Faktamaterial, diabetes och motion

advertisement
DIABETES OCH MOTION
Ett faktamaterial för media från Lilly Diabetes
www.lilly.se
Kontaktperson Anders Toll, Vetenskaplig rådgivare, Eli Lilly Sweden AB
Mobil: 070-609 88 27. E-mail: [email protected]
HA091103-25
Bakgrund
Att leva med diabetes påverkar vardagslivet på många olika sätt. Sjukdomen syns inte på
utsidan men gör sig ändå påmind, t.ex. vid måltider, på jobbet och i samband med idrott och
motion.
Fysisk aktivitet är viktigt för alla människor, men särskilt för den som har diabetes. Motion är
en av de viktigaste livsstilsfaktorerna för att en person med diabetes ska må bra och undvika
följdsjukdomar. Har man diabetes kan det dock vara svårt att veta hur man ska motionera.
Träningen ställer nämligen stora krav på regleringen av blodsockernivåerna – en funktion som
kroppen har förlorat vid diabetes. Därför kan personer med diabetes uppleva oro i samband
med motion – i synnerhet för den som står inför att börja träna, eller för den som vill öka
träningsintensiteten.
Den som har diabetes har dock allt att vinna på att motionera regelbundet eftersom det leder
till en förbättrad blodsockerkontroll. Och all behandling av diabetes, medicinsk eller
livsstilsrelaterad, syftar just till att uppnå en jämnare blodsockerkontroll. Regelbunden motion
har dessutom positiva effekter på blodfetter, blodtryck, puls, vikt och hjärtkärlsjukdom.
Idag finns det goda förutsättningar för personer med diabetes att leva ett aktivt liv.
Kunskapen om motion och diabetes växer. Dessutom utvecklas nya och förbättrade
hjälpmedel som är små och lätta att ta med sig och använda oavsett vilken aktivitet man
ägnar sig åt. På det viset kan människor med diabetes leva ett så normalt och fysiskt aktivt liv
som möjligt.
Det här faktamaterialet för media handlar om diabetes och motion. Det tar upp vad
forskningen har kommit fram till om diabetes och träning, men handlar också om egenvård
för den som motionerar och tar upp viktiga faktorer som kost, träning och blodsockerkontroll.
Om diabetes typ 1 och 2
Omkring 350 000 svenskar har diabetes – en sjukdom som blir allt vanligare. Av dessa har
ungefär 50 000 personer typ 1-diabetes och 300 000 typ 2-diabetes. Cirka 85 % av alla med
diabetes har typ 2-diabetes. Båda formerna är till viss del ärftliga där flera gener spelar in.
Vid diabetes typ 1 har kroppens produktion av insulin helt eller nästan upphört. Oftast är det
antikroppar som förstör de insulinproducerande cellerna. Vanligen utvecklas den här formen
när man är ung, därför kallas typ 1-diabetes också för barn- och ungdomsdiabetes.
Vid diabetes typ 2 – som ibland kallas vuxendiabetes – kan kroppen oftast fortfarande
producera lite insulin, men det är inte tillräckligt för kroppens behov eftersom vävnader i
kroppen blivit insulinresistenta. Den här formen bryter ofta ut i vuxen ålder och drabbar
vanligen personer med övervikt. Sjukdomen kommer ofta smygande. Typ 2-diabetes kan vara
2
en del av det som kallas det metabola syndromet där bukfetma och hjärtkärlproblematik
ingår.
Grundprinciperna för behandling av diabetes
Behandlingen av diabetes syftar till att uppnå en jämn blodsockerkontroll – en sådan kontroll
som sker per automatik hos personer som inte har diabetes. Vid typ 1-diabetes är insulin så
gott som alltid en del av behandlingen. Vid typ 2-diabetes är livsstilsförändringar det första
ledet följt av olika mediciner som påverkar vävnadernas insulinkänslighet och
insulinproduktion samt tillförsel av insulin.
En stor del av vardagen med diabetes handlar om att försöka finna en balans mellan det som
höjer blodsockret och det som sänker det. Här intar kost och fysisk aktivitet en viktig roll –
både vid typ 1- och typ 2-diabetes. Till exempel höjer kolhydrater blodsockret, medan motion
generellt kan sänka det.
