OM DET BLIR FEL
Celltal
Juverinflammation
Februari 2005
1
Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av detta häfte får reproduceras
i någon form eller på något sätt utan tillåtelse från utgivaren.
Illustrationer där inget annat anges: Ewert Ohlsson
Layout, original och tryck: Eskilstuna Offset AB, Eskilstuna
Reviderad utgåva 2005
2
Förord
Förord
Konsumenterna har stort förtroende för svensk mjölk och svenska mjölkprodukter. Det kvalitetsarbete som krävs för att bibehålla och utveckla detta startar
redan på gården där mjölken produceras. Här är det många praktiska åtgärder
som mjölkproducenten skall vidta i det dagliga arbetet.
På uppdrag av mejeriföreningarna utvecklar Svensk Mjölk förslag till de hjälpmedel som mjölkproducenten behöver för att producera mjölk med hög kvalitet.
I en så mångsidig biologisk process som mjölkproduktionen är, finns det tillfällen
där man trots ett kvalitetssäkrat arbetssätt inte uppnår önskvärda mål.
I materialet ”Kvalitetssäkrad mjölkproduktion” finns delavsnitt ”Om det blir fel”,
som man skall kunna använda som hjälpmedel för att hitta möjliga brister och få
förslag på lämpliga åtgärder. Materialet ”Om det blir fel – Celltal Juverinflammation” ger förslag till var i mjölkproduktionen orsakerna till högt celltal eller
uppblossande juverinflammationer finns och rekommenderar åtgärder för att
snabbt komma tillrätta med problemen.
”Om det blir fel – Celltal Juverinflammationer” har tagits fram som ett samarbete mellan Svensk Mjölk och Alfa Laval Agri Scandinavia AB.
Följande har medverkat:
VetMedD Torkel Ekman, Juverhälsoveterinär, Svensk Mjölk
AgrD Margareta Emanuelson, Svensk Mjölk
Marknadschef Mats Ingemansson, Alfa Laval Agri Scandinavia AB
Produktchef Hans Gustafsson, Alfa Laval Agri Scandinavia AB
AgrD Gun Olsson, Arla medlemmar
Lantbrukarna Ture Eriksson, Kovland och Annika Lundgren, Månkarbo har gett
värdefulla och konstruktiva synpunkter på materialet. Detsamma har chefsveterinärerna Elsa Blomgren, NNP, Östersund, Magnus Lundgren, Hallands
Husdjur, Falkenberg och Charlotte Hallén Sandgren. Kalmar-Tjust Husdjur,
Kalmar samt rådgivarna Inger Steinrud, Milko, Grådö och Lars-Åke Westman,
Norrmejerier, Umeå.
Hållsta i juni 1998
Bengt Everitt
Projektansvarig
I samband med nytryckning har texten uppdaterats. Revideringen har gjorts av
Anders Christiansson, Mats Gyllenswärd och Torkel Ekman, samtliga Svensk
Mjölk, samt Johan Waldner, Södra Älvsborgs Husdjur i samarbete med undertecknad.
Hållsta i februari 2005
Margareta Emanuelson
3
4
Innehåll
Innehållsförteckning
Sökvägar för att hitta orsaker till juverinflammationer och höga celltal ............. 6
Orsakande bakterie ......................................................................................................... 7
Smittspridningsvägar ................................................................................................. 8
Mjölkningsordning ........................................................................................................ 10
Vet Du vilka kor som har höga celltal? ..................................................................... 10
Mjölkningshygien och mjölkningsteknik .................................................................. 11
Spenens och spenspetsens kondition ........................................................................ 11
Mjölkningsrutiner..................................................................................................... 12
Mjölkorganens påsittningstid – beräkna omloppstiden ........................................... 13
Återspolning av mjölk från spenkopp mot spenen ................................................... 13
Tvätt och desinficering av juverdukar ...................................................................... 14
Mjölkanläggningens funktion och kapacitet ............................................................ 15
Diskning ................................................................................................................... 16
Stallmiljö, strö och hygien/smutsiga kor ................................................................... 17
Bakterier i gödsel och smuts på och runt djuren ...................................................... 17
Årlig rengöring ......................................................................................................... 18
Ventilation ................................................................................................................ 18
Båspall, tramp- och klämskador.................................................................................. 19
Kors resning och läggning ........................................................................................ 19
Spentramp och klämning av spene .......................................................................... 20
”Läckande kor” ............................................................................................................... 21
Bete och vatten ............................................................................................................... 22
Utfodringsrutiner .......................................................................................................... 22
Foderhygien och vattenkvalité ................................................................................... 23
Vattenkvalitén i ladugården ..................................................................................... 23
Sinperioden ............................................................................................................... ..... 24
Allmänt..... ........................................................................................................................ 25
Faktaruta: Vanliga bakterier vid juverinflammation hos ko ........................................... 26
5
Sökvägar
Sökvägar för att hitta orsaker till
juverinflammationer och höga celltal
– ett häfte att göra noteringar i
Orsakerna till juverinflammationer är ofta komplexa. Ett antal olika faktorer är
mer eller mindre inblandade. Ibland kan en viss faktor väga tungt och då är det
givetvis viktigt att eliminera denna.
1
Detta material kan vara en utgångspunkt att utgå ifrån när Du, gärna
tillsammans med Din rådgivare, försöker finna orsaken till problemen med
juverhälsan. Starta med att försöka ringa in smittospridningsvägarna via
vetskap om vilken eller vilka bakterier som orsakat juverinflammationerna
den senaste tiden.
2
Nästa steg är att, genom att ställa ett antal frågor, se om Du kan ringa in
orsakerna.
