sexualitet och livskvalitet

Hälsa och samhälle
SEXUALITET OCH
LIVSKVALITET
EN LITTERATURSTUDIE OM FÖRÄNDRINGAR
I SEXUALITETEN EFTER BEHANDLING FÖR
PROSTATACANCER OCH DESS PÅVERKAN
PÅ PATIENTENS LIVSKVALITET.
YEVHENIYA ALEXANDERSON
DANUTA MUSIYOVSKA
Examensarbete i omvårdnad
Nivå 61-90 p
Sjuksköterskeprogrammet
Juni 2009
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
SEXUALITET OCH
LIVSKVALITET
EN LITTERATURSTUDIE OM FÖRÄNDRINGAR
I SEXUALITETEN EFTER BEHANDLING FÖR
PROSTATACANCER OCH DESS PÅVERKAN
PÅ PATIENTENS LIVSKVALITET.
YEVHENIYA ALEXANDERSON
DANUTA MUSIYOVSKA
Alexanderson, Y. & Musiyovska, D. Sexualitet och livskvalitet. En litteraturstudie
om förändringar i sexualiteten efter behandling för prostatacancer och dess
påverkan på patientens livskvalitet. Examensarbete i omvårdnad 15
högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde
omvårdnad, 2009.
Förändringar i sexualitet och därigenom livskvalitet till följd av behandling för
prostatacancer är ett vanligt fenomen. Trots att de moderna behandlingarna
minskar risken för sexuell dysfunktion är det fortfarande en stor del av patienter
som får denna biverkning. Dessa förändringar berör både kroppen och psyket.
Syftet med denna studie är att undersöka hur patienter upplever sin sexualitet och
livskvalitet efter avslutad behandling. Metod: En litteraturstudie som baseras på
elva vetenskapliga artiklar. Resultat: negativa effekter på både sexualitet och
livskvalitet kunde påvisas. Det finns dock undantag. För att förklara detta
undantag behövs det mer forskning. Studien är av intresse för sjuksköterskor
eftersom den ger inblick i en stor patientgrupps dolda bekymmer som p g a sin
specificitet riskerar att negligeras.
Nyckelord: Litteraturstudie, livskvalitet, prostatacancer, sexualitet, sexuell
dysfunktion.
1
SEXUALITY AND
QUALITY OF LIFE
A LITERATURE REVIEW OF CHANGES IN
SEXUALITY AFTER TREATMENT OF
PROSTATE CANCER AND ITS EFFECT ON
PATIENTS QUALITY OF LIFE.
YEVHENIYA ALEXANDERSON
DANUTA MUSIYOVSKA
Alexanderson, Y. & Musiyovska, D. Sexuality and quality of life. A literature
review of changes in sexuality after treatment of prostate cancer and its effect on
patients quality of life. Degree project 15 Credit Points. Nursing programme,
Malmö university: Health and Society, Department of Nursing, 2009.
Changes in sexuality and thereby quality of life as a result of treatments for
prostate cancer is a common phenomenon. Although modern treatments reduce
risks for sexual dysfunction, it is still a large proportion of patients receiving this
side effect. These changes affect both the body and psyche. The purpose of this
study is to investigate how patients experience their sexuality and quality of life
after a treatment for prostate cancer. Method: A literature review which is based
on eleven scientific articles. Result: In this study, negative effects on both the
sexuality and quality of life have been illustrated. However, there are exceptions.
To explain those exceptions, a more thorough research need to be conducted. This
study is of interest to nurses because it gives insights into hidden concerns of large
group of patients, which of their specificity, are likely to be underestimated
Keywords: Literature review, prostate cancer, sexuality, sexual dysfunction,
quality of life.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
4
BAKGRUND
Prostatacancer
Patologi och Fysiologi
Symtom
Diagnostik
Behandling och biverkningar
Sexualitet
Livskvalitet
Sjuksköterskans ansvarsområden
4
4
4
5
5
5
6
7
8
SYFTE
8
METOD
Databassökning
Begränsningar
Genomförande
Kvalitetsgranskning
Analys
9
9
9
10
10
11
RESULTAT
Behandlingens påverkan på sexualitet
Den förändrade sexualitetens påverkan på livskvalitet
12
12
13
DISKUSSION
Metoddiskussion
Resultatdiskussion
Kliniska implikationer
16
16
18
20
REFERENSER
21
BILAGOR
24
3
INLEDNING
Sexualitet är en naturlig del av livet som tillhör de grundläggande behoven
(Hulter, 2004). Sexualiteten fortsätter att bli viktig även på äldre dagar då viljan
att uppleva fysisk nöje och emotionell närhet är kvar. Förutom kroppskontakt ger
sexualiteten känsla av samhörighet samt förstärker känsla av trygghet
(Borg, 2003).
Sexuella problem och i synnerhet erektil dysfunktion kan uppstå som följd av
flera olika sjukdomar och behandlingar. Exempelvis drabbas de flesta patienter
med prostatacancer av sexuell dysfunktion som följd av diagnos och behandling.
Sexualiteten påverkas inte bara av de fysiologiska utan också av de psykiska
aspekterna (Borg, 2003).
BAKGRUND
För att kunna stödja patienter med sådana problem behöver sjuksköterskan en
djupare förståelse för sexualitetens betydelse (Borg, 2003). Det är inte ovanligt att
sjukvårdspersonalen undviker samtal kring sexualitet med såväl patienten som
dennes livspartner (Borg, 2003). Innan sjuksköterskan tar upp frågor om
sexualitet, med exempelvis en cancerpatient, måste hon/han se till att vara insatt i
både psykiska och fysiska problem som en sådan patient står inför (a a).
Prostatacancer
Incidensen av prostatacancer har ökat stadigt sedan 60-talet inte bara i Sverige
utan i de flesta i-länder. I Sverige fördubblades antal sjuka mellan 60- och 90-tal
(Adami m fl, 2006). Under de senaste 10 åren har prostatacancer ökat i Sverige
med ungefär fyra procent per år. Globalt är prostatacancer den tredje vanligaste
cancerformen samt tredje vanligaste dödsorsaken hos män (a a).
I Sverige insjuknade det 63 036 personer mellan år 1958 - 2006 varav 38 828
insjuknade mellan 2002 - 2006. År 2006 registrerades 9 260 nya fall av
prostatacancer i Sverige. Varje år avlider ca 2 500 män p g a denna sjukdom
(Socialstyrelsen, 2007a).
Patologi och fysiologi
Prostatakörteln är en körtel som sitter under detrusorn (rakt framför ändtarmen)
och omger urinrörets övre del (Bellenir, 2007). I samband med ejakulation
utsöndrar körteln ett sekret som ingår i sädesvätskan. Sekretet innehåller bl a
proteinet PSA vars uppgift är att lösa upp det fastare ämnet runt sädescellerna så
att de kan röra sig lättare (Adami m fl, 2006).
Vad som orsakar prostatacancer är fortfarande okänt (Socialstyrelsen, 2007a).
Ålder, ärftlighet, ras, kost och levnadssätt är de viktigaste riskfaktorerna för
prostatacancer. Sjukdomen är relativt ovanlig före 45 års ålder (a a).
4
Symtom
I tidiga stadier är prostatacancer ofta asymtomatisk. På grund av avflödeshinder
kan tumören ge symtom som inte skiljer sig från symtom på godartad
prostatahyperplasi (Adami m fl, 2006; Bellenir, 2007).
Bland de vanligaste symtomen hör täta urinträngningar, naturi, svag stråle och
svårigheter att påbörja vattenkastningen, smärta och sveda vid vattenkastningar
samt svårigheter att uppnå erektion (Bellenir, 2007). Ibland kan också hematuri,
tilltagande trötthet, aptitförlust samt viktnedgång observeras. Om tumören har
hunnit sprida sig till andra kroppsdelar kan symtom från dessa uppstå, t ex smärtor
från ryggraden (Adami m fl, 2006).
Diagnostik
Det finns många olika diagnosmetoder så som PSA blodanalys, rektalpalpation,
undersökning med hjälp av ultraljud, biopsi, undersökning av lymfkörtlar samt
metastasutredning som är aktuell i senare sjukdomsstadier. Dessa metoder
används oftast i kombination med varandra och val av metod beror på hur pass
långt sjukdomen framskridit och den behandlande läkarens beslut (Adami et al,
2006; Bjålie, 2004).
Behandling och biverkningar
Prostatektomi
Vid en laparaskopisk eller vanlig operation avlägsnas prostatakörteln och
sädesblåsorna (Adami m fl, 2006). Nervbevarande operationsformer är att föredra,
men allt beror på sjukdomens aggressivitetsgrad och lokalisation (Norlén &
Schenkmanis, 2004).
Det kirurgiska ingreppet kan orsaka ett flertal olika besvär, exempelvis
inkontinens, förlust av kontroll över miktion samt impotens. Genom att spara
nerver och kärl vid radikal prostatektomi kan potensen bevaras hos 20 % av
patienterna (Ekman, 2002). Detta bekräftas av en omfattande studie (Litwin et al,
2007) som kom fram till att det finns 2,3 gånger större chans att bevara den
erektila funktionen jämfört med icke-nervsparande prostatektomi. Problem med
erektionsförmågan kan bli kortvarig eller bestående (Bellenir, 2007).
Strålbehandling
Det bestrålade området avgränsas till prostatakörteln med hjälp av den moderna
tekniken. Strålningen skadar tumörcellernas DNA vilket leder till att dessa dör.
Ibland används speciella markörer eller nålar som förs in i prostata vilket gör att
en högre dos av strålning riktas till prostata men inte till de omgivande organen
(Adami et al, 2006).
Bieffekter av strålbehandling beror på dos och typ av strålning. Patienten kan
drabbas av trötthet under behandlingstiden och flera veckor därefter. Diarré och
frekventa miktioner, lokal rodnad, håravfall samt skör hud hör till de vanliga
biverkningarna av strålbehandlingen (Bellenir, 2007). Många patienter drabbas
också av störningar i den sexuella funktionen. För patienter som före
behandlingen hade normal sexuell funktion är risken att drabbas av impotens efter
strålbehandlingen cirka 50 % (Socialstyrelsen, 2007b).
5
Patienter som genomgår strålbehandling har en större chans att bevara sin erektila
förmåga i jämförelse med kirurgisk behandlade. Den har dock tendensen att
försämras med tiden (Socialstyrelsen, 2007b).
Hormonbehandling
Tillväxten av prostatacancer stimuleras av testosteronhalten i blodet. För att
stoppa tumörens tillväxt används olika hormonbehandlingar, exempelvis
medicinsk kastration, som hämmar produktion av testosteron eller bidrar till att
dess effekt hejdas (Adami m fl, 2006; Norlén & Schenkmanis, 2004).
Biverkningar av den hormonella behandlingen yttrar sig främst i svettningar,
värmevallningar, benurkalkning samt förlust av det sexuella intresset och den
sexuella förmågan (Socialstyrelsen, 2007b). Dessutom kan hormonbehandlingen
orsaka diarré, magsmärtor, gynekomasti och humörsvängningar (Bellenir, 2007).
Oberoende av vilket behandlingsalternativ som används besväras de flesta
patienterna av multipla problem relaterade till den sexuella funktionen (Litwin et
al, 2007). Orkeslöshet, svaghet och upplevda förändringar i det sexuella livet är
kvar under många år efter avslutad behandling. Detta framkommer i en studie
genomförd i USA (Sanders et al, 2005) som inkluderade patienter 1,5 – 8 år efter
avslutad behandling. Sexlivet upplevdes som annorlunda, det sexuella umgänget
med sexpartnern upplevdes som en mindre romantisk och mera invecklad akt
(a a).
