GEOLOGISKA KOMMISSIONEN
1
FINLAND
GEOTEKNISKA MEDDELANDEN
SYDv&TRA FINLANDS ~LKSTENAR
OCH
KALKINDUSTRI
AV
'
BEWJ. FROSTERUS
HELSINGFORS
1908
'1
SYDVÄSTRA
SYDVASTRA FINLANDS
KALKSTENAR
OCH KALKKALKTIUNAR OCH
INDUSTRI
AV
BENJ.
BEN]. fROSTERUS
FROSTERUS
@)@)
HELSINGFORS
HELSINGFORS
TIDNINGS- &
& TRYCKERI-AKTIEBOLAGETS TRYCKERI
TRYCKERI
TIDNINGS-
1908
1908
Vär
tatlindustri
$ar
Y
för en
kalkindustri gär
gar raskt
raskt framat.
framät. Naturliga
Naturliga betingelser för
snabb utveckling finnas
vart land har rika tillgangar
tillgängar pä
pa
fi.nnas äfven, ty värt
är syd
sydvästra
ramaterial.
västra
lyckligt lottat
lottat ii detta
detta hänseende
hänseende är
rämaterial. Särskilt lyckligt
finnas pä
Finland,
uthalliga kalkstenslager finnas
pa flere
fiere
Finland, där
där mäktiga
mäktiga och
och uthäIliga
av kristallin
ställen.
fyndigheter är
är kalkstenen
kalkstenen av
Överallt ii dessa
dessa fyndigheter
ställen. Överallt
beskaffenhet, vilket
beror därpa,
är av
av sa
sä
att val'
bärggrunrl är
finska bärggrund
vilket beror
därpä, att
vär finska
beskaffenhet,
urgammal
bergartel', som
geologisk alder,
att de
här ingaende
ingäende bergarter,
älder, att
de här
urgammal geologisk
ursprungligen
bildats genom
förändrat karaktär
karaktär
genom avlagringsprocesser,
avlagringsprocesset, föränclrat
ursprungligen bildats
yngre geologisk
av yngre
och
kristallin struktur.
Kalkstenar av
en kristallin
struktur. Kalkstenar
erhäIlit en
och erhällit
alder
som lösa
lösa block
block här och var vid landets
anträffats endast Rom
älder hava
hava anträffats
klyft. II tckniskt
fast klyft.
tekniskt
sydliga
icke funna
funna ii fast
men de
de äro
äro icke
kuster, men
sydliga kuster,
hänseende
därför ingen
ingen betydande
betydande roll.
spela dessa
dessa därför
hänseende spela
bildningssätt utDe
och bildningssätt
uppkomst och
kristallina kalkstenarnas uppkomst
De kristallina
gör
problemen föl'
för urbel'gsgeologen.
urbergsgeologen' II
gör ett
de svärast
svärast lösta
lösta problemen
av de
ett av
urformatiode älsta
älsta lederna ii urformatioflertalet
dessa bergartel'
bergarter de
fall tillhöra
tillhöra dessa
flertalet fall
nen;
hälleflintal'tade» skiffriga bergarter,
k. gneiser och
och «<hälleflintartade>
nen; de
de ligga i s. k.
uppresta ställningar
ställningar
vilkas
de följa
följa och
och vilkas
vilkas uppresta
vilkas strykningsriktningar de
i
bergets
därför
naturen
te
de
sig
därför
i
bergets
yta
de
även
dela.
Dte
i
i
naturen
te
de
sig
de även dela. IJte
fram
i
som
bl'edare
eller
smalare
band,
som
slingra
fram
i
bestämda
riktslingra
sorn
som bredare eller smalare
eller mindre
mindre
med mel'
mer eller
ningar
mot djupet
djupet med
sig mot
vilka sträcka
sträcka sig
ningar och
och vilka
i
att
lagren
lodrättstaende
ställningar.
Ofta
händel'
det
att
lag
ren
i
längdrikthänder
det
Iodrättstäende ställningar. Ofta
efter avbrottet
att sedan
sedan efter
ningen
för att
avsnörda, för
avbrutna eller
eller avsnörda,
ningen äro
äro avbrutna
Ett
och samma
liter
träda
fram
och
fortsättas
i
samma
riktning.
Ett
och
riktning.
äter träda fram och fortsättas i samma
sträckor'
lager
kan
därför
i
vissa
fall
följas
över
milslanga
sträckor.
milslänga
Iager kan därför i vissa fail följas över
olika formations
formationskom'
1I urberget
kom mängd olika
en mängd
ingä emellertid
emellertid en
urberget inga
äldern
skilda
flere
till
plexer.
sälunda fiere till alclern
lands berggrund hava salunda
plexer. II vart
värt lands
av el'uptiva
eruptiva
genomsättas av
skifferformationer
pävisade, vilka
vilka genomsättas
blivit pavisade,
skifferformationer blivit
karaktär.
bergarter,
med basisk
basisk karaktär. Det
bergarter med
graniter som
som bergartel'
säväl granitel'
bergarter, saväl
vilka verkat
genomträngningar, vilka
är
del dessa
dessa eruptiva
eruptiva genomtl'ängningar,
är till
väsentlig deI
till väsentlig
eruptioDsprocesserna
under eruptionspl'ocesBerna
omgestaltande pa
pä de
som undel'
bergarter, Born
de olika bergartel',
-4-4
-
kom
kommit
mit ii beröring
beröring med
IJppsmältningar och
med dem.
dem. Uppsmältningar
och omkristallisaomkristallisationer
tioner a\av den
den äldre
äldre bergarten,
bergarten, ombildade
ombildade strukturer
strukturer och
och nybildade
nybildade
mineral äro
äro bl.
mineral
bl. a.a. resultat
av denna
denna eruptiva
resultat av
eruptiva metamorfos.
metamorfos. Da
Dä
härtill kommer
kommer att
härtill
att heIa
hela den
fennoskandiska berggrunden
den fennoskandiska
berggrunden mangfalmängfalgänger utsatts
diga
diga ganger
för starka
utsatts för
starka veckningsproceseer,
veckningsprocesser, under
under vilka
vilka de
de olika
olika
bergartm'na
bergarterna hopvridi.ts
hopvridits och
inskjutits ii varandra,
och inskjutits
varandra, är
är det
det lätt
lätt förstaeförstäeligt, att
att särskildt
särskildt de
ligt,
de led
led ii urformationen,
urformationen, som
som ligga
ligga ii dess
dess allra
allra
djupaste
djupaste delar,
delar, skola
skola vara
vara pa
pä ett
ett synnerligcn
synnerligen invecklat
invecklat sätt
sätt hophopblandade. Liksom
Liksom det
blandade.
det ii ett
ett trassligt
trassligt nät
nät är
är svart
svärt att
att reda
reda ut
ut maskorna,
maskorna,
pä stora
sa
sä stöter
stöter det
det pa
stora svarigheter
att ii urformationen
svärigheter att
urformationen framleta
framleta de
de
med varandra
varandra sammanhörande
med
sammanhörande bergartslagren
bergartslagren eller
eller att
att binda
binda ihop
ihop
de und
under
omvälvningsprocesserna brustna
de
er omvälvningsprocesserna
brustna delarna.
delarna.
Kalkstenarna sammansättas
Kalkstenarna
sammansättas som
som bekant
bekant av
av mineralet
mineralet kalkkalkspat, d.
d. Y.v. s.s. kalciumkarbonat.
kalciumkarbonat. Tager
spat,
Tager man
man hänsyn
hänsyn till
till allt
allt vad
vad
man vet
vet angaende
angäende kolsyrans
man
kolsyrans kalciumsalt,
kalciumsalt, sa
sä kommer
kommer man
rnan till
till
slutsatsen, att
att en
en bergart,
slutsatsen,
bergart, som
som sammansättes
sammansättes härav,
härav, maste
mäste hafva
genom en
bildats genom
en avlagringsavlagrings- eller
bildats
eller utfällningsprocess,
ja det
utfällningsprocess, ja
det finnes
knappt ett
ett enda
enda fall,
fall, där
knappt
där man
man kunde
kunde tänka
tänka sig. att
att denna produkt
skulle hava
hava uppstatt
uppstätt ur
skulle
ur. en
en smälta,
smälta, eller
eller m.
m. a.
a. o.
o. vore
vore att
att hänföra
till de
de eruptiva
eruptiva bildningarna.
bildningarna. Apriori
till
A priori maste
mäste man saledes
säledes förntsätta
fönrtsätta
(om man
att kalkstenarna, (om
att
man undantager
undantager gangbildningarna,
gängbildningarna, som
som äga
äga
en obetydlig
obetydlig utbredning),
utbredning), höra
en
höra till
till de
de sedimentära
sedimentära bergarterna.
