Uppdragsnr: 10180035
1 (10)
2013-06-24
GEOTEKNISK RAPPORT
MARJARP ETAPP 2, FALKÖPING
Friggeråker 25:8 m.fl.
Kund
Falköpings kommun
Stadsbyggnadsavdelningen
Besök: Stadshuset S:t Sigfridsgatan 9
521 81 Falköping
Tele: 0515-88 50 00
Konsult
WSP Samhällsbyggnad
Box 2131
550 02 Jönköping
Besöksadress: Östra Storgatan 67
553 21 Jönköping
Tele: 010-722 50 00
Kontaktpersoner
L:\5320\10180035\3_Dokument\36_PM_Rapport\Geoteknisk rapport Marjarp.docx
Mall: Memo.dot ver 1.0
Falköpings kommun
WSP Samhällsbyggnad
WSP Samhällsbyggnad
Lennart Krook
David Jersenius
Sten-Sture Jönsson
070-592 43 03
010-722 54 96
010-722 54 98
Innehåll
1
Uppdrag, bakgrund och syfte ............................................................................... 2
2
Utförda undersökningar ....................................................................................... 2
3
Delområden ......................................................................................................... 2
4
Befintliga förhållanden ........................................................................................ 2
5
Topografiska förhållanden ................................................................................... 3
6
Geotekniska förhållanden .................................................................................... 3
6.1
Översikt ....................................................................................................... 3
6.2
Delområde 1 ................................................................................................ 3
WSP Samhällsbyggnad
Box 2131
550 02 Jönköping
Besök: Östra Storgatan 67
Tel: +46 36 17 16 00
Fax: +46 36 16 58 75
WSP Sverige AB
Org nr: 556057-4880
Styrelsens säte: Stockholm
www.wspgroup.se
Uppdragsnr: 10180035
2 (10)
2013-06-24
6.3
Delområde 2 ................................................................................................ 4
6.4
Delområde 3 ................................................................................................ 5
6.5
Bergarter ...................................................................................................... 5
7
Hydrologi ............................................................................................................ 6
8
Geotekniska synpunkter ....................................................................................... 7
8.1
Terrassering ................................................................................................. 7
8.1.1
9
10
Rekommendationer vid terrassering ...................................................... 7
Grundläggning ..................................................................................................... 9
9.1
Byggnader ................................................................................................... 9
9.2
Vägar- och gator .......................................................................................... 9
Kompletteringar ............................................................................................... 9
Tillhörande dokument:
-Markteknisk undersökningsrapport, MUR, daterad 2013-06-24
1
Uppdrag, bakgrund och syfte
WSP Samhällsbyggnad Jönköping har på uppdrag av Falköpings kommun, stadsbyggnadsavdelningen, utfört översiktlig geoteknisk undersökning för exploateringsområdet
Marjarp etapp 2. Se MUR för orienteringskarta.
Bakgrunden till den geotekniska undersökningen är att Falköpings kommun i framtiden ska exploatera området.
L:\5320\10180035\3_Dokument\36_PM_Rapport\Geoteknisk rapport Marjarp.docx
Mall: Memo.dot ver 1.0
Syftet med den geotekniska undersökningen är att översiktligt klargöra vilka geotekniska förutsättningar som råder inom området samt utgöra underlag för planerad höjdsättning och grovterrassering.
2
Utförda undersökningar
Utförda undersökningar redovisas i markteknisk undersökningsrapport, MUR, för rubricerat uppdrag.
3
Delområden
Området, i vilka de geotekniska undersökningarna har utförts har för enkelhetens skull
delats in i 3 delområden. Se ritning 101G1121.
4
Befintliga förhållanden
Marken inom undersökningsområdet består i stort av relativt kuperad åker- och betesmark.
Marken sköts av ett flertal arrendatorer, som arrenderar marken av Falköpings kommun.
Ett antal stenmurar, diken och bäckar genomkorsar området.
