1. Inledning
1.1 Bakgrund
Efter att jag var ute på VFU och undervisat i historia på en skola märkte jag hur svårt det är
att lägga upp undervisningen. Jag satt hemma och försökte planera utifrån vad jag trodde att
eleverna skulle kunna. Jag satt ensam med kursplanerna från skolverket och försökte få till
något. Då hade jag hade inte en aning om att det fanns lokala kursplaner som ska beskriva hur
ämnet ska struktureras. Senare på skolan frågade jag om den lokala arbetsplanen, de hade min
handledare gömt undan i någon pärm. Detta gjorde mig intresserad att undersöka olika skolors
kursplaner och se hur skolorna använder sig av dem och hur de tas fram.
Idag har varje kommun skyldighet att se till att det finns en arbetsplan på kommunens skolor.
De flesta skolorna har valt att ta fram lokala kursplaner. De lokala kursplanerna ska
komplettera Skolverkets kursplaner, samt ange de lokala målen en elev ska uppnå för att klara
målen. Hur dessa är utformade skiljer sig från skola till skola och kommun till kommun. Det
är rektorerna som ansvarar för beslut angående arbetsplanen. Men vem som har utformat den
lokala kursplanen är olika på olika skolor. Rektorerna kan ha utformat de lokala kursplanerna,
det kan vara enskilda lärare som arbetat fram kursplanen eller lärarlag som enskilt eller i
grupp har tagit fram kursplanen. Eftersom det finns många olika sätt att ta fram en lokal
kursplan vill jag försöka se hur olika skolor har gjort. Jag har även valt att se hur skolorna
arbetar med sina lokala kursplaner och hur de har försökt att utveckla själva ämnet utifrån
kursplanen och göra det mer lokalt anpassat. Skolorna har väldigt stora friheter och kan
utifrån LPO-94 göra många egna tolkningar av kursplanerna samt få göra egna val utifrån de
lokala förhållandena i deras samhälle. Jag har valt att se hur skolorna arbetat med
historieämnet och framförallt undersökt hur de använder sig av kursplanen där.
1.2 Syfte
Att undersöka i vilken utsträckning olika skolor använder sig av frihetsgraden i det lokala
kursplanearbetet?
1.3 Frågeställningar
Vilka är motiven till lokala kursplaner och hur lever skolorna upp till dem?
Hur arbetar skolorna med de lokala kursplanerna?
Hur använder sig skolorna av den lokala friheten i historieämnet?
4
1.4 Forskningsöversikt
Arbetet med lokala arbetsplaner
Enligt Mikael Alexandersson, docent i pedagogik:
Lokal handlingsfrihet medför krav på lokal arbetsplan, arbetet måste startas nerifrån och kan
inte enbart komma uppifrån, det är således lärarna själva som måste leda arbetet. Det är
lärarna som förväntas att utveckla den lokala arbetsplanen utifrån politikernas intentioner.
Den lokala arbetsplanen handlar mycket om den enskilde lärarens vilja att vara med i skolans
utveckling. Det krävs att lärarna har en utvecklad dialog tillsammans för att kunna komma
överens om den praktiska planen, det finns risk att lärarna strävar mot olika håll beroende på
olika intressen då krävs det att det finns en klar styrning ovanifrån. Den lokala arbetsplanen
bör enligt Alexandersson hela tiden reflekteras och utvärderas, ändringar ska göras
kontinuerligt för att förbättra elevernas skolgång.1
Enligt Inger M Andersson, docent i pedagogik:
Den gamla skolan var driven genom centrala beslut under 1980 talet började det komma allt
mer kritik mot detta sätt att leda skolan. Det gick inte längre att skolan endast skulle styras
från ett centralt organ som gjorde alla reformer. Skolan började allt mer decentraliseras
fördelningen mellan staten, kommunen och skolan markerades allt starkare. Den tiden då
målen och medlen för skolan framtogs på central nivå var över i och med den nya läroplanen
Lpo-94. Skolan styrs numera på ett nytt sätt målen, ämnena, timplanerna och kursplanerna
styrs fortfarande centralt. Varje skola har rätt att använda sin skolpeng efter eget bruk och kan