Just denna
denna aprioristiska
Just
aprioristiska sats
sats har
har emellertid
emellertid mangen
mängen gang
gäng
geologen huvudbry, da
vällat geologen
vallat
gällt att
dä det
det gällt
att kartlägga
kartlägga en
en kalkstenskalkstenssär.qkildt iden
i den sydvästfinska berggrunden.
terräng, sän:;kildt
berggrunden. Rär
Här ligger kalkstenen ofta,
ofta, säsom
stenen
sasom det
det förefaller,
otvifvelaktigt
förefaller, direkt uti granit, en otvifvelaktigt
eruptiv
eruptiv bergart, men finnes
finnes ä
a andra
andra ställen
även
sasom
lager uti
uti ii
ställen
säsom lager
graniten
graniten inneslutna
inneslutna tydliga skiffrar.
skiffrar. Under
förutsättning
att
kalkUnder
atb
stenen
stenen representerar
representerar ett sedimentärt lager, skulle
skulle den sälunda
salunda ä
a en
en
del
deI ställen
ställen hava
haya inneslutits ensam för sig i graniten, äa andra ställen
tillsammans med
med sin
sin sidosten.
sidosten, en
en skiffer.
II detalj
detalj utförda undersökningar av
av en
en del
deI kalkstensterränger
kalkstensterränger
ii S.W.
S.W. Finland hava
hava emellertid numera
numera visat,
visat, att
att ii flere
fiere fall,
fall, där
kalkstenen
kalkstenen synes
synes ligga
Iigga direkt
direkt ii graniten,
graniten, detta förhällande
förhallande dock
dock
endast
endast är
är skenbart,
skenbart, ii ty
ty att
att även
även här
här rester
rester av
av en
en ii mänga
manga fall
fall
ytterst starkt ombilclad,
ombildad, skiffrig sidosten
si dosten finnas.
finnas. Den bergart,
bergan, som
omgiver
omgiver kalkstenen,
kalkstenen, har
har ofta
ofta granitens
granitens utseende
utseende och
och karaktär.
karaktär.
Icke sällan liknar den
den de
de finkorniga
finkorniga graniter, vilka
vilka som
som gängar
gangar
uppträda
uppträda ii vära
vara granitmassiv, men
men övergär
övergar ä
ä andra
andra sidan uti en
en
tydligt
tydligt skiffrig,
skiffrig, fältspatrik
fältspatrik bergart,
bergart, som
som pä
pa talrika ställen i sydsydvästra Finland
Finland bildar
bild ar sammanhängande
sammanhängande lager
lager av
av bestärnd
bestämd typ.
typ. En
En
5 -5
liknande bergart
bergart sammansätter en
en gtor
stor del
deI av
av mellersta
mellersta Sverges
liknande
berggrund och
och har
har där än
än blivit benärnd
benämd häIleflinta,
hälleflinta, hälleflintgneis,
hälleflintgneis,
än granulit,
granulit, euritgneis ffi.
m. ü.,
rn., samt
samt har
har uppfattats
uppfattats som
som en
en av
av urän
älsta leder.
leder. Det
Det synes
synes därför vara
vara synnerligen sannolikt,
sannolikt,
bergets älsta
att kalkstenarna
kalkstenarna ii S.W.
S.W. Finland
Finland alla
alla ursprungligen
ursprungligen bildat
bildat lager
att
just
just i denna
denna <häIleflintgneisforrnation>,
«hälleflintgneisforrnation », som
som pä
pa en del
deI ställen blivit
sa
starkt pävärkad
pavärkad av
av senare
senare frambrytande
massor, att
frambrytande granitiska massor,
sä starkt
sä att en pä
bergarten blivit mer
rner eller
eller rnindre
mindre fullständigt omsmält, sa
pa
bergarten
sätt och
vis ny
bergart, mer
mer liknande
vanlig granit
granit än
än den
en vanlig
och vis
ny bergart,
liknande en
sätt
ursprungliga
uppstatt.
ursprungliga skiffern,
skiffern, uppstätt.
Denna
betydelse ii flere
Den förklarar
fall. Den
flere fall.
Denna iakttagelse
iakttagelse har
har betydelse
uthallighet även
granitiska
nämligen
även ii vara
vära granitiska
kalkstenslagrens stora
nämligen kalkstenslagrens
st<lra uthällighet
för framletandet
framletandet
terränger,
utgangspunkt för
ger oss
liksom den
den ger
en utgängspunkt
terränger, liksom
oss en
av
kalkstenslagrens fortsättningar.
av kalkstenslagrens
De
finnas ii flere
flere av sydvästra
sydvästra FinDe talrika
talrika kalkstensbrott,
kalkstensbrott, som
som finnas
varandra,
lands
till yarandra,
intaga sadana
sädana lägen till
lands kustsocknar och
och vilka ofta
ofta intaga
fy'ndigheterna
att
pä nagon
nägon sammanhörighet
satnmanhörighet fyndigheterna
att man
man knappt
knappt tänker
tänker pa
granskning vara
anlagda ii
emellan,
vara anlagda
dock Yid
närmare granskning
emellan, visa
visa sig
sig dock
vid närmare
salnmanlagerEormiga
större, sammantillhöra större,
Iagerformiga förekomster,
förekomster, vilka
r'ilka tydligen
tydligen tillhöra
av dessa
hängande
drag kan nämligen flertalet ay
sträk. II översiktliga
översiktliga drag
hängande strak.
tvenne stora
kalkstensfyndigheter
andra av
av tvenne
föras till
det ena
ena eller
eller andra
kalkstensfyndighetel föras
till det
W.-O.-lig
rent W.-O.-lig
kalkstenszoner,
ställvis rent
som ii W.S.W.--O.N.O.-lig, ställvis
kalkstenszoner, som
riktning
parallelt med
med varandra.
fram ungefär
ungefär parallelt
riktning löpa
löpa harn
Den
Lojo socken,
socken, där
zonen finnes
finnes väl
utbildad ii Lojo
svdligaste zonen
väl utbildad
Den sydligaste
O., S.
S. och
den
vid stränderna 0.,
pä Lojo
Lojo Storö
Storö som
som vid
sär'äl pa
den anträffas
anträffas saväl
W.
sig till
till Orijärvi ii Kisko
sträcker den
den sig
Härifr'än sträcker
om Lojo
Lojo sjö.
sjö. Härifrän
W. om
f1'ncligheterna ii
och
äveu sammanhang
med fyndigheterna
sammanhang med
äger otvifvelaktigt
otvifvelaktigt äyen
och äger
följer sedan
setlan ett
norra
riktning följer
västlig riktning
af Pojo
Pojo socken.
socken. II västlig
delen af
norra delen
Bjernä antyda
större
fyndigheter ii södra
södra Bjerna
enstaka fyndigheter
ehuru enstaka
störrc avbrott,
avbrott, ehurn
emcllertid
framträder den
clen emcllertid
dess
Finby framträder
här. II Finby
är'en här.
cless förefinWghet
förefintlighet även
till
avbrott
härifrän
utan
ater
synnerligen
tydligt
och
fortsättes
härifran
utan
avbrott
till
fortsättes
och
tydligt
äter synnerligen
längden
närheten
av
Vestanfjärd
kyrkby.
Den
sarnmanlagda
längden
för
Den
sammanlagda
kyrkby.
närheten av Vestanfjärd
knr.
90 km.
till c:a
c:a 90
denna
uppgär till
medräknade, uppgar
zon, avbrotten
avbrotten medrälmade,
denna zon,
i
Pargas
Den
nordligare
zonen
är
tydligast
utbildad
i
Pargas
socken.
utbildad
är
Den nordligare zonen
Här
gar
kalkstenslagret
sa
gott
som
utan
avbrott
tvärs
över
Storön
gott
som
utan
sä
Här gär
pä
ställen
skilda
och
S.
W.
härom
finnas
rester
av
denna
zon
pa
skilda
ställen
ii
zon
rester
av
denna
och S.W. härom finnas
Pargas
är
efter
frän
Nagu
och
Korpo.
1
O.N.O.-lig
riktning
riktning
fran
Pargas
är
efter
ett
Nagu och Korpo. 1 O.N.O.-lig
där det
det stryker
stlyker fram
Sagu, där
större
väl framhävt
framhävt ii Sagu,
sträket väl
avbrott straket
större avbrott
i
O.-lig
är
zonen
till
närheten
af
Halikko
vik.