Uppdragsnr: 10180035
3 (10)
2013-06-24
Ett nedlagt järnvägsspår är beläget mellan område 2 och område 3. Vi saknar i skrivande stund uppgifter på om räler finns kvar eller endast järnvägsbank återstår.
5
Topografiska förhållanden
Inom delområde 1,2 och 3 råder relativt stora höjdskillnader. Avvägda nivåer på undersökningspunkter varierar mellan +205,6 i W20 belägen i norra delen av delområde 1 till
+231,9 i undersökningspunkt W28 belägen i de centrala delarna av delområde 3.
Höjdskillnaderna inom undersökningsområdet är dock i regel fördelade över stora avstånd, men lokalt förekommer marklutningar inom 8-20 % på ganska många sluttningar.
Av höjdkurvorna som framgår på ritning 101G1121 kan utläsas att det finns 3 st höjdtoppar, en i varje delområde där 1 undersökningspunkt har utförts på varje topp enl.
följande:
Delområde
Undersökningspunkt
utförd på höjdtopp
Nivå för undersökningspunkt utförd
på höjdtopp
1
W22
+215,7
2
W27
+219,9
3
W28
+231,9
6
Geotekniska förhållanden
6.1
Översikt
L:\5320\10180035\3_Dokument\36_PM_Rapport\Geoteknisk rapport Marjarp.docx
Mall: Memo.dot ver 1.0
Marken inom delområde 1, 2 och 3 består enligt utförda provtagningar generellt av
0 – minst 2,0 m organisk jord ovan 0 – minst 1,3 m mineraljord, ovan 0 – minst 6,5
m morän på berg.
Mineraljorden bedöms vara ett sedimentärt avsatt jordskikt, alternativt vara svallad
eller omrörd morän. Nedan benämns detta skikt endast som mineraljord.
Skiffer finns sannolikt i jorden och möjligen finns skifferlager ovan de av utförda jordbergsonderingarna bedömda bergnivåerna, se 6.5.
För mer detaljerade uppgifter om markförhållandena inom respektive område, se nedan.
6.2
Delområde 1
Här består marken enligt utförda undersökningspunkter av 0,2 – minst 2,0 organisk jord
ovan 0,8 m mineraljord ovan 0,6 – minst 6,5 m morän på berg.
Den organiska jorden består i ytan av ren mulljord med högt organiskt innehåll, för att
sedan övergå till mulljord eller mullhaltig jord, med betydande inslag av sten, grus,
sand och silt. Relativ fasthet för de ytliga lagren av den organiska jorden bedöms vara
mycket låg, medan relativ fasthet för mulljorden innehållande betydande mängder mineraljord bedöms vara minst medelhög – hög.
Det ska noteras att i undersökningspunkterna W21och W23 har skruvprovtagning nått
Uppdragsnr: 10180035
4 (10)
2013-06-24
ned till 2,0 m u my. Provtagning 2,0 m u my var inte tillräckligt för att i dessa punkter
nå ned under den organiska jorden, varför djupet på den organiska jorden i dessa punkter ej kunnat avgränsas med säkerhet.
Den organiska jorden innehållande betydande mängder sten, grus, sand och silt, och
som betecknas som grusig siltig sandig mulljord eller grusig sandig siltig mulljord, tillhör enl. geotekniska laboratorieanalyser huvudsakligen materialtyp 6A och tjälfarlighetsklass 2 och har en uppmätt organisk viktprocent av torrsubstansen mellan 12%20%.
Den påträffade mineraljorden består av något grusig sandig silt med mullskikt och
grusig siltig sand. Mineraljorden bedöms ha minst medelhög – hög relativ fasthet.
Silten tillhör materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4 och sanden materialtyp 3B och
tjälfarlighetsklass 2, enligt geotekniska laboratorieanalyser.
Moränen som påträffats, är en grusig siltig sandmorän med minst hög relativ fasthet
som tillhör materialtyp 3B och tjälfarlighetsklass 2 enligt geotekniska laboratorieanalyser.
