RUR i praktiken
Resultatutjämningsreserv
Balanskravsutredning
Ett bildspel som kortfattat beskriver de nya lagreglerna om
resultatutjämningsreserver (RUR) samt de exempel på
tillämpningar som presenteras i RUR i praktiken.
Anders Nilsson och Per Sedigh
2013-03-06
Syftet med nyheterna i lagstiftningen
Det främsta syftet med lagändringarna är att kommuner och
landsting i sin balanskravsutredning ska få förbättrade möjligheter
att utjämna intäkter över tid och därigenom få bättre
förutsättningar att möta effekterna av konjunkturvariationer.
Lagstiftningen definierar ett ramverk för hur en resultatutjämningsreserv (RUR) ska tillämpas, via lokalt beslutade
riktlinjer ska kommuner och landsting ange den mer praktiska
hanteringen av regelverket.
De nya reglerna är ett komplement till de tidigare reglerna om god
ekonomisk hushållning.
Regelverket om God ekonomisk hushållning 1
• Lagen anger att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god
ekonomisk hushållning. Delvis nytt.
o Finansiella mål för ekonomin som är av betydelse för god
ekonomisk hushållning. Delvis nytt.
o Mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god
ekonomisk hushållning. Oförändrat.
• En balanskravsutredning ska upprättas som definierar ”Årets
resultat efter balanskravsjusteringar” samt ”Årets
balanskravsresultat”. Delvis nytt.
Regelverket om God ekonomisk hushållning 2
• Negativa balanskravsresultat ska regleras så snart som möjligt,
dock senast inom tre år. Beslut ska fattas om en särskild
åtgärdsplan för detta. Oförändrat.
• Det kan finns sk synnerliga skäl som innebär att underskott inte
behöver regleras. Oförändrat.
• Under vissa villkor är det möjligt att reservera till, eller disponera
medel från en Resultatutjämningsreserv (RUR). Den lokala
hanteringen av en RUR ska framgå av beslutade riktlinjer för god
ekonomisk hushållning. Nytt.
Sammanfattning av nya lagregleringar 1
Kommunallagen (1991:900, kap 8)
• Kommunallagen anger nu att fullmäktige ska besluta om riktlinjer
för god ekonomisk hushållning. Liknade regler har funnits tidigare,
nytt är att riktlinjerna ska ta sin utgångspunkt från det
ekonomiska läget samt att de även bör ha ett långsiktigt perspektiv.
• Om vissa angivna förutsättningar är uppfyllda får man reservera och
disponera medel till/från en RUR. Om RUR används måste
riktlinjerna för god ekonomisk hushållning även omfatta
hanteringen av en sådan reserv.
• Ökad tydlighet genom att balanskravet avser ett specificerat
balanskravsresultat.
Sammanfattning av nya lagregleringar 2
Lagen om kommunal redovisning (1997:614, kap 4 och 5)
• Obligatoriskt att i förvaltningsberättelsen upprätta en
balanskravsutredning som delvis är reglerad.
• I förvaltningsberättelsens utvärdering av mål och riktlinjer för
god ekonomisk hushållning ska nu även den ekonomiska
ställningen utvärderas.
• RUR synliggörs inte i en resultaträkning utan i den till
bokföringen sidordnade balanskravsutredningen. I
balansräkningen specificeras RUR som en delpost till det egna
kapitalet.
När får man reservera överskott?
1 %- och 2 %-regeln
Med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del
av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger
1.
en procent av summan av skatteintäkter samt generella
statsbidrag och kommunalekonomisk, utjämning, eller
2. två procent av summan av skatteintäkter samt generella
statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, om
kommunen eller landstinget har ett negativt eget kapital
inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser.
När får man disponera medel?
• Syftet med RUR är man ska kunna täcka balanskravsunderskott,
som uppstår pga en lågkonjunktur, med dessa medel. På så sätt
skapas större stabilitet för verksamheterna.
• När det är tillåtet att disponera medel från en RUR är inte exakt
definierat i lagstiftningen. I de lokala riktlinjerna förutsätts att detta
ska beskrivas.
• I förarbetena ges ett vägledande riktvärde för hur en lågkonjunktur
kan definieras.
Vägledande riktvärde för ”lågkonjunktur”
Den prognostiserade underliggande skatteunderlagsutvecklingen
för riket nästkommande år över- eller understiger den genomsnittliga utvecklingen av skatteunderlaget för de senaste 10 åren.
Exempel
• Den genomsnittliga är utvecklingen åren 2003–2012 = 3,8 %
• Nuvarande prognos för 2013 = 3,5 % (2014 = 3,3 %)
Enligt denna definition och detta exempel är det möjligt att
disponera medel från en existerande RUR.
Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling,
tioårigt genomsnitt och årlig, SKL 130215
Förändring i procent per år
Riktlinjer för RUR, enl förarbeten
• Riktlinjerna bör reglera när medel ska reserveras, hur medlen får
användas och villkoren för användningen.
• Storleken på avsättningen bör baseras på en analys av hur
mycket en konjunkturnedgång bedöms få på den enskilda
kommunen/landstinget.
• Man bör ha en strategi för uppbyggnaden av en reserv och för
hur den avser att utjämna resultaten mellan hög- och
lågkonjunkturer.
• Det bör även finnas lokala kriterier för resultatreserveringen som
kopplas till lokala resultatmål och ekonomisk ställning, samt för
hur stor reserven högst får vara.