3
Det tredje steget som utförs parallellt med ovanstående är att, via en
test av Din mjölkanläggning förvissa Dig om att något fel på mjölkningsanläggningen inte är en bidragande orsak.
4
Detta material behandlar i huvudsak
uppbundna besättningar. Principerna
för lösdrift är dock de
samma, även om det
kan vara svårare att
genomföra vissa
åtgärder i ett lösdriftssystem, t ex
mjölkningsordning.
I materialet finns ett antal rutor med olika färger som ger möjlighet att
pricka av olika orsaker till juverinflammation och höga celltal.
✔
Är en varningssignal och de åtgärder som föreslås bör genomföras.
✔
Är en kontrollpunkt eller påminnelse att beakta!
✔
Avser att det är OK.
6
Orsakande bakterie
Orsakande bakterie
Kryssa för den eller de bakterier som till största
delen orsakat juverinflammationer den senaste
tiden. (Vill Du veta mer om respektive bakterie
finns det mer fakta på sid 26 och 27.)
Bakteriens namn + förkortning
Staphylococcus aureus, S a
Koagulasnegativa staf., KNS
Streptococcus dysgalactiæ, Sr d
Streptococcus uberis, Sr u
Streptococcus agalactiæ, Sr a
Escherichia coli, E c
Klebsiella spp, Kl spp
Arcanobacterium pyogenes, A p
(sommarmastit)
Pseudomonas æruginosa, Ps a
Övriga streptokocker och
enterokocker, Sr ö
Koliformer
”Sårbakterie”
X
(X)
X
X
X
X
”Omgivningsbakterie”
”Foder,
vatten”
X
(X)
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Gå vidare på nästa sida enligt följande
1
Markera i kolumnen längst till vänster den eller de bakterier som orsakat
juverinflammationer under den sista tiden.
2
Följ respektive bakterie vågrätt och ringa in de med +++ (+++ innebär högst
risk)
3
Gå upp, längst upp i tabellen för de +++ Du ringat in. Markera vilka smittspridningsvägar och/eller riskfaktorerna är. Gå igenom dessa i efterföljande
avsnitt för att få veta mer. (Om Du inte hittar orsaken måste Du kanske gå
vidare på ++ eller enbart ett +).
OBS!
Alla bakterier som orsakar juverinflammation tar sig in i juvret
via spenkanalen. Ett djur som har tillfälligt nedsatt immunförsvar är mer mottagligt.
7
Orsakande bakterie
Smittspridningsväg
Mjölkningsordning
Mjölkningshygien
och mjölkningsteknik
Mjölkanläggningens
kapacitet
och funktion
+++
+++
+++
Karaktär
Hur den
infekterar
spenen
Staphylococcus
aureus
Smittsam.
Finns på kor;
i små sår på
juver och hud
Från händer
och mjölkorgan
under mjölkningen
KNS
Finns på
kor
Under mjölkning,
som S aureus
++
++
++
Streptococcus
dysgalactiæ
Smittsam.
Som S aureus
Under mjölkning,
som S aureus
+++
+++
+++
Streptococcus
uberis
Finns i omgivningen runt
korna samt
som S aureus
Mellan mjölkningarna och
vid mjölkning,
som S aureus
+++
+++
+++
Streptococcus
agalactiae
Mycket smittsam.
Bunden till kors
juver. Ovanlig
i Sverige
Mycket lätt
under mjölkning,
som S aureus
+++
+++
+++
Escherichia
coli
Finns i kor och i
hennes närmiljö
Mellan mjölkningarna
+
+++
+
Mellan mjölkningarna
+
++
+
+
+
Bakterie
1)
Klebsiella
spp.
Arcanobacterium
pyogenes
Finns i kons miljö
– i svalget,
på bete, etc
Ofta via flugor
Sjuka kor skall
(sommarmastit).
mjölkas sist
Buskage riskfaktor
som alltid!
Pseudomonas
aeruginosa
Vattenbakterie
Vid mjölkning,
via smittade organ
++
+++
Enterokocker
Miljöbakterier
Mellan mjölkningarna
++
+
Mellan mjölkningarna
++
+
Koliformer
Miljöbakterier
+++ innebär högst risk
1)
Se faktaruta på sid 26 och 27
LÄS VIDARE PÅ KOMMANDE SIDOR FÖR ATT UNDER RESPEKTIVE SMITTSPRIDNINGS
8
Orsakande bakterie
och/eller
Stallmiljö,
strö,
hygien
riskfaktor
Trampoch
klämskador
Smutsiga
kor
”Läckande
kor”
++
+++
+++
++
++
++
Beten
+
vatten
Utfodringsrutiner
Foderhygien
och
vattenkvalité
+
+
+
++
+
+
+
+++
+++
+
+
+
+++
++
+++
+
+
+
+
++
++
+
+
+
+++
+++
+++
+++
+++
+++
+++
++
+++
++
+++
++
+++
+
+
++
+++
+
+++
+++
++
+
+
++
+++
++
+
+
++
+
++
++
++
+++
+++
+
Källa: Torkel Ekman, Svensk Mjölk, Hållsta
VÄG OCH/ELLER RISKFAKTOR KUNNA RINGA IN ORSAKEN.
9
Mjölkningsordning
Mjölkningsordning
Vet Du vilka kor som har höga celltal?
När celltalet är högt, i levererad mjölk, är det viktigt att ta reda på vilka kor som
är infekterade, synliga eller osynliga. Provmjölkning i ”Kokontrollen” är ett
mycket bra hjälpmedel. Alternativet är att ”paddla” misstänkta kor eller hela
besättningen med CMT (California Mastitis Test).
Vet Du vilka kor som har höga celltal?