Djup till berg har undersökts genom jord-bergsondering. Djupet varierar från ca 1,6 m
u my i W20 (i W20 har förmodad men ej säker berg-nivå konstaterats) vilket motsvarar
nivån +204,0 till ca 8,0 m u my i W22 (i W22 har förmodad men ej säker berg-nivå
konstaterats) vilket motsvarar nivån +207,7.
Skiffer finns sannolikt i jorden och möjligen finns skifferlager ovan de från utförda
jord-bergsonderingarna bedömda bergnivåerna, se nedan under avsnitt 6.5.
6.3
Delområde 2
L:\5320\10180035\3_Dokument\36_PM_Rapport\Geoteknisk rapport Marjarp.docx
Mall: Memo.dot ver 1.0
Marken består enl. utförda undersökningar av 0,3 – 0,7 m organisk jord ovan 0 – minst
1,3 m mineraljord ovan 0,7 - minst 4,3 m morän på berg.
Den organiska jorden består av mulljord, sandig mulljord och mulljord med betydande innehåll av grus, silt och sand (grusig siltig sandig mulljord). Relativ fasthet för
mulljorden bedöms vara mycket låg medan för den sandiga mulljorden och mulljorden
med betydande innehåll av grus, silt och sand bedöms vara medelhög – hög.
Den i W27 påträffade grusiga siltiga sandiga mulljorden tillhör materialtyp 6A och tjälfarlighetsklass 3 enl. geotekniska laboratorieanalyser och har en uppmätt organisk viktprocent av torrsubstansen på 10%.
Mineraljorden är sammansatt av främst sandig grusig siltig jord eller finsandig silt och
siltig sand. Grus och organiskt material har påträffats i såväl sanden som i silten. Mineraljordens relativa fasthet varierar från medelhög till hög. När mineraljordens relativa
fasthet är minst hög, så utgörs ev detta jordlager delvis av morän.
Den påträffade silten tillhör materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4, och sanden
materialtyp 3B och 4A samt tjälfarlighetsklass 2 och 3, enl geotekniska laboratorieanalyser.
Moränen som påträffats är en sandig grusig siltig morän, lerig grusmorän eller en grusig siltig lermorän vilken bedöms ha medelhög – minst hög relativ fasthet.
Moränerna tillhör, i ovan nämnda ordning, materialtyp 3B och tjälfarlighetsklass 2,
materialtyp 4A och tjälfarlighetsklass 3 samt materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4.
Uppdragsnr: 10180035
5 (10)
2013-06-24
Det ska noteras att i äldre undersökningspunkt 7, belägen i det nordvästligaste hörnet
av delområde 2, har fast siltig lera påträffats under 1,0 m mull. Möjligen är ovan
nämnda siltiga lermorän ett sedimentärt skikt och ej morän. Detta lager har precis som
den siltiga leran i punkten 7 medelhög relativ fasthet.
Djup till berg har undersökts genom jord-bergsondering. Djupet varierar från ca 1,0 m
u my i W25 vilket motsvarar nivån +211,2 till ca 6,3 m u my i W27 vilket motsvarar
nivån +213,6. I W24 har berget påträffats på nivån ca +210,8.
Skiffer finns sannolikt i jorden och möjligen finns skifferlager ovan de av utförda jordbergsonderingarna bedömda bergnivåerna, se nedan under avsnitt 6.5.
6.4
Delområde 3
Marken består enl. utförda undersökningar av 0,2 – 1,0 m organisk jord ovan 0 – 0,7 m
mineraljord ovan 0 – minst 3,1 m morän på berg.
Den organiska jorden består av mulljord, sandig mulljord samt mulljord med betydande inslag av grus, sand och silt (grusig siltig sandig mulljord). Relativ fasthet för
mulljorden och den sandiga mulljorden bedöms vara mycket låg medan mulljorden
med betydande innehåll av grus, silt och sand bedöms vara medelhög – hög.
Mulljorden tillhör materialtyp 6B och tjälfarlighetsklass 1 och den i W30 påträffade
grusiga siltiga sandiga mulljorden tillhör materialtyp 6A och tjälfarlighetsklass 3 och
har en uppmätt organisk viktprocent av torrsubstansen på 18%.