Sexualitet
Enligt Hulter (2004) ingår sexuell dysfunktion, erektil dysfunktion och sexualitet i
begreppet sexuell hälsa, varav erektil och sexuell dysfunktion ofta används som
ekvivalenta uttryck till varandra. Världshälsoorganisation (WHO) har en
omfattande definition av sexualitet:
“Sexuality is a central aspect of being human throughout life and
encompasses sex, gender identities and roles, sexual orientation,
eroticism, pleasure, intimacy and reproduction. Sexuality is experienced
and expressed in thoughts, fantasies, desires, beliefs, attitudes, values,
behaviours, practices, roles and relationships. While sexuality can include
all of these dimensions, not all of them are always experienced or
expressed. Sexuality is influenced by the interaction of biological,
psychological, social, economic, political, cultural, ethical, legal,
historical, religious and spiritual factors.” (WHO, 2002)
Behovet av sexualitet varierar mellan olika individer, men de som gick miste om
delar av sin sexualitet lider svårt p g a detta (Hulter, 2004; Sǽteren, 2003).
Kroppsliga problem är ett stort hot mot sexuell hälsa hos cancerpatienter. Förutom
de fysiska aspekterna påverkar cancerrelaterade kroppsförändringar även sociala,
känslomässiga och intellektuella aspekter (Sǽteren, 2003).
6
Swartz (2002) beskriver begreppet impotens på följande sätt:
“Erectile dysfunction, or impotence, is defined as the persistent inability to
achive or maintain a penile erection sufficient for satisfactory sexual
performance.” (s 473)
Sexuell och erektil dysfunktion kan ha olika bakomliggande orsaker så som
sjukdom, exempelvis tumör, skada, medicinsk eller kirurgisk behandling, psykisk
ohälsa samt ålder (Hulter, 2004). Diagnos och behandling av cancer har inverkan
på människornas sexliv genom ångest, osäkerhet och den förändrade självbilden.
Då cancer drabbar de manliga könsorganen blir den negativa effekten på
sexualfunktionen och självbilden betydligt större (Hurlén, 2003). Mannen som
förlorar sin erektionsförmåga kan uppleva detta som förlust av sig själv
(Borg, 2003).
Livskvalitet
Livskvalitet är ett ämne som diskuteras brett inom medicin och omvårdnad.
Oavsett patientens situation och framtidsperspektiv finns det alltid någonting som
går att förbättra (Rustøen, 2003). Uppmärksamhet riktas bort från begränsningar
och problem och antar en mer positiv riktning mot resurser och möjligheter. Detta
är särskilt viktigt för patienter med cancerdiagnos eftersom effekter på det fysiska,
sociala och känslomässiga livet är enorma. Erfarenhet av att vara en cancerpatient
och av förändringar i självbilden kommer att prägla resten av livet för många
patienter även om de blir botade från sin cancer (a a).
Idag finns det många definitioner av livskvalitet. Det som emellertid förenar dessa
är att livskvalitet är ett subjektivt och flerdimensionellt begrepp. Det omfattar
många aspekter av livet så som den fysiska, den psykiska och den sociala
aspekten (Rustøen, 2003). Livskvalitet är ett samlingsbegrepp för trivsel, glädje,
psykisk hälsa, harmoni, lycka, tillfredställelse och välbefinnande (Rustøen, 1993).
Sexualitet användes av många välkända forskare t ex Siri Ness, Anton Agerness
och Abraham Maslow i deras definitioner av begreppet livskvalitet (a a).
Sexualitetens betydelse för livskvalitet
Att kunna uttrycka sig sexuellt ger mannen glädje, lycka och bekräftelse (Hulter,
2004). Behandlingen för prostatacancer har ofta en negativ påverkan på den
sexuella funktionen då förlust av den sexuella förmågan är en vanlig biverkning
(a a). Erektionsstörningar och problem med att nå orgasm kan orsaka depression
och således försämrad livskvalitet (Borg, 2003). När fysiska förändringar
relaterade till sjukdom och behandlingen hindrar personen från att ge samma
utlopp för sexualiteten hotas personens självbild. Sorgreaktioner, vars
svårighetsgrad beror på patientens värdering av den förlorade funktionen, är ett
vanligt fenomen (a a). Dessa kan yttra sig i minskat självförtroende och därefter
ha negativ inverkan på patientens liv i sociala sammanhang så som familjeliv,
sexliv, umgänge med vänner och arbetsliv (Schölberg, 2002). Det sexuella
behovet och den sexuella förmågan finns upp i de högsta åldrarna och kan
därigenom betraktas som en viktig del av livskvaliteten i alla åldrar
(Hulter, 2004).
7
Sjuksköterskans ansvarsområden
Sexualiteten tillhör livets basbehov och är lika viktig som sömn, näring och social
kontakt (Dulong & Poulsen, 1993). Allmänsjuksköterskans ansvarsområde är att
befrämja hälsa, höja livskvalitet och följaktligen lägga märke till sexualitetens
olika aspekter (a a). Behov av sexualitet måste uppmärksammas mer från
sjukvårdpersonalens sida, inte minst när det gäller äldre vuxna med kroniska
sjukdomar (Borg, 2003). Det är fortfarande en vanlig företeelse i vården att
sjuksköterska undviker samtal kring det känsliga området (a a).
Att höja patienternas livskvalitet genom att förstå och stödja dem i den förändrade
fysiska, sociala och känslomässiga situationen tillhör också sjuksköterskans
ansvarsområde idag. För att kunna stödja patienter med störningar i den sexuella
funktionen efter en genomgången prostatacancerbehandling behöver
sjuksköterskan ha en djupare förståelse för sexualitetens betydelse (Borg, 2003).
Med kunskaper som fås fram genom denna studie kan allmänsjuksköterskan
förhoppningsvis skaffa sig en bättre förståelse för dessa patienters upplevelser och
ge en bättre omvårdnad samt bemöta dem på ett mer specifikt sätt.
Varför är det valda problemområdet viktigt?
Eftersom behandlingen av prostatacancer ofta resulterar i sexuell dysfunktion och
impotens påverkar det patienternas livskvalitet. Sjuksköterskan möter dessa
patienter i sitt arbete. Djupare kunskaper och förståelse för problematiken samt ett
holistiskt förhållningssätt kan hjälpa henne att stödja och bemöta dessa patienter
på ett mer professionell och adekvat sätt.
Fortfarande får problemet bristande uppmärksamhet från sjukvårdens sida och
uppfattas inte som en naturlig del av omvårdnaden. I den västerländska kulturen
är områden som intimitet, sexualitet och kärlek tabubelagda, vilket avspeglas bl a
i olika vårdutbildningar. Sexologin som disciplin ingår ytterst sällan i
utbildningen i den utsträckning som kan göra vårdpersonalen i stånd att hantera
frågor om sexualitet (Dulong & Poulsen, 1993). Däremellan omnämns
sexualiteten som ett vårdområde som är viktigt att uppmärksamma. Behovet av
kunskap och att sjukvårdspersonalen känner sig förberedd för att hantera sexuella
frågor i vården är stort (Hulter, 2004). Innan sjuksköterskan kan ta upp frågor om
sexualitet med exempelvis en cancerpatient måste hon se till att vara insatt i både
psykiska och fysiska problem som en sådan patient står inför samt den påverkan
på patienternas livskvalitet som problemet medför (Borg, 2003).
SYFTE
Syftet med detta arbete är att undersöka vetenskaplig litteratur för att belysa den
påverkan som behandlingen för prostatacancer har på den sexuella funktionen
samt vilka förändringar i livskvalitet som uppstår till följd av denna påverkan.
8
METOD
Syftet med en litteraturstudie enligt Polit & Beck (2001) är att undersöka det som
redan är skrivet inom området. Grunden till denna systematiska litteraturstudie
utgörs av ett flertal vetenskapliga artiklar som sammanställs och analyseras för att
komma fram till ett resultat som ger svar på studiens syfte. Först skrevs en
projektplan där syftet och frågeställningen utformades, och en pilotdatabassökning gjordes. Genom att söka via Malmö Högskolans bibliotek gjordes
en vidaresökning i ett flertal databaser. I följande del av arbetet presenteras
insamling, bearbetning och analys av det valda materialet.
Databassökning
För att besvara syftets frågeställning utfördes denna litteraturstudie enligt modell
beskriven av Polit & Beck (2001). Sökningen som genomfördes via Malmö
Högskolans bibliotek vid fakultet Hälsa och Samhälle inleddes med att gå in med
MeSH-termer för att skapa ett så brett sökunderlag som möjligt. Sökningen
grundades på följande sökord i kombination med varandra:
Prostate cancer/prostate carcinoma
Quality of Life/well-being
Erectile dysfunction/sexual dysfunction
Impotence
Prostatectomy
De databaserna som kom till användning var främst Cinahl och PubMed eftersom
sökresultat i dessa två databaser gav flest relevanta artiklar. SveMed+ och
Cochraine Library gav inga relevanta och användbara resultat. Specificiteten av
det undersökta området gjorde att Cinahl databasen upplevdes som mer användbar
än PubMed. Medan sökningen i Cinahl databasen resulterade i fler artiklar med
tyngdpunkt på patientens upplevelser av sjukdomen, behandlingen samt den
upplevda livskvaliteten, kännetecknades sökningen i PubMed till större delen av
artiklar som var behandlingsspecifika. För att omfatta ett maximalt antal relevanta
artiklar användes sökorden i kombination med varandra samt med hjälp av den s k
”Boolska” söktermen AND. Initialt användes det fler sökord än dem som
presenterades ovan. Dessa blev dock exkluderade då de inte gav något mer
omfattande resultat. Vissa till synes relevanta sökordkombinationer så som:
Prostate Carcinoma AND Well-being AND Sexual Dysfunction,
Impotence AND Quality of Life AND Prostate Carcinoma, gav få eller inga
användbara träffar. Databassökningar presenteras i Tabell 1.
Begränsningar
Sökningen begränsades till artiklar med abstrakt, skrivna på engelska mellan år
1999 och år 2009 och publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Artiklarna skulle
innehålla relevant information och skulle kunna användas för att besvara studiens
frågeställning. Sökningen begränsades till studier som involverade män vars
behandling för prostatacancer för tillfället var fullbordad. Studier som involverade
patientgrupper som fortfarande var under behandling eller nyligen behandlats
exkluderades. Ingen åldersbegränsning hade gjorts.
9
Tabell 1. Redovisning av databassökning.
Databas och
Datum
Cinahl
2009-04-01
Cinahl
2009-04-01
Cinahl
2009-04-01
Cinahl
2009-04-06
PubMed
2009-04-14
PubMed
2009-04-14
Totalt
Sökord
Träffar
1778
790
174
Lästa
abstrakt
30
Lästa
atriklar
12
Utvalda
artiklar
2
Prostate cancer
+Quality of life
+ Sexual
dysfunction
Prostate cancer
+Quality of life
+Impotence
Impotence
+ Well-being
+ Prostate cancer
Prostate Cancer
+ Quality of Life
+ Prostatectomy
1778
790
157
856
514
159
1902
786
214
20
24
22
11
14
13
3
1
2
Prostate Cancer
+ Erectile
dysfunction
+Quality of Life
Prostate Carcinoma
+ Quality of Life
+ Sexual
dysfunction
11496
1145
21
20
10
2
20752
489
63
32
15
1
148
75
11
Genomförande
Först lästes titlar till artiklarna som hittades via olika kombinationer av sökord.
Därefter genomfördes granskningar av abstrakt till artiklar med relevanta titlarna.
De artiklarna vars abstrakt verkade vara användbar för studiens syfte samlades in.
Efter detta fördelades de 75 artiklarna mellan författarna och sedan läste
författarna artiklarna var för sig. Minnesanteckningarna gjordes under läsningen.
Sedan granskades artiklarna igen, men denna gång lades den största
uppmärksamheten på metod- och resultatdelen. Slutligen byttes artiklarna ut
mellan författarna och granskningen upprepades ännu en gång. Elva artiklar
valdes att analyseras ytterligare och ingår i resultatet.
Kvalitetsgranskning
De valda artiklarna granskades med avseende på deras vetenskaplighet, kvalitet
och relevans med hjälp av en mall utformad enligt kvalitetskriterier för
artikelgranskning enligt Polit & Beck (2001). Dessa kriterier för
kvalitetsgranskning presenteras i Bilaga 1. För att underlätta bedömningen av
artiklarnas kvalitetsnivå användes det dessutom en mall inspirerad av Willman et
al (2002). Denna mall presenteras nedan i Tabell 2.
10
Tabell 2. Mall för kvalitetsbedömning inspirerad av Willman et al (2002).