fritt välja väg så länge eleverna uppnår de nationella målen. Tanken är att varje skola själv ska
ta fram en arbetsplan för hur skolan ska få eleverna att klara målen. Denna arbetsplan är de
lokala kursplanerna. För att sedan se att skolorna uppfyller kravet på undervisning har det
framtagits nationella prov i årskurserna fem och nio.2 Meningen med reformeringen av skolan
var att professionalisera lärarkåren. Besluten tas av lärarna på lokal nivå, lärarna får hitta mer
praktiskt lokala lösningar och de får på så sätt utforma målen lokalt efter förutsättningarna.3
Enligt Mats Ekholm, professor i pedagogik:
Redan under 1980-talet kom krav på skolor att ha lokala kursplaner. 35 skolor granskades och
1
Skolverket, Vägar till lokal arbetsplan, sid. 9-11
Ibid. sid. 19-23
3
Ibid. sid. 30
2
5
undersökningen gjordes under fem år. År 1980-1985, under denna tid hade alla skolor utom
en hunnit med att skriva en lokal arbetsplan, granskningen visade dock att det inte var många
skolor som verkligen använde sig av arbetsplanen. Det var bara 3 av 35 undersökta skolor
som faktiskt använde sig av arbetsplanen som ett styrinstrument i skolan. Många av de
undersökningar som gjorts har visat på att kursplanen varit verkningslös och att det ofta var
rena avskrivningar från de nationella kursplanerna, lärarna hade då inte kunskapen eller vanan
inne att sitta och diskutera fram de lokala kursplanerna. Det blev därför viktigt att skolan
inifrån ser över undervisningen, hur de arbetar för att nå mål och hur de lyckas få eleverna att
uppnå dessa mål. Skolan måste hela tiden vilja lära sig och utveckla sina arbetssätt. Detta gör
dem genom att iaktta och systematiskt anteckna, skolans personal måste systematiskt arbeta
för att förbättra undervisningen. Hela skolans personalkår behöver hjälpa till för att analysera
insatserna, skolan som organisation behöver vara lärande och hela tiden vilja utvecklas. Detta
går inte av sig själv utan hela skolan måste verkligen arbeta åt samma håll. Hela skolans
personal måste vilja samarbeta och dra åt samma håll. Vid arbetet med en lokal kursplan är
det viktigt att det finns någon som kan dela ut ansvar till alla. Därför är det viktigt att
skolledaren är stark och även insatt i det dagliga arbetet. En bra kursplan kräver en stark
skolledare. Skolledaren måste kunna ställa krav på att personalen hela tiden ska vilja förbättra
och utveckla skolan. Det är sedan upp till de anställda att hitta inspiration och vägar till att
förbättra arbetet på skolan dels genom att hitta på egna lokala lösningar men även genom att
se andra skolors lösningar och göra dem till sina egna lokala.4
Fredrik Clausson, tidigare lärarstudent vid Högskolan i Malmö som har skrivit ett
examensarbete om lokala kursplaner, dock är det skrivet mot gymnasieskolan. Jag anser att
vissa delar av hans arbete även berör mitt arbete och använder mig därför av hans
sammanfattning.
Enligt Clausson är det ett problem att många av skolorna saknar en utarbetad plan i varje
enskilt ämne. De lokala kursplanerna ansågs jobbiga att ta fram och något som inte behövdes.
Vissa skolor såg det bättre att använda sig av de nationella målen. De skolorna som visade
sina kursplaner hade ofta stora brister i sina dokument. Konkretiseringen av de nationella
styrdokumenten är dålig, det handlar mestadels av stoff taget ur de nationella målen. Detta gör
att värdegrundsarbetet blir lidande. Många av skolorna verkade även ha dålig reflektion av
4
Ibid. sid. 39-45
6
kursplanerna, lärare diskuterade dem inte, rektorer och lärare hade inte samma syn på arbetet.
Detta gjorde att handlingsplanerna var bristfälliga eller obefintliga. Betygskriterierna ska
definieras lokalt, detta sker dock inte, det gör att utbildningarnas likvärdighet blir lidande.