L:\5320\10180035\3_Dokument\36_PM_Rapport\Geoteknisk rapport Marjarp.docx
Mall: Memo.dot ver 1.0
Mineraljorden är sammansatt av varierande fraktioner. Såväl grusig sandig silt med
mullskikt, något sandigt grus samt grusig sand har påträffats och mineraljorden bedöms
generellt ha medelhög – minst hög relativ fasthet.
Den grusiga sandiga silten med mullskikt tillhör materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass
4 enligt geotekniska laboratorieanalyser och den övriga påträffade mineraljorden bedöms efter okulärbesiktning av upptagna jordprover i fält tillhöra materialtyp 2 och tjälfarlighetsklass 1.
Moränen som påträffats är en sandig grusig siltig morän, ställvis med mullskikt.
I undersökningpunkt W30 har även en sandig grusig lerig morän påträffats.
Moränerna bedöms ha minst hög relativ fasthet och tillhöra materialtyp 4A och tjälfarlighetsklass 3 när de innehåller mullskikt eller lera samt materialtyp 3B och tjälfarlighetsklass 2 när de ej innehåller mullskikt eller lera.
Djup till berg har undersökts genom jord-bergsondering. Djupet varierar från ca 1,2 m
u my i W28 vilket motsvarar nivån +230,7 till ca 4,1 m u my i W29 vilket motsvarar
nivån +222,5. I W31, som förlagts till Delområde 3’s lägsta parti, har berget påträffats
på nivån ca +214,8.
Skiffer finns sannolikt i jorden och möjligen finns skifferlager ovan de av utförda jordbergsonderingarna bedömda bergnivåerna, se 6.5.
6.5
Bergarter
De av jord-bergsonderingarna bedömda bergnivåerna bedöms utgöra relativt fast berg.
I varje jord-bergsondering har nivån för fast berg tolkats. Fältgeotekniker har bedömt
att fast berg utgörs av kalksten. Detta är dock ej bekräftat genom provtagning av bergmaterialet.
Uppdragsnr: 10180035
6 (10)
2013-06-24
Huvudsakligen bedöms materialet över bergnivån utgöras av morän.
I vissa fall kan dock skiffer finnas över angiven bergnivå. Utifrån jordbergsonderingarna har det inte varit möjligt att urskilja skiffer från morän.
Fältgeotekniker har vid jord-bergsondering, vilken utfördes med luftspolning, också
noterat att det ibland luktat tydligt av något - benämnt ”olja”- från borrhålen, vilket kan
vara en indikation på förekomst av alunskiffer, då alunskiffer ofta har ett stort organiskt
innehåll, vilket tidigare utnyttjas som bl a bränsle vid kalkbränning. Under andra
världskriget framställdes även olja från vissa typer av alunskiffer.
Det är känt att det i anslutning till området förekommer alunskiffer. Vi har dock ej noterat något säkert bevis för att denna bergart finns inom undersökningsområdet, men
utifrån geologiska kartor bedöms detta som mycket troligt.
”Radonboken, förebyggande åtgärder i nya byggnader” visar också på att alunskiffer
finns i denna del av Falköpingsområdet.
Även SGU:s bergrundskarta Serie ah nr 9 visar på förekomst av alunskiffer i anslutning
till det nu aktuella undersökningsområdet.
Noterbart i sammanhanget är dock att bergarterna enl. SGU:s ”Beskrivning till kartan
över grundvattnet i Skaraborgs län” redovisar att kalksten överlagrar alunskiffer, och
att lerskiffer överlagrar kalksten.
Alunskiffer innehåller generellt höga halter av Radium-226 och Radon-222 vilket kan
bidra till t.ex. höga radonhalter i inomhusmiljöer om byggnation sker på sådan mark.
Alunskiffer kan även naturligt innehålla höga halter av metaller, främst arsenik men
även uran, vanadin, koppar, zink, molybden och kalium.
7
Hydrologi
L:\5320\10180035\3_Dokument\36_PM_Rapport\Geoteknisk rapport Marjarp.docx
Mall: Memo.dot ver 1.0
Grundvattenytan inom området har i 2 filterförsedda grundvattenrör uppmätts enligt
nedan:
Undersökningspunkt
Uppmätta grundvattennivåer
Uppmätt grundvatten, m under markytan
Datum
Anmärkning
W22
+210,7
5,0
2013-05-07
Röret var nysatt vid
tillfället för mätning, varför vattennivån i röret troligen ej har ställt in
sig. Kompletterande mätning erfordras.
W29
+225,2
1,3
2013-05-07
-
Ytterligare ett filterförsett grundvattenrör installerades i W27, men detta rör kördes bort
av arbetsfordon inom området innan mätning hann utföras.
I samband med fältarbetena utfördes inmätning av en mängd dikesbottnar och vattennivåer i diken, vilka redovisas på ritning 101G1121.
De inmätta dikena är huvudsakligen belägna norr om delområde 3 samt väster om del-
Uppdragsnr: 10180035
7 (10)
2013-06-24
område 1 och 2. Dikena bedöms ha, åtminstone till viss del, en dränerande effekt på
delar av de nu aktuella områdena.
Inmätningen av dikesbottnar och vattenytor i diken har tillhandahållits av Falköpings
kommun och det är troligt att det finns ytterligare diken i området än de som redovisas
på ritning 101G1121.
8
Geotekniska synpunkter
8.1
Terrassering
Vi en framtida terrassering av delområde 1, 2 och 3 är det naturligt att schakta ned
höjdpartierna i respektive område för att använda schaktmassorna som fyllnadsmassor i
respektive områdes lågpartier, för att skapa en jämnare markyta.
I bilaga 2 visas översiktligt och illustrativt inom vilka områden schakt- och fyllning,
med hänsyn enbart taget till områdenas topografiska förhållanden, skulle kunna utföras
för att terrassera respektive delområde.
Grundvattennivån bedöms dock inom flera partier ligga över de schaktnivåer som visas
på bilaga 2.
Den grundvattenmätning som har utförts i W29 i delområde 3 visar på en grundvattenyta belägen endast 1,3 m u my, vilket indikerar att grundvattennivåer avsevärt över
planerade djup för terrasseringsschakter kan förekomma. Schaktning under eller i vatten ska i möjligaste mån undvikas.
Inom vissa områden bedöms därför grundvattensänkande åtgärder bli erforderliga för
terrasseringsarbetena. Åtgärder genom t.ex. nya dränerande diken bör utföras i god tid
innan schaktningsarbeten för att underlätta schaktning och fyllning. Speciellt jord med
stor andel av silt- och lera är besvärlig att arbeta med om vattenkvoten i jorden är för
hög. Avsänkning av rådande grundvattennivå i dessa finkorniga, och därmed täta
jordarter, tar ansenlig tid att få till stånd.
L:\5320\10180035\3_Dokument\36_PM_Rapport\Geoteknisk rapport Marjarp.docx
Mall: Memo.dot ver 1.0
Det ska dock noteras att ytterligare grundvattenrör behöver installeras inom delområdena för att få bättre kunskap om grundvattensituationen.
Finkornig jord ska betraktas som mycket flytbenägen vid hög vattenkvot.
En ansenlig del av förekommande jordarter är finkorniga inom de tre delområdena. Det
innebär också att de skall betraktas som tjälfarliga.
8.1.1
Rekommendationer vid terrassering
8.1.1.1
Organisk jord
Vid en framtida terrassering ska förekommande organiska jordlager (mulljord och
mullhaltiga lager) grävas bort och ej användas som fyllnadsmassor under byggnader,
hårdgjorda ytor och dylikt. Fyllning för byggnader, hårdgjorda ytor och dylikt ska ej
heller ske på organisk jord. Vi rekommenderar således att endast använda förekommande organiska jordlager till fyllning för framtida växtytor eller ytor utan krav på
framtida sättningar, släntbeklädnader etc.
