Närvarande vid NOVIR mötet i Helsingfors 15–16.9.2011
Deltagare
Knut Ramberg
Inger Larsen
Oliv Klingenberg
Öystein Forsbak
Maria Rutenberg
Maj-Len Heikel
Maja Renvall-Höglund
Linda Huttunen
Riitta Kangasaho
Raija Väisänen
Hans Augustesen
Sören Schytt
Peter Rodney
Janne Hansen
Klaus Hörn
Monica Thomsson
Ingegerd Viktorin
Johanna Svahn
Harry Svensson
Elfa Hermannsdóttir
Inst. Island
20 st.
Huseby
Huseby
Tambartun
Tambartum
Arlainstitutet
Sv. skolan
Sv. skolan
Sv. Skolan
Jyväskylä
Jyväskylä
Refsnæs
Refsnæs
IBOS
IBOS
IBOS
Resurscenter syn
Resurscenter syn
Resurscenter syn Örebro
SPSM/Nationella resursen
The Islandic National
Seminarieföreläsare
Matti Lahtinen, Utbildningsstyrelsen
Annina Jansson, SPERES
Margot Åberg, Svenska Skolan för synskadade
Norge
Norge
Norge
Norge
Finland
Finland
Finland
Finland
Finland
Finland
Danmark
Danmark
Danmark
Danmark
Danmark
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
NOVIR minnesanteckningar 15.9.2011
Välkomstord, Maj Len Heikel
Utbildningsstyrelsens hälsning, Matti Lahtinen, förvaltningsdirektör
Bilaga regeringsprogrammet 2011
Presentation av Utbildningsstyrelsen i Finland. Idag finns det i Finland 7 statliga specialskolor varmed
Utbildningsstyrelsen årligen gör resultatavtal. Den nya regeringen i Finland blev klar i mitten av juni 2011
och består av 6 partier från vänster till samlingspartiet (högern). De övriga är socialdemokraterna,
kristdemokraterna, gröna och svenska folkpartiet.
Regeringsprogrammet innefattar 3 tyngdpunkter.
1.
Bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning.
arbete ger den bästa sociala tryggheten
hög sysselsättningsgrad i samhället
fattigdom och utslagning som går i arv måste brytas
minskad regional ojämlikhet
2.
Stabilisering av den offentliga ekonomin
så många som möjligt ska arbeta och förlängd tid i arbetslivet
starka kommuner och ökad produktivitet i privat och offentlig ekonomi
högre nativitet och större arbetsrelaterad invandring
minskad skuldkvot
3.
Stärkande av hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft
resurs- och materialeffektiv ekonomi, hållbar konsumtion och produktion
mångsidig näringsstruktur, vid sidan av primärproduktion och basindustri utvecklas ny
tillväxtindustri, service och skapande branscher
bred bildning, yrkeskompetens och spetskompetens
tillräcklig satsning på utbildning och forskning
Punkter inom den grundläggande utbildningen:
- Garantera alla samma möjligheter och lika rätt till bildning, avgiftsfri utbildning av god kvalitet samt
förbättringar av god kvalitet samt förutsättningar för fullt medborgarskap.
- Högklassig och trygg närskola och en enhetsskola
- Gruppstorlekarna minskas, kvalitetskriterierna tas i bruk.
- Antal elever som får specialundervisning har ökat drastiskt sedan 1995. Då var det 2,9 % av alla
grundskoleelever som fick specialundervisning. Idag är samma antal 8,50 %.
- Specialskolorna har minskat regelbundet sedan 1999. 2009 fanns det 7200 elever i specialskolor i Finland
utspridda i 138 skolor. 1999 fanns det 4732 fler elever samt 131 fler specialskolor.
Nytt från de nordiska länderna
Rapport från Norge
Bilaga Læring og fellesskap
Presentation av en ny reform i Norge som innebär att alla 11 center skall bli till ett gemensamt. Statped,
med huvudkontor i Oslo, kommer i framtiden att bestå av fyra regioner - Nord, Mitt, Väst och Sydöst.