Därefter
är
zonen
i
O.-lig
riktning
till närheten af Halikko vik. Därefter
Bertil,
i
S:t
avbruten
pa
talrika
ställen,
men
fyndigheter
i
S:t
Bertil,
Suornusavbruten pä talrika ställen, men fyndigheter
tala dock
dock för
järvi och
järvi
som ligga
ligga ii strykningsriktningen,
strykningsriktningen, tala
Vichtis, som
och Vichtis,
-
-6 6
att
att straket
mäste framgä
framgä ända
hit. Räknas
sträket inäste
ända hit.
Räknas aHa
alla dessa
dessa fyndigheter
till
till samma
samma zon,
zon, blir
blir dennas
dennas totala
längd över
över 150
totala längd
150 km.
Pä
Pä talrika
talrika ställen
ställen ii bäda
bäda dessa
dessa kalkstenssträk äro
äro kalkbrott
anlagda
red
an sedan
II fiertalet
anlagda - fiere
flere
redan
mänga är
är tillbaka.
sedan mänga
tillbaka.
flertalet av
-säväl brytning
dem
dem sker
sker saväl
brytning som
bränning pa
pä enkelt,
som bränning
enkelt, primitivt sätt,
sätt,
produktionen mestadels
varvid
varvid produktionen
mestadels fyller
fyller lokala
lokala behov.
behov. Pä
Pä ett par stälstäIlen
len har
har dock
dock en
en storindustriell verksamhet
verksamhet smaningom
smäningom utvecklat
De brott,
sig.
sig. De
brott, som
här äsyftas,
äsyftas, ligga
ligga ii de
som här
de skilda
kalkstenssträken
skilda kalkstenssträken
och
och äga
äga vart för
för sig
sig intresse
intresse även
för kalkstensgeologin,
även för
kalkstensgeologin, liksom de
ii industriellt
industriellt hänseende
hänseende förete
förete olikheter,
olikheter, ii det
det att
att de
de representera
kalkstenstyper. II dflt
skilda
skilda kalkstenstyper.
det följande
föIjande lämnas
lämnas en
en översiktlig beskrivning av
av de
ning
de viktigaste
viktigaste fyndigheterna.
Pargas
Pargas kalkbrott.
kalkbrott.
Kalklagren pa
pä Pargas
Kalklagren
Pargas Storön
Storön eller
eller Alön
Alön äro
äro bekanta
bekanta sedan
urminnes tider
urminnes
tider tillbaka.
tillbaka. Enligt
Enligt sägnen
sägnen lät
lät redan
redan Gustav
Gustav Wasa
härifrän hemta
hemta kalk
härifran
kalk till
till Stockholm,
Stockholm, och
och bönderna
bönderna ii trakten
trakten ha
sedan dess
dess ända
ända till
sedan
brott,
brutit
och bränt
till närvarande tid
tid öppnat
öppnat brott,
kalk, förenande
förenande denna industri med skeppsfart.
kalk,
Och
«Pargas
kalk»
<Pargas
skeppsfart. Och
kalk>
har fätt
fätt namn
namn om
har
Ä
yen
ett
vetenom sig
sig att
att vara
vara av
av bästa
bästa slag.
slag.
Aven ett
läder vid
skapligt rykte lader
vid dessa
clessa fyndigheter.
fyndigheter. II kalkstenslagren
kaikstenslagren ligga
nämligen pä
nämligen
pa en
en deI
del Rtällen
ställen vackert utkristalliserade,
utkristalliserade, delvis sällE'ynta
sällsynta
mineral, som lämnat ett rikt stoff
för
vetenskapliga
stoff
vetenskapliga undersökningar.
undersökningar.
Särskilt .rNils
ils och
och Adolf Erik Nordenskiöld
Nordcnskiöld hava rikligt utnyttjat
utnyttjat det
till
buds
stäende
till buds staende materialet
och genom
materialet och
genorn en
en mängel
mängd undersökningar
knutit sina namn
namn vid dessa fyndigheter,
därför numera
betraktas
fyndigheter, som
scim clärför
numera betraktas
som
som en
en klassisk
klassisk mark
l\Iineralnamnet «Pargasit»,
mark för mineralogen.
mineralogen. Mineralnamnet
<Pargasit,,
en
en av
av Nils
Nils Nordenskiöld
Nordenskiöld härifrän
härifran beskriven
beskriven hornblendeart,
hornblendeart, vittnar
vittnar
bl.
om den
bl. a.
a. om
den traktens
traktens mineralogiska betydelse.
Nästan
utan avbrott
avhrott stryka kalkstenslagren
kalkstenslagren i N.. 700
70° O.-lig
O.-lig riktrikt·
Nästan utan
ning
ning tvärs
tvärs över
över Storön.
Storön. Där
de äro
äro som
som rnäktigast,
mäktigast, äga
äga de
de en
en
Där de
medelbredd
medelbredd av
av c.
c. 300
300 m.
m. Bergarten,
Bergarten, varav
varav lagret
lagret bestär,
bestar, är
är till
sin
sin huvudmassa
huvudmassa en
en grovkristallin,
grovkristallin, rrlarmorartad
marmorartad kalksten
kalksten av
av än
grä,
gra, än
än rent
rent vit
vit färg.
färg. De
De gräfärgacle
grafärgade delarna
elelarna bilda strimmiga partier, som omväxla
omväxla med de vita, vilka vanligen även äro storkornigare
storkornigare
än
än cle
ele förra.
förra. Denna
Denna strimmighet har
har en
en viss likhet med lagerartad
lagerartael
struktur
struktur och
och stär
star mähända
mahända även
även i samband
samband med
meel en
en sädan.
sädan. För
detta
detta talar
talar parallelismen
parallelismen mellan
mellan de
ele strimmiga
strimmiga partierna och
och den
elen
skiffriga
skiffriga sidostenens
sidostenens skiktytor, vilka
vilka luta
luta 60-200
60-70° S.
S. och
och stryka
stryka
parallellt
parallellt med kalkstenslagrets längdutsträckning.
längdutsträckning. överallt
Överallt är bergberg-
arten vidare genomdragen av mörkfärgade @gar av en starkt
omvandlad diabas, vilka pB talrika ställen äm avslitna uti kalkstenen, sA att de ofta se ut sorn £ragment, mm inbiiddats i kalkstenslagret. Emellertid kan man bevisa att desssa bgmentartade
partier äro af ghngnatur. Ph vissa s W e n fort&ttas nämligen de
i kalkstenen liggande partierna, som gångar uti den omgifvande
ski£friga sidoatenen, och inuti kalkstenen omgivas fragmenten av en
ljust grönf'irgad zon, sorn endast kan förkhaa som en metamorfos
av den eruptiva gingbergarten, dh den kommit i beröring rned
kalkstenen.
Till dessa diabasgenomträngningar sälla aig sfidana av granit.
Denna tillhör en röd eller rödgrå typ, som öfverensstammer med
graniten i trakten, vilken visar aig vara yngre än de skiffriga
bergartema inom sarnma terräng. Det är aärskilt av dasa granitgenomtrangningar, sorn kalkstenslagret ar orenat. De uppträda
högst oregelbundet, än såsom smala hdror eller breda gangar och
stockar, an shom fragmentartade partier eller klurnpforrniga massor, och löpa harunder fram i lagret i alla upptankliga riktningar
och med alla möjliga stallningar. Med hansyn till den geologiska
Aldem te de sig sorn yngre i förhhllande till de metamorfoserade
diabasgångarna, alldenstund de genomtranga dem. Slutligen övertvaras lagret på ett par fitallen av en diabasbergart, som tydligen,
sh vitt man av den petrografi8ka karaktiren kan sluta, är yngre
an granitghngarna.
Kdkstenens sidobergart är även av växlande beskaffenhet. Mest
gränsar kalklagret emot den granit, som genomtranger densamma,
men pii en del ställen ses aven eli tydligt skiffrig, kvartsrik bergart. Denna har en gneisig karaktar och viaar omisskanneliga
likheter med skiffrar fr%n chälleflintgneiskomplexen~.Det är darför
sannolikt, att kalklagret urspningligen legat inbaddat i dessa gamla
sedimentbergarter.
De ph talrika stäilen i lagret anlagda stenbrotten hava i
regeln uppstått oberoende av varandra, dh kalkfyndigheterna tilihört
flere skilda hemman, som vart och ett skött sin skilda kalkaffar.
Brytningen har mest skett i de delar, dar man lättast kommit ht
god sten, och man finner darför, i synnerhet i de aldre brotten,
kvarlimnade pelare och väggar av ofyndig sten, som utgöras av
de omnamnda gångania av diabas och granit. Fig. 1visar en kvarlamnad diabasvagg, sorn stryker mitt igenom kalkstenslagret i
Parsby samfällighetsgruva. På senaste tider, sedan de viktigaate
brotten övergktt till Pargm Kalkbergs Ah-Oiebolag, hava emellertid
arbetena i brotten ställte p% en fullt modern och rationell fot och
brytningen sker över hela lagret, sA att aven den ofyndiga stenen
avlägsnas. Harigenom möjliggöres brytningen aven mot djupet.
Emellertid är kalklagreta maktighet så betydlig, att brotten
jsmförelsevis långsamt utvidgaa nedht. Även i f d lagret, dar maktigheten ar som störat, skulle intaga ett flackt Iige eller vore starkt
hopveckat, så att tvärsnittet över brotten icke skulle representera
kalklagreta verkiiga maktighet, mhte det nämligen antagas, att
stenarten håller ut s& l%ngt mot djupet, som man över huvud kan
gEb med dagbrott. F'ig 2 ger en föreställning om vidden av kalkstenslagret i det för narvamnde största brottet, den s. k. Lindberg
gruvan, tillhörig Pargas Kalkbergs A.-B.
Fig. 1. Diabasggng genom kalksten. Parsby samfäiiighetsgruva, Pargas.
Brytningen sker har i pallar och representerar en kvantitet
av c. 14 000 in3 Sten per %r, sorn uttages med en arbetsstyrka av
c. 30-40 man per dag. Sedan stenen utsprangts, krossas den med
s l i a i mindre stycken om c:a 50 kgs vikt, skrades och sorteras.
Skrädningen avser att a v l i n a orent material. D% nu detta till
huvudsaklig del utgöres av cgråberg~,d. v. s. hård bergart, som
mestadels finnes i Stora partier i lagret, kan utgallringen ~ k så
e effektivt, att ett mycket rent kalkstensmaterial erhålles för brilnningen.
Mangden av vraksten och avfall ar natwrligtvis n%gotolika i de skilda
brotten och beroende av huni talrika gangarna och afragmenten~av
granit och hornblendesten äro på skilda ställen i lagret. 1 aLindbergs gruva, uppgives den stiga till 10 Olo av uppbrutet berg.
-9-9
-
Sorteringen
Sorteringerr liksom
liksom även
även skrädningen
sker direkt
direkt ii brottet.
skrädningen sker
Genom
Genom denna
denna erhälles
erhälles 55 kvaliteter:
I.
j
den
grouspatig kalksten
I. grovspatig
kalksten;
den renaste
renaste stenen,
stenen, huvudsakligen för
glasbrukerrs behov.
glasbrukens
behov.
II.
j
för
kalksten;
bränning till
till byggnadskalk.
byggnadskalk.
U. medelkornig,
med,elkornig, vit
ai,t kalk.~ten
för bränning
III.
avsedd
för
cellulosafabriken
grdstrimmig sten;
för
III. medelkornig,
med,elkornig, grästrimmig
sten;
och
pappersbruken.
och pappersbruken.
IV.
jinkornig vit
IV. f,nkornig
ntarmor;j fö1'
för S.s. k.
k. marmormosaik.
uit marmor
järnbruken.
V.
j försäljes
V. smästensavfall
smirstensaufall;
försäIjes till
till järnbruken.
Fig.
Fig. 2
uLindbergs gruva
gruva>.
«Lindbergs
». Par
gas.
Pargas.
av de
första so1'sorFackmannamässigt
generalprov av
de 44 fö1'sta
uttagna gene1'alp1'ov
Fackmennamässigt uttagna
följande sammansättsammansättterna
W. Fo1'sbe1'g
n'orsberg följande
av A.
A. W.
enligt analys av
terna visa
visa enligt
ningar:
ningar:
IV
111
IV
II
11
III
II
0,90
0,47
2Sb 2,79
2,79 0,37
(sand och
0,so 2,15
kiselsyra)
II saltsY1'a
och kiselsyra)
olösligt (sand
saltsyra olösligt
0,20 0,26
0,zo
0,12 0,24
0,2+ 0,20
Al,2 03) 0,12
lerjord (Fe2 0O,3 + A1
Järnoxid
och le1'jord
Jiirnoxid och
54,ß2
52,+a 51,96
51,00
54,12 53,74
53,2+ 52,48
Kalk
O) ..
Kalk (Ca 0)
3,+6
0,82
1,08 3,46
0,82 0,82
0,82 1,68
(NIgO) .
Magnesia
Xlagnesia (MgO)
43,92
42,76
43,t2
43,03
43,01
423a
43,58
.
43,ss
KolsY1'a
)
•
Kolsyra (C0
(COt
2
:
99,s2
99,st 99,97
99,0a 99,91
Summa
100,0+ 99,98
Summa 100,04
+
_10_
10 -
-
Säsom
Säsom av
av analyserna
analyserna framgar,
framgär, är
är det
det icke
icke nagon
nägon synnerligen
synnerligen
stor skillnad
stor
skillnad ii kemisk
kemisk sammansättning
sammansättning eme11an
emellan de
de olika
olika sorlerna,
sorterna,
det visar
och
och det
visar sig
sig saledes,
säledes, att
att lagret
lagret har
har en
en tämligen
tämligen homogen
homogen uppuppbyggnad och
och utgöres
utgöres av
av en
byggnad
en mycket
mycket ren
ren sten.
sten. Endast
Endast den
den finkorniga
finkorniga
marmorn, som
likväl finnes
marmorn,
som likväl
finnes ii alldeles
alldeles underordnade
underordnade mängder,
mängder, haI'
har
mera framträdande
framträdande dolomitisk
karaktär, en
en
en mera
dolomitisk karaktär,
en omständighet
omständighet av
av en
en
viss teoretisk
teoretisk betydelse,
betydelse, som
viss
som längre
längre fram
franr ska11
skall beröras.
beröras.
fig. 3.
3. Jordugn.
Jordugn. Skräbböle,
Skräbböle, Pargas.
Pargas.
Fig.
Huvudmassan
Huvudmassan av
av den
den utbrutna
utbrutna stenen
stenen användes
användes för
för kalkkalkbränning.
bränning. Endast
Endast ii de storindustriellt
storindustriellt uppställda
uppställda kalkstensaffärerna
kalkstensaffärerna
sorteras
sorteras materialet
materialet ii märken,
m ärken, som
som kunna
kunna afsättas
afsättas även
även i obränt
tillständ,
tillstand, medan
medan de mindre kalkstensaffärerna bränna
bränna all
a11 sten.
Kalkbränningen
Kalkbränningen sker
sker pä
pa olika
olika sätt.
sätt. Den älsta,
älsta, primitivaste
primitivaste
rnetoden
m etoden är
är att
bränna ii s.
S. k.
k. jordugnar, och
och sädana
sadana ha
ha tidigare
tidigare
att bränna
använts
använts även ii Pargas.
Pargas. Ugnen,
Ugn en, som
som ingräves i en
en backsluttning,
backsluttning,
har
haI' en
en längd
längd av
av 4-8
4-8 m,
m, en höjd av
av 3-4 m,
m, och beklädes
bekläd es ininvändigt
vändigt med
med grästen.
grasten. Den fylles sedan
sedan med
med kalksten,
kalksten, som
som radas
radas
sä,
sa, att ii ugnens
ugnens botten
botten bildas kanaler,
kanaler, i vilka eldningen sker.
sker. När
Näl'
ngnen
ugnen är fylld, täckes
täckes den
den med
m ed jord,
jord, och
och fyrningen
fyrningen vidtager
vidtager genom
genom
-- 11l1-ugnens botten.
botten. Som
Som bränsle
bränsle användes
användes ved
bränsleöppningarna ii ugnens
Hing som
som ugnen.
ugnen. Fig. 3
3 avbildar en
en sädan ugn frän
fran Skräbböle
Skräbböle
lika läng
Pargas.
kalkbrott i Pargas.
Pa grund
grund av dessa tlgnars
ugnars periodiska
periodiRka drift, cleras
deras ringa produkPä
och relativt stora bränslekonsumtion äro de emellertid
emellertid
tionsförmäga och
numera övergivna ii Pargasomradet
andra, modernare
modernare
numera
Pargasomrädet och ersatta av andra,
fig.
Schaktugn' Pargas.
Fig. 4.
4. Schaktugn.
k'
jordugnetr, är
är den
den s.s' k.
typel".
eftcr jordugnen,
fölii efter
närmast följt
Den ugn,
som närmast
ugn, som
typer. Den
in
uppmatas
cylinderngnen,
vilken kalkstenen matas in
schaktugn, ii vilken
en schaktugn,
cr-linderugnen, en
efter det
allt efter
stenen allt
ifran,
varvid stenen
nedifrän, varvid
sker nedifran,
rnedan eldningen
elduingen sker
ifrän, medan
den
därifrän
botten, därifran den
den
ugnens botten,
mot ugnens
nedät mot
rörelse nedat
är ii rörelse
brännes är
den brännes
med
en
ugn
är saledes
säledes en ugn
Det är
sedan
genom skilda öppningar.
öppningar. Det
uttages genom
sedan uttages
kontinuerlig
dlift.
kontinuerlig drift.
30
över 30
för nagot
nägot över
Pargas för
Den
b1'ggdes ii Pargas
första cylinderugnen byggde~
Den första
brotten,
de större
större brotten,
alla de
ur
vid aHa
dylika uppstätt vid
dess ha
ha dylika
Sedan dess
är sedan.
sedan. Sedan
dem'
sten ii dem.
mäugder sten
och
stora mängder
här stora
brännas här
fortfarande brännas
och ännu
ännu fortfarande
Fig.
av uessa.
dessa.
en av
avbildar en
FiE. 44 avbildar
EmelLertid har aven cylinderugnen för svag produktionsförmhga för en drift i stor skala Den har diirför modifierata för gensratoreldning, och en ugn~typ,den s. k, gmgeneratorschaktngnen, har
uppstått, vilken ager en 2-3 gånger så stor produktionsförmåga
som den vanliga cylinderugnen. 1 Lojo, Förby, Hebbgfors finnaa
exempel pii dylika ugnar, men i Pargas ha desea icke uppbyggts.
Diremot har hhr för första e%ne;en i vårt land införts en ugnstyp,
vanlig vid tegelbranning, men icke fönit anvand inom kalkindustrin
hos oss, ngmiigen ringugnen,
Fig. 5. Uppfordringsverket. Pargas Kalkbergs A.-B.
Sedan 1905 branner Pargas Kalkbergs A.-B. huvudmassan a.i7
sin Sten i en sadan. Ugnen ar 50 m lång, valvd och försedd med
tak. Brannkamrarna aro 16 till antalet, brannkanalen 100 m lång,
skorstenen 60 m hög. Branslet utgöres av engelskt stenkol. Med
en arbetsstyrka av 11 man brannas har 50 ton fardig kalk per
dygn - medan fran en var av de samma bolag tillliöriga tre cylinderugnarna endast erhhlles 6 ton per dygn. Ringugnens produktionsförmhga motsvarar salunda val 8 cylinderugnars och c:a 4
generatorugnars.
_13_
-13II
öfverstämmelse med
med denna
denna ansenliga
ansenliga produktion är
är även
öfverstämmelse
allt det
det övriga
övriga arbetet
arbetet ställt
ställt ii sä
sa kontinuerlig
kontinuerlig drift som
som möjligt.
möjligt.
rr,llt
Transporten av
av stenen
stenen i brotten
brotten sker
sker säluncla
salunda längs
längs flyttbara
flyttbara spär
spar
Transporten
till
till en
en doulägig
dOlllägig transportbana, vilken för
för materialet till ringugnen.
ringugnen.
De
De lastade
lastade vagnarna
vagnarna uppfordras
uppfordras med
med egen
egen tyngd
tyngd (fig.
(fig. 5),
5), medan
tornvagnarna
tomvagnarna äterföras
aterföras tiII
till brottet
brottet med
m ed häst.
häst. Vidare är
är ringugnsringugnsoch
och lagerkomplexerna
lagerkomplexerna arrangerade terrassformigt
terrassformigt till
till varandra, sä
sa
ait kolplanen
kolplanen ligger
överst, därunder
därunder följer
följer ringugnsplanen
ringugnsplanen och
or.h
att
ligger överst,
lägst
lagermagasinet. Liksom
kolet sälunda
salunda köres
köres direkt in
lägst lagermagasinet.
Liksom sten
stenkolet
nnder
den brända kalken
kalken även
även direkt
yttertak, föres
under ringugnens
ringugnens yttertak,
föres den
fig.
A.-8.
Pargas I<alkbergs
frän lagermagasinet.
lagermagasinet. Pargas
Fig. 6.
6. Interiör frän
Kalkbergs A.-B.
pä
lagermagasinet, som
som pa
fra
n ringugnens
plan till
det valvformiga
valvformiga lagermagasinet,
ringugnens plan
till det
frän
detta
Ilagasinets översta delar
höjd. Magasinets
kan fyllas
fyllas till
till tre
tre meters höjd.
detta sätt
sätt kan
meters höjd,
höjd, där
där de
till 88 meters
fyllas
hissas upp
upp till
fyllas fran
frän kippvagnar,
kippvagnar, som
som hissas
(fig. 66 o.
av den brända kalken
sedan
Dä huvuddelen
huvuddelen av
o. 7).
stjälpas (fig.
7). Da
sedan stjälpas
stora ditilltaget ii stora
utskeppas
agasinet tilltaget
lagermagasinet
osläckt, är
är lagerm
säsorvr osläckt,
utskeppas sasom
c:a 7 000
000 ton.
mensioner.
hI eller
eller c:a
Det rymmer
rymmer 60 000
000 hl
mensioner. Det
pä en
äter pa
en större
Släckningen
kalken sker
sker ater
den brända
brända kalken
av den
Släckningen av
utbredes ii
plan
gugnen, där
kalken före
före släckningen
släckningen utbredes
ringugnen,
där kalken
plan framför
framför rin
ett
cm tjockt
tjockt lager.
ett 10-20 cm
kippvagnar
Ä
yen lastanordningarna äro
ppvagnar.
ställda. II ki
äro rationellt
rationellt ställda.
Aven
fartygen.
föres
stjälpes direkt ii fartygen.
den stjälpes
till lastbryggan,
lastbryggan, därifran
därifrän den
föres kalkPn
kalken till
härvid lastas
kunna härvid
Fern
ton, kunna
envar rymmande
rymmande 100-200
100-200 ton,
skutor, envar
Fem skutor,
p& en dag. Det mesta utfores med främmande fartyg, men Pmgas
Kalkkergs A.-B. Qer aven själv en &ngskonert,rymmande 250 ton,
m t daijiimte tonnage för 1500 ton.
Den huvuclsakliga exporten f d n Pargaa iLr murkdk. En
mindre del av den från ugnama er&a
kalken avyttraa emellertid aven sbom e. k. jordbrukshlk. Denna, som p& senare tider
&ven i vart land börjat vinna allt större efterEr&gan, är en under
Fig. 7.
Ringugnen och lagermagasinet. Pargas Kalkbergs A.-B.
bränningen uppkommen sekunda produkt. Den är således ej att
anse som en ur brotten utgallrad samre sten, utan dess sekunda
beskaffenhet beror p& att de lager av kalkstenen, som under
bninningen i ringngnen kommit i beröring med vaggar och tak,
blifvit orenade dels av slagg fr%n ringugnsetenarna, dels av kolet,
som anvants till bransle. Efter branningen utekrädas de slaggiga
delfima, medan resten slackas. Enligt uppgift kan emellertid denna
sksdning numera ske 8% fullständigt, att den slackta massan har
en endrtst obetydligt lägre kalkhalt an prima murkalk.
- 15 -15-
Säsom av skildringen här torde hava framgätt,
framgätt, har ii Pargas
Pargas
Säsom
storindustri.
storindustri.
framgar även
även bäst
bäst av de produktionssiffror,
produktionssiffror, som kunna
kunna annoannoDetta framgär
utskeppades sälunda
salunda ensarnt
ensamt gegeteras frän
fran senaste
senaste tid.
tid. Ar 1907 utskeppades
teras
nom Pargas
Pargas Kalkbergs
Kalkbergs A.
A. B.
B. c:a
c:a 500
500 fartygslaster
fartygslaster säväl
saväl bränd
bränd
nom
som obränd
obränd sten,
sten, representerande
representerande c:a
c:a 800 000 hI
hl släckt kalk
kalk och
som
c:a 66000
ton obränd
obränd sten.
steno Ar
Ar 1904 var avsättningen
aWlättningen endast
end ast c:a
c:a
000 ton
100000
h1. Under de
de tre sista ären
aren har
har säIunda
salunda avsättningen är'
ar100
000 hl.
fran en
en ringa början
början smäningom uppstätt en
en verklig
frän
fig.
Pargas Kalkbergs A.-B.
Hamnen. Pargas
Fig. 8.