JA
NEJ
Åtgärd: Om Du inte vet vilka kor som har höga celltal,
gå med i kokontrollen! Om Du är med i kokontrollen,
gå igenom senaste månadsredovisning.
Om kor med subklinisk mastit står utplacerade som ”fröträd” i besättningen
sprids bakterier med mjölkningsorganet och/eller med mjölkarens händer eller
liknande. Kliniska juverinfektioner kan då blossa upp slumpmässigt i besättningen. Även om man inte har många kliniska mastiter men ändå har problem
med höga celltal, lönar det sig att mjölka de friska korna med låga celltal först
och de med höga celltal (subklinisk juverinflammation) sist.
Mjölkas korna efter stigande celltal/juverhälsoklass?
JA
NEJ
Åtgärd: Kontrollera kornas celltal/juverhälsoklass och ställ dem
som har högst celltal/juverhälsoklass sist, så att de mjölkas
sist. I lösdrifter bör man om möjligt ha en särskild grupp
för kor med juverhälsoproblem. Mjölka kor med låga celltal först (Lågt celltal definieras på sidan 25).
OBS!
10
Juverinflammationer kan inte förflytta sig inne i juvret mellan
juverfjärdedelarna. De kommer alltid in via spenkanalen.
Mjölkningsordning och mjölkningsteknik
Mjölkningshygien och mjölkningsteknik
Spenens och spenspetsens kondition
Skrovliga och torra spenar får lätt småsår. Sårbakterier som kan orsaka juverinflammation finns ofta i såren.
Känns spenen mjuk och len?
JA
NEJ
Åtgärd: Spendoppa med mjukgörare eller smörj in med juversalva.
Spickor runt spenkanalens mynning ger direkt fotfäste för bakterier.
Ser spenspetsen bra ut?
JA
NEJ
Åtgärd: Kolla att vakuumnivån är rätt, mjölkorganens påsittningstid och mjölkningsrutinerna (se sid 12).
OBS!
Spenen blir 50% längre under mjölkningen varvid spenen blir
utsatt för påfrestningar. Att bibehålla spenhuden hel och mjuk
är viktigt. Flera bakterier kan växa till på en skadad hud.
11
Mjölkningsordning och mjölkningsteknik
Mjölkningsrutiner
Korna vill ha det lugnt och tryggt! Lugna kor mjölkar bättre och håller sig friskare.
Följs nedanstående rekommenderade mjölkningsrutiner?
JA
NEJ
Tvätta händer – bakterier finns på händerna.
Avtorkning och stimulering med en fuktig juverduk per ko.
Torka därefter torrt – ett nytt papper per ko! Förstimuleringen skall
ta minst 20 och helst 30 sekunder!
Urmjölkning i kontrollkärl
– ger tidig indikation på eventuell juverinflammation.
– ger möjlighet till kontroll att ingen skada finns på spenen.
Direkt påsättning av mjölkningsorgan – utan luftinsläpp!
Kontroll av mjölkningorganen under mjölkning. Åtgärda luftsugning,
justera långa mjölkslangen vid sneddragning o dyl.
Mjuk efterkontroll och avtagning av maskinen så fort mjölkflödet har
upphört.
Spendopp eller spenspray direkt efter avtagning
– reducerar antalet bakterier.
– håller spenen mjuk.
Använd endast miljögodkända juvervårdsprodukter, se
www.brakemrad.svenskmjolk.se
Åtgärd: Inför mjölkningsrutiner enligt ovan. För samtliga mjölkare! Det finns en bra instruktionsvideo om mjölkningsteknik som kan beställas från Svensk Mjölk eller
DeLaval, Södertälje.
Exempel på bakterier som i huvudsak förflyttas från infekterade juverdelar via händer, juverdukar och mjölkmaskiner till andra juverdelar är
Staphylococcus aureus, Streptococcus dysgalatiae och agalactiae och
även KNS och Streptococcus uberis.
12
Mjölkningsordning och mjölkningsteknik
Mjölkorganens påsittningstid
– beräkna omloppstiden
Omloppstid = tiden att mjölka varje ko
+ förflyttning av mjölkorganet
till nästa ko.
Antal kor som mjölkas ........... st
Antal mjölkmaskiner .............. st
= .................kor/maskin
Totala mjölkningstiden är......... minuter
............ kor/maskin
= .................minuter/ko = omloppstiden
Har man omloppstider på mer än 9 minuter, kan detta påverka juverhälsan
negativt p g a påfrestningar på spenar och spenkanaler.
Är omloppstiden mindre än 9 minuter?
JA
NEJ
Åtgärd: Se över mjölkningsrutinerna! Ta gärna kontakt med Din
husdjurförening för att utvärdera Din mjölkningsteknik.
Är påsittningstiden ungefär lika mellan olika kor?
JA
NEJ
Åtgärd: Använd samma rutin på alla kor. Utför ej annat arbete
under mjölkningen.
Återspolning av mjölk från spenkopp mot spenen
Du kan ej se återspolningen eftersom det sker inne i spengummit. Återspolning
beror på vakuumsvängningar, som det krävs avancerad utrustning för att mäta.
Återspolning ökar risken för smittspridning, eftersom smitta kan transporteras
från en spene till de andra. Släpp ej in luft mellan spene och spengummi vid
avtagning med hjälp av fingret.
Är insläppet av luft vid påsättning eller avtagning litet?
JA
NEJ
13
Mjölkningsordning och mjölkningsteknik
Proppar av mjölk vid transport ut till slutenheten ger vakuumsvängningar.
Transporteras mjölken proppfritt i mjölkledningen?