Tambartun kommer att tillhöra region Mitt och samorganiseras med Möller-Tröndelag kompetansesenter
för hörselskadade. Tambartun kommer även fortsättningsvis att finnas kvar i Melhus. Husebys lokalisering i
Oslo förblir också oförändrad. Poängteras att det är en kvalitetsreform och inte en besparingsreform. Den
nya organisationen ska vara fullt genomförd till 1/1 2013.
Inför omorganisationen har flerfacklig kompetens beskrivits som en kombination av:
- spetskompetens på de olika traditionella fackområdena
- samarbetskompetens
- bred systemkompetens
- olika yrkesgrupper i samma verksamhet
- tvärfackligt samarbete på tvärs över facktraditioner
- samarbete med andra statliga tjänster
Vidare ska kompetensen tillvaratas, utvecklas och delas:
- flerfacklig kompetens förankras i ett regioncenter
- alla regioncenter vet var spetskompetensen finns
- fackligt stöd hämtas från det regioncenter där den finns
- kommunerna ska få tjänster via sitt center (en dörr in)
- likvärdig tillgång till spetskompetens för alla
Inför omorganisationen fanns det en oro på Huseby och Tambartun att regionaliseringen riskerade att
splittra upp kompetensen och fackmiljöerna. Stortinget tog i sin behandling fasta på detta och fastslog att
för smala fackområden ska en region ha ett nationellt ansvar. Beträffande Huseby och Tambartun säger
Stortinget att centren är så små att en uppdelning på fyra regioner inte låter sig göras. Inom enskilda
ämnen är det bara en eller två personer i Norge som har spetskompetens. Vidare försvåras det etablerade
forskningssamarbetet med universitet och högskolor om miljöerna fragmentiseras.
Noterbart är vidare att Stortinget ger Statped i uppdrag att samordna och vidareutveckla utbildning för
föräldrar till barn med hörselnedsättning, synnedsättning eller som är i behov av alternativ och
kompletterande kommunikation. Idag är det endast föräldrar till barn i behov av teckenspråk som har rätt
till statligt stödd utbildning.
Rapport från Island
Presentation av det nybildade Islandic National Institute for the Blind, Visually Impaired, and Deafblind som
sorterar under Socialministeriet. Institutets verksamhet är inriktad på undervisning och rehabilitering.
Diagnostik och medicinsk behandling ingår inte i uppdraget.
0,5 % av Islands befolkning har en synskada vilket innebär 1 500 personer. Hälften av dessa är ”legally
blind”. Centret erbjuder sina tjänster till alla åldrar och huvudklienterna är från 67 och uppåt. 7% är barn
och ungdomar under 18 år. Dessa får 40 % av institutets finansiella resurser. Centret har totalt 28
medarbetare bestående av optiker, lärare, handledare, socialarbetare etcetera. En viktig del är att all
service är avgiftsfri.
Institutet deltar i ett antal EU-projekt som t.ex. ”Fireman” (mobility), Sense-age (äldre), Job-MDVI och
Logos (test för läsfärdigheter).
Rapport från Sverige
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) är en landstäckande statlig myndighet med uppdrag att ge
stöd till skolhuvudmännen (kommunala skolor och fristående skolor). Verksamheten är organiserad i åtta
avdelningar – fem regioner, läromedelsavdelningen, statsbidragsavdelningen och nationella resursen.
I varje region finns rådgivare (specialpedagoger med olika inriktningar) samt en skola för elever som är döva
eller hörselskadade.
Resurscenter syn i Stockholm och Örebro ingår i avdelningen nationella resursen. I denna avdelning finns
dessutom de tre övriga resurscenter med verksamhet riktad mot dövblinda, döv/hörsel samt tal & språk.
Vidare ingår i avdelningen de tre specialskolor som har hela landet som upptagningsområde – Ekeskolan
(synskada med ytterligare funktionsnedsättning), Hällsboskolan (grav språkstörning) och Åsbackaskolan
(dövhet/hörselskada i kombination med utvecklingsstörning samt dövblinda).
I Sveriges resurscenter arbetas det mycket i olika ledningsteam. Däremot är detta ett svårare arbetssätt när
det gäller arbetet i hela myndigheten. Den nya skollagen som infördes kräver ett stort förändringsarbete, i
synnerhet för specialskolorna. Pengarna rör sig i dagens läge bort från resurscentrumen till specialskolorna.