Kriterier för artiklar av
hög kvalitet
Tydlig beskrivning av
kontext, frågeställning,
urvalsprocess samt
datainsamlings- och
analysmetod.
Kriterier för artiklar av
medel kvalitet
Hit hör artiklarna vars
kvalitet ligger på en
mellannivå.
Diskussion som tar upp
studiens trovärdighet och
tillförlitlighet.
Jämförelse med tidigare
forskning och framtida
värde presenteras tydligt
och klart.
Kriterier för artiklar av
låg kvalitet
Ingen tydlig beskrivning
av kontext, svagt
definierad frågeställning.
Otydlig eller bristande
presentation av urval,
datainsamling och
analys.
Avsaknad eller
otillräcklig beskrivning
av tidigare studier.
Studiens framtida värde
saknas eller presenteras
vagt.
Analys
Efter att den separata granskningen av alla artiklar slutförts, diskuterades
artiklarnas innehåll, vetenskaplighet, relevans och användbarhet med hjälp av de
gjorda minnesanteckningarna, sammanfattningarna och omdömena. Vid samma
tidpunkt togs ett gemensamt beslut om vilka artiklar som skulle användas i
litteraturstudien, och den gemensamma slutgiltiga kvalitetsbedömningen och
sammanfattningen utformades. Matris med en kort sammanfattning samt
kvalitetsomdöme presenteras i Bilaga 2.
Lämpliga underrubriker för resultaten diskuterades utifrån litteraturstudiens syfte.
Dessa presenteras nedan i punktform:
•
Behandlingens påverkan på sexualitet
•
Hur förändringar i det sexuella livet påverkar livskvalitet
Under läsningen och analysens gång sammanställdes det ett flertal kategorier efter
gemensamma teman. Efter att de två underrubrikerna för resultatdelen bestämdes
gjordes det en sortering av de sammanställda kategorierna till de två ovanstående
punkterna.
11
RESULTAT
Resultaten baseras på sammanlagt elva artiklar och indelas i två underrubriker:
behandlingens påverkan på sexualitet och effekt på livskvalitet till följd av den
förändrade sexualiteten. Vissa fynd är svåra att kategorisera under endast en
underrubrik och tas därför upp i de båda underrubrikerna.
Behandlingens påverkan på sexualitet
Behandling av prostatacancer inverkar nästan alltid negativt på patientens
sexualitet. Detta uttrycks i form av minskad libido och minskad sexuell förmåga
(Bokhour, 2001; Clark et al 2003; Jakobsson et al, 2001; Schover et al, 2002;
Staff et al, 2003). Antal män som blir impotenta mer än fördubblas efter avslutad
behandling (Butler et al, 2001; Jakobsson et al, 2001; Schover et al, 2002).
Liknande tendens redovisas i majoriteten av studier som utforskar fysiska
implikationer av behandlingen för prostatacancer (Schover et al, 2002).
I en studie genomförd av Staff et al (2003) fick nästan 25 % av alla patienter som
behandlades med strålning fick en grav nedsättning av den erektila funktionen.
Resultat av en omfattande studie från USA som följde en stor patientgrupp (1236
män) efter behandling för prostatacancer är att hela 85 % patienter rapporterade
försämrad erektil funktion efter en radikal prostatektomi (Schover et al, 2002).
Även 92 månader efter avslutad behandling plågades 73 % av männen av erektil
dysfunktion i Meyers et al (2003) studie.
Alla existerande behandlingsformer har en negativ påverkan inte bara på den
sexuella funktionen men också på urinvägar samt på mag- och tarmkanalen.
Urininkontinens och sexuell dysfunktion är bland de vanligaste biverkningarna
som patienter drabbas av efter radikal prostatektomi (Weber et al, 2007).
Urinobstruktion och symtom från mag- och tarmkanalen är vanligaste hos
patienter efter strålbehandlingen (Clark et al, 2003).
Ett flertal studier påpekar vikten som andra biverkningar förutom själva erektila
dysfunktionen har på sexualiteten. Tarmbesvär, urininkontinens och smärta efter
avslutad behandling inverkar också negativt på den intima sfären av männens liv
(Burt et al, 2005; Clark et al, 2003; Staff et al, 2003; Weber et al, 2007).
Kraftfullast effekt på sexualitet uppkommer i samband med tarmbesvären så som
diarréer, blödningar från ändtarmen och magsmärtor (Clark et al, 2003). Denna
effekt kan förklaras med den minskade känslan av maskulinitet och kontroll över
grundsjukdom som patienter med magbesvär och smärta ofta får (Clark et al,
2003; Staff et al, 2003).
Det finns dock en grupp patienter som inte identifierar några erektila problem
relaterade till behandlingen. Det är den patientgrupp som inte är sexuellt aktiva
redan innan behandlingen. Oftast är det män i hög ålder som upplevde en gradvis
försämring av den sexuella funktionen redan innan diagnos och behandling. Dessa
män förknippade den gradvis avtagande sexuella funktionen med naturliga
åldersförändringar (Bokhour et al, 2001).
12
Bortsett från behandlingen och dess effekter är en cancerdiagnos i sig en starkt
bidragande orsak till bl a minskad libido. Detta kan till en viss del förklaras av den
stress och oro som patienten drabbas av (Butler et al, 2001).
Den förändrade sexualitetens påverkan på livskvalitet
För majoriteten av män som genomgår behandlingen för prostatacancer är den
negativa påverkan på sexlivet av stor betydelse. Det temat tas upp i flera studier
och uttrycks av respondenter med bl a följande ord:
”I would say the most significant aspect of the postoperative was the
impotence.” (Bokhour et al, 2001, p 651)
“Sexuality is important to me; now I have a problem with it.”
(Willener et al, 2005, p 98)
Fungerande sexliv betraktas av många män som en absolut nödvändig och
naturlig del av att vara en man. Att gå miste om den erektila funktionen betydde
för många en stor förlust och avsaknad av det element av sexualiteten som en
gång i tiden karakteriserade dem som män (Crowe et al, 2003; Willener et al,
2005). Speciellt de män som inte var gifta eller inte levde i ett monogamt
förhållande kände sig i hög grad bekymrade (Bokhour et al, 2001).
“Intimacy and sexuality are really important for a man.”
(Willener et al, 2005, p 98)
” /…/ my physical limitations are due to side effects of treatment,
and I deeply regret their disadvantage /…/”
(Crowe et al, 2003, p 282)
Även för impotenta män är sexualiteten viktig – att bli fysiskt impotent innebär ej
per automatik att tankarna om fysisk närhet försvinner likaså. Det är svårt att
acceptera att förmågan försvinner, speciellt när det inte sker gradvis utan plötsligt.
I sin studie presenterar Bokhour et al (2001) följande uttryck:
”It never goes out of your mind.”
“You don’t forget about it.”
“You think about it, but that’s as far as you can go.”
“I still have that great desire.”
“You cannot get rid of your sex life.” (Bokhour, 2001, p 653)
Dessa citat visar att männen inte slutar att bli sexuella varelser trots den förlorade
erektionsförmågan. Sexualiteten förblir en genomgripande aspekt av männens liv
och en avsevärd del av deras eget syn på sig själva som män (a a).
Det sexuella livet kan vara så pass viktigt för en man att denne vägrar att
acceptera förlusten. Gemensamt för alla informanter i Burts et al (2005) studie var
beskrivning av förväntan att funktionen ska återvända till det normala. Alla
patienter hoppades att besväret skulle gå över trots att de blev upplysta av läkare
om att dysfunktionen kan bli permanent. Att bli botad från cancer väger mer än att
få bibehålla sin erektila funktion. Problemet upplevs som mindre viktig direkt
efter avslutad behandling då all patientens uppmärksamhet riktas mot tillfriskande
13
och rehabilitering. Problemet blir dock mera besvärligt och iögonfallande under
senare del av rehabiliteringsperioden (a a).
”I was willing to risk impotence and incontinence to get rid of the
cancer but it’s a little harder to do when you have to live with it…”
(Burt et al, 2005, p 888)
De psykiska effekterna av sexuell dysfunktion kan vara mer störande för en man
än själva fysiska åkomman. Detta är återkommande tema i ett flertal studier
(Jakobsson et al, 2001; Meyer et al, 2003; Weber et al, 2007). Många patienter
upplevde stark oro och bekymmer i samband med de sexuella svårigheterna. En
man uttryckte sig på följande sätt:
”Well, at this point in my life, I think it’s more psychological than
anything else. It’s the knowledge that you cannot perform, and it’s
that knowledge, I think, that’s more disturbing than maybe the
actual fact…After all, it’s a capacity you’ve had all your life and
suddenly it’s gone.” (Bokhour et al, 2001, p 652)
Jakobsson et al (2001) kom fram till att tillfredställelse med det sexuella livet
minskade drastiskt efter avslutad behandling, och ca 10 ggr fler män bekymrades
över sitt sexliv. I Meyers et al studie (2003) upplevde 89 % av respondenterna att
de var mindre lyckliga än de männen i omgivningen som var sexuellt aktiva.
Prostatacancer förknippas med en sänkning av sexuell intimitet, självförtroende
och känsla av manlighet (Clark et al, 2003; Meyer et al, 2003). Detta bekräftas
genom följande citat:
“In the area of sexuality nothing is working any more /…/ It’s a big
problem for me because I no longer feel I’m a real man.”
(Willener et al, 2005, p 98)
“You lose that feeling that you are a whole man.”
(Bokhour, 2001, p 653)
Den förlorade sexuella förmågan påverkar patienternas livskvalitet i varierande
utsträckning. Graden av påverkan beror på patientens egen värdering av den
betydelse som sexlivet har (Bokhour et al, 2001; Clark et al, 2003; Weber et al,
2007). Med stigande ålder blir potensen mindre viktig för många. Det är dock
väldigt subjektivt när den avtagande sexuella funktionen betraktas som naturlig.
En del män känner sig miserabla och olyckliga då de känner att de fortfarande är
alldeles för unga för att ge upp sex. En 68-årig man i Burts et al studie (2005)
beskriver sina bekymmer:
” I worry about erections because I’m still young; it bothers me that
I might not be able to have them again, even though I don’t have a
wife or girlfriend.” (Burt et al, 2005, p 888)
Ett annat ofta återkommande tema är potensens betydelse för relation med
livspartner. En del av studierna kommer fram till att den sviktande potensen inte
har någon större påverkan på patienternas relation till livspartnern (Crowe et al,
2003; Willener et al, 2005). Andra studier visar däremot att effekten finns, men
även här varierar graden av påverkan stort mellan individer (Bokhour et al, 2001;
14
Burt et al, 2005). En nära psykisk och fysisk relation till en annan människa har en
stor betydelse för patientens upplevda livskvalitet i majoriteten av studier.
Patientens intima relationer med livspartnern påverkas av mannens sexuella
dysfunktion (Bokhour et al, 2001; Burt et al, 2005; Butler et al, 2001; Jacobsson
et al, 2000; Meyer et al, 2003) vilket i sin tur äventyrar även mannens upplevda
maskulinitet och därmed självkänslan. Själva relationerna värderades av
majoriteten av män som en betydligt viktigare aspekt för livskvalitet än det
sexuella umgänget (Crowe et al, 2003; Willener et al, 2005). Livskvaliteten
behöver således inte upplevas som sämre p g a den sviktande sexuella förmågan
utan i många fall förblir den samma (Weber et al 2007; Willener et al, 2005).
Under alla förhållanden finns det en grupp patienter som upplever en uppenbarlig
negativ påverkan på relationen med det motsatta könet. Många upplevde att
sexlivet förlorade sin spontanitet och inte längre upplevdes som en naturlig akt,
och att därmed självsäkerheten minskade väsentligt och det blev svårare att inleda
nya relationer (Bokhour et al, 2001). Detta gällde speciellt de män som var
ensamstående och saknade en fast sexpartner (a a). De upplevde en ny dimension
av social interaktion med det motsatta könet:
”Before you didn´t know what was going to happen. Someone just
walk by and you talk and have a nice conversation. /…/ But now you
don’t try to keep her there because why, for what? You be nice to
her and you all have a nice conversation then you got to go your
own way because there’s nothing you can do for her but be nice to
her and have a nice conversation.” (Bokhour, et al, 2001, p 652)
Många män anklagar sig själva och kan stormas av skuldkänslor inför sin
sexpartner om de inte längre kan prestera sexuellt (Butler et al, 2001; Meyer et al,
2003). Temat framkommer även i Burts et al (2005) studie där männen dessutom
uppgav att de drabbas av rädsla att deras oförmåga att tillfredställa sin partner
sexuellt kan leda till otrohet:
”I really feel like I’m not fulfilling her needs /…/. It bothers me
because we’ve always been a loving couple and fairly active
sexually. I believe she has needs and that if they are not fulfilled
then eventually it might lead to something like an affair.”