Regelbunden motion kan motverka svåra komplikationer
Viktigt att tänka på är att diabetes medför svåra följdsjukdomar så som hjärtkärlsjukdom och
nedsatt nervfunktion vilket kan ge svåra skador på bland annat fötter, ögonpåverkan samt
åderförkalkning i både små och stora kärl. Dessa komplikationer medför stort lidande för den
drabbade. God blodsockerkontroll krävs för att förebygga komplikationer och här är motion
en viktigt pusselbit. Regelbunden motion har positiva effekter på blodfetter, blodtryck, puls,
vikt och därmed hjärtkärlsjukdom.
Diabetes och motion – att parera både högt och lågt blodsocker
För personer med diabetes är det extra viktigt att motionera för att motverka komplikationer
samt främja hälsa. Samtidigt ställer träningen krav på både energitillförsel och
energiförbrukning och påverkar det intrikata samspel av olika hormoner som reglerar såväl
blodsocker som omvandling av fettsyror. Detta samspel är delvis satt ur spel hos personer
med diabetes.
Vid fysisk träning hos friska minskar insulinsekretionen samtidigt som levern ökar
produktionen av glukos i syfte att ge musklerna energi. Hormonförändringar gör att fettsyror
frisätts för att möjliggöra mer långvarigt muskelarbete.
Hos personer med diabetes, framför allt typ 1-diabetes som behandlas med insulin, så sker
inte den normala minskningen av insulinhalten i blodet. Detta ökar risken för hypoglykemi.
Detta motverkas vanligen genom att sänka insulindosen före träning eller genom ökat
kolhydratintag. Vid insulinbrist kan motreglerande effekter av olika hormoner bli kraftigare än
effekten av insulin vilket gör att en person med diabetes kan drabbas av hyperglykemi,
paradoxalt nog, vid träning.
3
Forskning om diabetes och motion
Forskarna Gallen och Perry har nyligen studerat de utmaningar som finns för personer med
diabetes i samband med hård fysisk träning. Några faktorer som de belyst är:1
•
Risken för att drabbas av hypoglykemi vid träning är större om man nyligen haft en
episod av hypoglykemi.
•
Högre hjärtfrekvens medför ökad risk för hypoglykemi vid uthållighetsträning i över en
timma.
•
Anaerob träning i kortare tid än 20 minuter vid hög intensitet ökar risken för
hyperglykemi.
•
Oregelbunden fysisk aktivitet vid hög intensitet ger mindre risk för hypoglykemi än
uthållighetsträning men kan även orsaka hyperglykemi.
•
Stress vid tävlingssituationer, stress på grund av höga temperaturer och/eller
luftfuktighet, uttorkning, höga blodglukosnivåer före träning och övningar med
armarna predisponerar för hyperglykemi.
•
Låga temperaturer predisponerar för hypoglykemi.
•
Höga höjder ökar risken för hypoglykemi.
Riktlinjer för träning med typ 1 diabetes
Individens egen kontroll av sitt blodsocker i relation till kost, insulindos och träningsintensitet
är grundbulten. Man bör träna regelbundet och vid samma tidpunkt på dagen och lära sig hur
sin kropp reagerar.
Tips för den som tränar!2
•
Ha koll på blodsocker innan träning påbörjas. Överväg att äta extra kolhydrater
om nivåerna är för låga. Träna inte om blodsocker är över 16 mmol/l. Det bör vara
mellan 7-16 mmol/l.
•
Mät blodsocker var 30:e minut under och även efter träning och ta lärdom av
kroppens reaktionsmönster till olika former av träning.
1
Guidelines on the current best practice for the management of type 1 diabetes, sport and exercise by: Gallen & Perry, Pract Diab Int April
2009 Vol. 26 No. 3
2
Guidelines on the current best practice for the management of type 1 diabetes, sport and exercise by: Gallen & Perry, Pract Diab Int April
2009 Vol. 26 No. 3 samt Internmedicin, Liber, Berglund et al, kapitel om Diabetes av Christian Berne.
4
•
Ät mat 1-2 timmar för träningen.
•
Ät kolhydratrik mat efter träning och se till att ha det finns till hands även under
träning.
•
Se till att ha en bra vätskebalans.
•
Ta insulin (måltidsinsulin) 1 ½ till 3 timmar före träningen. Dosen kan behöva
sänkas beroende på träningens duration och intensitet. Om träning sker på kvällen
sänks medel- och långtidsverkande insulin till natten.
•
Undvik att träna ensam och informera gärna omgivningen om att du har diabetes.