En statlig utredning har under året presenterat ett förslag till en flexibel specialskola (”Med rätt att välja”,
www.regeringen.se/sb/d/108/a/165128). SPSM:s synpunkter på utredningen finns att läsa på
www.spsm.se/Documents/Dokumentbibliotek/Remissvar/ALL%202011433%20Med%20r%c3%a4tt%20att%20v%c3%a4lja.pdf .
Vidare har SPSM:s åtta specialskolor utsatts för en kritisk granskning av Skolinspektionen
(www.skolinspektionen.se/sv/Om-oss/Press/Pressmeddelanden/Stora-brister-i-kunskapsresultaten-i-specialskolan/).
Angående Ekeskolan så har elevantalet ökat med cirka 30 %. Cirka 8 elever har kommit till de ursprungliga
29. Skälet tros vara att Ekeskolan blivit en egen enhet istället för att vara en del av resurscenter. Därmed
har skolan fått ökad synlighet.
Inom nationella resursen har under våren 2011 bildats en utvecklingsenhet med uppgift att stödja
utvecklingsarbete vid resurscentren och avdelningens specialskolor.
Rapport från Danmark
Vid Institutet for Blinde og Svagsynede (IBOS) har man under senare år bedrivit ett omfattande arbete kring
implementering av ICF med alla 130 anställda involverade.
Arbetet med ICF fokuseras på att beskriva alla delar rehabiliteringsprocessen som att skapa en gemensam
terminologi, att mäta resultat och att skapa en valid och gemensam dataplattform.
I det köp/sälj system som IBOS verkar i har det tidigare varit svårt att kommunicera med uppdragsgivarna,
vilka vill veta vad de får för pengarna i det enskilda rehabiliteringsärendet. Genom att använda sig av ICF
kan man bli betydligt tydligare i framtiden.
Arbetet med ICF följs av en extern utvärderare. IBOS är villig att hjälpa andra som vill påbörja ett liknande
arbete.
Under hösten 2011 avslutas ett projekt kring arbetslösa som resulterat i att 40 % av de 30 deltagarna nu går
vidare till fortsatt utbildning.
Förutom en konferens våren 2011 om syn och stroke har IBOS startat ett kring Neuro Vision Technology
(NVT) med inriktning på syn- och hjärnskaderehabilitering. Syfte är att lära personer med synfältsdefekter
efter en hjärnskada att söka av hela synfältet så att förflyttningen blir säkrare. Kliniken vid IBOS är den enda
i Norden.
SFI (Nationella forskningscentret för välfärd) har nyligen publicerat en undersökning av resultaten av
undervisning och rehabilitering under de senaste 40 åren. Peter Rodney ställer i artikeln ”Does inclusion of
visually impaired students work?” frågan om vi har gjort fel när antalet som går vidare I studier har sjunkit
från 60-70% till idag 25 % och när arbetslösheten bland synskadade idag är 85 %.
(Peters artikel som bilaga och hänvisning här)
Vid Refsnæs minskar antalet elever på grund av kommunernas pressade ekonomi samt ett ökat fokus på
inkludering. Centret måste därför minska budgeten med 25 % varvid de specielle kompetenser som byggts
upp är hotade. Samtidigt har dock 10 medarbetare i år genomför två syninriktade moduler på den
pedagogiska diplomutbildningen.
Rapport från Finland
Centralparkens yrkesinstitut (före detta Arla) erbjuder specialyrkesutbildning inriktat till 16-60 åringar.
Institutet har cirka 1000 elever varav alla har speciella behov. De synskadade eleverna är en minoritet.
Största specialiseringen är autism och Aspergers syndrom.
Till synskadade och synskadade med andra funktionshinder erbjuds förberedande studier. Det är cirka 50
elever per år som påbörjar de förberedande studierna. De flesta har gått integrerade i sina skolor, men
behöver ännu ett par år för att klara av en yrkesutbildning. Förändringen från statlig till privat skola
inneburit inbesparingar. Enheten ägs idag privat men finansieras dock indirekt av staten. Enheten är
avgiftsfri för eleverna. Idag kvarstår frågan hur kompetensen ska upprätthållas.