8. Hamnen.
0/0, en
inom de
är sällsynt
ligen
som är
sällsynt inom
en utveckling som
med 100 %,
Iigen ökats
ökats med
bär
aktiebolaget
fiesta
industrigrenar.
I
detta
uppsving
bär
aktiebolaget
Pargas
uppsving
flesta inclustrigrenar. I detta
största
Kalkbergs
E.
Sarlin,
energiska
ledare,
ingeniör
E.
Sariin,
största
förtjänsten,
Kalkbergs energiska ledare' ingeniör
säväI ii brotten
ty under hans kunniga
hava alla förbättringar saväl
kunniga ledning hava
som
i
avseende
a
bränningen
utförts.
som i avseende ä bränningen utförts.
Förby
kalkbrott.
Förby katkbrott.
kalklager tvärs
tvärs över
Sasom
sig ett
ett kalklager
anförts sü·äcker
sträcker sig
redan anförts
Säsom redan
landet.
Finby Öö och därifran
iill Kimito landet.
O.S.O.-WS.W-lig riktning till
därifrän ii O.S.O.-WS.W-lig
de ii Pargas
kända, men
varit länge kända,
Dessa
Pargas varit
hava liksom
liksom de
Dessa fyndigheter
fyndigheter hava
förr än
än pa
pä
nagon
förekommit förr
har icke
icke förekommit
skala har
större skala
kaikbrytntng ii större
nägon kalkbrytntng
senaste
tider.
senaste tider.
gneisig
grir eller
röd, gneisig
Kalkstenslagret
en gra
eller röd,
här inbäddat
inbäddat ii en
ligger här
Kalkstenslagret ligger
<hälleflintgneisens>» karaktär.
karaktär. Den
Den
skiffer,
har «hällefiintgneisens
pä fiere
ställen haI'
flere ställen
skiffer, som
som pa
som omomär
flinthärd bergart,
bergart, som
tät, fiinthard
ofta tät,
och fältspatrik,
fältspatrik, ofta
är en
kvarts- och
en kvartsgneis päminnande
päminnande lager.
lager.
normal gneis
växlar
glimmerrikare, om
om normal
mecl glimmerrikare,
r'äxlar med
Bergartens strykning är N. 60°-800 0. och lutningen 40°-60° S.
1 strykningsriktningen genomdrages den av talrika lagerghngar av
en hornblenderik basisk bergart, som an liknar en homblendegneis
eller hornblendeekiffer, an en m d o r m i g diorit. Det är tydligen
samma bergart, som uppträder överallt inom ahAiie&ntgneiss-terrängerna såsom intrusiva lagerganger. Jamte den basiska bergarten
antraffaa i skiffern granit, i regeln utbildad såsom pegmatit, vilken i ghngform i olika riktnigar genomtvärar alla
övnga bergarter.
Huvudskillnaden mellan dessa kalkkalkfyndighetera förekomstsitt och Pargaslagrens ligger shlunda däri, att
Finby-Kimito lagret överallt ligger uti
en tydlig skiffer och endast hir och var
genomdrages af pegmatitgångar, medan
i Pargas huvudmassan av den kalkstenen omgivande och även genomsattande bergarten ar granit.
Även själva kalkstenslagret företer
namvarda olikheter. Medan kalkstenen
i Pargas till övervagande del ar av
grovkristallin beskaffenhet, omvexlar i
Förbylagret en finkomig, nastan tat rnarmorart i sadan rnängd med grovkristallina partier, att den förra ställvis ar den
40 cm.
dominerande. Den finkorniga marmorn
-
ar i regeln tydligt skiktad och synes i
aiimanhet intaga huvudmassan av lagrcts ahangandew delar, ehuni den dock
icke helt och h%lletsaknas inom övriga
delar av lagret. Det ar vidare anmarkningsvart att, dar de basiska lagergångarna, vilka finnas i den omgivande
ekiffern, intrada i den täta marmorarten, synas de hava förandrat denna till grovkristallin kalksten. Fig. 9 visar ett s%dant fall. Det synes salunda vara
sannolikt, att den grovkristallina strukturen i lagret till vasentlig del betingata av eruptiv kontaktinverkan. 1 shdant fall
skulle den finkorniga marmorn representera en så att säga mera
primiir utbildningsform av kalkstenen an den grovkristallina
Fig. 9. Snitt genom basiskt gångfragment. aMamOrgruvan'Förby, Finby.
Det helsvarta: salitrlk kontaktzon.
Det g r h : metabasit.
Det med avbrutna streck: grovkristallin kalksten.
Det vrta: marmor.
-
17 -17
-
stenen.
pä förhallandena
förhällandena ii Pargas,
Pargas, förefaller
förefaller
När man
man tänker
tänker pa
stenen. När
genomtränges ju
detta
ju kalklagret
Här genomtränges
kalklagret
mycket antagligt.
antagligt. Rär
även mycket
detta även
gängbergarter, utan
granit, som
icke
även av
av granit,
av basiska
basiska gangbergarter,
utan även
icke allenast
allenast av
uppträder
massor, att
att nästan
nästan alla
alla delar
delar av
av kalkste·
kalkstesä stora
stora massor,
uppträder ii sä
nen
pävärkade av
av dem,
dem, m.
m. a.
a. o.
o. den
den eruptiva
eruptiva kontaktinver·
kontaktinverblivit pavärkade
nen blivit
kan
kan har
har här
här varit synnerligen intensiv och mycket mera omfattande
än
i
Förbytrakten,
där
sä att
att säga
säga bättre
bättre skyddats av
i
Förbytrakten,
där kalklagret sa
än
det
omslutande
sedimentet.
Till
detta
kommer
ytterligare en
sedimentet.
Till
detta
kommer
en omdet
stän
dighet
av
vikt.
Säsom
det
framhalles
i
beskrivningen
av
framhälles
i
beskrivningen
av
vikt.
Säsom
det
dighet
süän
kalkstensorterna
Pargaslagret, visar
visar det
det sig,
sig, att
att den
den finkorniga
finkorniga
kalkstensorterna ii Pargaslagret,
eller
en dolomitisk
karaktär, medan
har en
dolomitisk karaktär,
medan de
eller täta
täta marmorvarieteten har
grovkristallina
gott
äro
sä
gott
som
magnesiafria.
I
fall
grovkristallina arterna
äro
magnesiafria.
I
fall detta
arterna
sä
som
grovvore
ett
genomgaende
drag
överallt
i
lagren,
där
grovoch
genomgäende
i
lagren,
där
vore ett
drag
och finkor·
finkormarmor
uppträda
tillsammans
nagot
som
man
nig
pä
nig marmor uppträda tillsammans - nägot som man dock
dock pa
grund
grund av
analyser ännu
ännu icke
kan säga
av bristande
bristande analyser
icke med
med säkerhet
säkerhet kan
säga sä
komma till
till slutsatsen, att kalkstenslagret ursä skulle
skulle man
man saledes
säledes komma
sprungligen
beskaffenhet än
än nu
nu är faHet.
sprungligen varit
av mera
mera dolomitisk
dolomitisk beskaffenhet
fallet.
varit av
Detta
antagande vinner
även ii sannolikhet,
dä dessa sydvästfinska
sydvästfinska
Detta antagande
vinner även
sannolikhet, da
jämföras med
granitgenomträngda lager
g!anitgenomträngda
med dem
lager jämföras
dem ii sydöstra
sydöstra och
och östra
Finland.
granitFtinland. Här
ligger kalkstenen
kalkstenen inbäddad
inbäddad ii skiffrar
skiffrar utan
utan granit·
Här Egger
iJ;ltrusioner
päverkad av
av basiska
intrusioner och
och är
är ii allmänhet
allmänhet icke
icke paverkad
basiska inträng·
inträngI\ingar.
den dolomitisk.
dolomitisk. Ruskeala
Ruskeala stenen
stenen är
är bland
ningar. Överallt
Överallt är
är den
dessa
grästrimmiga huvudgott exempel.
analys af
af den
den grästrimmiga
dessa ett
ett gott
exempei. En
En analys
~assan
visar följande
följande sammansättning:
rnassan ii Ruskeala
Ruskeala visar
CaO.
CaO . .
MgO.
MgO..
CO
CO,
2 •..
Olösl.
Olösl. deI.
del
32,90
%
92,soofo
17,36
17,46 »>
44,94,
44,s4>»
4,65
4,65 »>
S"**" 99,85
,ret %
%
Summa
Liksom
bedrives ii Förby
Liksom ii Pargas
Pargas bedrives
Förby en
en vidlyftig kalkindustri.