JA
NEJ
Åtgärd: Öka diametern på mjölkledning eller minska antalet
använda mjölkorgan. Justera eventuella svackor på ledningen. Undvik att den långa mjölkslangen hänger ner i en
svacka. Din husdjursförening eller serviceman kan ge råd.
Tvätt och desinficering av juverdukar
Smutsiga juverdukar sprider bakterier. Använd endast rena juverdukar vid
mjölkning.
Tvättas textiljuverdukarna enligt nedanstående
rekommendation?
JA
NEJ
Juverdukar maskintvättas vid minst 90° C för säker avdödning av
mastitbakterier.
OBS! Blötläggning av juverdukar i desinfektionslösning rekommenderas ej.
Vid problem med smittsamma mastiter skall i första hand engångsdukar användas.
Åtgärd: Tvätta juverdukar vid minst 90° C.
Infekterade juverfjärdedelar skall
rengöras med en egen juverduk.
14
Mjölkanläggningens funktion och kapacitet
Mjölkanläggningens funktion
och kapacitet
Gör service och anläggningstest varje år
och spara protokollet.
Är maskintest utförd och då utan anmärkning?
JA
NEJ
Anmärkningar kan innebära problem med
Vakuumsystemet.
Åtgärder:
Justera vakuumnivå, kolla om det finns läckage,
rengör vakuumventil eller vakuumledning, öka
vakuumpumpens kapacitet o s v.
Mjölkledningen.
Åtgärd: Åtgärda svackor. Mjölken skall
rinna proppfritt ut till slutenheten.
Byt till grövre mjölkledning eller
minska antalet använda organ.
Luftavskiljaren.
Åtgärd: Rengöring eller byte.
Mjölkningsorganen.
Åtgärd: Byt till större central med
större volym och större utloppsnippel för mjölken (med innerdiameter 10–12 mm).
Åtgärderna bidrar till vakuumstabilitet.
Diskutrustningen.
Åtgärd:
Byt till diskautomat med större kapacitet och vid behov
med extra värmeelement för att hålla upp vattentemperaturen på diskvattnet.
Dimensioneringskontrollen.
Åtgärd: Dimensionera upp till den standard som ger stabilt
mjölkningsvakuum.
15
Mjölkanläggningens funktion och kapacitet
Byts mjölkförande gummiutrustning enligt
rekommendation, spengummi var 6:e månad eller
efter 2500 mjölkningar, övrigt var 12:e månad?
JA
NEJ
Åtgärd: Byt gummiutrustning!
Diskning
För att erhålla bra diskresultat krävs tillgång till rätt mängd varmvatten, rätt
dosering av diskmedel och en riktig diskrutin.
Följs nedanstående rekommenderade diskningsrutiner?
JA
NEJ
Sluttemperaturen på diskvattnet är över 42°C?
Spengummi, spenkoppscentraler och diskkoppar är rena
och utan beläggningar?
Diskmedlet är rätt doserat efter vattnets hårdhet och mängd vatten
i diskfasen?
Diskmedlet är miljögodkänt. Se positivlista på
www.brakemrad.svenskmjolk.se
Åtgärd: Se över diskrutinerna. Kontrollera varmvattenberedarens
funktion och/eller kontakta Din serviceman. Byt gummiutrustning. Anslut Dig till mejeriets gummidelsabbonemang, så får Du rätt delar i rätt tid för byte.
16
Stallmiljö, strö och hygien/smutsiga kor
Stallmiljö, strö och hygien/smutsiga kor
Bakterier i gödsel och smuts på och runt djuren
Klippning minskar djurens svettning, ökar deras trivsel samt minskar fuktigheten i ladugårdsluften. Djur som smutsar ner sig trots klippning behöver ryktas.
Klipps djuren vid installning?
JA
NEJ
Åtgärd: Klipp kor och ungdjur när de kommer in från betet samt vid
behov fler gånger under stallperioden, åtminstone juvret.
Vissa bakterier som orsakar juverinflammationer finns i miljön på och runt
djuren. De finns t ex i gödsel.
Följs nedanstående rekommenderade rutiner för att
undvika gödsel och smuts på och runt djuren?
JA
NEJ
Regelbunden nedrakning av gödsel på båspallen/liggbåset så att korna
lägger sig ner på en ren och välströad plats.
Tillräckligt med strö, helst halm, av bra kvalité. Halmen skall vara så
bra att korna kan äta den. Det skall vara så mycket halm att det isolerar mot båspallen och skyddar spenen vid ett tramp. Använd gärna
gummimattor också.
Effektiv flugbekämpning, då flugor kan sprida bakterier från spene till
spene och skapa oro bland korna.
Åtgärder:
●
Håll båspallen/liggbåset torr. Fuktiga båspallar leder bort
värme från kon och gynnar tillväxt av bakterier.
●
Håll båspallen/liggbåset ren. Skrapa bort träck och urin många
gånger under dagen. Ersätt nedsmutsad halm eller annan strö
minst en gång om dan, även i lösdrifter. Omsätt allt strö minst
var 48:e timme. Lägg gärna in båspallsmatta, sätt in båsavskiljare om sådana saknas, byt eller förbättra dålig inredning.
●
Om inredningsfronten är ställbar framåt och bakåt, ställ in den
individuellt för varje ko så att träcken hamnar direkt i
gödselrännan.
OBS!
Strö som inte har bra hygien är en riskfaktor
– dålig halm ger ökad risk för infektion med Streptococcus uberis
– sågspån ger ökad risk för E coli och/eller Klebsiella spp.
17
Stallmiljö, strö och hygien/smutsiga kor
Årlig rengöring
Fullständig rengöring en gång om året, (sommaren lämpligast) sänker bakterietrycket.
