De Abrahamitiska religionerna – syskonkärlek eller
bråk?
Planering
Vi kommer under de närmaste veckorna arbeta med de abrahamitiska
religionerna judendom, kristendom och islam. Undervisningen kommer att
belysa de centrala tankegångarna och de heliga böckerna i religionerna med
ett fokus på likheter och skillnader mellan religionerna. Du kommer även att
kritiskt granska religionens roll i Israel och Palestina-konflikten.
Genomförande och verktyg
-
Föreläsningar, genomgångar och övningsuppgifter om religionernas historia och
religiösa grunder.
Kontinuerligt arbete med lotusdiagram och begrepp för att synliggöra likheter och
skillnader mellan och inom religionerna.
2 stycken fördjupningsarbeten där du dels undersöker likheter och skillnader mellan
religionerna likväl som en kritisk granskning av hur religioner påverkar och påverkas
av Israel och Palestina konflikten.
Bedömning och examination
Momentet avslutas med att du skriver en reflekterande text där du redogör för religionernas
gemensamma historia, dess utmärkande drag och för de viktigaste likheterna och skillnaderna
mellan de abrahamitiska religionerna. Även ditt fördjupningsarbete ligger till grund för
bedömningen likväl som ditt arbete med Israel-Palestina konflikten. Tänk på att det du visar
under lektionerna även är en del av bedömningsunderlaget.
De kunskapskrav som kommer att bedömas är:
- Dina kunskaper om kristendomen, islam och judendomen (centrala tankegångar,
urkunder och religiösa uttryck och handlingar inom religionerna)
- Hur väl du kan diskutera och redogöra för likheter och skillnader både inom och
mellan religionerna.
- Redogöra för hur religioner kan påverka, och påverkas av, samhälleliga skeenden och
förhållanden.
Förmågor att öva på:
-
Söka information om religioner och
värdera källornas trovärdighet.
Analysera hur religioner påverkar och
påverkas av skeenden i samhället
Analysera och jämföra religioner
Centralt innehåll:
- Religionernas roll i några aktuella konflikter
utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
- Huvuddragen i världsreligionernas historia.
- Centrala tankegångar och urkunder i Islam,
Kristendom och Judendom.
- Varierande tolkningar av religionerna i dagens
samhälle.
Begrepp och förklaring
Egna tankar
Monoteism och Polyteism
Monoteism=tron på en gud
Polyteism= tron på flera gudar
Monoteistisk religion=religion som vars
utövare tror endast på en gud.
Abrahamitiska religionerna
Islam, Kristendom och Judendom har
alla Abraham som gemensam
stamfader. (Dvs. förste gemensamma
avlägsna släktingen som började tro på
gud dvs. den enda guden).
Sekulariserad
En person som inte längre tror på
någon religion eller gud.
Eller ett samhälle där religionen inte
har särskilt stort inflytande/betydelse i
det vardagliga livet. T.ex. i
lagstiftningen, politiken osv.
Liberal och ortodox
(judendomen)
Inriktningar inom judendomen som
beskriver hur strikt man följer
levnadsreglerna och de gamla sederna.
En liberal jude har i större utsträckning
anpassat sig efter samhällets utveckling
och anpassar religionen efter samhället.
En ortodox jude anpassar snarare sitt liv
i samhället efter vad de heliga skrifterna
berättar om hur man bör leva.
De fem pelarna
Islams viktigaste regler.
1. Trosbekännelsen (Det finns ingen
gud utom gud och Mohammed är
hans profet)
2. Fastan (Under fastemånaden
ramadan ska du inte äta något
under dagens ljusa timmar,
undantag finns för sjuka och
gravida)
3. Bönen (5 gånger per dag) Visa
tacksamhet inför gud.
4. Skatten/allmosan (Zakat): En
religiös skatt som alla muslimer
betalar som går till utsatta grupper i
samhället. Till exempel fattiga.
5. Vallfärden. Alla muslimer ska någon
gång besöka Mecka och den heliga
platsen ”Kaba” uppförd av Abraham.
Att själv fundera över:
1. Varför är dessa fem saker de
viktigaste i en muslims liv?
2. Vilka budskap sänder dessa
regler? Vilka är de moraliska
budskapen?
3. Finns det undantag? Varför
finns de?
4. Jämför dessa levnadsregler
med de andra religionerna
vilka likheter kan du finna?
Tanach, Koranen och Bibeln
De heliga skrifterna i Judendomen,
Islam och Kristendomen.
