Sjukhusläkarföreningen
i Uppsala län
Verksamhetsberättelse år 2009
Styrelsen har under året haft följande sammansättning: Ordförande Anna Rask-Andersen,
sekreterare Ingela Kristiansen, kassör Thomas Haapaniemi. Övriga ledamöter: Britt-Marie Frost,
Guje Reimer, Stellan Sandler, Fredrik Sund, Jan Thorelius och Lisbet Torgils. Suppleanter: Hashem
Amini, Karin Bishop Bondestam, Mats Holmström, Eva M Johansson, Birgitta Lytsy, Carin Muhr
och Erik Mörtberg samt Jan Sjölin som adjungerad till styrelsen i fakultetsfrågor. Vid senaste redovisningen november 2009 var antalet medlemmar 951 varav 188 pensionärer. Sjukhusläkarföreningen i Uppsala län är landets tredje största sjukhusläkarförening.
Styrelsen har haft åtta protokollförda sammanträden och bland annat avhandlat och agerat i följande
frågor:
1. Vid årsmötet den 2009 talade Björn Klint ombudsman vid Sveriges Läkarförbund över ämnet
”Vad får jag för pension?”
2. Efter åratal av träget arbete lyckades Sjukhusläkarföreningen i samarbete med Upplands
allmänna läkarförening och SYLF få en överenskommelse om att alla nya ST-läkare ska få fasta
tjänster liksom avdelningsläkare med 3- och 6-årsförordnanden, vilka sakkunnighetsprövats.
Något avgörande av vår anmälan till EU-kommissionen har däremot ännu inte kommit.
Anmälan gjordes i oktober 2008 för att få till stånd en ändring av de lagar som har möjliggjort
undermåliga anställningsförhållanden för läkarna vid universitetssjukhusen. Vår anmälan gällde
att svensk lagstiftning strider mot direktiv 1999/70/EG avseende ramavtalet om visstidsarbete.
Under våren 2009 hörde EU-kommissionen Socialdepartementet, som hävdade att det råder
särskilda förhållanden inom högskola och skola, vilket skulle motivera särskilda bestämmelser
för tidsbegränsad anställning utöver de allmänna reglerna om tidsbegränsad anställning som
finns i lagen om anställningsskydd (1982:80). I en skrivelse till EU-kommission juni 2009
svarade vi att det inte finns några objektiva grunder för att läkare på universitetssjukhusen ska
ha sämre anställningsförhållanden än andra personalkategorier. Vi lyfte bl.a. fram att även sjuksköterskor m.fl. yrkesgrupper utbildas vid universitetssjukhusen, men de sjuksköterskor, som är
anställda vid universitetssjukhusen av landstingen för att producera hälso- och sjukvård, har för
den skull inte visstidsanställningar. Nuvarande lagstiftning innebär att läkare vid universitetssjukhusen diskrimineras jämfört med andra personalkategorier vid universitetssjukhusen. Vi
lyfte även fram att både utbildning och forskning numera även pågår utanför universitetssjukhusen, vilket ytterligare illustrerar att grundutbildningen och forskningen inte utgör objektiva grunder för att visstidsanställa läkare vid universitetssjukhusen.
3. Sparbeting till följd av landstingets dåliga ekonomi har präglat mycket av året. En vändning
efter finanskrisen kan nu skönjas, men speciellt 2011 kommer att bli oerhört tufft enligt landstingets prognoser medan ekonomin innevarande år delvis räddas av ökade statsbidrag.
Akademiska sjukhuset tvingades till olika sparbeting bl.a. skulle 200 årsarbetare tas bort. Under
senhösten fick däremot personal arbeta extra på kvällar och helger för att klara vårdgarantin,
eftersom det pga. någon omläggning av datorsystem först då stod klart hur långa köerna egent-
ligen var. I andra sparbeting försökte cheferna på vissa kliniker t.o.m. dra in kaffet, men det
räddades av ett gammalt kaffeavtal, som tillkom som kompensation då lunchsubventionen togs
bort av skatteskäl. Vidare drogs julgåvan in liksom läkarrocken trots starka protester, men där
låg inte bara ekonomiska skäl bakom utan även hygienskäl. Sjukhusledningen har lovat tillsätta
en arbetsgrupp, som ska ta fram adekvata arbetskläder för läkare, men frågan är om arbetet har
kommit igång. Under året har det också kommit många förslag på omorganisationer för att
effektivisera, varav några har givit upphov till stora protester från golvet och lyckligtvis inte
genomförts. Trots motstånd från samtliga fackliga organisationer genomfördes däremot en
omorganisation av barnsjukhuset, vilket medförde chefsavhopp och andra olägenheter. En
omorganisation på operation ledde till arbetsmiljöbrott, då sövning på mask skedde i operationssalar utan adekvata utsug i strid med Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Denna omorganisation
hade dessutom inte samverkats med facken och arbetsgivaren fick betala skadestånd.