Före
ast ifran
nägra mindre
mindre brott
Före ar
är 1880
1880 erhölls
erhölls kalksten
kalksten end
endast
ifrän nägra
S.
om
Förby
hemman,
vilka
da
voro
inmutade
av
Tykö
Förby
inmutade
av
Tykö bruk.
S. om
hemman, vilka dä voro
jordugnar.
Bränningen
skedde
i
jordugnar.
En
sadan
brändes
vartannat
brändes
Bränningen skedde i
En sädan
vartannat är,
pe1
och
kalkavsättningen
var
c:a
100
tunnor
pet
ar.
Ar
1881
är.
Ar
1881 upp'
och kalkavsättningen var c:a 100 tunnor
uppgärden,
täcktes
emellertid
delar
av
lagret
även
N.
om
garden,
som
N.
om
som visade
täcktes emellertid delar av lagret även
sig
e halla betydande
marmorartad steno
sten. Herr
Herr Karl
sig inn'
innehälla
betydande mängder
mängder marmorartad
Forsström,
hos oss,
Forsström, banbrytaren
pä kalkindustrins omrade
omräde hos
oss, lät
lät dä
banbrytaren pa
uppföra
uppföra en
rned brytning
brytning ii större
större skala.
en cylinderugn
cylinderugn och
och vidtog
vidtog med
Sedan
Brott äro
Sedan dess
med stora
stora steg.
steg. Brott
dese har
har industrin
industrin utvecklats
utvecklats med
2
öppnade langa en stor del av kalkstenslagrets utatrbkning, och
bränd kalk och obränd sten utekeppaa nu frAn Forsatröms af£är i
mangder, aom endast överträffas av cPargm Kalkbergss produktion.
Lagret, där huvudbrytniugen sker, har, d& alla brotten medräknaa, en langd av c:a 1,5 km. Bredden varierar £rOn några f&
meter upp till 20 m ; lagrets lutning är 45-60° 5. Brytningen
har wprungligen överallt skett i dagbrott och företrädesvis pA
de ställen, diir kalkstenen i ytan visat atomtrt bredd. Brotten
ligga därför med v i w mellanrum efter varandra, men omfatta
Fig. 10. Bastböle brott. Förby, P i .
ännu icke lagrets hela langd. Liksorn i de aldre brotten i Pargas
har brytningen tidigare skett a&, att det ofyndiga berget, som p&
sina stallen ligger inuti kalklagret, kvarlamnats, 8% att pelarformiga
b r a a r sticka upp ur bmtten. Fig. 10 visar en sådan rygg i
det s. k. BaPtböle brottet.
Emellertid kom man till insikt om, atk ett dylikf brytninga&, &imkildt i dessa fyndigheter, icke i längden kunde fortsdittas.
Hela kalk~te~~lagrqt
lutar niimligen &om tidigare framhallita &
M,att väggarna, ifall brytningen hade fortaatts mot djupet, .
löpt fsra att störta in. Under sådana f6rhållanden har ingen
annan utvag Aterstått, an att anlägga schakt och i ort driva arbetet i h a n . 1 det brott, d k huvudarbetet for n - ä r v d e iir bncenh r a t och vid viiket aven kroasverkRf ar
utföres brytningen
_19_
- 19pä
pa detta sätt.
sätt. Till
Till en början togs
togs stenen
stenen även
även härifrän
härifrän ii dagbrott
dagbrott
(fig.
(fig. 11), vilket pä
pa djupaste
djupaste ställe
ställe nätt
natt c.
c. 20
20 m.
m. Senare
Senare drevs
drevs ett
schakt ner till
till 12
m djup,
djup, och
och frän
fran dettas
dettas botten
botten sträcker
sträcker sig
sig nu
schakt
12 m
en ort ii kalklagrets
kaiklagrets längdsträckning
Iängdsträckning under
under det
det ovanliggande
ovanliggancl e dagen
brottet.
fig. 11 ligger
ligger schaktets
schaktets mynning
mynning pä
pa det
det ställe,
ställe, där
där det
brottet. II fig.
lilla skjulet synes.
Den
utbrutna stenen
skrädes nere
nere ii brotten pä
pa likartat
likartat sätt
Den utbrutna
stenen skrädes
grund av
som ii Pargas.
av de
rätt talrika
talrika inlagringarna
av hornhornsom
Pargas. Pa
Pä grund
inlagringarna av
de rätt
blendesten är
nagot högre,
högre, 15-20
%
av
blendesten
är avfallsprocenten nägot
av upp75-20 0/o
.;ii'r
illr:
,:ii':,::,
nMarmorgruvann.
fig.
. . förby,
Finby.
11. «Marmorgruvan
Förby, finby.
Fig. 11.
är delvis
delvis även
brutet
än där,
där, men
men materialets användning är
brutet berg,
berg, än
för att
att brännas
en
en annan.
annan. Medan i Pargas nästan all kalksten brytes för
bearbetas i
och
ast en
annan användning, bearbetas
obetydlig deI
del har
har annan
och end
endast
en obetydlig
0/e av
för olika tillFörby
tillständ för
Förby c:a
av all
all duglig
duglig sten
sten ii obränt
obränt tillständ
c:a 30 Ofo
verkningar.
materialet ii
Vid
gruvan delas
delas salunda
sälunda materialet
nere ii gruvan
Vid sorteringen
sorteringen nere
<marmorsorter>. Kalkstenen
tre kvalickalkstens
sorteras ii tre
:.- och
<kalkstenß)Kalkstenen sorteras
och «marmorsorter».
teter
efter stenens
stenens renhet.
teter efter
grovkristallin sten,
sonl
sten' som
Kvalitet
helvit och
och grovkristallin
av en
en helvit
Kaali.tet 1I utgöres
utgöres av
huvudsakligen anvisades
för cellulosafabrikernas behov.
anvisades för
_20_
20 -
-
Kvalitet
Kualitet 22 är
är en
kristallin sten,
en halvvit,
halvvit, medelgrov
medelgrov kristallin
sten, som
som bränbrän(murkalk).
nes (murkalk).
nes
Kvalitet
Kualitet 33 är
är oren
oren kalksten
kalksten för
för järnbrukens
behov.
iärnbrukens behov.
Efter bränningen utgallras
Efter
utgallras slutligen
slutligen även
även s.s. k.
k. jordbrukskalk,
vilk
vilken
en erhälles
erhälles av
av dels
dels ofullständigt
ofullständiet bränd
kalksten n:o
bränd kalksten
n:o 2,
dels
2, dels
kvalitet n:o
kvalitet
n:o 3.
<Marmorarterna>
«Marmorarterna
» äter,
äter, som
som utmärkas av
av i viss
viss mim
män varierande
färg, sorteras
färg,
sorteras efter
efter denna
denna ii tre
tre vithetsgrader,
af vilka
vithetsgrader, af
vilka n:o
n:o 11 är
är den
klaraste vita,
klaraste
vita, n:o
n:o 33 en
en marmorart
marmorart med
med svagt grä
grä eller gul ton.
ton. Det
är ett
ett ädelt
ädelt och
är
och vackert
vackert material
material denna kalksten representerar, och
skulle bergarten
skulle
bergarten uppträda
uppträda pa
pä sädant
sädant sätt, att
att man
man fran
frän densamma
densammn
kunde uttaga
uttaga stora
kunde
stora block,
block, vore
vore dess
dess användning langt
längt mera
mera om·
omfattande, än
än vad
fattande,
vad nu
nu är
är fallet.
fallet. II lagret
lagret är
är stenen
stenen dock
dock sa
sä rikligt
tlppfylld med
med fina
fina springor
uppfylld
springor och
och även
även sa
sä tydligt
tydligt skiffrig, att
att enda8t
endast
smä, ofta
ofta skiviga
skiviga stycken
sma,
stycken erhallas.
erhällas. Det
Det är
är en
en ren
ren sällsynthet,
sällsynthet, dä
nägon gang
gäng ett
nägon
ett stenstycke
stenstycke med
med större
större dimensioner erhälles.
erhälles. För
Fiir
att kunna
kunna användas,
användas, d.
att
d. v.
försäljas, maste
v. s.s. försäljas,
mäste stenen
stenen därför
därför redan
pä
ort och
pa ort
och ställe
ställe undergä
undergä ytterligare behandling.
Denna bestar
Denna
abestär ii krossning
krossning och
och sortering
sortering av
av det
det krossade m
matill särskilda
terialet
terialet till
särskilda finleksgrader.
finleksgrader. Omedelbart
Omedelbart invid
invid det
det brott,
gruvan är
där gruvan
är anlagd,
anlagd, är
där
är ett
ett krossverk
kroseverk uppfört
(fig. 11).
uppfört (fig.
