2012-10-23
Ekonomiska förutsättningar
Enligt Ekonomirapporten som Sveriges Kommuner och Landsting offentliggjorde den 11 oktober bromsar
tillväxten in i Sverige efter ett starkt första halvår 2012. Främsta orsaken är den svaga utvecklingen i omvärlden.
Arbetslösheten stiger, fast i begränsad omfattning. I takt med förbättrad konjunktur internationellt återhämtar sig
den svenska ekonomin kommande år vilket medför att arbetslösheten återigen sjunker. Detta bidrar till att
skatteunderlaget växer förhållandevis snabbt under planeringsperioden.
Sveriges ekonomi 2011-2015
BNP, årlig procentuell förändring
Arbetslösa, procent av arbetskraften
Skatteunderlag, årlig procentuell förändring
2011
3,9
7,5
3,1
2012
1,3
7,7
3,9
2013
1,8
7,9
3,2
2014
3,2
7,4
3,7
2015
3,5
6,8
4,4
För landstingen blir det ekonomiska läget ansträngt de kommande åren trots en positiv utveckling av
skatteunderlaget. Några generella statsbidragsökningar är inte att vänta. Årets positiva resultat för landstingen
bärs i stort sett upp av engångsintäkter från AFA Försäkring. Trots ett omfattande arbete med effektiviseringar
av verksamheterna ser sig flera landsting tvingade att höja skatten 2013. Bedömningen är att medelskattesatsen
successivt kommer att öka under planeringsperioden.
Landstingens ekonomi 2011-2015
Årlig procentuell förändring
Medelskattesats, kr
Skatteintäkter och generella statsbidrag
Verksamhetens kostnader
Prisförändring
Volymförändring
Resultat, mrdkr
2011
10,88
3,2
3,9
2,0
1,9
*-2
2012
11,07
2,6
4,0
1,7
2,3
3
2013
11,17
3,7
3,1
1,6
1,5
3
2014
11,20
3,9
4,2
1,8
2,4
3
2015
11.32
5,1
4,8
2,4
2,4
3
*) Effekt av ändrad diskonteringsränta för pensionsavsättning ingår med -5,6 mrdkr.
Landstinget Gävleborg har redovisat en ekonomi i balans de senaste åren. Kostnadskontroll och effektiviseringar
är en förutsättning för en fortsatt god ekonomi. Trots detta är en intäktsförstärkning nödvändig för att en
ekonomi i balans ska kunna upprätthållas under planeringsperioden fram till 2015. En utebliven
intäktsförstärkning skulle innebära negativa konsekvenser för tillgängligheten och kvaliteten inom hälso- och
sjukvården. Även tandvården, kollektivtrafiken, kulturverksamheten och det regionala utevecklingsarbetet skulle
påverkas negativt. Budgeten och den ekonomiska planen bygger därför på en höjning med skattesatsen med 30
öre 2013.
Verksamhetens mål
Landstingsfullmäktige har fastställt ett politiskt måldokument för mandatperioden 2011-2014. Dokumentet
beskriver på övergripande nivå de politiska målsättningarna och ska ses som ett viktigt politiskt verktyg för att
styra mot en hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt.
Finansiella mål
Enligt kommunallagen ska landstingsfullmäktige fastställa särskilda mål och riktlinjer som är av betydelse för
god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär en sund ekonomi och en ändamålsenlig och
kostnadseffektiv verksamhet.
För god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet ska bl.a. anges en tydlig ambitionsnivå för den
finansiella utvecklingen. Styrelsen föreslår följande mål.
• Verksamheten skall ha en långsiktig betalningsförmåga och klara perioder av underskott. Målet är att
soliditeten inte får understiga 30 procent utan att särskilda skäl anges i delårsrapport och årsredovisning.
• Landstinget behöver redovisa ett positivt resultat för att inflationssäkra det egna kapitalet, klara
framtida pensionsåtaganden, vidmakthålla anläggningstillgångar genom reinvesteringar samt skapa
utrymme för att klara oförutsedda kostnader eller minskade skatteintäkter. En procents ökning av
kostnaderna motsvarar cirka 85 mnkr. Förändring med 1 procent av skatteunderlaget påverkar resultatet
med cirka 58 mnkr. Landstinget ska därför ha ett positivt resultat som motsvarar lägst 2 procent av
verksamhetens nettokostnad.
• Landstingsstyrelsens bedömning är att utvecklingen av skatteintäkter och nettokostnader medför att det
långsiktiga resultatmålet 2 procent inte kan uppnås under planeringsperioden. Resultatmålet för
planeringsperioden sätts därför till 1 procent vilket bedöms vara förenligt med god ekonomisk
hushållning.
2012-10-23
•
Respektive verksamhet ska bedrivas inom de ekonomiska ramar som landstingsfullmäktige har tilldelat.
Verksamhetsplan
Landstingets uppdrag omfattar främst hälso- och sjukvård, tandvård samt regional kollektivtrafik. Dessutom
bedrivs verksamhet inom kultur- och utbildningsområdet samt regional utveckling. Hälso- och sjukvården svarar
för 83,9 procent, regional kollektivtrafik för 4,8 procent, tandvård för 2,2 procent, tillväxt och regional
utveckling 2,0 procent samt övrig verksamhet för 7,1 procent av budgetens nettokostnad.
Huvuddelen av intäkten från höjningen av skattesatsen satsas på hälso- och sjukvården. Men även
kollektivtrafiken och kulturverksamheten ges utökade ramar 2013. Budgetramen för hälso- och sjukvården
räknas upp 4,6 procent (exklusive verksamhetsförändringar) varav 1,6 procent är prisförändring och 3,0 procent
utgör volymförändring.
Hälso- och sjukvård
Förändringar i befolkningens sammansättning och ständig utveckling av möjligheterna att möta ohälsa och
sjuklighet med hälso- och sjukvårdsinsatser medför att kraven på den medicinska kvaliteten och tillgängligheten
fortsätter att öka. Behov och efterfrågan förväntas öka mest för den oplanerade delen av hälso- och sjukvården
och den tidigare trenden med allt kortare vårdtider har brutits. Kraven på en ökad vårdproduktion inom sluten
vård behöver balanseras med en mer sammanhållen vård, främst för de mest sjuka äldre och genom
primärvården.
•
•
•
•
•
Kommunernas övertagande av hemsjukvården från och med 1 februari 2013 förväntas bidra till en mer
sammanhållet vård.
Gävleborgarnas möjligheter att få vård i rimlig tid är mycket goda och det arbete som genomförts för att
öka tillgängligheten ses nationellt som ett föredöme. Årligen tas nästan 39 000 personer in på sjukhus
för sluten vård under i genomsnitt 5½ dygn, 24 000 operationer görs och 245 000 personer möter någon
gång en läkare i specialistvård.
Inom Hälsoval Gävleborg sker ungefär 1,2 miljoner personliga vårdkontakter med olika kategorier av
hälso- och sjukvårdspersonal. Av de nästan 400 000 vårdkontakterna med läkare sker en tredjedel med
läkare från en privat driven hälsocentral.
Landstingets verksamheter är en del av samhällets samlade insatser för en förbättrad folkhälsa. En med
länets kommuner gemensam policy ”Gemensamma utgångspunkter för arbetet med att förbättra
befolkningens hälsa i Gävleborg” är vägledande för arbetet.
Under 2013 fortsätter utvecklingen av produktionssystemplanering.