Rengörs stallet en gång om året?
JA
NEJ
Åtgärd: Inför årlig rengöring.
Ventilation
Hög luftfuktighet och drag sätter ner kornas motståndskraft och ökar risken för
juverinflammation väsentligt. Drag kan komma från ytterdörr, logdörr, gödselkulvert, trasiga fönster m m.
Är fönster och väggar fria från fukt under vinterperioden? Om fukt finns är det ett tecken på hög
luftfuktighet eller dålig isolering.
JA
NEJ
Är stallet dragfritt?
JA
NEJ
Åtgärd: Öka ventilation och sänk temperaturen samt täta drag.
Att bara sätta in en fläkt till fungerar inte alltid.
Ventilationen måste planeras med luftintag på rätt ställe,
så att inte nya drag bildas och att fläktarna inte verkar
mot varandra.
18
Båspall, tramp- och klämskador
Båspall, tramp- och klämskador
Kors resning och läggning
När kon lägger sig ner går hon ned på framknät med en kraft motsvarande ca
250 kg. Vid hårt underlag kan detta orsaka skador på framknän och leder vilket
kan leda till:
– Att kon reser sig felaktigt upp med frambenen först och bakbenen sist.
Detta ökar risken för spentramp och klämskador. (Resning skall ske med
bakbenen först).
– Att kon väljer att stå kvar uppe under längre tid vilket bl a kan leda till
sjukdomar i klövarna.
Om kon kan nå mer foder genom att krypa fram på frambenen ökar riskerna för
skador på framknäna.
Är djuren fria från bölder och skador på framknän
och hasleder på bakben?
JA
NEJ
Åtgärd: Lägg in båspallsmatta/ströbädd som är mjuk.
Öka båsytan alternativt rörligheten i bindsle. För att
bedöma inredningens funktion diskutera med rådgivare
eller inredningsleverantör.
Verkas kornas klövar regelbundet, minst 1 gång per år
eller oftare vid behov?
JA
NEJ
Åtgärd: Inför regelbunden klövvård.
Eftersatt klövvård ger skador och sjukdomar som är smärtsamma för
kon och ökar risken för spentramp.
19
Båspall, tramp- och klämskador
Spentramp och klämning av spene
Ett spentramp är en allvarlig påfrestning för spenen som ofta leder till juverinflammation. Finns det yttre skada är trampet uppenbart. En mindre klämning
kanske inte ger någon yttre skada, men den känsliga inre slemhinnan i spene
och spenkanal kan ha fått skador.
Förekommer spentramp sällan, mindre än 2–3%
av korna per år?
JA
NEJ
Är båspallen rätt utformad och halkfri?
JA
NEJ
Finns det nattbelysning?
JA
NEJ
Åtgärder:
Lägg in båspallsmatta om båspallen är halkig.
Se över inredningsmåtten. Om nattbelysning saknas,
installera detta.
OBS! Ett spentramp kräver omgående behandling! Det är oftast bäst att
sinlägga den trampade spenen direkt, så att spene och spenkanal
får läka i fred. Om kon har högt celltal i den trampade spenen ökar
risken för juverinflammation. Trampskadan, som oftast blir infekterad, kan behöva antibiotikabehandlas. Ring Din besättningsveterinär för råd och dåd! Det är bättre med en frisk trespent ko än
en sjuk fyrspent.
20
”Läckande kor”/Bete och vatten
”Läckande kor”
Kor som läcker mjölk löper större risk att få juverinflammation.
Finns det få eller inga ”läckande kor” före mjölkning?
Åtgärder:
JA
NEJ
• Kolla tidsintervallet mellan mjölkningarna och försök
få så lika tidsintervall som möjligt. Helst skall det
vara 12 timmars intervall.
• Kolla också att Din mjölkningsrutin stämmer med den
rekommenderade (se sid 12). Särskilt viktigt är det att
förstimulera korna ordentligt så att de ”dresseras” att
släppa ner mjölk då och inte börjar mjölka p g a andra
saker som händer i ladugården vid mjölkningsdags.
• På längre sikt kan man välja tjurar som ger mindre
lättmjölkade kor.
Kor som börjar läcka mjölk sista veckan före kalvning skall man börja
mjölka innan de kalvat! Då minskar risken för att de får juverinflammation. Frys in råmjölk till kalven! Lägg upp en ”råmjölksbank” i frysen.
Bete och vatten
När korna släpps på bete är det viktigt att inte utsätta juvren för kraftigt solsken
innan de vant sig. Korna har ju stått inne i 8–9 månader utan att ha fått någon
solstrålning alls på sig och är därför mycket känsliga.
Är spenarna utan besvär och småsår i början av
betessäsongen?
JA
NEJ
Åtgärd: Undvik betessläpp vid skarpt solsken. Använd spendopp
eller spensalva med solskyddande effekt.
21
Bete och vatten/ Utfodringsrutiner
Är celltalen (tankcelltal och enskilda kor) samma på
sommaren som under vinterhalvåret?
JA
NEJ
Åtgärd: Mjölka kor med höga celltal sist även på sommaren, eller
använd separata mjölkningsorgan till kor med höga celltal. Samma rutin som vintertid. Rengör kar och vattentankar minst en gång i veckan! Spola igenom vattenledningar om de inte har använts en tid. Även sinkor och
kvigor måste få rent vatten om juverhälsan skall bibehållas.
Det är mycket viktigt att de mjölkande korna har tillgång till rent vatten
i tillräcklig mängd när de går på bete. Vattenbehovet ökar kraftigt under
varma, soliga dagar. Om korna får gå långt efter vatten, eller om vattenkopparna eller liknande inte har tillräckligt högt flöde kommer korna
att dricka förorenat vatten, vilket ger mindre mjölk och kan orsaka sjukdomar. Badkar med rent vatten är bäst.
