Ungas mångdimensionella behov av stöd och service
- en kartläggning av svenskspråkig service som stöder ungas psykiska hälsa i Helsingfors
Frida Westerback, forskarsocialarbetare, Mathilda Wrede-institutet
Kartläggningen
Uppdrag:
Ungas mångdimensionella och mångtydiga behov av
stöd och service. En kartläggning över hur situationen
tolkas av nyckelaktörer samt identifiering av kritiska
områden. Initiering av dialogiska seminarier gällande temat.
Tidtabell:
mars-december 2014
Målgrupp:
13-25-åriga svenskspråkiga unga i Helsingfors,
sammanlagt ca 5 500 personer. Fokus på 13-17-åringar, 1899
personer.
Kartläggningen
Forskningsfrågor
Vilka är nyckelaktörerna inom service som stöder ungas psykiska hälsa på
svenska i Helsingfors?
Hur ser spektrumet av de ungas problematik ut enligt nyckelaktörerna?
Vilka är de kritiska områdena inom stödstrukturerna/vårdkedjorna för unga
med psykisk ohälsa?
Vilka är fungerande modeller inom stödstrukturerna (god praktik)?
Kartläggningen
Praktikforskning
”En initial utgångspunkt är, att kunna samlas vid en gemensam
problemställning och att identifiera nyckelaktörer som har ett
särskilt intresse för den aktuella problematiken. Ändå är
betoningen här inte enbart på hur de olika aktörerna ser på
problematiken, utan hur de ser på de olika framtida
möjligheterna.” (Julkunen 2014)
Kartläggningen
Forskningsarena
Tjänster för unga (Nuorten palvelut)
Elev- och studerandevård
Ungdomsstationen
Utkomststöd och socialt arbete
Arbetskraftstjänster
Barnskyddets eftervård
Kartläggningen
Forskningsarena: Svenskspråkig service som stöder ungas
psykiska hälsa i Helsingfors (nyckelaktörer)
-
-
Elev- och studerandevård (åk 7-9 samt andra stadiet, gymnasier, Utbildningsverket)
Hälsostationsservice på svenska (Social- och hälsovårdsverket)
HUCS Ungdomspsykiatri / TAK-polikliniken
HUCS Ungdomspsykiatrins svenskspråkiga poliklinik
Stengårds psykiatriska poliklinik (Social- och hälsovårdsverket)
Barnskydd (Social- och hälsovårdsverket)
Utkomststöd och socialt arbete för personer under 25 år (Social- och hälsovårdsverket)
Familjerådgivningen (Social- och hälsovårdsverket)
Ungdomsstationen (Social- och hälsovårdsverket)
Sjukhusskolan (EVA-enheten, Utbildningsverket)
Ungdomsverkstaden Sveps (Starten och uppsökandeverksamhet)
Yrkesinstitutet Prakticum (studerandevård, Utbildningsverket, Social- och hälsovårdsverket)
Folkhälsan, Mottagningen för unga och unga vuxna (fd Tonårspolikliniken)
Krisjouren för unga
Kartläggningen
Process mars-december 2014
Inledande samtal med aktörer
E-post samt telefonförfrågningar och -intervjuer
Individuella intervjuer (n=40)
Gruppintervju med nyckelaktörer (18.9)
Mångprofessionellt seminarium (18.11)
Rapport till årsskiftet
Kartläggningen
Plock ur statistiken (år 2013):
o
Elev- och studerandevård
211 elever i åk 7-10, 97 stud. i gymnasier (kuratorstjänster)
17 elever i åk 7-10 (psykologtjänster)
o
TAK-polikliniken
24 remisser (varav 19 remitterade av skolläkare), 10 har ej gått vidare
o
Ungdomspsykiatrin (öppen vård) 57 klienter (ca 10 av dessa 18-)
o
Folkhälsan (fd Tonårspoli)
31 klienter (13-17-åringar), 14 klienter (18- år)
o
Krisjouren för unga
136 klienter (som avslutat sina besök år 2013)
o
Sveps
26 i Start, 20 i Nonstop, 110 Uppsökande
o
Sjukhusskolan (EVA-enheten)
10 elever i åk 7-9
o
Familjerådgivningen
59 klienter (13-21-åringar)
Preliminära forskningsresultat
Spektrumet av de ungas problematik – vem är det som faller mellan stolarna?
o
•
•
•
•
o
•
•
o
•
En obestämd, svårdefinierad problematik (luddighet)
grundförutsättning för välmående saknas, bristande funktionsförmåga
primärvården för lite, specialsjukvården för mycket
avsaknad av motivation, mottaglighet
stödet hemifrån bristfälligt
Skolrelaterad problematik
överpresterande, ambitiösa unga = osynliga i skolan
avsaknad av akademiska färdigheter, skoltrötthet, motivations- och
koncentrationssvårigheter, skolfrånvaro
Neuropsykiatrisk problematik
unga med specialsvårigheter back on track
Preliminära forskningsresultat
(Nilsson 2014)
Preliminära forskningsresultat
”Syntyy yhä enemmän semmoisia potilas- tai asiakasryhmiä,
jotka eivät kuulu mihinkään.”