(Burt et al, 2005, p 888)
Det finns en stor risk att männen blir socialt isolerade p g a bieffekter av
behandlingen (Weber et al, 2007). I följd av impotensen känner sig män ofta
ensamma om sitt problem, de kan känna olust för att diskutera sina svårigheter
även med sina närmaste (Butler et al, 2001; Meyer et al, 2003; Weber et al, 2007).
Rädslan av att bli förlöjligad och hånad p g a sin impotens stoppar de flesta av att
dela sina känslor med andra (Weber et al, 2007). Diskussion kring det känsliga
och intima området kan upplevas som skamlig och betraktas som ett
svaghetstecken av omgivningen (a a). Den krympta självkänslan p g a den erektila
dysfunktionen uttrycks av en respondent i Bokhours (2001) studie med följande
ord:
“It’s a small, but it’s a self-definitional thing…You might be on the
auction block, but when somebody looked you over, they wouldn’t
want, they wouldn’t pay anything for you.”
(Bokhour et al, 2001, p 653)
15
En bidragande orsak till att patienterna känner sig ensamma om sitt problem kan
vara att de oftast inte vågar ta upp frågan själva (Butler et al, 2001). De uppskattar
dock enormt när ämnet tas upp av sjuksköterskan ( Crowe et al, 2003) vilket fann
sitt uttryck i följande ord:
”Thank you for asking! At last somebody is assessing this unhappy
situation.” (Crowe et al, 2003, p 283)
Två studier (Staff et al, 2003, Willener et al, 2005) kom slutligen fram till resultat
att den förändrade sexuella funktionen inte hade någon större negativ påverkan på
livskvalitet. Männen bedömde sexualiteten som en mindre viktig aspekt av livet i
jämförelse med hälsa, familjeliv och förhållandet med sin partner (Willener et al,
2005).
DISKUSSION
Syfte med denna litteraturstudie var att undersöka om behandlingar för
prostatacancer resulterar i sexualitetens förändringar för en patient samt hur dessa
förändringar påverkar hans hälsorelaterade livskvalitet. Diskussionen indelas i två
delar: en metoddiskussion och en resultatdiskussion. I metoddiskussionen
kommer för- och nackdelar med metoden att diskuteras, i resultatdiskussionen
kommer insamlade fakta ur artiklarna att diskuteras och jämföras med redan
kända data som är presenterade i bakgrunden. Kliniska implikationer tas upp, och
slutsatser dras.
En litteraturstudie medför knappt någon ny kunskap men att granska och
sammanfatta ett antal tillförlitliga studier inom området är värdefullt. En
litteraturstudie innehåller essensen av ett antal artiklar och kunskap ur en
litteraturstudie är lättare att ta till sig samt underlättar appliceringen på det
kliniska arbetet.
Utforskande av detta område är av stor betydelse för blivande sjuksköterskor
eftersom prostatacancer hör till de största folksjukdomarna i Sverige. Det finns
således en stor sannolikhet att alla yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården
kommer att stötta på sådana patienter. Kunskap om sjukdomens effekter på
patienternas livskvalitet, inte minst genom den förändrade sexualiteten, anses av
författarna således av betydelse för det kommande yrket.
Metoddiskussion
I bakgrunden presenteras Världshälsoorganisationens definition av begreppet
sexualitet. I de analyserade artiklarna användes olika definitioner av begreppet
och ett flertal olika mätinstrument. Detta gör att resultaten av mätningarna inte går
att sammanställa med absolut pålitlighet. Under studiens gång blev det klart att
sexualitet är ett mycket omfattande och komplicerat begrepp som inte alltid går att
mäta i siffror. Beklagligt nog visade det sig vara omöjligt att anskaffa ett större
antal artiklar som använde sig av djupgående intervjuer som utforskade
patienternas sexualitet. Istället hittades en större mängd kvantitativa studier som
16
använde sig av olika mätinstrument och frågeformulär. I stort sätt fokuserar dessa
på den funktionella förmågan och negligerar de emotionella konsekvenser och den
möjliga effekten som erektil/sexuell dysfunktion har på patientens hälsorelaterade
livskvalitet.
Utifrån studiens syfte skulle det vara mer passande att inkludera kvalitativa
artiklar men under sökningens gång blev det klart att antalet användbara
kvalitativa artiklar är otillräcklig för litteraturstudiens mättnad. Därför gjordes det
inga avgränsningar för sökningen gällande studiens typ. Detta kan i sin tur tyda på
att den kvalitativa forskningen inom området är alltför liten.
Till en av den genomförda studiens svagheter kan därför räknas de svårigheterna
som uppstod vid sammansättning av resultaten från olika mätinstrument som
användes i artiklarna. Författarna gjorde emellertid sitt bästa för att kunna hitta
essensen i de olika artiklarna och sedan gruppera dessa i teman som därefter
kunde jämföras. Eftersom sexualitet är ett övergripande begrepp som omfattar
både fysisk funktion och psykiska processer (Hulter, 2004) kan det vara svårt att
mäta sexualiteten på ett tillförlitligt sätt. Enkäter med fasta svarsalternativ ger inte
sällan en bristande inblick i den stora variationen av patientens upplevelser
(Meyer et al, 2003). Samtidigt kan det vara svårt för en man att öppna sig för en
intervjuare. För de drabbade männen kan det kännas obekvämt och pinsamt att
beskriva såväl förändringar i de intima funktionerna som yttra sig om hur viktig
roll den sexuella funktionen hade/har i ens liv. Detta kan vara ytterligare en av
förklaringarna till det bortfall som uppstod i de inkluderade studierna.
Under artikelsökningen exkluderades de artiklarna som undersökte patienterna
under behandlingen eller direkt efter avslutad behandling. Detta gjordes för att
kunna fokusera på de långtgående bieffekterna av behandling. Kortvariga
bieffekter är ett område som tillhör specialistvården. Behandlingens långvariga
bieffekter är av större intresse för en allmänsjuksköterska eftersom hon kommer
att träffa dessa patienter.
Forskning som upplyser om förändringar i männens sexualitet till följd av
prostatacancer tycks vara ganska omfattande. Antalet tillgängliga fria artiklar är
dock begränsat. Urval skedde utifrån de tillgängliga fria artiklarna vilket kan
betraktas som en av studiens svagheter.
Författarna hade ambitionen att analysera studier från olika kulturer och
kontinenter då det antogs att lokala skillnader i det utforskade området kan
förekomma. Det blev inga användbara studier från kulturer som skiljer sig radikalt
från den västerländska. I de valda studierna verkar det inte finnas någon skillnad
mellan männens upplevelser. Detta kan tyda på att männen i västvärlden har
ungefär samma inställning till sexualitet och dess roll i livskvaliteten.
De utvalda artiklarna är skrivna på engelska, därför kan översättning och tolkning
vara bristfällig. Stor kraft lades dock på att minimera och i största mån undvika
möjliga fel som kunde uppstå vid översättning och tolkning av informationen.
Särskilt svåra och krångliga meningar och stycken diskuterades livligt och vid
flera tillfällen gavs hjälp vid översättningen och tolkningen av personer med
engelska som modersmål.
17
Resultatdiskussion
Påverkan på sexualiteten
Studiens resultat uppfyller syftet och ger en inblick i både effekterna på sexualitet
till följd av behandling för prostatacancer samt den förändrade sexualitetens effekt
på livskvalitet.
Resultatet kan vara missledande med tanke på bortfall. I vissa studier förklaras
bortfallen med att en del män var för sjuka för att medverka, inte ville bli påminda
om sin sjukdom eller hade andra skäl att inte delta (Butler et al, 2001; Meyer et al,
2003; Schover et al, 2002; Weber et al, 2007). De männen som medverkade i
undersökningen kan tänkas ha större benägenhet att prata om sina problem och är
mer sexintresserade.
Biverkningar så som symtom från mag- och tarmkanalen och urinvägar som
diarré, smärta och inkontinens har en negativ påverkan på sexualitet (Clark et al,
2003; Burt et al, 2005; Staff et al, 2003). Patienterna förknippar inte alltid dessa
besvär med störningar i sin sexuella funktion. Detta leder till att resultaten av
blanketter och intervjuer som undersöker påverkan på sexualitet riskerar att bli
missvisande. Författarna är medvetna om dessa brister, men försökte hålla sig
objektiva och inte spekulera med fynden. I denna studie presenteras forskarnas
egna tolkningar och bedömningar av den påverkan som olika tillstånd har på
sexualitet och livskvalitet.
Det visade sig vara lättare att besvara den första frågeställningen eftersom det
framkom i alla studier att effekten finns och den alltid är negativ. Detta stämmer
överens med fakta som redovisas i bakgrunden där negativa effekter på
sexualiteten i följd av själva cancerdiagnosen samt behandling presenteras
(Bellenir, 2007; Borg, 2003; Litwin et al, 2007; Socialstyrelsen, 2007b; Sǽteren,
2003). Bara för de män som inte var sexuellt aktiva redan innan diagnos och
behandling visade sig frågan om förändrad sexualitet vara av mindre betydelse
(Sǽteren, 2003).
Procentmått på förändringar i den sexuella funktionen varierar från studie till
studie vilket kan förklaras med det faktum att olika behandlingar ger olika stor
påverkan på den sexuella funktionen. Författarna gjorde inga jämförelser mellan
behandlingar eftersom studiens fokus ligger på försöket att ge en överblick över
fenomenet i stort och inte jämföra de olika behandlingsformerna. Det har gått
olika lång tid efter behandlingens slut i studierna och det har säkert också
påverkat resultaten. I många studier omnämns tendensen till en förbättring i den
sexuella funktionen med tidens gång (Litwin et al, 2007; Staff et al, 2003; Weber
et al, 2007). Däremot finns det åsikter att statistiken över hur snabbt förbättringen
i den sexuella funktionen sker är alldeles för optimistisk (Schover et al, 2001). Det
faktum att det är främst äldre män som får diagnosen prostatacancer kan leda till
bias orsakad av större morbiditet bland de äldre männen som kan leda till både
större problem i den sexuella sfären och sämre livskvalitet.
Biverkningar som inte berör den sexuella funktionen direkt så som tarmbesvär,
magsmärtor och urininkontinens har en påverkan på sexualitet. Detta presenteras i
flera studier som ingår i resultat (Clark et al, 2003; Burt et al, 2005; Staff et al,
2003; Weber et al, 2007) och stämmer överens med resultat av tidigare forskning
(Borg, 2003; Hulter, 2004). De fysiska besvären påverkar patientens
18
kroppsuppfattning, självbild samt självförtroende och därigenom uppstår en
negativ påverkan på patientens libido (Borg, 2003).
Påverkan på livskvaliteten
Att få entydigt svar på studiens andra frågeställning, hur negativa effekter på
sexualitet påverkar patienternas livskvalitet, visade sig vara betydligt svårare.
Behov av sexualitet varierar starkt mellan individer (Burt et al, 2005; Hulter,
2004; Willener et al, 2005). Eftersom det är mycket som en cancerpatient går
igenom – oro inför framtiden, rädsla för sin hälsa och sitt liv, existentiella frågor
m m är det mycket svårt att urskilja just sexualitetens betydelse för ens
livskvalitet. I frågan om störningar i den sexuella funktionen är många aspekter
avhängiga av varandra (Hulter, 2004). Stress p g a grundsjukdom kan leda till
minskad libido och vice versa. Det kan vara svårt för en man att klargöra vad det
är som saknas - är det den minskade attraktionen till livspartner, nedstämdhet och
depression, stress som gör att känslorna och tankarna försvårar möjligheter till ett
normalt sexualliv eller är det själva behandlingarnas bieffekter (a a). Ännu en
gång bekräftas de ansenliga svårigheterna som påträffas i försök att klargöra just
sexualitetens effekt på livskvalitet.