Skolan för synskadade i Jyväskylä är mitt i planeringen av den nya byggnaden för de hopslagna skolorna
Jyväskylä och Haukkaranta. Budgeten till projektet är 30 miljoner euro.
Riitta Kangasaho, handledande lärare på skolan i Jyväskylä informerade om ett Nationellt test för
punktskrift i Finland som utvecklats för att ta fram ett test som skall vara jämförbart och likt för alla. Samma
krav för kunskap om punktskrift i alla organisationer vore önskvärt. Testet är till för skolpersonal,
volontärer, föräldrar, anställda inom rehabilitering osv. och ger i ett diplom som man undertecknas av den
finska punktskrifts- kommitteen.
Bilaga Nationellt test-punktskrift
Svenska Skolan för synskadade i Helsingfors
Svenska Skolan för synskadade är en statlig specialskola i Helsingfors, med ett resurscenter och ett
elevhem. I verksamheten ingår fortbildningar, föreläsningar och handledning. Skolan har för tillfället endast
4 elever. De nuvarande eleverna har kommit till skolan genom att föräldrarna velat ge sina barn en mer
specialanpassad utbildning än vad kommunerna kunnat erbjuda. Skolan anordnar även stödperioder i
skolans lokaler. Stödperiodtjänsterna är för tillfället lättare att sälja än själva handledningstjänsterna.
Statens specialskolor har flyttats under den allmänna undervisningen. Blir viktigare att poängtera att vi är i
första hand resurscenter och att det är resurscentren som i dagens läge skall upprätthålla skolan.
Presentation av projektet Gnistan vid Svenska Skolan för synskadade
Margot Åberg
Gnistan startades i februari 2011. Syftet var att kartlägga hur många familjer det finns i Svenskfinland som
har synskadade barn under 5 år. Totalt finns det 300 000 finlandssvenskar i landet. Antalet synskadade är
inte så högt. Då det i år endast finns 4 elever i skolan är det en intressant fråga hur föräldrar får reda på
skolan.
Målet med projektet är att få föräldrar samman, träffas och utbyta erfarenheter. Gnistan är tänkt som ett
tre års projekt. Den första träffen kommer att hållas vecka 38 för föräldrar till barn med synskada. Alla barn
som träffats via projektet har även andra funktionshinder och synen kommer ofta som ett andra hinder.
Presentation av SPERES – Finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscentrum
Annina Jansson
SPERES har funnits i 13 år och startades efter att ett behov identifierats: ett resurscenter som på bred skala
kan erbjuda tjänster till hörselskadade.
SPERES hör till Svenska Skolan för synskadade, som är den enda statliga svenskspråkiga specialskolan.
Målgruppen är barn i förskoleåldern, elever i den grundläggande utbildningen och i andra stadiets
utbildning. En särskild målgrupp är barn och unga med hörselnedsättning. SPERES personal består av en
koordinator, två hörselpedagoger och en handledande lärare.
För elever med hörselnedsättning ordnas också stödperioder på 1-3 dagar på SPERES med övernattning på
SSS: elevhem. Stödperioderna har en viktig social betydelse då eleverna träffar andra i liknande situation.
SPERES ordnar fortbildning för skolpersonal i olika teman med anknytning till specialpedagogik.
Tjänsterna är avgiftsbelagda. Handledningstjänsterna och stödperioderna är till 50 % subventionerade av
staten. Fortbildningsverksamheten skall vara självbärande.
Diskussioner:
Ämne: Att dela människor in i grupper efter diagnoser.
Ser vi diagnoser eller ser vi människor?
”Vi måste kunna berätta vad vi gör för att kunna tala om vad som fungerar”
”Huiss vi ikke vet vad det är vi gör vordan kan vi så veta hvad som virkar”
”Det handlar om att möta mottagaren på ”rätt språk”
”Gå seg bort i de lukkede rom” (Kåre Willoch)
Diskussion om Identitet och självförståelse och vad det viktiga med arbetet är?
Jobbar vi med elever som är synshemmet eller elever som har en synshemming?
Ämne: De nationella syncentralernas roll i förhållande till de regionala syncentralernas roll
Slutsatsen blev att det var svårt att finna ett gemensamt svar då det är olika dilemman mellan länderna.
Främst uppdaterade man sig på varandras olika situationer i de mindre grupperna.