Utfodringsrutiner
Det är viktigt att korna inte upplever obehag i samband med utfodring, t ex på
grund av för korta ättider, dålig tillgång till vatten, eller att hon inte kan lägga
sig på grund av uppbindning i långbåsgrind o s v. Detta leder till stress som kan
försämra hennes förmåga att bekämpa infektioner.
Följs nedanstående rekommenderade utfodringsrutiner?
JA
NEJ
Korna har tillräckligt långa ättider. I en uppbunden besättning måste
korna kunna äta minst 8 timmar per dygn.
Korna har tillgång till vatten när de äter.
Korna står upp efter mjölkning. En kraftfodergiva ökar motivationen i
uppbundna stall och nyutlagt ensilage ökar motivationen i lösdriftsstall. Det är bra om korna kan stå upp åtminstone en halvtimme efter
mjölkning så att spenkanalerna hinner sluta sig något. Det minskar
risken för att bakterier tar sig in i juvret via spenkanalen.
Kraftfodergivan delas på 4 eller fler tillfällen.
Åtgärd: Vid NEJ på något/några av dessa – åtgärda, alternativt ta
kontakt med rådgivare.
22
Foderhygien och vattenkvalité
Foderhygien och vattenkvalité
En välbalanserad foderstat och hygien i alla led ger bra förutsättningar att få
friska kor. Studier har visat att det är positivt för juverhälsan om en viss del av
grovfodret utgörs av hö (15–20% av torrsubstansen).
Kontrolleras näringsinnehållet i det gårdsproducerade
fodret regelbundet?
JA
NEJ
Åtgärd: Tag gärna hjälp av en utfodringsrådgivare för att göra en
välbalanserad foderstat.
Kontrolleras fodrets hygieniska kvalitet regelbundet?
JA
NEJ
Rengörs fodersilos, skruvlådor, fodervagn och foderbord m m regelbundet?
JA
NEJ
Åtgärd: Inför rutin för detta, kvalitetssäkra fodret!
Byte av foder, t ex ny ensilagesilo, tillfälligt dåligt parti foder, kan ge foderstörningar och därmed försämra immunförsvaret.
Har byte nyligen skett av foder eller foderparti som
kan ha gett upphov till foderstörning?
JA
NEJ
Åtgärd: Vid misstanke kontrollera, lukta och/eller lämna för test.
Vattenkvalitén i ladugården
Kor behöver fri tillgång till vatten av god hygienisk kvalité.
Kontrolleras vattenkvalitén inne i ladugården
regelbundet?
JA
NEJ
Kontrolleras och rengörs vattenkoppar/kar regelbundet?
JA
NEJ
Åtgärd: Om Du tror att vattnet har undermålig kvalitet
lämna ett vattenprov för hygienisk analys.
23
Sinperioden
Sinperioden
En bra skötsel och utfodring under sinperioden utgör grunden för en lyckosam
laktation med hög produktion och god djurhälsa. Tag därför väl hand om Dina
kvigor och sinkor.
Får kvigor och sinkor vitaminiserat mineralfoder
och rent friskt vatten på bete?
JA
NEJ
Vänjs kvigor och sinkor vid mjölkfoderstaten och
skötselrutiner i god tid före kalvning
(start 3 veckor före beräknad kalvning)?
JA
NEJ
Åtgärder:
●
Utfodra med vitaminiserat mineralfoder och kontrollera att
djuren verkligen äter det.
●
Rengör kar och vattenkoppar minst en gång per vecka. Spola
igenom vattenledningar om de inte har använts en tid.
●
Anpassa rutinerna så att kvigor och sinkor får en smidig övergång till den nya laktationen.
Följs nedanstående rekommenderade sinläggningsrutiner?
JA
NEJ
Korna är i sin minst 6 och i medeltal 8 veckor (men helst ej mer än 10).
Korna mjölkar ej mer än 10–12 kg/dag när de sinläggs.
Kor med höga celltal (> 300.000) eller juverklass högre än 4–5
sinläggs med långtidsverkande ”sintidstuber”.
För kor som mjölkar mer än 20–25 kg vid sinläggning krävs särskilda åtgärder för att underlätta sinläggningen eftersom läckande kor lättare får mastit.
Ta bort kraftfodret i god tid före sinläggning
Flytta djuret, till en annan del av ladugården 10–11 veckor före kalvning
Utfodra 3 – 4 kg ts ensilage eller hö samt halm, vatten och mineraler i
3–4 dagar (I undantagsfall måste även ensilage/hö tas bort några
dagar, gör övergången mjuk)
Inled avsiningen genom att mjölka först vart annat mål och därefter
var annan dag i 5 – 7 dagar.
Åtgärd: Följ ovanstående rutiner.
24
Allmänt
Allmänt
När är kon frisk?
Varje ko måste hela tiden motverka bakterier som orsakar juverinflammationer. Även friska kor har celler i mjölken. Celler är vita blodkroppar som är beredda att ta hand om bakterier. En frisk ko bör ha
under 80.000–150.000 celler per millimeter mjölk.
Vad händer om kon tillfälligt drabbas av något som försämrar
immunförsvaret?
Om kon tillfälligt drabbas av något som försämrar immunförsvaret kan
celltalet öka. Om kon blir tillfälligt nedsatt och/eller bakterierna tillväxer
för kraftigt får kon en juverinflammation. Den kan vara osynlig och bara
yttra sig som högt celltal eller klinisk. Vid klinisk juverinflammation ses
och känns de klassiska symtomen på juverinflammation. Knappt hälften
av de kliniska juverinflammationerna blir så kraftiga att de ger feber =
temperatur över 39,3˚C.