Den emotionella påverkan på en man till följd av sexuella störningar presenteras i
större eller mindre grad i alla inkluderade artiklar. Det är emellertid oklart om det
är själva sorgen över den förlorade sexuella funktionen eller den psykiska tyngden
som ligger på en man (då han skäms att berätta det för omgivningen) som är mer
påfrestande (Butler et al, 2001; Meyer et al, 2003; Weber et al, 2007). Detta
stämmer överens med bakgrunden där komplexitet av de aspekter som har
betydelse för livskvalitet presenteras. Den starka samverkan som finns mellan
individens fysiska och psykiska funktioner presenteras av Borg (2003), Hulter
(2004), Rustøen (1993) och Schölberg (2002) i bakgrunden.
Patienterna jämför sig med friska män som uppfattas ha större livskvalitet
eftersom de är ”fullständiga” män (Clark et al, 2003; Meyer et al, 2003).
Patienterna sörjer p g a det faktum att de inte längre kan tillfredställa sin
livspartner. Skuldkänslor framför partnern leder till ökad oro inför förhållandets
framtid, hur detta skall fungera (Butler et al, 2001; Meyer et al, 2003). Oron
förstärks också av rädsla att den minskade prestationsförmåga kan leda till otrohet
från livspartners sida (Burt et al, 2005). Detta i sin tur bidrar också till minskad
livskvalitet. Även Rustøen (1993) upplyser om vikten av ett fungerande socialt liv
och därigenom familjrelationer för en bra livskvalitet.
Vissa biverkningar, bl a den sexuella dysfunktionen kan leda till social isolering.
Männens rädsla för att behovet av att prata om sina sexuella problem kan
betraktas som ett svaghetstecken, rädsla för omgivningens reaktion samt att bli
hånad eller förlöjligad tas upp i tidigare forskning (Borg, 2003; Butler et al, 2001;
Crowe et al, 2003; Hulter, 2004; Meyer et al, 2003; Schölberg, 2002; Weber et al,
2007).
Emellertid är det inte alla studier som kommer fram till att störningar i den
sexuella funktionen har en negativ effekt på livskvalitet. En grupp män uppger
t o m en viss förbättring i livskvaliteten efter diagnos och behandling (Staff et al,
2003). Faktum att inte alla studier kommer fram till att sexualiteten påverkar
livskvalitet på ett negativt sätt är svårt att förklara. Detta fenomen kräver vidare
19
forskning med bredare och djupare studier. Men vid första brainstorming verkar
det vara flera faktorer som samspelar, så som olämpliga mätinstrument och
subjektivitet av begreppet livskvalitet, områdets känslighet samt männens strävan
att bibehålla sin maskulinitet och värde genom att inte klaga över sina bekymmer.
I tre av de analyserade studierna omnämns det att det inte finns något ultimat sätt
att ta reda på det känsliga området utan att det krävs en individuell approach
(Bokhour et al, 2001; Burt et al, 2005; Weber et al, 2007). Medan vissa patienter
känner lättnad och glädje när de ges möjligheten att ta upp och diskutera det
känsliga ämnet, undviker de andra sådana konversationer bl a genom att påstå att
temat inte längre är relevant och viktig för dem (Burt et al, 2005). Att utforska hur
mycket sanning det ligger i sådana påståenden kan vara ett förslag till vidare
studier.
Slutsatser
Under studiens gång blev det klart att den stora patientgruppen erfar en negativ
påverkan på livskvalitet i följd av störningar i sexualiteten som diagnos och
behandling ofta resulterar i. Många patienter visar tendensen att undanröja
och/eller förminska sin problematik inför omgivningen. Även de som erkänner
den negativa påverkan på livskvalitet vågar ofta inte att lyfta upp ämnet. All stress
som patienten upplever i samband med diagnos och behandling gör att den
tidigare givna informationen inte uppfattas till 100 %. Detta kan resultera i att
patienterna kan plågas av funderingar kring sexualitet långt efter den avslutade
behandlingen. Det är just denna grupp av patienter som är av särskilt intresse för
en allmänsjuksköterska eftersom problematiken kan till en viss mån avhjälpas av
denna yrkesgrupp.
Kliniska implikationer
I Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska står det att sjuksköterskan
skall kunna igenkänna patientens behov av information, att hon skall informera
patienten på ett godtagbart sätt (Socialstyrelsen, 2005) samt ge individanpassad
vård (a a). När en allmänsjuksköterska möter en sådan patient måste hon vara
medveten om problematiken och ha tillräckliga kunskaper som kan hjälpa henne
att ta upp ämnet och leda samtal kring det känsliga temat. Det tabubelagda ämnet
är svårt att ta upp och diskutera för både sjukvårdpersonal och patienter. Dagens
utbildning ger ofta alldeles för begränsade kunskaper om den påverkan som
sexualiteten har på patientens livskvalitet samt lär alldeles för lite om hur
problemet kring sexualiteten kan avhjälpas av sjuksköterskan. Att större
kunskaper krävs innan frågan tas upp med patienten är uppenbart. Hur man ska
genomföra sådana känsliga samtal behöver studeras närmare.
20
7. REFERENSER
Adami, H (2006) Prostatacancer. Karolinska Institutet: University press.
Bellenir, K (2007) (Red) Cancer Sourcebook. Detroit: Omnigraphics, Inc.
Bjålie, J et al ( 2005) Människokroppen. Stockholm: Liber Utbildning.
Bokhour, B et al (2001) Sexuality after Treatment for Early Prostate Cancer
Exploring the Meanings of “Erectile Dysfunction”. J Gen Intern
Med, 16, 649-655.
Borg, T (2003) Sexualitet. I: Reitan, A & Schölberg, T (Red) Onkologisk
omvårdnad (1:a upplaga). Stockholm: Liber, s 81-88.
Burt, J et al (2005) Radical prostatectomy: men’s experiences and postoperative
needs. Journal of Clinical Nursing, 14, 883-890.
Butler, L et al (2001) Quality of Life Post Radical Prostatectomy: A Male
Perspective. Urologic Nursing, 4, 283-288.
Clark, J A et al ( 2003) Patients’ Perceptions of Quality of Life after Treatment for
Early Prostate Cancer. Journal of Clinical Oncology, 21, 3777-3784.
Cronberg, H (2008) Sexuell lust. >www.vardguiden.se< 2008-12-08.
Crowe, H et al (2003) Prostate Cancer: Perspectives On Quality of Life and
Impact Of Treatment on Patients And Their Partners. Urologic
Nursing, 4, 279-285.
Dulong J, Poulsen C (1993) Grundbok i omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Ekman, P (2002) Urologiska sjukdomar och sexuell dysfunktion. I: Lundberg, P
(Red) Sexologi. Stockholm: Liber AB, s 322-329.
Jakobsson, L et al (2001) Sexual problems in men with prostate cancer in
comparison with benign prostatic hyperplasia and men from the
general population. Journal of Clinical Nursing, 10, 573-582.
Hulter, B (2004) Sexualitet och hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Hurlén, M (2003) Omvårdnad vid cancer i de manliga könsorganen. I: Reitan, A
& Schölberg, T (Red) Onkologisk omvårdnad (1:a upplaga).
Stockholm: Liber, s 375-378.
Litwin, M S et al (2007) Quality of life After Surgery, External Beam Irradiation
or Brachytherapy for Early-Stage Prostate Cancer. Cancer, 109,
2239-2247.
Meyer, J P et al (2003) The effect if erectile dysfunction on the quality of life of
men after radical prostatectomy. BJU International, 92, 929-931.
21
Nordqvist, I (1988) Kunskap, känslor, kärlek, kropp. Sexologi – om människor
med och utan funktionshinder. Handikappsinstitutet.
Norlén, B & Schenkmanis, O (2004) Prostatacancer. ICA Bokförlag.
Polit, D & Beck, C (2001) Essentials of nursing research: methods, appraisal, and
utilization (5th edition) Philadelphia: Lippincott, cop.
Regionalt Onkologiskt Centrum för Uppsala/Örebro regionen (2008)
Vårdprogram för prostatacancer.
Rustøen, T (2003) Livskvalitet. I: Reitan, A & Schölberg, T (Red)
Onkologisk omvårdnad (1:a upplaga). Stockholm: Liber, s 37-45.
Rustøen, T (1993) Livskvalitet: en utmaning för sjuksköterskan. Berlings, Arlöv.
Sanders, S et al (2005) Couples Surviving Prostate Cancer: Long-Term Intimacy
Needs and Concerns Following Treatment. Clinical Journal of
Oncology Nursing, 10, 503-508.
Schjølberg, T (2003) Förebyggande av cancer. I: Reitan, A & Schölberg, T (Red)
Onkologisk omvårdnad (1:a upplaga). Stockholm: Liber, s 26-37.
Schover, L et al (2002) Defining Sexual Outcomes after Treatment for Localized
Prostate Carcinoma. Cancer, 95, 1773-1785.
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska
(Artikelnr 2005-105-1). Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2007 a) Nationella riktlinjer för prostatacancer (Artikelnr 2007102-8). Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2007 b) Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och
prostatacancer (Artikelnr 2007-102-9). Stockholm: Socialstyrelsen.
Staff, I et al (2003) Disease-Specific Symptoms and General Quality of Life of
Patients with Prostate Carcinoma before and after Primary Three
Dimensional Conformal Radiotherapy. Cancer, 98, 2335-2343.
Sǽteren, B (2003) Andlig omvårdnad. I: Reitan, A & Schölberg, T (Red)
Onkologisk omvårdnad (1:a upplaga). Stockholm: Liber, s 227-240.
Swartz, M (2002) Textbook of physical diagnosis. History and examination,
Philadelphia: W B Saunders Company.
Weber, B et al (2007) Urinary, Sexual, and Bowel Dysfunction and Bother after
Radical Prostatectomy. Urologic Nursing, 6, 527-533.
Willener, R et al (2005) Individual Quality of Life Following Radical
Prostatectomy In Men with Prostate Cancer. Urologic Nursing, 25,
88-100.
22
Willman, A, Stoltz, P, Bahtsevani, C (2002) Evidensbaserad omvårdnad – en bro
mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization, (1997) WHOQL - Measuring quality of life.
23
Bilagor:
Bilaga 1 Kriterier för granskning av artiklar enligt Polit & Beck (2001)
Bilaga 2 Artikelgranskning och artikelsammanfattning enligt Polit & Beck (2001)
24
Bilaga 1 Kriterier för granskning av artiklar enligt Polit & Beck (2001)
Titeln: Artikelns innehåll skall avspeglas i titeln som borde vara ca 15 ord lång. I kvalitativa studier bör deltagarna och fenomenet som
undersöks nämnas. I kvantitativa studier bör beroende och oberoende variabler samt population ingå.
Abstrakt: Hit hör en kort beskrivning av studie på cirka 200 ord. Studiens syfte, frågeställningar eller hypotes, forskningsfrågor och
resultat bör ingå i ett abstrakt. Abstraktet skall finnas i början av artikeln.
Inledning: Presenterar tidigare forskning för att sätta läsaren in i forskningsproblemet. Forskningsfrågor, fenomen, studiens framtida
värde samt vilken grupp av befolkningen studien riktas mot.
Metod: Här beskrivs den valda metoden för att hitta svar på forskningsfrågan. Den etiska granskningen hör hit. Läsaren bör kunna
utläsa kriterier för urval, antal deltagare, metoder för datainsamling samt analys m m.
Resultat: Här presenteras vad forskare kom fram till d v s studiens resultat skall presenteras på ett klart och tydligt sätt. Diagram,
tabeller och text är lämpliga för resultatbeskrivning. Statistiska analyser skall ingå om det är en kvantitativ studie som granskas.
Diskussion/slutsatser: Här finns det plats för forskarnas egna slutsatser. Styrkor och svagheter, begränsningar av studien samt
tolkningen av studieresultat hör hit.
