D J U R VÄ L FÄ R D
& UTFODRING
SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN
Samma celltal, nya bakterier?
Veterinär Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB
[email protected]
Juver – 150 000 i tanken. Möjligen som en följd av
detta bröts den stigande celltalstrenden i levererad
mjölk det senast året och minskade istället med 1,5
procent (Figur 1).
Frågan om det är samma celltal kan därmed på
sätt och vis besvaras med nej. Celltal är visserligen
alltid celltal och en korrekt värdering av juverhälsan
i besättningarna. Men celltalen i Sverige har inte
varit likadana över tid utan stigit kontinuerligt åren
2000-2010.
Celltalen är högre än förr i Sverige. Samtidigt får vi
veta att nygamla juversmittor har fått en renässans
och att helt nya bakterier omnämns som förmodat
bakomliggande orsaker. Vad beror detta på och vad
behöver vi göra för att förebygga en negativ juverhälsoutveckling?
Celltalen
Det senaste decenniet har celltalen i svensk mjölk
uppvisat en stigande trend. Åren 2000-2010 steg
således celltalet i levererad mjölk i Sverige med
18 procent. Samtidigt har mastitbehandlingarna
gradvis minskat så att vårt land 2010 hade en
internationellt sett mycket låg behandlingsincidens
på under 15 procent. Av detta kan vi dra slutsatsen
att antingen så upptäcker vi inte alla mastiter längre
eller också orsakas en allt större del av celltalen av
subkliniska mastiter, så kallade celltals- kor, som
inte är synligt sjuka. I bägge fallen indikerar emellertid celltalen en oönskad juverhälsoutveckling i
landet.
De stigande celltalen är bakgrunden till att Svensk
Mjölk för ett år sedan startade projektet Friska
Bakterierna
Fördelningen mellan olika juverbakterier som orsakar mastiter och celltal undersöks regelbundet en
gång varje årtionde av SVA i Uppsala. Hittills har
mönstret inte överraskat och även i de senaste kartläggningarna framgår att svenska kor i stor utsträckning fortfarande drabbas av kobundna juverinfektioner (Figur 2 och 3).
Kobundna, eller smittsamma, juverbakterier kalllas så eftersom de smittar från ko till ko, oftast i anslutning till mjölkningen. Smittan kan bli kvar under
lång tid i besättningen i tidigare infekterade kors
juver. Vid kobundna smittor
kan smittrycket och celltalet
minskas genom utslaktning
av kroniskt infekterade kor.
Typiska kobundna juverbakterier är Staphylococcus aureus
(S. aureus) och Streptococcus
agalactiae (SRA).
De miljöbundna juverbakterierna kallas så eftersom
de smittar från omgivningen
i besättningen till kon, oftast
mellan mjölkningarna. Smittan överlever i det här fallet
i besättningsmiljön, som i
strömedel, smuts, träck, foder
och vatten. Vid miljöbundna
smittor kan smittrycket och
celltalet minskas genom att
ha en torrare och renare miljö
överallt där kor ligger, mjölkar,
dricker och äter. NäringsförFigur 1: Celltal i levererad tankmjölk över tid i Nordiska länder (NMSM statistik).
Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012
14
Svensk Mjölk
D J U R VÄ L FÄ R D
& UTFODRING
SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN
ju längre till höger desto högre sannlikhet för att miljön
är smittans reservoar.
Nya bakterier?
Det har nog inte undgått
någon att flera svenska gårdar
drabbats av celltalsproblem
till följd av infektioner med
den mycket smittsamma
Streptococcus agalactiae
(SRA). Trots det är bakterien
inte alls ny i landet, vilket
också framgår av Figur 2 och
3. SRA var faktiskt en av de
allra första identifierade juverbakterierna och sannolikt
den allra vanligaste orsaken
till akut mastit i Sverige för
50-70 år sedan. Men med
Figur 2: Bakteriefördelning vid akut klinisk mastit i Sverige (Ericsson-Unnerstad et al
tillgång på penicillin och
2009).
möjlighet till juverhälsogruppering kunde den relativt
lätt kontrolleras. Det som
nu har inträffat är att bakterien sprids på en gård utan
att orsaka akut mastit och
därför lyckas infektera en stor
mängd av korna innan detta
upptäcks. Inte minst i lösdrifter med eller utan robotmjölkning har detta varit fallet i
Sverige. Fortfarande är SRA
mycket känslig för penicillin,
starkt kobunden och mycket
smittsam vilket betyder att
den i princip går att kontrollera effektivt med hjälp av
fyra strategiska åtgärder:
• Identifiering av smittbärare.
• Utslagning av kroniskt
infekterade kor.
Figur 3: Bakteriefördelning vid subklinisk mastit i Sverige (Persson et al 2011).