Trosbekännelse
Sammanfattningar av de viktigaste
punkterna i en religion.
Sakrament
Heliga handlingar och viktiga
levnadsregler inom Kristendomen.
Motsvarigheten till Islams fem pelare.
Sunnimuslimer och
Shiamuslimer
Två olika inriktningar inom islam med
olika uppfattningar om t.ex. vem som
skulle efterträda Muhammed och
därmed vilka platser som kommit att bli
heliga.
Splittringen mellan sunni- och
shiamuslimer uppstod när profeten
Muhammed dog år 632.
Sunniterna menade att den mest
kompetente av profetens anhängare
skulle vara deras överhuvud, medan
shiiterna ville att den positionen skulle
gå i arv till Muhammeds kusin och
svärson Ali.
Katolicism, protestantism och
ortodoxt kristna.
Olika inriktningar inom kristendomen
med skillnader i synen på vem som är
kyrkans ledare.
Torarullarna
Den del av Tanach (judarnas heliga
skrift) som innehåller de fem
moseböckerna.
Profet
En person som kontaktats av Gud och
sprider ett budskap från Gud till
människan.
T.ex. Muhammed (viktigaste enligt
Islam) och Abraham.
Instuderingsfrågor:
1. Varför kallas Judendom, Kristendom och Islam för a) de abrahamitiska
religionerna, b) de monoteistiska religionerna samt c) systerreligioner?
2. Vilka likheter och skillnader finns i religionernas historia? Ta hjälp av hur
Judar kristna och muslimer ser på arvsföljden efter Abraham. (dvs. hans
släktträd Abraham, Sara, Hagar, Ismael, Isak)
3. Vilka samband kan du hitta mellan Abrahams släktträd och religionernas
syn på normer, konflikter och regler i dagens samhälle? (T.ex. synen på
äktenskap, och det utlovade heliga landet)
4. Vad är Kosher enligt judendomen?
5. Vad är Halal och Haram? Vilka olika skäl finns det till att något är halal
och haram? Ge exempel!
6. Vad menas med halalslaktat och kosherslaktat kött?
7. I Sverige råder det religionsfrihet och man får sälja halalslaktat kött i
butiker men man får inte slakta djur enligt de ursprungliga halalreglerna
inom Sveriges gränser. Varför får man inte det? Är det moraliskt ok?
8. Jämför synen på matreglerna i de tre religionerna? Vilka likheter och
skillnader hittar du?
9. Varför är inte mat en lika viktig del/regel i kristendomen? Kan du hitta
olika förklaringar till detta? (t.ex. historiska, geografiska)
10. Vad är skillnaden mellan en ortodox och en liberal jude i synen på
matreglerna (Kosherföreskrifterna)?
11. Vad är treenigheten?
12. Hur ser muslimer, judar och kristna på Jesus?
13. Redogör för några skillnader mellan Sunni- och shiamuslimer. Ge några
exempel på vad dessa skillnader har lett till.
14. Vad menas med att en människa eller ett samhälle är
sekulariserad/sekulariserat?
15. Vilka olika förklaringar finns det till att Jerusalem är en helig plats för a)
kristna b)muslimer och c)judar.
16. Vilka olika förklaringar finns det till Israel och Palestina konflikten?
17. Vilka likheter och skillnader kan du se mellan den judiska traditionen Bar
och Bat mitzva och den kristna konfirmationen?
18. Både judar och kristna firar ”påsk (pesach)” men av helt olika
anledningar. Vilka personer/händelser är viktiga och är det en slump att
det är just dessa? Motivera ditt svar!
19. Vilken är symboliken i omskärelsen som muslimer och judar utför på
deras nyfödda? Vilket av de kristna sakramenten har liknande innebörd?
20. Jämför islams fem pelare med grundtankarna i de tio budorden som
kristna och judar följer. Vilka likheter kan du finna i hur man bör vara
som människa?
21. Vilka olika förklaringar finns det till att det gick så snabbt för Islam och
Kristendomen att bli världsreligioner medans judendomen förblivit
relativt liten?
22. Vilka är de heligaste platserna i respektive religion? Varför är det just
dessa platser som är heliga?
23. Varför ber judar kristna och muslimer?
24. Varför täcker judar sina huvuden med kippa och bönesjal medans kristna
inte gör det?
25. Varför är det viktigt för muslimer att äga/ha med sig en speciell
bönekompass? Hur gör de om de inte har tillgång till den?