Infektionssjukdomar, som BVD, sätter också ner immunförsvaret, och kan
göra att kon lättare får juverinflammation. Rådgör med din veterinär på
Husdjursföreningen eller Veterinärstationen.
Vad är klinisk respektive subklinisk mastit?
• Synlig juverinflammation = klinisk mastit
• Osynlig juverinflammation = subklinisk mastit
Celler, celltal och juverhälsoklass
Celler mäts med speciella instrument på mjölkbedömningslaboratorierna
runt om i landet. Om cellerna blir fler (mäts i antal/ml mjölk) är det ett
tecken på infektion av framförallt bakterier, som givit upphov till en
inflammation i juvret. Kors celltal anges på provmjölkningsredovisningen
både som okorrigerat och som korrigerat celltal. Det korrigerade celltalet
ska kompensera för kons ålder, ras, produktion och laktationsstadium och
har tillkommit för att göra det lättare att jämföra olika kor.
Juverhälsoklass är ett annat, mycket bra, mått på kors juverhälsa. Det
utgår från de tre senaste månadernas celltalsmätningar. Juverhälsoklassen anges från 0–9 där siffrorna anger sannolikhet att kon är infekterad. Siffran 3 betyder att kon har 30–39% risk att vara infekterad och
8 att risken är 80–89% osv.
Celltalet i tanken anges både som det faktiskt analyserade celltalet och
som beräknat tankcelltal. Det beräknade baseras på de kor som har
kontrollmjölkats. Om någon eller några kors mjölk inte har gått i tanken,
utan använts till t ex kalvar, kan naturligtvis inte dessa två uppgifter om
tankcelltal vara lika. Det finns även andra orsaker till varför tankcelltalet svänger mellan olika provtagningar.
25
Faktaruta
Faktaruta: Vanliga bakterier vid juverinflammation hos ko
De flesta bakterier som utlöser juverinflammation hos ko kan överföras med händer, tvätt- och
torkdukar, mjölkningsorgan eller annan utrustning. En dåligt fungerande mjölkningsanläggning med vakuumsvängningar, proppbildningar i mjölkledning osv kan även överföra bakterier från en ko till en annan under mjölkning via mjölken. Därför är det viktigt att ha rena kor
och båspallar så att bakterierna blir få samt ställa kor med höga celltal sist i mjölkningsordningen så att bakterier från dem inte sprids vid mjölkning.
Staphylococcus aureus (S a), den “guldgula“ stafylokocken.
Vanlig på kor i Sverige. Utlöser ca 20 % av de kliniska juverinflammationerna och identifieras
vid ca 45 % av de subkliniska juverinflammationerna. Smittsam sårbakterie. Trivs i små (även
mikroskopiska!) sår på hud, på spenar och i spenkanaler. Kan även överleva kortare tid
utanför kon. Smittar framför allt via händer, mjölkningsorgan och mjölkningsanläggning.
Kons S a orsakar vanligen ej sjukdom hos människa eller vice versa. Mindre än 10 % av
S a i Sverige är resistenta mot penicillin. Penicillin är därför förstahandspreparat vid kliniska
juverinflammationer utlösta av S a.
Koagulasnegativa stafylokocker (KNS)
Flera arter – över 20 – “miljö-stafylokocker“ som är vanliga på kor i Sverige. Utlöser 5–10 %
av de kliniska juverinflammationerna och identifieras vid 10–15 % av de subkliniska juverinflammationerna. Finns normalt på kors och andra däggdjurs – även människas – hud.
Gynnas av små sår på hud, spenar och i spenkanaler. Kan även överleva utanför kon. Smittar
framför allt via händer, mjölkningsorgan och mjölkningsanläggning. Cirka 30 % av KNS, som
utlöser juverinflammation hos ko, är resistenta mot penicillin. Antibiotika skall inte användas
för att behandla annat än akuta kliniska juverinflammationer. Resistensbestämning krävs för att
välja rätt antibiotikum. Sanering av smittade besättningar med höga celltal bör ske framför allt
genom slakt och god hygien, god mjölkningsteknik samt kontroll av mjölkningsanläggningen.
Människans roll som smittospridare bör beaktas.
Streptococcus dysgalactiæ, (Sr d)
Vanlig på kor i Sverige. Utlöser ca 13 % av de kliniska juverinflammationerna och identifieras
vid ca 15 % av de subkliniska juverinflammationerna. Sårbakterie. Trivs i små sår på hud, på
spenar och i spenkanaler. Identifieras bl a från tonsiller på friska kor. Kan även överleva
utanför kon. Smittar framför allt via händer, mjölkningsorgan och mjölkningsanläggning.
Sr d är känslig för penicillin. Penicillin är därför förstahandspreparat vid kliniska juverinflammationer utlösta av Sr d.
Streptococcus uberis (Sr u)
Vanlig på kor i Sverige. Utlöser ca 15 % av de kliniska juverinflammationerna och identifieras
vid knappt 20 % av de subkliniska juverinflammationerna. Finns på, i och omkring kor.
Trivs i halm av sämre kvalité men även i små sår på hud, på spenar och i spenkanaler.
Kan kolonisera tarm och könsöppningar på kor. Smittar via händer, mjölkningsorgan och
mjölkningsanläggning men även från strö. Sr u är känslig för penicillin. Penicillin är därför
förstahandspreparat vid kliniska inflammationer utlösta av Sr u.