Referenser: Referenslistan kommer i slutet av artikeln och innehåller all använd litteratur som nämns i texten.
25
ARTIKELGRANSKNING OCH ARTIKELSAMMANFATTNING
Enligt Polit & Beck (2001)
Författare, år,
titel, tidskrift &
land
1. Bokhour, C et al
(2001)
Sexuality after
Treatment for Early
Prostate Cancer.
Exploring the
Meanings of
Erectile
Dysfunction
J Gen InternMed
16, 649-655
Land: USA
Bilaga 2.
Syfte
Metod, urval & dataanalys
Resultat
Kvalitetsbedömning
Att undersöka hur
erektil dysfunktion
påverkar patienter
som behandlades
för prostatacancer.
Semistrukturerad intervjustudie där 48
män från två olika kliniker som var
behandlingsklara 12-24 månader
innan undersökningen påbörjades,
indelas i 7 grupper och därefter i ett
flertal undergrupper efter
gemensamma nämnare som ras och
ålder. Studien fokuserade på de
männen som hyste stor risk att
drabbas av långvariga bieffekter. 130
potentiella informanter kontaktades
via telefon varav 48 medgav sitt
samtycke att delta i undersökningen.
Under studiens gång visade det sig att 26
av 48 informanter drabbades av erektil
dysfunktion i samband med
behandlingen.
Omdöme
Medel/hög. Denna studie ger en bra inblick i varför det
studerade problemet är viktigt samt motiverar till fortsatt
forskning. Svar på författarnas frågeställningar/syfte finns
med i studien. Syftet är tydligt formulerat. Resultat redovisas
i flera underrubriker. Studiens begränsningar är beskrivna.
Grupper om 4-8 män intervjuades
under 90 minuters tid.
Speciellt utformat protokoll användes
vilket möjliggjorde undersökningen
av patienternas generella uppfattning
om egen QoL inklusive besvär från
tarmen, urintrakten och den sexuella
dysfunktionen.
Kvalitativ fullständig analys av data
genomfördes med hjälp av Grounded
theory metoden.
Sexualiteten transkriberades till 9
underkategorier.
De flesta männen betonade den
kardinala påverkan som ändringar i
sexualiteten hade på deras liv.
Abstrakt
Indelat i underrubriker vilket underlättar granskningen. Att
resultat och sammanfattningen är en del av abstraktet
uppskattas av läsare.
Introduktion
En tydlig och lättläst bakgrund väcker läsarens intresse.
Tidigare studier, styrkor och svagheter är angivna.
Metod
Urval, metod för datainsamlingen och analys är grundligt
beskrivna. Denna studie använder sig av semistrukturerade
diskussioner vilket ger möjlighet att undersöka patienternas
perceptioner av störningar i livskvaliteten, förknippade med
behandlingsrelaterade förändringar.
Resultat
Indelad i flera underkategorier med tabellredovisning för
varje kategori. Resultatet innehåller en tydlig beskrivning av
männens upplevelser. Författare citerar patienternas utsagor
för att betona sexualitetens betydelse för patientens
livskvalitet.
Diskussion
Relativt omfattande diskussion. Studiens styrkor, svagheter
och begränsningar diskuteras. Vikten med fortsatta studier
inom ämnet poängteras.
Referenslista
Korrekt referensteknik. Referenser är från åren 1987 - 2000
26
Författare, år, titel,
tidskrift & land
2. Burt, J et al (2005)
Radical
prostatectomy: men’s
experiences and
postoperative needs.
Journal of Clinical
Nursing 14, 883-890
Land: Canada
Syfte
Metod, urval & dataanalys
Resultat
Kvalitetsbedömning
Att undersöka
männens
upplevelser och
behov som uppstår
efter behandlingen.
Kvalitativ deskriptiv studie med
multipla, semistrukturerade
telefonsamtal som spelades in på
band. Därefter genomfördes också
individuella, djupgående intervjuer
12 månader efter avslutad
behandling med alla 17
informanter. Författare avsatte 3045 min per intervju.
Sexualiteten upplevs som mindre viktig under
den tidiga postoperativa fasen då all
patientens uppmärksamhet riktas mot
återhämtning från sjukdomen. Under den
senare rehabiliteringsfasen blir den sviktande
sexuella funktionen allt mer besvärande och
påverkar patientens upplevda livskvalitet på
ett negativt sätt.
Omdöme
Medel. Antal informanter är alldeles för låg för att
studien ska hålla en hög kvalitet. Trots detta faktum
visade studien intressanta och viktiga resultat som
motiverar till vidare forskning inom samma område.
Telefonintervjuer ansågs vara mera
lämpliga för att genomföra multipla
intervjuer än personliga möten.
Etiska frågor är väl övervägda.
Data analyserades flera gånger.
Trots att frågor om sexualitet visade sig vara
av stor betydelse för patienter var det svårt att
analysera dessa, eftersom samtal kring detta
ämne väckte motstridiga känslor bland
informanter.
Information som ges preoperativt har ingen
positiv inverkan på patientens hantering av de
besvär som uppstår efter behandlingen.
Telefonkontakt med uppföljning efter
behandlingen hjälpte patienterna att minska
den oro som uppstod postoperativt.
Abstrakt
Ger en inblick i vad som pågår på forskningsfältet
gällande fenomenet. Beskriver kort flera tidigare gjorda
undersökningar.
Introduktion
Bekantar läsaren med syftet och frågeställningen.
Forskningsfrågor med tidigare forskning, fenomen samt
vilka personer studien handlar om finns med.
Metod
Urval, kriterier, antal deltagare,
forskningsdesign, datainsamling samt tillvägagångssätt
är beskrivna.
Patienternas anonymitet är säkrad.
Resultat
Presenteras i form av text. Indelning i underrubriker
underlättar läsningen. Citat från patienternas uttalanden,
vilket uppskattas av läsaren eftersom dessa ger
möjlighet att få en ännu bättre inblick i patientens
upplevelser.
Diskussion
Presenteras som en del av resultat. Sammanfattningen
och rekommendationer poängterar vikten av likartade
undersökningar samt vikten av ämnet. Styrkor och
svagheter med studien finns beskrivna. Bland svagheter
nämns en liten studiepopulation, omöjlighet att bedöma
den inte verbala kroppsspråket.
Referenslista
Är korrekt, relevant och aktuell.
27
Författare, år, titel,
tidskrift & land
3. Butler, L et al
(2001)
Quality of Life Post
Radical
Prostatectomy: A
Male Perspective.
Urologic Nursing 21,
283-289
Land: Canada
Syfte
Metod, urval & dataanalys
Resultat
Kvalitetsbedömning
Att undersöka
påverkan av
urininkontinens och
sexuell dysfunktion
relaterade till
behandling av
prostatacancer på
patienternas
livskvalitet.
Strategiskt urval av män i
åldersgruppen 47-73 år som
genomgick radikal prostatektomi.
Av de 21 informanter var de flesta
gifta/sambo sedan lång tid tillbaka,
hade högskoleutbildning och var
pensionerade.
De flesta informanter upplevde störningar i
den erektila funktionen vilket medförde ett
stort bekymmer och hade en negativ påverkan
på männens livskvalitet.
Omdöme
Medel. Abstraktet är något otydligt. Metod kunde
innehålla mera omfattande och djup beskrivning av
dataanalys.
33 % rapporterade total avsaknad av erektion.
Abstrakt
Redovisar syfte och ger en kort beskrivning av studie.
Metod och resultat finns också med i abstraktet.
En semistrukturerad intervju guide
som utformades speciellt för denna
studie och testades först i en
pilotstudie.
Enkätens frågor var designade på
ett sätt som möjliggjorde
bedömning av männens upplevelser
av bl a den påverkan som
behandlingen har på sexualitet.
Dessutom skulle patienternas
generella livskvalitet mätas.
Svaren transkriberades och därefter
kodades i ett flertal
underkategorier.
24 % angav att osäkerheten ifall sexuell
funktion kommer att normaliseras var en källa
till starkt oro.
19 % angav att deras sexuella förhållande var
borta.
De flesta upplevde förändringar i sina
relationer med kvinnor.
Introduktion
Relevant introduktion som väcker intresse till fortsatt
läsning. Ger en kort beskrivning av tidigare forskning
samt fenomenet. Betydelsen av fenomenet på
patientens liv förklaras.
Metod
Mätinstrument, metod samt vem är lämplig för studien
är tydligt beskrivna. Datainsamling och dataanalys
framkommer tydligt men något otillräckligt.
Resultat
Indelning i underrubriker underlättar tolkningen. Citat
från samtal med patienter ingår i resultat. Flera
intressanta bifynd presenteras för att senare resoneras i
diskussion. De etiska aspekterna tas upp.
Diskussion
En grundlig sammanfattning av fynd. Undersökningen
jämförs också med andra forskning inom samma fält.
Undersökningens intressanta fynd diskuteras. Även
patienternas behov av ytterliggare information berörs.
Referenslista
Är korrekt, omfattande och relevant. Referenser är från
åren 1989 – 2001.
28
Författare, år, titel,
tidskrift & land
4. Clark, J et al
(2003)
Patients’ Perceptions
of Quality of Life
After Treatment for
Early Prostate
Cancer.
Journal of Clinical
Oncology, 21, 37773784
Land: USA
Syfte
Metod, urval & dataanalys
Resultat
Kvalitetsbedömning
Att undersöka
psykosociala
effekter av
behandlig av tidig
prostatacancer.
Ett strategiskt urval av män
(540) som behandlades för
prostatacancer 12 till 48
månader innan studiens start.
Urvalet gjordes ur
patientregister från fyra olika
institutioner i olika geografiska
områden i USA. En
referensgrupp med normala
PSA-värde valdes ur
normalbefolkningen (658).
Män med diagnostiserad prostatacancer
rapporterade större problem med urinvägar, magoch tarmkanalen samt sexuell funktion. De
uppgav negativ påverkan på självkänslan,
maskulinitet och sexuell liv.
Omdöme
Hög/Medel kvalitet. En stor studiepopulation.
Detaljerad beskrivning av metod.
Patientlistan granskades av
behandlande läkare som
identifierade patienter som var
olämpliga för studien då de
kunde bli stressade av att delta.
Totalt blev 70 sådana patienter
exkluderade ur studien.
Både män med prostatektomi och strålbehandlade
rapporterade sämre QoL än referensgruppen.
Störst inverkan hade urinvägsproblem, sexuella
problem och osäkerhet angående den sexuella
förmågan, attraktivitet samt minskad maskulinitet.
Studien blev godkänd av flera
lokala etiska kommittéer.
Frågeformulär skickades med
posten till respondenter.
Frågorna handlade om
urinvägsproblem, sexualitet, oro
om hälsan, PSA och cancer
kontroll, val av behandling etc.
Symtom från mag- och
tarmkanalen, urinvägar och
sexuell dysfunktion mättes med
hjälp av fyra ”multi-item index
för effekterna av radikal
prostatektomi och radioterapi”
som visade sig vara tillförlitligt i
tidigare studier.
Urininkontinens och sexuell dysfunktion var
vanligare hos prostatektomi patienter och
urinobstruktion samt symtom från mag- och
tarmkanalen var vanligare hos patienter som fick
strålbehandling.
Korrelation mellan uppnådd kvalitet av sexuellt
liv efter behandlingen och beklagan över
behandlingsval påvisas.
Abstrakt
Välstrukturerad, beskriver studiens syfte, urval och
metod. Även bakgrund och resultat tas upp. Innehåller
alla punkter som bör vara med enligt Polit & Beck
(2001). Väcker läsarens intresse.
Introduktion
Beskriver kort tidigare studier och dess brister
exempelvis att patienterna aldrig har tillfrågats om
beteendepåverkan, emotionell och interpersonal effekt
av dysfunktion. Fyra frågeställningar presenteras.
Metod
Indelat i 3 rubriker: beskrivning av urvalskriterier,
beskrivning av de mätinstrument som användes i
studien, samt det statistiska analyssättet. Metod är lite
komplicerad och svår att begripa eftersom en mängd
specifika mätinstrument presenteras i detalj.
Resultat
Signifikanta resultat redovisas både i tabellform och i
text. Resultat indelat i 3 relevanta rubriker: livskvalitet
relaterad till prostatacancer samt behandlingens effekt.