Förvaltningsberättelse
• Förvaltningsberättelsen ska bl a innehålla en utvärdering av om
målen och riktlinjerna för verksamhet och ekonomi har uppnåtts
och följts.
• Den ska också innehålla en balanskravsutredning som definierar
”Årets resultat efter balanskravsjusteringar” samt ”Årets
balanskravsresultat”. Om man har en RUR ska förändringen av den
också redovisas i balanskravsutredningen.
• Upplysningar ska i förekommande fall även lämnas om hur tidigare
års negativa balanskravsresultat regleras och det
balanskravsresultat som är kvar att reglera.
• Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av den
ekonomiska ställningen och dess utveckling.
Ett exempel på en balanskravsutredning
Årets resultat
samtliga realisationsvinster
vissa reavinster enl undantagsmöjlighet
vissa reaförluster enl undantagsmöjlighet
orealiserade förluster i värdepapper
återföring av orealiserade förlust värdepapper
Årets resultat efter balanskravsjusteringar
medel till resultatutjämningsreserv
medel från resultatutjämningsreserv
Årets balanskravsresultat
+100
–10
+4
+3
+1
0
+98
–28
0
+70
(uppställningen kan behöva kompletteras med ytterligare rader
och/eller verbala förklaringar, se exempel i skriften RUR i praktiken)
Balanskravsresultat och synnerliga skäl
Kommunallagen 8 kap 5 b §. Fullmäktige får besluta att en
reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras om det
finns synnerliga skäl.
Denna regel är oförändrad jämfört med tidigare regler.
Ett utvidgat exempel
Det kan förekomma att en kommun eller ett landsting har ytterligare
poster som kan höra hemma i en balanskravsutredning. Det kan dels
handla om att reglera tidigare års balanskravsunderskott, dels om att
det finns synnerliga skäl för att inte reglera ett underskott.
Nästa bild visar ett exempel på hur en sådan balanskravsutredning kan
ställas upp.
Ett utvidgat exempel
Årets resultat
samtliga realisationsvinster
vissa reavinster enl undantagsmöjlighet
vissa reaförluster enl undantagsmöjlighet
orealiserade förluster i värdepapper
återföring av orealiserade förlust värdepapper
Årets resultat efter balanskravsjusteringar
medel till resultatutjämningsreserv
medel från resultatutjämningsreserv
synnerliga skäl. 1
synnerliga skäl. 2
Årets balanskravsresultat
balanskravsunderskott från tidigare år
SUMMA
”Balanskravsresultat att återställa”
+100
–10
+4
+3
+1
0
+98
–28
+0
–5
+5
+70
–50
+20
0
Specificering av RUR i balansräkningen
A. Eget kapital
I. Årets resultat
II. Resultatutjämningsreserv
III. Övrigt eget kapital
Observera att resultatutjämningsreserven är en delpost till Eget
kapital, förändringar av reserven bokförs inte över
resultaträkningen.
Tillämpningsfrågor
• De nya bestämmelserna började att gälla den 1 jan 2013. Möjlighet
finns att göra reserveringar av överskott för 2010–2012 . Detta
förutsätter att fullmäktige under 2013 fattar ett sådant beslut.
• Beslut om reserveringar för åren 2010–2012 är ett separat
beslutsärende som inte ska inarbetas i årsredovisningen 2012.
Reserverade medel kan disponeras redan under 2013.
• Årsredovisningen och förvaltningsberättelsen för 2012 påverkas inte
av det nya regelverket. Beslut om reserveringar från åren 2010–
2012 som görs under 2013 ska inarbetas i förvaltningsberättelsen för
2013.
• Årsbudget för 2014 ska tillämpa de nya reglerna.
HUR budgeteras RUR?
• ”Beslut om storlek på kommande års reservering bör fattas i
samband med budgetbeslutet. Detta kan revideras om utfallet
blir annorlunda.”
• Reservering till eller disponering från RUR blir aldrig en kostnad
eller intäkt i en budgeterad resultaträkning.
• RUR synliggörs och kommenteras i den finansiella analysen, bl a
via en ”budgeterad balanskravsutredning” samt i specificeringen
av det budgeterade egna kapitalet.
• Ev reservering till RUR från åren 2010–2012 (inkl riktlinjer) ska
vara beslutad senast samtidigt som beslut fattas om budget 2014,
om ni avser att disponera medel från RUR.
Exempel på frågor att ställa sig angående
God ekonomisk hushållning
1.
Hur ser de demografiska förutsättningarna och andra
omvärldsfaktorer ut framöver?
2. Hur påverkar det kostnader och intäkter?
3. Hur ser vår finansiella ställning ut? Ska den förbättras, eller kan
den ligga på nuvarande nivå?
4. Vilka resultatnivåer behövs för att nå den önskade finansiella
ställningen?
5. Vad får ovan angivna nivåer för konsekvenser för omfattning
och finansiering av investeringar?
6. Hur kan RUR användas i den långsiktiga planeeringen?
Exempel på frågor att ställa sig angående
riktlinjer för RUR
1.
Ser vi några fördelar med att använda oss av RUR i vår
ekonomistyrning?
2. Har vi någon anledning att sätta upp strängare gränser än de
angivna mininivåerna för när reserveringar till RUR tillåts?
3. I vilka situationer får disponeringar från RUR göras?
4. I vilka situationer får disponeringar från RUR inte göras?