Streptococcus agalactiæ (Sr a)
Ovanlig på kor i Sverige. Utlöser ca 1 % av de kliniska juverinflammationerna och identiferas
ibland i vissa besättningar, framför allt i södra Sverige, vid problem med höga celltal. Finns
nästan uteslutande i kors juver. Smittar via händer, mjölkningsorgan och mjölkningsanläggning. Sr a är känslig för penicillin. Penicillin är därför förstahandspreparat vid juverinflammationer utlösta av Sr a., men behandlingseffekten har visats vara dålig. Ett behandlingsalternativ är att behandla alla kor med sintidstuber vid sinläggning i besättningar med utbredda
problem med Sr a. Kroniska kor skall slaktas.
26
Faktaruta
Övriga streptokocker (Sr ö)
Det finns flera arter av streptokocker som kan utlösa juverinflammation hos ko, bland annat så
kallade betahemolyserande streptokocker, t ex Streptococcus zooepidemicus. Denna bakterie
kan orsaka sjukdom även hos människa.
Enterokocker (Ek) (tidigare kallade Fækala streptokocker; räknas in i bland Sr ö)
Flera arter Enterokocker som bl a lever i tarmen på däggdjur, även kor. Utlöser knappt 1 % av de
kliniska juverinflammationerna och identifieras ibland vid subkliniska juverinflammationer. Finns
på, i och omkring kor. Trivs i halm och annan strö av sämre kvalité. Smittar framför allt mellan
mjölkningarna p g a dålig hygien. Subklinisk mastit utlöst av Ek skall ej antibiotikabehandlas.
Escherichia coli (E c)
Vanlig vid mastit hos ko i Sverige. Utlöser ca 20 % av de kliniska juverinflammationerna men
identifieras endast sällan (ca 5 %) vid subkliniska juverinflammationer. Ibland utlöses flera
kraftiga, kliniska juverinflammationer i en drabbad besättning vid problem med t ex dåligt
ensilage eller förorenat vatten. Finns i alla däggdjurs tarmar – även människa. Smittar framför
allt mellan mjölkningarna – läckande kor är en riskfaktor – men ibland även via händer,
mjölkningsorgan och mjölkningsanläggning. Juverinflammation utlöst av E c skall förebyggas
med god stall- och foderhygien. Escherichia coli är inte känslig för penicillin. Det är tveksamt
om antibiotika bidrar till att avdöda E c. Viktigaste åtgärden vid klinisk juverinflammation är
att mjölka ur ofta (gärna var 30 minut!! – så gör man i vissa andra länder) och att se till att
kon får i sig vatten. Vid allvarliga fall måste kons allmäntillstånd stöttas med behandling med
smärtstillande och/eller antiinflammatoriska mediciner samt vätska, ofta intravenöst.
Klebsiella spp (Kl spp)
Två arter av Klebsiella förekommer vid juverinflammation i Sverige. Kl pneumoniæ är något mer
vanlig än Kl oxytoca. Klebsiella är en jordbakterie som ibland hittas under barken på träd, i jord
eller vatten. Stockar som dras genom skogen förorenas lätt av Kl. Sågverk och sågspån kan
infekteras av Kl. Ungefär 2 % av de kliniska juverinflammationerna utlöses av Kl, men även
subkliniska juverinflammationer förekommer. Vid besättningsproblem bör man byta ut eller torka
sitt sågspån, alternativt gå över till halm om det är möjligt. Kl ger ofta grava juverinflammationer
som är svårbehandlade. Bör troligen behandlas med antibiotika, i övrigt som E c.
Koliformer (Kolif.)
Både E c och Kl tillhör gruppen koliformer. Det finns många fler arter i denna grupp, som finns
normalt i däggdjurs tarmar. Ibland vid dålig hygien, med träck på båspallar och kor, eller om
korna blir nedsatta av dåligt foder, dåligt vatten eller virussjukdom kan dessa bakterier utlösa
juverinflammation. Bästa sättet att förebygga är att hålla en god lagårds- och foderhygien.
Arcanobacterium pyogenes (A p)
Utlöser mellan 5 och 10 % av de kliniska juverinflammationerna på ko. Kan ibland även ge
subkliniska juverinflammationer. Oftast förknippad med bete och stillastående vatten, men förekommer även på stall eftersom den även finns på kors hud och i svalg etc. Ger ibland bölder på
kor. Kan spridas via flugor. Beten med mycket buskage och/eller högt gräs som kan rispa spenspetsarna är riskfaktorer. Buskarna är även skydd för flugorna. A pyogenes är mycket känslig
för penicillin, men pga de kraftiga skador som oftast orsakas inne i juvervävnaden är A p ändå
mycket svår att behandla. Förebyggs med god hygien på stall samt genom att hugga undan
buskar och liknande som kan utgöra skydd för flugor. Andra alternativ är att använda åkerbeten
eller genom att ta in kvigorna (och sinkorna) på stall när flugorna blir för många.
Pseudomonas aeruginosa (Ps a)
Pseudomonas aeruginosa är en miljöbakterie knuten till vatten. Betesmarker som översvämmas
av åar och liknande är en riskfaktor. Ps a kan även infektera vattenledningssystem och är
oftast mycket resistent mot såväl antibiotika som desinfektionsmedel. Ps a kan då spridas vid
mjölkning och utlösa mastit på flera kor. Förebyggande åtgärder är att ha tillräckligt hög
temperatur på diskvattnet samt att inte använda beten som översvämmas av ytvatten. Har man
fått in Ps a i dricksvattenledningarna måste hela systemet som regel bytas ut.
Källa: Torkel Ekman, Svensk Mjölk, Uppsala
27
T 2680-2a Eskilstuna Offset AB, Eskilstuna
28
Reviderad utgåva 2005