NOVIR minnesanteckningar 16.9.2011
Bakgrunden till NOVIR
NOVIR startades 1995 av det nordiska rektorsmötet i syfte att stärka samarbetet inom forskning och
utveckling. Från att ha haft parallella möten med en kortare gemensam sittning slogs efter ett antal år
rektorsmötet och NOVIR-mötet samman till ett gemensamt årligt möte. Under en kort tid gjordes även
försök att inkludera de baltiska länderna i NOVIR. Försöket avbröts dock beroende på stora olikheter mellan
Norden och Baltikum.
Då Baltikum och Norden utgör en gemensam region inom ICEVI Europe kom samtalet även att beröra
relationen mellan NOVIR och ICEVI. Frågan om det finns en överlappning fick inget svar. Det konstaterades
dock att i ICEVI ingår en kontaktperson från varje land medan i NOVIR finns representanter för samtliga
center och skolor.
Nordiskt samarbete via Novir
Bilaga: Hvem, hva og hvordan?
Vem, var och hurdant samarbete?
På vilka områden är det speciellt viktigt med nordiskt samarbete?
Har vi uppsikt över kontaktpersonerna inom de olika områdena?
Vad önskar vi uppnå genom nordiskt samarbete?
Ska Novir i större grad involvera sig i nytt, implementering av ICF i Europa, forskning?
Vilka samarbetsformer finns i Europa i dag?
Var finns NOVIR: s plats?
Vad vill vi med NOVIR?
En viktig del av diskussionen gick ut på att Novir skall vara något mer än en samling människor som samlas
en gång om året för att dela varandras erfarenheter. Novir måste fyllas med innehåll och kunna leverera för
att finnas.
Diskussion om det ska tänkas stort eller litet. Ett större perspektiv visar en vision och filosofi om att Novir
ska utveckla räddningen. Denna vision är gemensam dvs. meningsfullt liv och arbete åt alla. Men de små
och enkla vardagssakerna är enklare att mäta och se om det gett resultat. Medan det stora perspektivet är
långt i framtiden.
Under åren har ändringsprocesser i de nordiska länderna skett. Nyttig kunskap att årligen ta del av sådant
som man själva inte varit med om och höra hur andra löst sina problem och frågeställningar. Novir finns för
att dela på kunskaper och erfarenheter. En kunskapsplattform för att lära sig av varandra. Men det räcker
inte längre. Tankar om att göra mer än att dela med sig av det gångna årets händelser. Intresse och vilja att
delta i ett projekt tillsammans. Det enda som fattas är en idé om vad som ska åstadkommas. Frågan hur alla
ska vara delaktiga är också väsentlig.
Projektdiskussioner innefattade bland annat idéer om inkludering, ICEF. Vissa enheter är mindre och det
fanns förslag om att en enhet/ett land får ta ansvar för projektet och sedan bjuda in de andra nordiska
länderna. Diskussion om ”casestudies” Hur har någon lyckats och varför? På vilket sätt? Hur bidrog
samhället och vad gjorde personen helt individuellt? Varför lyckades just hon/han? Idéer om att de lyckade
studierna samlas och analyseras för att lokalisera samband.
”När det talas om matematik och gymnastik befinner vi oss i det ”lokkede tummet”. Det handlar om att
utveckla nytt vetande som gör att inkludering fungerar och man får arbete. Vi ska inte finutveckla ngt som
inte egentligen fungerar”
Diskussioner på flera olika nivåer, individuell, grupp, organisatorisk nivå. Det måste klargöras vilken nivå
som det diskuteras på för stunden. Men nivåerna går ofta in i varandra och kan vara svåra att skilja. Kan
Novir fungera som en makt för att förändra?
Idén: en gemensam kunskapsplattform på Internet för att online diskutera och tillsammans hitta ett
gemensamt projekt. 5 nordiska länder och alla kan antingen ha samma eller olika behov.
Kan plattformen finnas på Novir:s egen hemsida?
Hemsidan
Konstaterades att kontaktpersonerna och länkarna behöver uppdateras. Detta har inte gjorts även om det
bestämdes redan vid förra mötet. Uppdateringarna skickas inom en månad till Peter Rodney.