26. Måste en muslim be fem gånger om dagen?
27. Vad är en minaret?
28. Vilken är den viktigaste bönedagen för muslimer?
29. Vad är sharia? Vilka muslimska länder styrs av sharialagar? Gör alla
muslimska länder det?
30. Finns det i det sekulariserade västerländska samhället lagar, regler och
normer som är influerade av ”våran” religion? Hur ser det ut med dina
egna värderingar finns det drag av den religion som existerar/t i din
närhet?
31. I hinduismen tror man att själen återföds efter att kroppen har dött men
hur ser judar, kristna och muslimer på återfödelse? Vad händer efter
döden?
32. Vilka klädregler finns i de olika religionerna? Ge flera exempel från olika
religioner.
33. Varför finns dessa klädregler? Hur skiljer sig dessa i olika områden i
världen och inom samma religion? (Ge exempel!)
Kunskapskrav i Religion slutet av årskurs 9
Observera: Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget B att
kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Eleven har grundläggande
kunskaper om kristendomen och de
andra världsreligionerna och visar
det genom att beskriva centrala
tankegångar, urkunder och
konkreta religiösa uttryck och
handlingar inom religionerna.
Dessutom för eleven enkla
resonemang om likheter och
skillnader inom och mellan några
religioner och andra
livsåskådningar.
Eleven kan utifrån undersökningar
om hur religioner kan påverkas av
och påverka samhälleliga
förhållanden och skeenden
beskriva enkla samband med
enkla och till viss del
underbyggda resonemang.
Eleven kan också föra enkla
resonemang om hur livsfrågor
skildras i olika sammanhang och
hur identiteter kan formas av
religioner och andra
livsåskådningar på ett sätt som till
viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan resonera och
argumentera kring moraliska
frågeställningar och värderingar
genom att föra enkla och till viss
del underbyggda resonemang och
använda etiska begrepp och
modeller på ett i huvudsak
fungerande sätt. Eleven kan söka
information om religioner och
andra livsåskådningar och använder
då olika typer av källor på ett i
huvudsak fungerande sätt samt
för enkla och till viss del
underbyggda resonemang om
informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Eleven har goda kunskaper om
kristendomen och de andra
världsreligionerna och visar det
genom att förklara och visa på
samband mellan centrala
tankegångar, urkunder och
konkreta religiösa uttryck och
handlingar inom religionerna.
Dessutom för eleven utvecklade
resonemang om likheter och
skillnader inom och mellan några
religioner och andra
livsåskådningar.
Eleven kan utifrån undersökningar
om hur religioner kan påverkas av
och påverka samhälleliga
förhållanden och skeenden
beskriva förhållandevis komplexa
samband med utvecklade och
relativt väl underbyggda
resonemang.
Eleven kan också föra utvecklade
resonemang om hur livsfrågor
skildras i olika sammanhang och
hur identiteter kan formas av
religioner och andra
livsåskådningar på ett sätt som för
resonemanget framåt.
Eleven kan resonera och
argumentera kring moraliska
frågeställningar och värderingar
genom att föra utvecklade och
relativt väl underbyggda
resonemang och använda etiska
begrepp och modeller på ett
relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan söka information om
religioner och andra
livsåskådningar och använder då
olika typer av källor på ett
relativt väl fungerande sätt samt
för utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om
informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Eleven har mycket goda
kunskaper om kristendomen och de
andra världsreligionerna och visar
det genom att förklara och visa på
samband och generella mönster
kring centrala tankegångar,
urkunder och konkreta religiösa
uttryck och handlingar inom
religionerna.
Dessutom för eleven
välutvecklade och nyanserade
resonemang om likheter och
skillnader inom och mellan några
religioner och andra
livsåskådningar.
Eleven kan utifrån undersökningar
om hur religioner kan påverkas av
och påverka samhälleliga
förhållanden och skeenden
beskriva komplexa samband med
välutvecklade och väl
underbyggda resonemang.
Eleven kan också föra
välutvecklade och nyanserade
resonemang om hur livsfrågor
skildras i olika sammanhang och
hur identiteter kan formas av
religioner och andra
livsåskådningar på ett sätt som för
resonemanget framåt och
fördjupar eller breddar det.
Eleven kan resonera och
argumentera kring moraliska
frågeställningar och värderingar
genom att föra välutvecklade
och väl underbyggda resonemang
och använda etiska begrepp och
modeller på ett väl fungerande
sätt. Eleven kan söka information
om religioner och andra
livsåskådningar och använder då
olika typer av källor på ett väl
fungerande sätt samt för
välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om
informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