• Behandling och isolering av
nyinfekterade kor.
sörjning och mineralbalans är också viktigt eftersom
• Smittskyddsgruppering av mjölkning och kalvdessa bakterier företrädesvis angriper kor med nedningsutrymme.
satt motståndkraft. Typiska miljöbundna juverbakteSvensk Mjölk och SVA har genomfört en första
rier är Klebsiella och E. coli.
kartläggning av hur omfattande spridningen av SRA
Figur 4 kan tjäna som stöd när man väljer vilka
är på robotgårdar och bland stora lösdrifter med
riskfaktorer som i första hand bör angripas utifrån
hjälp av tankmjölksprover och PCR-analyser. Prevavilka smittämnen som dominerar i besättningen.
lensen på besättningsnivå befanns ligga på knappt
Ingen bakterie är bara det ena eller det andra och
8 procent (Figur 5). Eftersom ett enstaka prov kan
specialfall förekommer. I princip gäller att ju längre
vara falskt negativt är den verkliga prevalensen santill vänster i figuren som bakterien återfinns desto
nolikt något högre.
högre sannolikhet för kobunden smittspridning och
Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012
15
Svensk Mjölk
D J U R VÄ L FÄ R D
& UTFODRING
SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN
En bakterie som också låtit tala om sig den senaste stallsäsongen är Mycoplasma bovis. I december
isolerades den för första gången på en mjölkgård i
landet vid en rutinkontroll i samband en PCR-analys
vid smittsanering för SRA. Eftersom bakterien
våren och sommaren 2011 ledde till ett allvarligt
sjukdomsutbrott med mastiter och ledinflammationer på kor i Danmark togs detta första fall på stort
allvar. Trots att ett par tusen prover nu är tagna med
PCR-teknik som kan detektera bakterien i mjölk har
emellertid hittills under 2012 inga ytterligare fall
påträffats.
Att Mycoplasma bovis inte hittats tidigare i Sverige kan bero på att bakterien är mycket svår att
odla på konventionellt sätt. Det troligaste är trots
allt smittämnet funnits i landet sen tidigare men
Figur 4: Olika mastitbakteriers smittspridning (Landin 2011 e.
att det normalt inte förorsaker sjukdom på i övrigt
Cook 2005)
friska och livskraftiga kor. För närvarande pågår en
undersökning i samverkan med Svenska Djurhälsovården och SVA eftersom Mycoplasma bovis också
isolerats hos kalvar med svår lunginflammation.
Det kan vara så att bakterien finns subkliniskt hos
svenska kalvar och därmed utgör en smittreservoar
som under särskilda omständigheter kan ge mastit
hos vuxna kor och lunginflammation hos kalvar.
Så även på frågan om det invandrat några nya
mastitbakterier till Sverige blir svaret faktiskt
nekande. Att vi nu känner till att ganska många av
7,6 %
AMS-gårdarna och de stora lösdrifterna faktiskt har
SRA-kor i besättningen beror främst på införandet
av den nya och känsligare PCR-tekniken som kan
identifiera förekomsten av en smittad ko på 100 i ett
tankmjölksprov.
Sammanfattning och slutsatser
Celltalen i Svenska besättningar har uppvisat
en stigande trend under en tioårsperiod. Det
är inga nya riskfaktorer som ligger bakom,
bara välkända rutiner som behöver göras
bättre i de större lösdrifterna med eller utan
robot.
Den till synes ökande förekomsten av ovanliga
och nya smittämnen beror främst på förbättrade och känsligare analysmetoder.
Hörnstenar för att vända juverhälsoutvecklingen:
• Optimerad mjölkning.
• Torrt och rent överallt kring spenarna.
• Skydd av friska kor längs hela livslinjen.
• Foderbalans och mineralförsörjning.
• Fokus på tiden kring kalvning.
Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012
Figur 5: Streptococcus agalactiae (SRA) i Sverige, prevalens på
besättningsnivå (Landin 2012)
Håkan Landin är expert på
juverhälsa och djurvälfärd
vid Svensk Mjölk. Han blev
veterinär 1982 och har arbetat som både distriktsveterinär och som chefveterinär. Från 2001 har Håkan
jobbat på Svensk Mjölk
AB, det senare övergick i
anställning 2010. Han var
fältansvarig för Projekt
Djurvälfärd och projektledare för KULM Skötsel för
Djurvälfärd och Ekonomi.
Specialistkompetens i
nötkreaturens sjukdomar
erhölls 2005. För närvarande leder Håkan Svensk Mjölk projekten Friska Juver, Ny Veterinär Roll och FOKUS Mjölkkons
Välfärd och Produktion. På fritiden är Håkan känd som en
manisk skidåkare på alla ledder och en bolltokig racketsportare som gillar att bli trött.
16
Svensk Mjölk
Samma celltal – nya bakterier?
Håkan Landin, Svensk Mjölk
Sida 1 av 3
Samma celltal, nya bakterier?
Det här tänkte jag prata om
• Samma gamla celltal ?