Diskussion
Detaljerad diskussion av resultat samt jämförelse med
andra studier. Styrkor och svagheter med studien
redovisas otillräckligt. Förslag till vidare studier samt
kliniska implikationer för vården lyfts upp.
Referenslista
Referenser är relevanta, daterade med årtal 1995-2003.
Livskvalitet mättes med multiitem skalor där patienterna
beskrev prostatacancerns effekt
på deras livskvalitet.
29
Författare, år, titel,
tidskrift & land
5.Crowe, H et al
(2003)
Prostate Cancer:
Perspectives on
Quality of Life and
Impact of Treatment
on Patients and Their
Partners.
Journal of Urologic
Nursing 3,
279-285
Land: Australia
Syfte
Metod, urval & dataanalys
Resultat
Kvalitetsbedömning
Syftet är att
granska den
påverkan som
diagnos och
behandling av
prostatacancer
har på patienten
och dennes
livspartner.
Undersökande, deskriptiv studie.
65 % av informanter fullföljde studien.
Ämnesspecifikt frågeformulär
skickades till 20 män och deras
livskamrater valda från en
datoriserad randomiserad lista.
Alla patienter var innehavare av
en privat hälsoförsäkring.
Medianåldern för dessa patienter
var 68 år.
Studien upptäckte en ökad stressnivå relaterad till
sjukdomen och behandlingen. De flesta (91 %)
ville ha information om sexuell dysfunktion redan
innan behandlingen.
Omdöme
Medel/Hög. Det finns ett bra och tydligt svar på
studiens frågeställningar. Ett bra beskrivet resultat som
är indelat i underrubriker. Bortfall är beskrivet. Studien
är godkänt av den lokala etiska kommittén. Det som
fattas är ett större antal deltagare.
För att beskatta cancerrelaterad
livskvalitet användes FACT-P
frågeformulär – Functional
Assessment of Cancer Therapy –
Prostate som inkluderade frågor
specifika för prostatacancer.
Frågor om fysiskt och socialt
välmående, tarmfunktion,
sexuell funktion och stress
utgjorde en del av detta
formulär. Patienter hade flera
svarsalternativ att välja emellan.
92 % av informanterna hade ett aktivt sexliv före
behandlingen.
Sexuell dysfunktion angavs som mest störande
biverkning med ett betydande påverkan på
livskvalitet.
66 % var inte nöjda med sin sexuella funktion mot
33 % som uppgav att de var nöjda med sin sexuella
funktion.
Abstrakt
Kort men genomgripande abstrakt med rubrikindelning.
Alla punkter som enligt Polit & Beck (2001) är viktiga
är med. Keywords redovisas ej.
Introduktion
Lagom stor introduktion som ger en bra inblick i ämnet
samt väcker läsarens intresse. Tidigare forskning
redovisas. Studiens vikt presenteras. Frågeställningen är
med.
Metod
Metod och instrument presenteras på ett bra sätt. Etiska
aspekter presenteras. Studien är godkänd av den lokala
etiska kommittén.
Resultat
Presenteras i underrubriker samt i tabeller vilket
underlättar läsningen. Data överensstämmer med
resultat. Tabellerna kunde vara fler.
Diskussion
Som resten av studien är även denna del grupperad i
underrubriker så som stress, påverkan på förhållandet
med partnern, tillfredställelse med den sexuella
funktionen diskuteras. Studiens avgränsningar och
sammanfattning är med. Sjuksköterskans delaktighet
argumenteras.
Referenslista
Fullständig referenslista är med. Referensartiklar från år
1991 till år 2000.
30
Författare, år, titel,
tidskrift & land
6. Jakobsson, L et al
(2001)
Sexual problems in
men with prostate
cancer in comparison
with
men with benign
prostatic hyperplasia
and men from the
general population.
Journal of Clinical
Nursing10, 573-582
Land: Sverige
Syfte
Metod, urval & dataanalys
Resultat
Kvalitetsbedömning
Att undersöka
sexuella problem
i följd av
sjukdom och
behandling av
prostatacancer
och BPH och
jämföra dem med
normal
befolkning.
Att undersöka
sexuell
tillfredställelse
hos dessa män
före och efter
behandlingen.
300 män med prostatacancer (a),
300 män med BPH (b) i åldrar
45-85 år valdes slumpmässigt av
två patientregister från två olika
sjukhus i södra Sverige.
Män med prostatacancer (78,7 %)
och BPH (74,1 %) uppgav mer problem med den
sexuella funktionen än männen ur kontrollgrupp
(63,6 %).
Omdöme
Hög kvalitet. En stor studiepopulation, tydlig
presentation av metod, resultat samt diskussion höjer
studiens validitet. Frågeformulär testades med en
pilotstudie först
En referensgrupp(c) av 300 män
i samma åldersgrupp och ur
samma geografiska område
valdes slumpmässigt ur
befolkningsregister.
Studien blev godkänd av en etisk
kommitté.
Frågeformulären som baserades
på tidigare studier och
inkluderade frågor om
behandlingarnas påverkan på
den sexuella funktionen och
urinvägarna skickades till dessa
män. Frågeformulär blev
besvarade av (a) n=155, (b) n=
131 och (c) n=129.
Frågeformulär baserades på
frågor om det sexuella livet,
sexuell funktion och
tillfredställelse samt om
urinvägsfunktion. För män med
prostatacancer och BPH
utformades frågorna med
punkter ”innan” och ”efter”
insjuknandet. Frågorna testades
först i en pilotstudie.
Data analyserades sedan med
hjälp av statistiska
analysmetoder.
Minskning av libido, sexuell njutning,
tillfredställelse med sexuellt liv samt känslan av att
vara oattraktiv eller omanlig var också större hos
män med prostatacancer och BPH.
Frågor om just den sexuella funktionen förblev
ofta obesvarade.
Män med prostatacancer uppskattade
tillfredställelse med sitt sexuella liv innan
insjuknandet högre än andra undersökta grupper.
Abstrakt
Abstrakt presenterar urval, metod och resultat samt
implikationer. Syftet och frågeställning saknas.
Introduktion
Leder läsaren in i ämnet. Teoretisk bakgrund med
resultat av tidigare studier presenteras samt syftet med
frågeställning.
Metod
En tydlig urvalsbeskrivning och metod inklusive
statistisk analys tas upp. Kort beskrivning av
frågeformulär är presenterad.
Etiska aspekter tas upp.
Resultat
Signifikanta resultat redovisas både i texten och i
tabeller. Välstrukturerad och innehållsrikt resultat.
Diskussion
Källor till eventuella bias så som urvalbias och
oböjlighet av kvantitativa frågeformulär diskuteras
tydligt. Implikationer för vården, diskussion kring
metod och urval samt förslag till framtida studier tas
upp.
Referenslista
Referenser är relevanta, daterade med årtal 1994-1999
.
31
Författare, år, titel,
tidskrift & land
7. Meyer, J et al
(2003)
The Effect of Erectile
Dysfunction on the
Quality of Life of Men
After Radical
Prostatectomy.
BJU International 92,
929-931
Land: Storbritannien
Syfte
Metod, urval & dataanalys
Resultat
Kvalitetsbedömning
Att rapportera
pionjär
användning av en
enkät som mäter
livskvalitet
relaterad till
erektil
dysfunktion samt
för att bedöma
och analysera
effekt av erektil
dysfunktion på
livskvaliteten
efter
genomgången
prostatektomi.
Studien omfattade 89 patienter
(51-70år) 71-130 månader efter
genomgången retropubisk
prostatektomi hos samma kirurg
under 4 års period.
Redovisas i form av text och en tabell.
Studien fick en bra respons – 91 % av informanter
fullföljde studiens alla delar.
Omdöme
Hög. Svar på författarnas frågeställningar finns i
studiens resultat. Ett tydligt beskrivet syfte samt ett
korrekt redovisat resultat.
Dessa patienter erhöll två
enkäter.
Den ena bestod av 15 frågor med
5 svarsalternativ var. Frågorna
var utformade på ett sätt som
möjliggjorde skattningen av den
påverkan som den erektila
dysfunktionen har på patientens
livskvalitet.
Den andra innehöll en fråga ifall
patienter fick information om
behandlingens påverkan på den
erektila funktionen före
behandlingens början.
76 % av männen som hade någorlunda normal
erektil funktion före behandlingen uppgav att de
blev impotenta efteråt.
72 % av patienter angav att deras livskvalitet
förändrades måttfullt eller svårt. Var tredje patient
svarade att deras livskvalitet påverkades ”ganska
mycket” eller ”väldigt mycket”.
Undersökningen visade att den erektila
dysfunktionen som uppstår i samband med
behandling för prostatacancer har en långsiktig
påverkan på patientens livskvalitet.
Abstrakt
Ger en bra inblick i vad studien kommer att handla om.
Är indelat i underrubriker. Väcker läsarens intresse till
fortsatt läsning.
Introduktion
Ger inblick i ämnet – beskriver kort
behandlingsalternativ och de vanligaste bieffekter. Det
finns också en kort beskrivning av mätinstrument av
erektil dysfunktion. Redan inledningen påpekas det att
denna enkät är den enda som används i Storbritannien
och som utvecklades för att inte enbart mäta
funktionella utan också de emotionella konsekvenserna
som uppstår i samband med erektil dysfunktion.
Metod
Vald metod presenteras. Urvalskriterier och antal
deltagare, metod för datainsamling och tillvägagångssätt
är presenterade.
Resultat
Resultatet beskriver dataanalys i både text och en tabell
vilket förtydligar resultatet ytterliggare. Kön och ålder
presenteras likaså.
Diskussion
Det använda mätinstrumentet jämförs med andra
godkända instrument. Styrkor och svagheter presenteras.
Vikten av ytterliggare undersökningar om påverkan som
erektil dysfunktion har på patienternas livskvalitet
påpekas flera gånger.
Referenslista
Är korrekt. Artiklar som ingår i inledningen är skrivna
mellan 1999-2002
32
Författare, år, titel,
tidskrift & land
8. Schover, L et al
(2002)
Defining Sexual
Outcomes after
Treatment for
Localized Prostate
Carcinoma.
American Cancer
Society, Cancer, 95,
1773–85
Land: USA
Syfte
Metod, urval & dataanalys
Resultat
Kvalitetsbedömning
Att identifiera
faktorer
associerade med
ett bra sexliv hos
en större grupp
män som
överlevde
prostatacancer.
Ett frågeformulär skickades med
post till 2636 och besvarades av
1236 (49 %) män som tidigare
behandlats för prostatacancer.
Undersökningen var inte
anonym eftersom forskarna ville
kunna förknippa patientens svar
med den specifika informationen
ur patientregistret.
64 % av alla män i studiepopulation var potenta
innan behandling för prostata cancer.
Omdöme
Hög kvalitet. Omfattande studiepopulation.
Forskningsfråga är välbesvarad. Ett flertal tabeller
underlättar tolkning av resultat
Studien fick ett etiskt
godkännande.
En del av dem som behandlades
med radikal prostatekromi och
en del med strålbehandling.
Majoriteten fick sin behandling
mellan år 1992 och 1999.
Frågeformulär baserades på en
rad välkända mätinstrument så
som Index of Erectile Function,
Sexual Self-Schema Scale-Male
Version, SF-36 m.fl.
Frågeformulären innehåll frågor
om både demografisk och
medicinsk bakgrund.
Frågorna om sexuell funktion
innehöll punkter om de
bekymmer som orsakades av ED
(erektil dysfunktion) och ifall
männen betraktade sin ED som
ett problem samt om de var
intresserade av att få behandling
för ED.
All samlad data analyserades
sedan med en rad statistiska
datorprogram.
Hela 85 % drabbades av erektil dysfunktion i följd
av diagnos och behandlingar. Bara 13 % av män
kunde få en spontan erektion utan några
hjälpmedel eller medicinering.
49 % av männen valde behandlingen som gav
störst chans att överleva bortsett från riskerna att
drabbas av ED. För en tredjedel av patienter var
risk att drabbas av ED av stor vikt vid val av
behandlingsalternativ.
Män var lika bekymrade över ED som de var över
sitt förlorade intresse för sexliv och oförmåga att få
orgasm.
