Den 28 april var jag/vi på konferensen Psykisk ohälsa och missbruk bland äldre – möta och bemöta, i Folkets Hus i Göteborg. Konferensen besöktes av över 200 personer ‐
sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, undersköterskor och annan personal från kommun och sjukvård som möter äldre i sitt arbete.
Först ut var Susanne Rolfner Suvanto, verksamhetsansvarig vid Omvårdnadsinstitutet och regeringens särskilda utredare för kvalitetsplanen. Hon talade på temat Riv 65‐
årsgränsen – rädda liv.
Konferensen arrangerades av FoU i Väst/Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet, Göteborgs Universitet Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA).
Fyra föreläsare talade under dagen om psykisk ohälsa och missbruk bland äldre – att möta och bemöta.
1
2
Om jag säger den äldre, vem ser du och vem tänker du på?
Svaret blev:
• Kvinna
• Ganska gammal; över 80 år
• Svårt att gå, använder rullator • Glad och snäll, kan vara lite ledsen
En MORMOR
Susanne Rolfner Suvanto har frågat nära 600 personer om vem de tänker på och ser framför sig när hon säger – den äldre. Vem tänker du på? (Låt eventuellt åhörarna få en stund på sig att diskutera).
Hur tänkte ni? (Fråga eventuellt åhörarna)
3
4
Hon ställde också frågan: Om jag säger en person med psykisk ohälsa, vem ser du och vem tänker du på?
Svaret blev:
• Man
• Så där 40‐50 år
• Det syns på honom, sliten • Men det kan också vara vem som helst!
Vem tänker du på? (Låt eventuellt åhörarna få en stund på sig att diskutera).
Hur tänkte ni? (Fråga eventuellt åhörarna)
5
6
Synen på äldre och på psykisk ohälsa påverkar vårt handlande. Äldre förväntas vara en del av en grupp. Inom vård och omsorg slår 65‐årsgränsen till, en högst administrativ gräns som gör att man helt plötsligt ses som den äldre och inte utifrån de faktiska och individuella vårdbehov man har.
När mormor är den som är psykiskt sjuk eller missbrukar får vi inte riktigt ihop det. Vi har stereotypa bilder av psykisk ohälsa och missbruk och stereotypa föreställningar som utgår ifrån en persons ålder. Vi måste bryta tankemönster. Kommuner och landsting måste samarbeta. Äldreomsorgen måste kunna möta psykisk ohälsa, och psykiatrin och hälso‐ och sjukvården ska kunna ge insatser oavsett ålder. (Klicka på bilden för att visa filmen. Det går endast att klicka på bilden i presentationens bildspelsläge. Alternativt: Kopiera länken https://youtu.be/kVUHFtpWAVQ och klistra in i webbläsaren. OBS! Tänk på att du måste ha internetuppkoppling och tillgång till ljuduppspelning när du visar filmen. Vill eller kan ni inte visa filmen kommer sammanfattning av filmen i nästa presentationsbild)
Antalet äldre med depression har ökat, dödligheten i sjukdomar relaterade till alkohol har öka. Idag har 11‐15 % av befolkningen över 65 år en depression. I Västra Götaland innebär det nästan 47 000 personer. (Källa Socialstyrelsen 2013)
Vi måste riva 65‐årsgränsen, det kommer rädda liv. 7
8
Ja, när blir egentligen alkohol ett problem och för vem?
Ragnar Rasmusson, legitimerad psykiatrisjuksköterska, vårdlärare och omvårdnadshandledare, talade på temat När blir alkohol ett problem – och för vem?
•
•
•
•
•
•
Den äldre själv?
Närstående?
Personalen?
Verksamheten?
Samhället i stort?
Andra?
Vad tycker ni? (Låt åhörarna eventuellt diskutera)
Det kan finnas både positivt och negativt med alkohol.
Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. Hos personer över 65 år minskar alkoholkonsumtionen generellt i förhållande till övriga åldersgrupper i samhället. Däremot dricker äldre kvinnor allt mer.
9
10
Våga prata om oron du har över personens alkoholkonsumtion!
Vilka stödfunktioner för personer med alkoholproblem finns? ”Vanliga” hälsoproblem hos äldre maskerar konsekvenser av överkonsumtion av alkohol, till exempel värktillstånd, sömnsvårigheter, nedsatt sexlust, depression och ångest.
•
•
•
•
•
•
•
•
Alkoholmissbruk och ‐beroende innebär att risken för självmord blir tio gånger högre. Våga fråga!