• Nya farligare bakterier ?
• Vad kan vi göra ?
Sammanfattning
och budskap
D&U Uppsala 22 augusti 2012
Veterinär Håkan Landin, Svensk Mjölk AB
Men ändå finns hopp!
Det Mörka Hotet
andel av kor
252
fördelning celltal individprov, mars 2011
25%
248
75 % av korna < 200 000 i celltal
20%
15%
10%
241
5%
celltal per ml /1000
650'-
625'-650'
600'-625'
575'-600'
550'-575'
525'-550'
500'-525'
475'-500'
450'-475'
425'-450'
400'-425'
375'-400'
350'-375'
325'-350'
300'-325'
275'-300'
250'-275'
225'-250'
200'-225'
175'-200'
150'-175'
75'-100'
Svensk Mjölk, Kokontrollen
Svensk Mjölk, Kokontrollen
Trendbrott i tankcelltalet ?
Samma celltal?
400
375
350
325
SCC in 1000 per ml
125'-150'
2011
100'-125'
-25'
2010
50'-75'
2009
25'-50'
0%
300
275
Denmark
250
• Visserligen samma sak men
– Nya nivåer
– Större variationer
– Större mjölkförluster
Iceland
225
200
Sweden
175
Finland
150
Norway
• Högre och mer varierande
125
100
• Trenden uppåt bruten?
75
50
25
Många kor, holstein och AMS riskfaktorer
0
Year
Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012
19
Samma celltal – nya bakterier?
Håkan Landin, Svensk Mjölk
Sida 2 av 3
Akut klinisk mastit i Sverige
neg.
10,0%
S. aureus pc+
1,5%
Bl. fl.
4,5%
annat
2,4%
Subklinisk mastit i Sverige
S. aureus pc+
0,6%
neg
23,6%
S. aureus pc16,8%
S. aureus pc19,8%
KNS pc+
5,6%
Kol. ö.
0,4%
Bl. fl.
19,7%
Klebsiella
4,2%
KNS pc10,6%
KNS
6,2%
E. coli.
16,0%
SRA
0,6%
A.p.
6,0%
Sr d
15,6%
Ent. spp
0,8%
Sr.ö
0,9%
SRA
0,2%
Klebsiella
0,8%
Sr d
7,8%
E. coli
2,8%
Bac. Spp
0,5%
A. p.
0,3%
Ent. spp
0,8%
Sr u
8,0%
Sr ö
2,0%
Sr u
11,1%
Eriksson Unnerstad et al, 2006
Persson et al, 2011
Bulk tank PCR Screenings
932 Swedish herds with AMS and/or > 100 cows
Herds with Ct value < 40; 2010 & 2011
Mycoplasma bovis
• Strikt kobunden
1000
900
• Ett fall på ko hittills i Sverige
800
• Diagnostik med PCR på tanknivå
700
600
500
400
300
7,6 %
200
• Kan ge sjuklighet även hos kalv
• Smittreservoar?
100
0
Sampled
Oklar prevalens i landet
SRA
Landin et al, 2011
Olika bakterier, olika smittreservoar
Nya bakterier?
Mastitbakterierna
Str. agalactiae
Mycoplasma bovis
• Kobundna mastitbakterier
dominerar fortfarande
SAMMA
CELLTALSKOR
• Svårare att kontrollera i
lösdrifter med eller utan robot
A. pyogenes
Str. dysgalactiae
Str. uberis
OLIKA
CELLTALSKOR
KNS
Mjölkning
Smittskydd
• Inga nya smittämnen
men känsligare analyser
Vi behöver lite mer kunskap
E. coli
Klebsiella
S. aureus
Ko till ko
Maldi Tof
Andra kor
Riskfaktorer
Hygien
Djurimmunitet
Smittspridning
Miljö till ko
Smittreservoar
Stallmiljö
Landin, 2011 e. Cook, 2005
20
Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012
Samma celltal – nya bakterier?
Håkan Landin, Svensk Mjölk
Sida 3 av 3
Kobundna mastiter
SRA SLAKT
Utvärdera
Mjölkningen
Ekonomin
Tidpunkten
Identifiera
Gruppera
Slakta ut
SRA sanering LELY AMS, 120 kor
Prevalens
75 %
Gruppering
Negativa PCR-tankprov senaste 20 mån, 32-34 kg/ko
Strikt gruppering och smittskydd
Landin, 2011
Agalactiae Löftet
Miljöbundna
bakterier
Strikta och konsekventa åtgärder
kommer att ge förväntat resultat
Alla mastitbakterier
Ta med dig detta
• Samma celltal, bakterier
och riskfaktorer
• Nya analysmetoder
ger mer information
Tiden kring kalvning !
• Hörnstenar för framgång
– Mjölkingen
– Torrt och rent
Fokus på tiden kring kalvning
Skydda kon från juverinfektioner
när den är som känsligast !
Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012
21