Ju yngre och mer vitala patienterna var innan
behandlingen desto fler chanser hade dem att
bevara sin erektila funktion.
Enligt författarna kan en urvalsbias förekomma
eftersom intresset för studien kan ha varit större
hos män som är extra intresserade i att förbli
sexuellt aktiva än hos dem som accepterar
minskning av libido orsakad av behandlingen.
Abstrakt
Innehåller mer än 400 ord. Syftet presenteras under
rubriken ”Bakgrund”. Ger bred beskrivning av
studiepopulation, metod och studiens resultat. Väcker
läsarens intresse.
Introduktion
Genomgång av tidigare studier sätter läsaren in i
problemet. Författarna har en stark teoretisk bakgrund.
Poängterar skillnader i resultat av olika studier samt
diskuterar eventuella förklaringar till dessa. En tabell
som illustrerar studiehypotes presenteras.
Metod
Metoden är indelad i 4 underrubriker : studiepopulation,
datainsamling, dataanalys samt statistiska analys. Metod
redovisas både i text och i tabellform. Under rubriken
”Dataanalys” presenteras alla mättinstrument som
användes i studien, som gör det lättare att förstå resultat.
Resultat
En väll definierad resultat som är indelad i 10 relevanta
underrubriker. Lätt att orientera sig i olika fynd. Ett
flertal tabeller förtydligar resultaten.
Diskussion
Forskarnas egna slutsatser presenteras. Styrkan med
studien poängteras så som väldetaljerad frågeformulär
och en omfattande studiepopulation samt jämförelse
med tidigare studier tas upp.
Referenslista
Referenslista är relevant och innehåller 51 studie
daterade mellan år 1991-2002.
.
33
Författare, år, titel,
tidskrift & land
9. Staff, I et al (2003)
Disease-Specific
Symptoms and
General Quality of
Life of Patients with
Prostate Carcinoma
before and
after Primary ThreeDimensional
Conformal
Radiotherapy
American Cancer
Society, Journal of
Cancer, 98, 23352345.
Land: USA
Syfte
Metod, urval & dataanalys
Resultat
Kvalitetsbedömning
Syftet med denna
studie är att
undersöka
effekter av
behandling av
prostatacancer på
urinvägar, magoch tarmkanalen
och sexuella
funktioner samt
effekt på
patienternas
hälsorelaterade
livskvalitet.
Prospektiv studie där mätningar
upprepades ett flertal ganger.
Patienterna fick en negativ påverkan på tarm- och
sexuella funktioner. Trots detta värderade
patienterna sin livskvalitet som relativt hög och till
och med högre än normer för den vanliga
befolkningen.
Omdöme
Hög kvalitet. En rätt omfattande studie med en bra
genomförd diskussion
100 patienter med
prostatacancerdiagnos som
behandlades med strålbehandling
och hormonterapi fick svara på
flera frågeformulär. Studien
exkluderade patienter med
metastaser.
De specifika frågeformulären
var avsedda att mätta mental och
fysisk effekt av behandlingen.
The Medical Outcomes Study
Short Form Health Survey (SF36) användes för att mäta den
hälsorelaterade livskvaliteten
och ett frågeformulär med 12
symtomspecifika frågor
besvarades av
studiepopulationen innan samt
efter 1-3 månader efter avslutad
strålbehandling och efter 5-10
månader igen.
61 patienter av 100 svarade vid
alla 3 tillfällen och analys
baserades mest på dessa svar.
Sedan användes det en rad
statistiska analysmetoder.
Mer än 30 % rapporterade minskning av symtom
från urinvägar men ökning av problem från magoch tarmkanalen.
50 % av alla de män som innan behandlingens start
var potenta rapporterade försämring av den erektila
funktionen under båda tillfällen efter behandlingen.
Livskvalitet (både fysiska och mentala aspekter)
trots alla bekymmer uppskattades av studiegrupp
vara högre än i den vanliga populationen både
innan och efter behandlingen. QoL minskade något
direkt efter behandlingen men höjdes sedan igen.
Abstrakt
Abstrakt är lättläst och uppdelat i underrubriker.
Saknar syftet, men frågeställning finns presenterad.
Introduktion
Genomgång av tidigare studier ger ett bra
teoretiskt underlag. Statistisk data som är relevant
till ämnet presenteras. Frågeställning saknas, syftet
introduceras mycket kort. Introduktion är
informationsrik. Etiska aspekter tas inte upp.
Metod
Metod indelad i fyra relevanta underrubriker.
Urval samt inklusions- och exlusionskriterier
beskrivs tydligt. Mätinstrument så som SF-36 samt
specifika instrument att mäta den psykiska och
fysiska påverkan presenteras samt hur själva
datainsamlingen gick till. Analysgenomförande
samt statistisk analysmetod tas upp. Tydlig
beskrivning av mätinstrument gör det lättare att
förstå resultat.
Resultat
Signifikanta resultat redovisas under olika
underrubriker samt i tabeller. Lätt att förstå
språket, indelning i underrubriker gör det lättare att
orientera sig i resultatens delar. Tabellerna är
relativt lätta att tolka men signifikanta värden visas
på ett lite krångligt sätt.
Diskussion
Redogör för resultatens tolkning samt
begränsningar av studien diskuteras så som
tidsaspekt och ett relativt litet antal män i
studiepopulation. Resultat av studien jämförs med
resultat av tidigare studier. Kliniska implikationer
och förslag till vidare studier tas upp.
Referenslista
Referenser är relevanta, daterade med årtal 19932003.
34
Författare, år, titel,
tidskrift & land
10.Weber, B et al
(2007)
Urinary, Sexual, and
Bowel Dysfunction
and Bother after
Radical
Prostatectomy.
Journal of Urologic
Nursing
27, 527-533
Land: USA
Syfte
Metod, urval & dataanalys
Resultat
Kvalitetsbedömning
Syftet med
studien är att
undersöka
relationen mellan
de vanligaste
postoperativa
biverkningar
samt patientens
psykiska
påverkan d v s
hur stor påverkan
olika
biverkningar har
på patientens liv.
Studien genomfördes i form av
en telefonintervju av 81 man
mellan 47-74 år med
dokumenterade besvär med
sexuell funktion, miktion
och/eller besvär från tarmen som
uppstod efter radikal
prostatektomi.
72 män med medianåldern på 59,8 år fullföljde
studien.
73 % av informanter hade ett aktivt sexliv före
behandlingen.
Omdöme
Hög kvalitet. Studien är genomförd på ett noggrant
sätt. Datamättnad finns. Bra beskrivning av
studiens genomförande vilket gör det lätt att följa
den röda tråden. Författarna använder sig av
relativt invecklat språk.
Männen ombads att besvara ett
flertal ämnesspecifika enkäter.
Patienter som behandlades med
hormonterapi eller radioterapi
exkluderades och ingick inte i
undersökningen.
Standardiserade mätinstrument
användes. Self-efficacy,
uncertainty, physical function
and bother värderades med hjälp
av dessa mätinstrument med
hjälp av olika värderingsskalor.
Två huvudrubriker – funktion
och besvär delades sedan in i
respektive 3 underrubriker var:
sexualitet, urinvägar och magoch tarmkanalen.
Besvär med den sexuella funktionen visade sig ha
en mindre påverkan på välmående än
miktionsbesvär, men större än den påverkan som
besvären från tarmtrakten hade på den upplevda
livskvaliteten.
Vinsten i form av längre förväntad överlevnad
uppfattades av patienterna vara större än de obehag
som den fysiska funktionsnedsättningen medförde
i deras dagliga liv.
Störningar i den sexuella funktionen hade en
negativ påverkan på patienternas självkänsla och
syn på egen manlighet.
Abstrakt
Ett kort och koncist abstrakt som ger en bra
överblick över studien. Inledning, syfte, metod,
resultat och sammanfattning presenteras på ett
godtagbart sätt.
Introduktion
En väldigt kort introduktion som redovisar för
studiens syfte i punktform samt ger en bra
presentation av tidigare forskning. Väcker läsarens
intresse och motiverar till fortsatt läsning.
Metod
Datainsamlings- samt analysmetoden såväl som
mätinstrument beskrivs väl. Inklusions- samt
exklusionskriterier är presenterade.
Resultat
Redovisas i text och i tabeller vilket underlättar
läsningen.
Diskussion
Forskarna refererar till annan litteratur, diskuterar
och förklarar fynden. Studiens begränsningar är
presenterade. I sammanfattningen ingår råd och
tips till sjukvårdspersonal.
Referenslista
Referenserna är från åren 1984 - 2006
35
Författare, år, titel,
tidskrift & land
11. Willener, R et al
(2005)
Individual Quality of
Life Following
Radical Prostatectomy
In Men with Prostate
Cancer.
Journal of Urologic
Nursing 25, 88-100
Land: Tyskland
Syfte
Metod, urval & dataanalys
Resultat
Kvalitetsbedömning
Att undersöka
livskvalitet hos
män efter radikal
prostatektomi.
Frågor: Vad är
det viktigaste
aspekt i
livskvalitet hos
män efter radikal
prostatektomi
samt vilken
påverkan på
deras livskvalitet
olika aspekter
har.
En intervjustudie där livskvalitet
mättes med SEIQoL-DW
(Schedule for the Evaluation of
Individual QoL: A Direct
Weighting Procedure). Det är en
semistrukturerad intervjuteknik
som baseras på iden att QoL är
det som respondent uppger som
viktiga aspekter för honom.
Sammanlagt 55 QoL aspekter var identifierade av
respondenterna. Sedan skattades dessa av
intervjupersoner själva med tanke på deras aktuella
situation.
Omdöme
Hög kvalitet. Studien svarar på forskarnas
frågeställning. 11 respondenter är ett relevant urval
för en intervjustudie. Faktum att alla
respondenterna angav samma livskvalitetsområden
som viktiga bevisar mättnad och stärker resultat.
Respondenterna identifierar
dessa aspekter själv. Sedan
beskattade de sina QoL aspekter
med en VAS-skala (0-100). Fem
viktigaste aspekter av
livskvalitet för varje intervjuade
identifierades och beskattades på
detta sätt.
Ett strategiskt urval av 11 män
mellan 58-70 år gamla med
prostatacancerdiagnos som fick
behandling 3-5 månader före
undersökningens start. Tio av
dem var gifta, alla var mentalt
friska och gav ett informerat
samtycke.
Alla intervjutillfällen
genomfördes på samma
avdelning av studiens författare.
Samma person tolkade och
analyserade intervjumaterialet.
Den första dataanalysen
genomfördes tillsammans med
respondenten, den andra av
skribenten själv för att hitta
likheter mellan alla
respondenternas svar och
kategorisera dessa. Sedan
användes ett statistiskt
datorprogram för att analysera
data ytterligare.
Hälsa, familj och relation med livspartner
identifierades som 3 viktigaste aspekter av
livskvalitet av dessa män.
Impotens och urinläckage inte påverkade
livskvalitet i någon större utsträckning.
Abstrakt
Tydlig abstrakt som presenterar syfte, metod,
resultat samt implikation för omvårdnaden. Väcker
intresse för läsning.
Introduktion
Syftet, teoretisk förklaring och presentation av
tidigare forskning samt implikation för
omvårdnaden tas upp. Introduktionen indelat i
relevanta underrubriker.
Metod
En väl beskriven datainsamling och urval
presenteras i tabeller och text. Tydligt beskriven
dataanalys samt presentation av mätinstrument
som användes.
Resultat
Väl sammanfattat resultat presenteras i text och
tabeller. Analys förtydligas ytterligare. Lätt att
förstå.
Diskussion
Tydlig diskussion av resultat samt eventuella
förklaringar till den presenteras. Likheter och
skillnader med tidigare studier diskuteras. Studiens
begränsning är att det är den enda studien som
använde SEIQoL-DW för prostatacancerpatienter
och således finns inte studier som man kan jämföra
resultaten med. Å andra sidan kan detta vara en
fördel med studien att en flexibel metod användes.
Förslag till framtida studier och implikationer lyfts
fram.
Referenslista
Referenslista är väl uppställt. Referenserna är från
åren 1995-2004.
36