4. Sjukhusläkarföreningen är oerhört glada över att bygget av Psykiatrins hus startat trots dålig
ekonomi, men tyvärr lyckades vi inte stoppa kontorslandskapen trots starka protester. Provhuset
är på plats och byggdes uppseendeväckande nog trots alla sparbeting. Hur kontorslandskapen
egentligen kommer att se ut är dock fortfarande oklart.
5. Det är inte bara psykiatrin som skulle behöva nya lokaler. Tyvärr har landstinget vanskött sina
lokaler. De medel som borde ha gått till att underhålla lokalerna har använts till annat. Flera av
sjukhusets kliniker har lokaler som nu befinner sig i akut svikt efter åratal av problem. Arbetsmiljöverket är inkopplat på onkologens lokaler, som har mögelangrepp. Många lokaler saknar
dagsljus och andra uppfyller inte de krav som modern sjukvård ställer. Rummen är t.ex. inte tillräckligt stora för att rymma all teknisk utrustning och ventilationen är undermålig. Det är inte
bara underhållet som brister, utan även planeringen inför framtiden. Sjukhusledningen tog fram
en lokalförsörjningsplan, men den har inte tagits av landstingsfullmäktige. Under våren togs ett
s.k. genomförandebeslut om byggandet av en ny klinisk forskningsavdelning söder om 85-huset
och en upphandling startade, men landstingets dåliga ekonomi satte stopp. Detta ger i sin tur
kedjereaktioner och att lokalförsörjningsplanen nu måste göras om.
6. Ett antal arbetsmiljöproblem har varit aktuella under året. Röntgens bildsystem fungerar fortfarande inte tillfredställande. Det nya systemet infördes hösten 2008 efter fyra års försening och
gav upphov till enorma problem. Redan innan dess utsattes röntgenpersonalen för svåra prövningar, då det gamla systemet inte hade uppdaterats och höll på att klappa ihop. Det är endast
tack vare lojalitet och stora insatser från röntgenläkarna och annan personal, som det överhuvudtaget fungerar. Roten till det onda är upphandlingen och att leverantören inte har kunnat
hålla vad som utlovats.
Arbetsmiljöverket har givit Akademiska sjukhuset ett föreläggande vid vite 100 000 kronor,
då sjukhuset inte gjort någon riskbedömning för gravida kring lämpligheten för gravida att
arbeta där risk för att utsättas för influensasmitta finns. Redan den 2 september långt före att
vaccineringen startade yrkade huvudskyddsombudet Anna Rask-Andersen på riskbedömning,
men sjukhuset gjorde i alla fall inte några riskbedömningar. Huvudskyddsombudet kontaktade
då Arbetsmiljöverket, som kom på inspektion den 6 november. Influensaepidemin är nu över,
men det är viktigt ur skyddssynpunkt att arbetsgivaren följer gällande föreskrifter på arbetsmiljöområdet och gör sitt yttersta för att skydda sina anställda från risker.
Ett antal kollegor har under årens lopp drabbats av frakturer i samband med halkolyckor på
sjukhusområdet. Vid snöovädret tredje veckan i december sökte 200 personer på akuten och av
dessa hade en 4-5 skadat sig på sjukhusområdet enligt en preliminär uppskattning. Många fler
halkade, men klarade sig från skador. Det plogades, men sandningen startade först nästa dag.
Detta har påtalats för både landstingsledningen och sjukhusledningen. Kontakt har tagits med
landstingsservice. Det är inte bara en arbetsmiljöfråga, utan även en patientsäkerhetsfråga.
Arbetsbelastningen är hög inom många verksamheter. På flera kliniker är det omöjligt att ta ut
intjänad flextid och flexen brinner istället inne. Aktuella verksamhetschefer kommer att kontaktas, då arbetssituationen måste förändras vid sådana förhållanden.