Närstående
Äldreomsorg
Frivilligorganisationer
Primärvård
Beroendemottagning
Kommunens missbruksenhet, IFO
Psykiatri
Andra personer och funktioner?
(Låt åhörarna eventuellt diskutera vilka roller och vilket ansvar funktionerna har. Hur samarbetar vi med dem?)
11
12
Ett viktigt uppdrag för vårdcentralen är att uppmärksamma och sätta psykisk ohälsa och missbruk bland äldre på dagordningen.
Charlotte Barouma, allmänläkare och grundare av Wästerläkarna vårdcentral, BVC och äldrevårdcentral, talade om vårdcentralens uppdrag och när du vänder dig dit.
Vårdcentralen ansvarar för lätt till måttlig psykisk ohälsa som inte kräver specialistkompetens inom psykiatri. Till exempel ångest, depression, demens, kris, sömnproblem, tablettberoende och bedömning av körkortslämplighet.
Vid svårare psykisk ohälsa remitterar vårdcentralen personen till psykiatrin.
13
14
Ofta söker personer för något annat än sitt missbruk. Det kan vara muskelvärk, magkatarr, sömnproblem eller trötthet. Läkaren på vårdcentralen behöver utreda vad som ligger bakom besvären och titta både på fysisk och psykisk hälsa.
Maria Uhlmann, områdeschef på Myndighetsenheten i stadsdelsförvaltning Askim‐
Frölunda‐Högsbo, talade om biståndshandläggarens uppdrag och när du ska vända dig dit.
Det finns ofta en psykisk ohälsa bakom missbruket som går att behandla.
15
16
Att omsorgen om äldre personer ska inriktas så att de får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande står i lagen. Utifrån det arbetar biståndshandläggarna i Göteborgs Stad enligt riktlinjerna:
•
•
•
•
•
Det kan exempelvis vara att det finns ett alkoholmissbruk hos en äldre person som inte ser sina behov av mer stöd i vardagen. Behovet kan vara uppenbart för personal som i det här läget har svårt att utföra beviljat bistånd. Om personalen bortser från alkoholmissbruket finns en risk att vara underlåten. Om personalen istället agerar finns en risk att göra ett övertramp eftersom den enskilde är ansvarig för sina egna beslut.
Den enskilde är ansvarig för sitt liv och sina beslut…
Den enskilde har rätt till bistånd…
Den enskildes önskemål skall så långt det är möjligt tillmötesgås…
Biståndet skall utformas så det stärker…
Biståndsutredningen skall ge underlag för en helhetsbedömning…
Hur gör vi på vår arbetsplats? (Låt eventuellt åhörarna diskutera. Har vi exempel på dilemman ur vår verksamhet? Hur hanterar vi dem? Gör vi det tillsammans med bistånd/hälso‐ och sjukvård?)
Men vad gör vi när det uppstår dilemman kring riktlinjerna och omsorgen?
17
18
Avslutningsvis vill vi skicka med några tips på hur vi kan fortsätta öka vår kunskap och utveckla vårt arbete kring psykisk ohälsa och missbruk bland äldre. Samordnad individuell plan, SIP, kan vara ett sätt för att den enskilde och närstående ska bli delaktiga i samordningen av insatser från olika huvudmän. Sedan 2010 står det i lagen att personal inom socialtjänst och hälso‐ och sjukvård ska starta arbete med en SIP när de bedömer att den enskilde behöver samordnade insatser. Den enskilde och närstående kan också ta initiativ till en SIP. Planen utgår från den enskildes behov och skapar en översikt över vem som gör vad. En person utses som ansvarig samordnare. Tanken är att den enskilde ska känna sig tryggare och att alla vet vem som gör vad.
19
20
Under konferensen fanns första hjälpare till psykisk hälsa på plats för att berätta om sitt uppdrag och hur man utbildar sig till första hjälpare till psykisk hälsa.
Här finns samlade länktips för den som vill läsa mer om psykisk ohälsa och missbruk bland äldre. (Det går bara att klicka på länkarna i presentationens bildspelsläge. Alternativt kopiera dem och klistra in i webbläsaren)
Första hjälpare har kunskap att se när det finns risk för psykisk ohälsa och agerar i den akuta situationen. De kan också ge stöd till den enskilda att söka professionell hjälp.
Medarbetare som möter äldre i sitt arbete kan utbilda sig till första hjälpare. Mer information finns på samverkanstorget.se/psykiskhalsa
21
22
23