Preliminära forskningsresultat
”Ingen av de här ungdomarna kommer att passa in enbart i
skolan, eller enbart barnskyddet eller enbart ungdomspsykiatrin
eller vad annat det handlar om, utan de kommer alltid att ha
bitar av allt det här. Vad kan vi tillsammans göra för att stöda de
här unga?”
Kartläggningen
Den psykiatriska vårdkedjan
Skolhälsovården
TAK-polikliniken (tutkimus- arviointi ja kriisipoliklinikka)
Ungdomspsykiatriska polikliniken (HUCS)
Tvåspråkig ungdomspsykiatrisk avdelning i Ekenäs
Preliminära forskningsresultat
Kritiska områden
o
Den psykiatriska vårdkedjans många faser
•
Den unga behöver ty sig an till flera olika personer
•
Långvarig väntan på adekvata insatser kan förvärra situationen
•
Kontakten i övergångar viktig
•
Vårdkedjan har blivit längre, mer medicinsk och läkarstyrd
•
Undersökningarnas omfång, diagnostisering
•
Psykiatrins kriterier
•
Åldersgränser och övergångar
•
Avsaknad av föräldrastöd påverkar vårdprocessen
•
Processen är svår för en ung att överblicka och greppa
•
”Att ta sig genom nålsögat”
Preliminära forskningsresultat
Kritiska områden
”Det är många många instanser som utreder och betydligt
färre som sedan liksom sköter den här vården, om man tänker
på ungdomskedjan, att först skall de till någon, de kanske
kommer till skolpsykologen eller kuratorn, som sedan skickar
till läkaren, för att de skall få en remiss till en TAK-poliklinik,
där de sedan utreds och sedan kommer de till
ungdomspsykiatrin och sedan rekommenderar ni en terapeut,
alltså fem sex steg, räknar jag upp här.”
Preliminära forskningsresultat
Kritiska områden
o
Det svenskspråkiga servicefältet är splittrat och resursmässigt begränsat
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Snäva organisationsgränser och –definitioner
Små sårbara enheter med begränsade resurser
Vårdansvaret är splittrat på flera olika aktörer och sektorer
Begränsad samordning, bristande kontinuitet, sen samverkan, bristande kommunikation
Kommunikationen i samband med övergångar
Helhetsbilden gällande fältet bristfälligt
Samarbete på personnivå (strukturer saknas)
Särlösningar på personnivå (strukturer saknas)
Diskussion om förväntningar saknas
Få svenskspråkiga klienter kan leda till svag kontaktyta till det svenska servicefältet
Hänvisas unga till rätta instanser?
Interna organisationsförändringar
Bristfällig information utspridd på olika nätsidor (ex. Psykporten.fi)
Preliminära forskningsresultat
Kritiska områden
”Det är svårt att veta vad det finns för service och vad det
finns för tjänster och sedan när man råkar känna någon som
börjar jobba någonstans, så inser man att jo, det här finns här,
att det här kan man kanske använda sig av och så här. Så det
är nog lite svårt att veta vad man skall göra, det känns som att
varje gång som jag har en svensk ungdom och det är inte helt
klart vart man skickar den, så får man fundera om och försöka
kartlägga vad det finns för tjänster, att det är, ja, oklart vad
som finns att tillgå.”
Preliminära forskningsresultat
Kritiska områden
o
Servicens tillgänglighet och form
•
Ingångarna varierar (från anonymitet till hög tröskel)
•
Behov av alternativa, mer flexibla arbetsformer speciellt inom psykiatrin, Walk in-polikliniker
•
Möjlighet till handfast stöd i vardagen saknas
•
Möjligheten till rehabiliterande psykoterapi begränsad
•
Elektroniska tjänster både exkluderande och inkluderande
Preliminära forskningsresultat
Kritiska områden
”Och sedan kanske det där att det skulle kunna finnas andra
serviceformer än att sitta och diskutera, speciellt unga killar eller
män kanske har svårt att gå och tala med en tant som sitter mitt
emot, mera andra former. Ja, vad är de andra formerna?”
Preliminära forskningsresultat
Kritiska områden
”Det känns ganska ofta att mången service är mer uteslutande,
att man funderar på kriterier, att vem som hör hit och vem som
hör dit och sedan om du är en ungdom som har lite av allting, så
vart hör du då och vart får du komma in?”
Preliminära forskningsresultat
Behov gällande de unga som riskerar falla utanför stöd- och strukturramarna:
o
Väldigt konkret handledning för längre tid (modell: Vamos)
o
Integrerade interventioner i den egna miljön (ex. Hyks Varhain)
o
Trygga vuxna integrerade i skolmiljön, ex. specialungdomsledare, socialarbetare
(Lunabba 2013, Kiilakoski 2014)
o
Universell förebyggande kunskapsspridning i skolan (Sakellari 2014)
o
Lättillgänglig, samlad (gränslös), holistisk service mellan primär- och
specialsjukvård
Utvecklingsrekommendationer 2015
o
Det svenskspråkiga serviceutbudet samlat till en webbtjänst
o
Strukturerade regelbundna dialogiska möten och seminarier
o
Utveckling av befintlig verksamhet
o
Klientperspektiv: klienternas syn på servicen, vilka är klienternas behov?
o
Beslutsfattares (ledning, politik) stöd för svenska frågor
Tack!
Frida Westerback
forskarsocialarbetare
Mathilda Wrede-institutet
[email protected]
tel. +358 40 124 9986