Utförda laboratorieundersökningar på organiska jordprover från under sökt område,
visar på relativt högt organiskt innehåll, utifrån utförda glödgningsförsök (okorrig
Uppdragsnr: 10180035
8 (10)
2013-06-24
glödgningsförlust inom 10-20 %). Möjligen ger dock dessa försök en alltför skev bild
av jordens verkliga organiska innehåll, t ex pga av hög karbonathalt i jorden. Att vissa
av de utpekade organiska jordlagren samtidigt har givit så stort sonderingsmotstånd och
haft så hög relativ fasthet, tyder på det. Kompletterande bestämning av organisk halt
via kolorimetermetod eller kolanalysator kan ge säkrare besked.
8.1.1.2
Mineraljord och morän
Mineraljorden och moränen som följer under den organiska jorden har mycket varierande egenskaper, vilka är avhängiga deras innehåll av finmaterial, framför allt silt- och
lerfraktionerna.
I W22, belägen i delområde 1’s högsta parti har det under den organiska jorden påträffats en grusig siltig sand tillhörande materialtyp 3B och tjälfarlighetsklass 2.
Denna typ av jord går i normalfallet utmärkt att använda som fyllning under väg och
körytor, samt liknande konstruktioner, då den är lätt att packa och har goda deformations- och hållfasthetsegenskaper, så länge fyllnings- och packningsarbetet kan ske med
lämplig vattenkvot på fyllningsjorden .
I bland annat delområde 2, punkt W26, har det påträffats både silt och lermorän. Vid
högpunkten i delområde 3, punkt W28, har påträffats en morän tillhörande materialtyp
4A och tjälfarlighetsklass 3, vilket även här betyder att jorden har ett avsevärt innehåll
av finjordsfraktioner. Dessa finkorniga jordar är mycket känsliga för förändringar i vattenkvot pga av nederbörd, snösmältning etc. I praktiken krävs ett mycket väl kontrollerat fyllnings- och packningsförfarande med inbyggnad av sammanhängande dränerande
lager av t ex grusig sand, i princip enligt kap CEB.11212, samt överordnade avsnitt i
Anläggnings AMA 10, för att dessa finkorniga jordar skall kunna nyttjas vid fyllningsarbeten. Förfarandet kräver dessutom liggtider enligt samma kapitel.
L:\5320\10180035\3_Dokument\36_PM_Rapport\Geoteknisk rapport Marjarp.docx
Mall: Memo.dot ver 1.0
Finkorniga jordar skall också förutsättas vara tjälfarliga, vilket måste beaktas vid alla
schakt- och fyllningsarbeten.
I denna undersökning finns inte tillräckligt många provtagningar utförda för att vidare
kunna avgränsa områden med avseende på förekommande jordmaterial. Det som går att
konstatera är att den påträffade mineraljorden- och moränen har varierande egenskaper
och kräver olika förfarande vid framtida markarbeten.
8.1.1.3
Berg
Under mineraljorden och moränen följer berg. Bergschakt bedöms bli nödvändigt i
t.ex. delområde 3 där berg i W28 på visats endast ca 1,2 m u my. Även i W25 i delområde 2 har berg påträffats relativt grunt, 1,0 m u my.
Sprängsten av fasta bergarter, lämpar sig väl för grovterrassering, beaktande kraven på
största stenstorlek avseende lagertjocklek och använt packningsredskap i kap CEB i
Anläggnings AMA 10.
8.1.1.4
Skiffer
Som tidigare påpekats i denna rapport kan skiffer finnas i jorden och skifferlager vara
belägna ovanför bedömda bergnivåer. Skulle skiffern visa sig vara alunskiffer så kan
den ge upphov till höga radonhalter i t.ex. inomhusmiljöer vid byggnation på skifferrik
mark. Alunskiffer har även naturligt en hög halt av metaller.
Uppdragsnr: 10180035
9 (10)
2013-06-24
Vid samtal med MÖS, Miljösamverkan Östra Skaraborg, ska alunskiffer ej betraktas
som en förorening då de ingående metallerna, oljan och den radongivande uranen är
naturligt förekommande.
