Nr 17/ 2011-12-02
Forskning Special
Låga celltal – en vinst för alla
Inger Andersson
Celltalet mäts regelbundet både i mjölk från gårdstanken, som en del
av mejeriföretagens kvalitetsbetalningssystem, och i mjölk från enskild
ko i kokontrollen. Celler – eller somatiska celler – i mjölk är huvudsakligen vita blodkroppar. Halten av dessa i mjölken ökar då kon får mastit (juverinflammation) och celltalet är därmed en mycket användbar
indikator för juverhälsan hos en ko eller juverhälsoläget i en besättning. Celltalet används som ett verktyg i arbetet med att förebygga
mastiter, ett arbete som lönar sig och uppskattas i alla led från ko till
konsument.
I det nyligen avslutade projektet ”Systemanalys celltal” har Svensk
Mjölk värderat juverhälsans och celltalets betydelse med ett helhetsperspektiv från ko till konsument. Experter på mastit, mjölkkvalitet, ekonomi och kommunikation har medverkat i projektet, som sammanställts
i en rapport. I rapporten redovisas fakta om celltal – orsaker till mastit,
utveckling av mastitläget i Sverige och internationellt, analysmetoder
och livsmedelssäkerhet i relation till celltal och antibiotikabehandling.
Olika åtgärder för att sänka celltalet diskuteras – liksom ekonomiska
konsekvenser av mastit på gården och mejeriet. Konsumentattityder och
möjligheter att motivera och nå ut med rådgivning till mjölkproducenter
i olika situationer berörs också.
Ytterligare information
Inger Andersson
046-192575
[email protected]
Foto Studio Spirit
Rapport
Svensk Mjölk rapport 7091, 2011.
Systemanalys celltal. Inger Andersson,
Hans Andersson, Anders Christiansson,
Helena Lindmark Månsson, Markus Oskarsson, Ylva Persson och Anna Widell.
Läs hela rapporten Systemanalys celltal
www.svenskmjolk.se/Om oss/Publikationer/Forskningsrapporter
Vad är celler?
All mjölk, även från friska djur innehåller celler, det är framförallt vita
blodkroppar, men även avstötta celler från juvret. De är en del av den
ständiga förnyelsen av kroppens celler. Celltalet i mjölken från ett friskt
juver är under 100 000 per ml. De vita blodkropparna är en viktig del
av kroppens försvar mot infektion mot bakterier. Det är därför celltalet
ökar vid juverinflammation. Juverinflammation beror i stort sett alltid
på infektion av juvret med bakterier.
Mastiter kan vara kliniska (synliga) eller subkliniska (utan symtom
eller synligt förändrad mjölk). Subkliniska mastiter kan man inte upptäcka utan att analysera till exempel celltalet i mjölken. Akuta mastiter
uppträder plötsligt, de kan vara både kliniska och subkliniska medan
kroniska mastiter är långvariga. Det är kanske för att upptäcka subkliniska mastiter som analys av celltalet är allra mest värdefullt eftersom
de inte kan upptäckas på annat sätt. Det är viktigt att vidta åtgärder för
att komma tillrätta även med de subkliniska mastiterna, eftersom de
påverkar mjölkavkastningen och därmed lönsamheten för bonden. De
kan också smitta mellan djuren och öka risken för akuta mastiter i besättningen.
Mastiter innebär sämre ekonomi för bonden. Kostnader för veterinärbesök och behandlingar är uppenbara, liksom avdrag på mjölkpriset.
Mejeriföretag i alla länder tillämpar kvalitetsavdrag vid höga celltal i
mjölken. Betalningssystemen fungerar som en signal för att kommunicera vikten av en god djurhälsa. Vi vet från undersökningar att djurens
välfärd rankas högt av konsumenterna. Ytterligare kostnader uppstår
Foto Studio Spirit
Svensk Mjölk
Telefon: 0771-191900. E-post: [email protected]
www.svenskmjolk.se
sid 2
Nya medarbetare/ny adress?
Det är svårt att uppdatera adresslistor.
Därför vill vi ha din hjälp att tipsa kollegor om att de kan få Forskning Special
på mailen. Skicka mailadressen till
[email protected]
Tack på förhand!