11). II
krossas den
tletta krossas
den sorterade
detta
sorterade stenen
stenen ii en
en tuggarekulkvarn,
tuggarekulkvarn, av
Krupps tillverkning, och
Krupps
och sorteras
sorteras sedan
genom siktning
sedan genom
siktning ii olika
sä att
storlekar, sä
att varje
varje sort
jämngrovt
sort sammansättes av ett tämligen
tämligen jämngro.lt
material. För
För att
material.
att driva
driva kulkvarnen
och samtidigt
samtidigt även
även pumpkulkvarnen och
verket
finnes ii krossverket en
verket ii gruvan
gruvan finnes
en ängmaskin
angmaskin pä
pa 30
eff. hk.
30 eff.
Det är
Det
är naturligtvis
naturligtvis en
en hel
hel mängd
mängd grovlekssorter,
grovlekssorter, som erhällas
erhällas
vid
s. k. mosaiksten,
mosaiksten,
vid krossningen.
krossningen. Det
Det grövre
grövre materialet
materialet utgöres
utgöres av
av s.
medan
medan det
det finare
finare gär
gär under
under benämningen marmormjöl.
marmormjöl. MosaikMosaikstenen
stenen användes
användes för
för framställningar av s. k. marmormosaik, d. v. s.
s.
cementplattor
cementplattor med
med marmorinlägg.
marmorinlägg. Den
Den sorteras
sorteras i tre
tre grovlekar
mellan
mellan 4
4 sikt,
sikt, av
av vilka det
det grövsta har
har 1,
det finaste
finaste 16
16 maskor
maskor
1, det
per
per cmz.
cm 2 • Av det
det finare
finare materialet erhälles en
en sort
sort s.
s. k.
k. <<rissrgu>
«risgrY1i »
mellan
mellan sikt
sikt av
av 16
16 och
och 60
60 maskor
maskor per
per cmz.
cm 2 • Detta material
material användes
vändes huvudsakligen
huvudsakligen för
för stuckaturtillverkningar
stuckaturtillverkningar (stuckmarmor).
(stuckmarmor).
En
En tredje
tredje sort,
sort, s.
s. k.
k. ,rmsnn6gyyn>,
«mannagryn », uttages
uttages mellan
mellan sikt
sikt av
av 60
60 och
och
900
cm 2 , en fjärde,
fjärde, <s.
«s. k.
k . grout
grovt mjöl>,
mjöZ» , är finare än siktet
siktet
900 maskor
maskor per cm2,
med 60 maskor, men grövre
grövre än ett med 400 maskor per cmz,
cm 2 , medan
medan
s. k. <fint
«fint mjöl>
mjöl » tu
är finare
finare än
än det
det sistnämnda siktet.
siktet. Genom blandblandningar
ningar av
av de
de tvä
tvä sista
sista sorterna erhälles vidare flere
fiere grupper,
grupper, och
och
-
21 -21
<flyger> omkring,
av
av det
det finaste
finaste stoftet,
stoftet, marmordammet,
marmordammet, som
som «flyger»
omkring, uppuppytterligare ett
samlas ytterligare
ett märke.
märke.
samlas
Tidigare
Tidigare hade
hade marmormjölet
rnarmormjölet sin
huvudsakliga användning
användning ii
sin huvudsakliga
glasbruken och
och kolsyrefabrikerna;
glasbruken
kolsyrefabrikerna; numera
numera a\'sättes
at'sättes av
av detsamma
detsamma
betydande mängder
mängder även
även ii pappersbruken
pappersbruken oeh
för tillverkning
betydande
och för
tillverkning av
av
jordbruket avyttras.
Afven kalkmjöl
kalkmjöl för
~<blendapulver>.
bienclapulver». Äfven
för jordbruket
avyttras.
Medan nu
nu dessa
Meclan
gi va det
dessa tillverkningar
tillverkningar an
angiva
det speeifika
specifika draget
draget
av Förby
F örby kalkindustri,
kalkindustri, överenstämmer
av
överenstämmer behandlingen
behantllingen av
av resten
resten av
av
materialet med
med den
materialet
den inom
inom andra
andra kalb·erk.
kalkverk. Bränningen
Bränningen af
af kalkkalkstenen skp,r
sker bär
här emellertid
ernellertid ieke
stenen
icke sasom
säsom ii Pargas
Pargas ii ringugn,
ringugn, utan
utan ii
en sehaktugn
schaktugn mecl
rncd halvgaseldning
halvgaseldning enligt
en
patent av
enligt ett
ett patent
av Scbütt,
Schütt, vars
vars
innehavare herr
herr Forsström
Forsström är.
innehavare
är. Tidigare
Tidigare brtindes
bründes ii cylinderugn,
cylinclerugn,
men denna
denna är
är sedan
sedan 1903
men
1903 raserad.
raserad. Schaktugnen
Schaktugnen eldas
eldas huvudsak·
huvuclsakligen med
mecl sagavfall
sägavfall (Jeb
och doss
ligen
clcss bränningsförmäga
bränningsförmäga är
är ii medeltal c:a
c;a 26
ton sten
sten ii dygnet.
ton
Säsom härav
härav framgar,
Sasom
framgär, är
är det
det en
en betydande
betydande industriell
industriell drift,
som uppstätt även vid
vid dessa fyndigheter.
fyndigheter. Men herr Forsström
X'orsström haI'
har icke
sin verksamhet
verksarnhet endast
inskränkt sin
till
denna
trakt.
Ocksa
i
endast till denna trakt. Ocksä i Pargas
bryter
han
kalk,
och
bryter ban kalk, (leh ii Tytyri
Tytyri kalkbrott
kalkbrott ii Lojo
Lojo kyrkby
kyrkby bar
har han
ytterligare tillgängar,
tillgängar, sorn
göra att
ytterligare
sorn göra
att den
produktion, som gar
den produktion,
gär genom
hans
affär, spelar
spelar en
en viktig
viktig roll
hans affär,
roll ii val'
t'är inhemska
inhemska kalkindustri.
II Lojo, där
där kalkstenslagret liksom
liksom ii Pargas
Pargas rikligt genomdrages av
granit, utbrytes
av granit,
utbrytes arligen
ärligen c.
ges
c. 20000
20 000 ton
ton steno
sten. Materialet,
Materialet, som
dock icke
icke här kan
skrädas sa
dock
kan skrädas
sä väl
väI som i Pargas och Förby,
Förby, användes
blott
för bränning.
För ändamalet
ändamälet finnes
blott för
bränning. För
finnes en
en schaktugn av samma
typ
som
n'örby, samt
typ som ii Förby,
samt en
ringugn med
med en
bränningsförmaga av
en ringugn
en bränningsförmäga
350
350 hl
hl osläckt
osläckt kalk
kalk ii dygnet.
dygnet. Bränningen har
haI' sitt intresse
intresse däri,
att
att eldningen
eldningen utföres
utföres med
med sägavfall, som
som uttages
uttages säsom
sasom ännu
ännu vät
vat
frän
fran sägen,
sagen, varefter
varefter det
det torkas
torkas pä
pa ringugnen
ringugnen innan
innan det
det användes.
användes.
Storleken av
star under herr
berr n'orsströms
Forsströms ledning,
ledning,
av den
den industri,
industri, som
som stär
framgär
framgar av
av den
den sammanlagda
sammanlagda produktionen
produktionen frän
fran honom
honom tillhöriga
brott ii Pargas, Förby
Förby och
och Lojo.
Lojo. För
För är
ar 1908
1908 torde
torde den
den stiga
stiga till
c:a
000 ton
c:a 19
19000
ton osläckt
osläekt kalk, c:a
c:a 1 300
300 ton
ton krossad och
oeh pulveriserad
sten
000 ton
sten och
ocb c:a
c:a 99000
ton rä
ra kalksten.
kalksten. Avsättningen
A\'sättningen sker
sker numera sä
sa
gott
gott som
SQm uteslutande i eget land.
land. Tidigare
Tidigare har
haI' visserligen
visserligen en export
export
pä
pa Sverge förekommit
förekommit och
och t. o.
o. m.
m. har
bar en
en rnindre
mindre mängd
mängd utförts
till
till Norge.
Norge. Numera,
umera, dä
da man
man ii Sverge bryter egen
egen sten
sten för
för cellucellulosafabrikerna,
upphört.
losafabrikerna. har
haI' emellertid denna utförsel upphört.
Pris:
Pris: Mk.
Mk. 0.
o.5o.
50.