Falköpings kommun föreskriver att radonsäkert byggande ska tillämpas vid byggnation
på mark som kan avge höga radonhalter.
Huruvida eventuella skifferlager, oavsett om det består av lerskiffer eller alunskiffer,
lämpar sig som fyllnadsmaterial ur en deformations- och hållfasthetssynpunkt går ej att
med säkerhet avgöra med utförda undersökningar.
Preliminärt kan antas att skifferrikt material ej bör läggas under byggnader eller andrakonstruktioner som genererar stora laster.
Materialet från eventuella skifferlager bör vara bättre lämpat att använda under hårdgjorda ytor, vägbankar och dylikt, där även radonproblemet minimeras.
8.1.1.5
Övrigt
Se även utredning framtagen av WSP Samhällsbyggnad Jönköping, uppdragsnr:
10180274 för översiktliga mängder och dylikt vid en framtida terrassering.
9
Grundläggning
9.1
Byggnader
Förutsättningar för grundläggning av byggnader och övriga konstruktioner inom området bedöms generellt som goda. Grundläggning bedöms kunna ske direkt på mark via
packad fyllning efter urgrävning av organiska jordlager samt eventuella silt- och lerlager med låg eller mycket låg relativ fasthet.
L:\5320\10180035\3_Dokument\36_PM_Rapport\Geoteknisk rapport Marjarp.docx
Mall: Memo.dot ver 1.0
9.2
Vägar- och gator
Vid dimensionering av framtida vägar- och gators överbyggnad så går det ej generellt
att säga vilket terrassmaterial som överbyggnaden ska dimensioneras för, då jorden
inom områdena som ska användas för framtida fyllning har visat sig vara mycket varierande.
Efter urgrävning av organiska jordlager skall dock tills annat kan visas förutsättas terrassmaterial av materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4.
10
Kompletteringar
Denna geotekniska undersökning är inte tillräcklig för att på ett tillfredställande sätt
klargöra de geotekniska förhållandena inom de 3 delområdena.
Bland annat så har mineraljorden och moränen visat sig vara av varierande art, vilket
inte är förvånande då områdena är relativt stora. Även förekomsten av ej ytlig organisk
jord är svår att nu förutsäga.
Att komplettera denna undersökning med ytterligare provtagningar och sonderingar
skulle ge underlag för att, på ett bättre sätt än vad som nu är möjligt, kunna avgränsa
områden med avseende på förekommande jordmaterial. En sådan komplettering bör då
koncentreras kring delområdenas högpartier där framtida schaktning ska ske.
Uppdragsnr: 10180035
10 (10)
2013-06-24
Vid provtagning av organisk jord ska även jordens organiska halt uttryckt som viktprocent av torrsubstans kontrolleras på geotekniskt laboratorium via kolorimetermetod
eller kolanalysator.
Provtagningarna i denna utredning har utförts med skruvprovtagare, vilka ej har kunnat
utföras till önskat djup. Provtagningsdjup som nu har utförts varierar mellan 1,0 – 2,0
m, då jorden har haft för hög fasthet för djupare provtagning.
Vid kompletterande provtagning rekommenderas att provgropar utförs ned till 3 – 4 m
för att få en bättre bild av jorden på djupet.
Djupare provtagning ger även möjlighet att få mer kunskap om eventuella skifferlager,
moräntyp och underliggande bergart.
Riktade undersökningar för t.ex. byggnader, vägar, VA-ledningar och dylikt bedöms
vara nödvändigt, inte minst för att klarlägga eventuell förekomst av organisk jord och
bergnivåer, samt förekomst av markradon.
Även installation av fler grundvattenrör bör utföras för att tydligare klarlägga grundvattnets förekomst inom området.
Jönköping 2013-06-24
WSP Samhällsbyggnad
L:\5320\10180035\3_Dokument\36_PM_Rapport\Geoteknisk rapport Marjarp.docx
Mall: Memo.dot ver 1.0
David Jersenius
Sten-Sture Jönsson