7. Enköpings lasarett kommer att omorganiseras och läggas över på s.k. intraprenad. Trots att förändringarna egentligen skulle ha trätt i kraft vid årsskiftet är arbetsgivaren sent ute och det är i
skrivande stund oklart hur det kommer att bli. Klart är att akuten stänger nattetid. Dessutom
slutade sjukhusdirektören före jul och en ny ska rekryteras. Dr Thomas Eriksson, uppskattad
chef vid Medicin på Enköpings lasarett, tjänstgör som t.f. sjukhusdirektör under mellantiden.
8. Årets lönerevision gav 3 % i enlighet med avtalet och förlöpte smidigt tack vara engagerade
klinikombud trots att arbetsgivaren som vanligt var sent ute. Enligt våra egna beräkningar har
löneskillnaderna mellan manliga och kvinnliga läkare minskat procentuellt sett jämfört med för
tio år sedan, men skillnaderna är av samma storleksordning i absoluta tal. Alla skillnader är
dock inte osakliga eftersom fler manliga läkare är disputerade och docenter, meriter som ger
högre lön. Hösten 2008 gjorde vi en anmälan till JämO med anledning av misstankar om
diskriminering av kvinnliga läkare, då endast kvinnor återfinns bland dem med extremt långa
visstidsförordnanden (> 8 år). Vi anmälde också att landstinget inte gjort lönekartläggning, men
denna är nu på gång. Ärendet är övertaget av den nya myndigheten DO, men ännu inte avgjort.
9. Sjukhusläkarföreningen kommer att intensifiera sitt arbete för att stötta utländska läkare. Dr
Frans Duraj vid transplantationskirurgen är sekreterare i styrelsen för Internationella läkare i
Sverige (ILIS) och har informerat vid ett styrelsemöte om föreningens arbete. För många läkare
som kommer till Sverige från länder utanför EU/EES tillämpas regler, som gör det svårt att
kunna börja arbeta som läkare. ILIS arbetar för att underlätta integrationsprocessen på den
svenska arbetsmarknaden. Föreningen ger också råd och stöd till läkare från andra länder, arbetar med mentorskap, erbjuder ett socialt nätverk samt arbetar med opinionsbildning. Under
våren planerar Sjukhusläkarföreningen ett kvällsmöte om dessa frågor.
10. Föreningen har varit representerad i central samverkan med landstingsdirektören resp. sjukhusdirektören samt i den lokala förhandlingsdelegationen. Jan Sjölin har som Sjukhusläkarföreningens representant i fakultetsnämnden fortlöpande hållit styrelsen underrättad om vilka
frågor som varit aktuella inom medicinska fakulteten. Han ingår också i en grupp centralt inom
Läkarförbundet, vilken utreder ALF-medlen. Styrelsen har varit representerad vid Sjukhusläkarföreningens representantskapsmöten och fullmäktige. Vi motionerade på Sjukhusläkarföreningens fullmäktige om att främja professorers möjlighet till ledighet med full lön från
landstingsuppdraget vid forskning utomlands, vilket bifölls. Däremot bifölls inte en motion om
examination på ledarskapsutbildningar. Bengt von Zur-Mühlen har varit ledamot av
Sjukhusläkarföreningens styrelse och Anna Rask-Andersen av Läkarförbundets centralstyrelse.
Sjukhusläkarföreningen har deltagit i möten för ULF (Universitetsorternas läkarförening),
facklig utbildning samt i Sjuklövermöten, möten för fackliga representanter från läkarföreningarna i Akademiska sjukhusets region. Sjukhusläkarföreningen ordnade under hösten ett
internat tillsammans med UAL, där ett stort antal frågor diskuterades. Vårt arbete för fasta
tjänster och bra arbetsmiljö har varit mycket uppmärksammat i media. Styrelsen har bistått
många enskilda medlemmar vid rehabiliteringssamtal m.m. Vi vill uppmana medlemmarna att
kontakta oss inför löneförhandlingar vid tillträde av ny tjänst, då det är mycket viktigt att gå in
på rätt nivå från början. En misslyckad förhandling är svår att rätta till i efterhand.
Uppsala 2017-07-15
Anna Rask-Andersen, Ordförande