Hälsoeffekter av träning vid diabetes
Oavsett om man har diabetes eller inte; här är några positiva effekter av träning:
Man kan lättare ta upp och använda insulin genom kroppens vävnader,
insulinkänsligheten ökar.
Fysisk aktivitet gör att man ökar sin syreupptagningsförmåga. Träning kan öka
lungkapaciteten och mängden syre som tas upp i blodomloppet.
Träning hjälper till att normalisera blodfettnivåerna och sänka blodtrycket. Träning
förbättrar blodets cirkulation i kroppen, vilket minskar risken för hjärt-kärlsjukdom.
Det blir lättare att hålla en hälsosam vikt vilket motverkar utvecklingen av typ 2diabetes.
Träning påverkar humöret och välbefinnandet positivt.
Många former av träning stärker skelettet.
I korthet kan man säga att regelbunden motion ökar prestationsförmågan, kan bidra till en
bättre blodsockerbalans och ökar välbefinnandet för personer med diabetes. Dessutom får
man en minskad risk för övervikt, hjärtkärlsjukdom samt andra följdsjukdomar.3
Risker vid träning för personer med diabetes
Riskerna gäller framförallt typ 1-diabetes samt typ 2-diabetes som behandlas med insulin eller
en typ av medicin som heter sulfonureider. Sammanfattningsvis kan man säga att vid bra
insulinnivåer finns en risk för hypoglykemi och vid insulinbrist finns en risk för hyperglykemi.
Annat som är bra att känna till är följande:
•
3
Ökad insulinkänslighet kan kvarstå ett dygn efter ett hårt träningspass.
www.apoteket.se
5
•
Man bör vara försiktig med hårdare träning under och veckan efter en infektion då det
ökar risken för hyperglykemi.
•
Vid diabetesrelaterade ögonskador bör hård träning undvikas.
•
Risken för att få en skada i ben och fötter är större vid nedsatt känselnervsfunktion,
som ofta är en följd av diabetessjukdomen. Bra (sport-)skor är därför A och O för
personer med diabetes.
Modern behandling underlättar motionen i vardagen
Har man diabetes behöver man olika hjälpmedel som blodsockermätare, stickor, nålar och
insulinpennor. Utvecklingen av hjälpmedel har gått framåt och idag finns sådana som
underlättar ett så fritt och normalt liv som möjligt. Moderna hjälpmedel är lätta att ha med
sig under vardagens olika aktiviteter.
Att unga personer med diabetes tidigt får lära sig om vikten av motion för att må bra är
naturligtvis extra viktigt. På så sätt kan man lägga grunden för en bra livsföring. Barn rör sig
ofta naturligt men i tonåren är det många som slutar motionera och det blir viktigt att vara
”som alla andra”. Även för denna grupp är det viktigt att ha tillgång till behändiga hjälpmedel i
vardagen.
Humalog KwikPen – liten och smidig insulinpenna för den fysiskt aktive
Nyligen lanserades Humalog KwikPen i Sverige. Det är den enda förfyllda insulinpennan med
inbyggd fjädring vilket ger mjuka och jämna injektioner. Pennan är även kortare än många
andra pennor och ergonomiskt designad för att underlätta behandlingen. Genom att den är
liten och lätt att injicera med är den lätt att ha med sig och använda oavsett vilken aktivitet
man ägnar sig åt. På det viset kan personer med diabetes leva ett så normalt och fysiskt aktivt
liv som möjligt.
Om Lilly Diabetes
Under de senaste 85 åren har Eli Lilly & Company stått bakom en serie betydande framsteg i
diabetesbehandlingen. Lilly var först med att ta fram insulin för allmänt bruk 1923 och först
med biosyntetiskt insulin i och med introduktionen av Humulin 1983. Andra innovativa
behandlingar företaget lanserat är det första analoga direktverkande insulinet (Humalog), den
första GLP-1-analogen (Byetta) och den första godkända behandlingen för perifer neuropatisk
smärta vid diabetes (Cymbalta). Dessutom har Lilly i sin diabetesportfölj en behandling för
erektil dysfunktion (Cialis). Förra året introducerade Lilly insulinpennan HumaPen Memoir
med inbyggt minne och Humalog KwikPen, den första förfyllda insulinpennan med inbyggd
fjädring, vilket ger mjuka och jämna injektioner.
6
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards