en del av vinsten från Synoptik till forskning inom optik och oftalmologi. Synoptik är
även en del av Grand Vision B.V, en världsledande aktör inom optisk detaljhandel, med drygt 4 600 butiker i fler än 40 länder.
Posttidning B
Tidningen Optik
Västra Trädgårdsgatan 15
111 53 Stockholm
Solkräm och skidglasögon
UV-blockerande linser
Nöjda kunder
3
3
3
Det finns en ökad medvetenhet om riskerna med
UV-strålning och behovet av skydd är särskilt viktigt när
det är vinter, eftersom UV-strålningen kan bli upp till 100
gånger kraftigare när strålarna reflekteras i snön.1
Precis som på huden ackumuleras UV-skadorna i ögat
och kan orsaka en mängd olika tillstånd som pinguecula,
pterygium och kortikal katarakt.2
Även för
astigmatism
Allt fler kunder vill skydda ögonen mot UV-exponering3 och
här kan du hjälpa till i vinter – genom att informera dina
kunder om riskerna med UV-strålning och hur de kan minska
sin exponering. ACUVUE® kontaktlinser är det enda stora
linsmärket som blockerar över 98% av UVB-strålarna och
85% av UVA-strålarna som standard för hela sortimentet.
Ge dina kunder ett optimalt UV-skydd, var de än befinner
sig och oavsett väder.
Dina kunder skyddar sin hud. Du kan hjälpa dem skydda sina ögon.
Alla ACUVUE® kontaktlinser har UV-blockering klass 1 eller klass 2 som hjälper till att skydda mot att skadlig UV-strålning tränger in i hornhinnan och in i ögat. UV-absorberande kontaktlinser
ersätter INTE UV-absorberande ögonskydd som till exempel UV-absorberande skyddsglasögon eller solglasögon eftersom de inte täcker hela ögat och området omkring ögat.
1. Sliney, David H. Intraocular and Crystalline Lens Protection From Ultraviolet Damage. Eye & Contact Lens July 2011; 37: 250–258. 2. A Special Issue: Ultraviolet Radiation and Its Effects on the Eye. Eye & Contact Lens (2011); 37(4): 167 – 272.
3. UV Consumer Insights Survey, November 2011, online questionnaire with 18-45 year-old soft CL wearers (UK, n=400; Poland, n=300) and CL considerers (Poland, n=302).
ACUVUE®, 1-DAY ACUVUE® TruEye®, ACUVUE® OASYS®, 1-DAY ACUVUE® MOIST®, ACUVUE® ADVANCE®, LACREON®, HYDRACLEAR® och SEE WHAT COULD BE® är registrerade varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. © JJVC 2012.