Hur påverkas mjölkens kvalitet av celltalet?
Celltal i sig är inte farligt för konsumenten. De bakterier som
orsakar mastiten innebär inte heller någon risk och mjölk som
pastöriserats är säker.
Mastit påverkar mjölkens sammansättning på olika sätt.
Produktionen av olika mjölkkomponenter störs, komponenter
läcker från blodet genom skadad vävnad och komponenter
från cellerna och övriga immunförsvaret ökar. Men celltalet i
mjölken till mejeriet är idag så pass lågt, cirka 200 000 per ml,
att inverkan på mjölkens kvalitet generellt är relativt liten. Det
som kan ha en viss betydelse är att kaseinhalten sjunker, vilket
direkt påverkar ostutbytet. Det kan uppskattas att vid en ökning
av celltalet med 100 000 celler per ml minskar kaseinhalten
med i storleksordningen 0,01-0,03 procentenheter. I figur 1
sammanfattas några forskningspublikationer där man undersökt celltalets inverkan på kaseinhalten i mjölken.
Figur 1
kaseinhalt %
2.8
2.7
Kaseinhalt
2.6
2.5
2.4
2.3
2.2
2.1
2
10
100
1 000
celltal/1000 per ml
10 000
Auldist et al. 1996, tankmjölk, kor i sen laktation
genom att mjölk från sjuka djur, eller från djur som är under
behandling, inte kan levereras. Den kanske största kostnaden
är ändå att mjölkavkastningen sjunker vid höga celltal, även om
kon inte har några symtom. Det finns undersökningar som visar
att mjölkintäkten i genomsnitt minskar med 8 öre per kg mjölk
för en gård med 250 000 celler per ml jämfört med en gård
med 150 000 per ml.
Auldist et al. 1996, tankmjölk, kor i tidig laktation
Coulon et al. 2002, juverfjärdedels-
prov
Forsbäck et al. 2009, juverfjärdedelar samt heljuver
Wickström et al. 2009, tankmjölk
Leitner et al. 2006, juverfjärdedelsprov
Utförlig referenslista finns i Svensk Mjölk
rapporten 7091 Systemanalys celltal
En sänkning av kaseinhalten med 0,02 procentenheter motsvarar en relativ sänkning på 0,02/2,5 = 0,8 procent. Grovt innebär det att ostutbytet, det vill säga mängden ost per kg mjölk
minskar med 0,8 procent, eftersom mängden ost i stort sett är
proportionell mot mängden kasein. Om ett kg ost värderas till
30 kronor innebär det att intäkten minskar med 0,8 procent
x 30 kronor = 24 öre per kg ost det vill säga 2,4 öre per kg ystmjölk (10 kg mjölk ger 1 kg ost). Denna kostnad är betydelsefull
för ett ysteri, men den är ändå liten jämfört med den kostnad
som uppstår i producentledet. Dessutom är variationen i celltal i silomjölk betydligt mindre än 100 000 celler per ml. Vid
mycket höga celltal får man flera förändringar i mjölkens kvalitet. Vassleproteinhalten ökar liksom halten fria fettsyror och
laktoshalten sjunker, naturliga bakteriehämmande substanser
ökar och därmed försämras mjölken som substrat för syrningskulturer. Men så stora förändringar uppstår inte förrän vid
mycket höga celltal. Det kanske i sammanhanget ska påpekas
att synligt förändrad mjölk eller från kor som är tydligt sjuka
inte får lämnas till mejeriet.
Förebyggande arbete för lågt celltal
Mastit bekämpas bäst med förebyggande arbete. Åtgärder för
att undvika smittspridning är mycket viktiga. Genom att via
celltalet identifiera kor som inte är friska och gruppera korna
så att friska kor hanteras separat från dem med höga celltal
begränsar man smittspridningen. God mjölkningshygien, spendoppning, mjölkningsrutiner som är skonsamma mot kornas
juver, noggrannhet med foder- vatten- och stallhygien är annat
att tänka på. Kliniska mastiter ska självklart behandlas snabbt
och adekvat, subkliniska mastiter behandlas under sinperioden.
Att arbeta för att sänka celltalet är ett långsiktigt strategiskt
arbete – det lönar sig och gagnar alla.