Syftet med Novir måste ses över och ändras om det inte längre är korrekt. Konstaterades att Novir är idag
en blandning mellan struktur och projekt sedan de två mötena slogs samman. Varje land diskuterar och
sänder därefter sina idéer och uppdateringar till Sören som sammanställer.
Öystein åtog sig projektet att revidera och uppdatera dokumentet som finns på hemsidan om Novirs
historia.
Delade meningar om work-shoppen. Work-shoppen behöver bli striktare och dokumenteras. Förslag på att
skippa listan på att grupper träffas vart tredje år. Samtidigt ger listan en överblick och möjlighet att flytta en
aktivitet om alltför många sker samma vår/höst. Alla ändringar/tillägg angående workshoppen sänds till
Öystein.
Kompetenslista
Bilaga: Hvem, hva og hvordan?
Diskussion om en kompetenslista med kontaktpersoner inom områdena från varje land. Listan är tänkt att
”leva” och uppdateras allt eftersom. Alla länder kompletterar nedanstående lista och skickar till Inger
Larsen inom en månad. Listan gås sedan igenom vid nästa möte. Den är tänkt att fungera som intern
information och sätts inte upp på hemsidan.
Taktila planer och kommunikationssystem
Mobilitet
Punktskrift
Aktiviteter i dagliglivet
IKT - Ny teknologi
Musik (punktskriftnoter)
Kroppsövning/gymnastik
Andra praktisk-estetiska ämnen
Små blinde og sterkt svaksynte barn
Syn och kommunikation (ssv)
Synsfunktionsutredning
Samarbete med universitet
Danmark
En utbildning på bachelornivå med inriktning på syn startar i november. Ingen utbildning på masternivå.
Finland
Synutbildning vid universitetet i Jyväskylä för 6 år sedan. Universiteten i Jyväskylä och Joensuu har köpt
vissa tjänster från skolan, däribland för verksamhet i utlandet. Svenska skolan medverkar i undervisningen
vid Helsingfors universitet med föreläsning. Vidare av SSS erbjuda 4 veckors praktik.
Sverige
Institutionen för specialpedagogik vid Stockholms universitet har utlyst tre doktorandtjänster. Institutionen
ser gärna sökande som arbetar med barn och ungdomar med synskada.
Norge
Universitetet i Oslo kommer inte att starta något nytt masterprogram då man inte har någon person som
disputerat med inriktning på syn. Universitetet i Trondheim fortsätter samarbetet med Tambartun. Hittills
har man haft fyra olika kurser. Nästa år erbjuds även en kurs i computer science.
Universitetet I Gronningen har i samarbete med ICEVI Europe startat en internationell utbildning på
masternivå och söker nu etablera ett samarbete med Trondheim.
Personalutbyte
Konstaterades att personalutbyte är en möjlighet. Alla ställer sig positivt till utbyte men det får avgöras från
fall till fall.
Nästa Novirmöte
Nästa Novirmöte äger rum 13-14 september 2012 i Refsnaes, Danmark.
Följande år 2013 är det Islands tur.
Anteckningar av Linda Huttunen och Harry Svensson
Minneslista
Syftet med Novir måste ses över och ändras om det inte längre är korrekt. Varje land diskuterar
och sänder därefter sina idéer och uppdateringar till Sören som sammanställer.
Kontaktuppgifterna och länkarna på hemsidan behöver uppdateras. Varje land skickar de nya och
korrekta uppgifterna inom en månad till Peter.
Listan över fagområden/kompetensområdena skickas till Inger. Varje land kompletterar listan och
lägger till kontaktuppgifter till någon ansvarsperson inom området. Listan kommer att användas
som internt material och sätts inte upp på hemsidan. Listan bör skickas till Inger inom en månad
från mötet. Den färdiga listan gås igenom vid nästa års Novir möte i Reafsnaes.
Alla ändringar/tillägg angående workshoppen sänds till Öystein.
Öystein åtog sig projektet att uppdatera dokumentet som finns på hemsidan om Novirs historia.
Frågan om det är relevant med Newsletter tas upp i nästa möte efter att alla funderat hur och om
det läses.
I april 2012 - sänd till Reafsnaes en lista på förslag på ämnen som ni önskar diskutera.