I de nationella dokumenten står det att undervisningen måste anpassas lokalt. Skolan ska
anpassa sina arbetsplaner efter dess geografi, ekonomiska och sociala situation, något bara ett
fåtal skolor gjort. Väl utarbetade arbetsplaner är ett stöd för nya lärare och tyvärr saknar
många skolor dessa planer.5
1.5 Teoretiska utgångspunkter
Det finns många olika sätt att se på läroplanen och att arbeta med den, en lärares syn på
läroplanen betyder inte att hans kollega när han läser samma mål får samma syn. Läroplanen
är inte utformad för att den ska följas helt till punkt och pricka, utan det finns
tolkningsutrymmen. Läroplanen kommer aldrig att kunna bli så konkret att den ska följas
slaviskt. Dels för att vi ser olika på det som står i läroplanen och dels för att det finns elever
som ska ta in det som sägs i läroplanen och det finns inget sätt som fungerar för alla elever.
Undervisningen är en dialog mellan lärare och elever och kommer alltid att se olika ut.
Läroplanen kan aldrig vara en direkt plan att jobba med utan är en tolkning och värderingar
från läraren som undervisar, den undervisar dock utifrån läroplanen. Dessutom måste
materiella ramar och de lokala kulturella förhållandena tas med i användandet av kursplanen.
Därför kan det finnas väldigt stora variationer av hur man använder kursplanen. Det kan vara
stor skillnad på vad Skolverket har för intentioner med kursplanen och vad som sedan lärs ut i
skolorna.6
Enligt Goodlad, amerikansk skolutvecklingsprofessor, finns det fem sidor av läroplanen och
olika syn på läroplanen får olika konsekvenser.
1.5.1 Den ideologiska läroplanen
Den finns ett antal ideal för hur en läroplan ska se ut, den kan lägga sin tyngdpunkt på ett
visst lärostoff, ha speciella arbetsmetoder eller andra grundläggande perspektiv. Den
ideologiska läroplanen är aldrig en renodlad. Det skulle aldrig fungera i praktiken. I den
ideologiska läroplanen är det svårt att se vad som är utgångspunkten för läroplanen eftersom
vi endast ser läroplanen när den är klar. Alltså vad som ligger bakom arbetsplanen och de
5
6
Fredrik Clausson, Examensarbete: Lokal förvirring, Malmö Högskola, 2004, sid. 48
Gunn Imsen, Lärarens värld introduktion till allmän didaktik(2007), Lund, sid.175-176
7
politiska besluten kring arbetsplanen.7
1.5.2 Den formella läroplanen
Denna är en formellt godkänd läroplan den ligger som ett offentligt styrdokument. Den
innehåller oftast signaler vilka element som står bakom idéerna, men vi måste komma ihåg att
det finns många som vill vara med och bestämma i en läroplansprocess. Det finns många som
kan försöka få fram sina intressen fram tills läraren undervisar sina elever.8
1.5.3 Den uppfattade läroplanen
Det är läroplanen hur den uppfattas av olika personer så som lärare, föräldrar och elever. Det
handlar för lärarna om att tolka den formella planen, eftersom läroplanen i sig är en
kompromiss av många olika åsikter finns det möjlighet för egna tolkningar av skriften.
Lärarnas olika tolkningar baseras på vilka erfarenheter de har och ger på så sätt en mängd
olika syner på läroplanen samt olika sätt att använda sig av den i praktiken. Lärarens
tolkningar utifrån kommer fram utifrån vilken syn de har på undervisningen, vilken attityd de
har till undervisningen och hur de kan genomföra läroplanen i praktiken. Föräldrarna till
eleverna har olika uppfattning om läroplanen beroende på vilken kunskap de har på
läroplanen. De har därför olika uppfattningar om vad som bör ske i klassrummet.9
1.5.4 Den genomförda läroplanen
Vad läraren planerar utifrån läroplanen är en sak, men vad som händer i klassrummet är en
helt annan sak. Undervisningen går inte alltid som man planerat, eftersom det finns så många
olika faktorer som kan påverka. Det är barn som man ska undervisa och de gör eller förstår
inte alltid det man själv vill. Den genomförda kursplanen är det faktiska arbete som utgörs i
klassrummet i form av lektionerna. Vad som styr dessa lektioner är dels lärarens egna
erfarenheter, rutin och förmåga att förnya sina lektioner. Enligt Goodlad skaffar sig lärare
tidigt standardlektioner och använder sig sedan av ett liknande upplägg hela tiden. Den
genomförda arbetsplanen är en uppfattad läroplan som inte alltid stämmer överens om man
ser vad eleverna säger hemma till föräldrarna vid middagsbordet om man jämför med vad
läraren sade på lektionen.10
1.5.5 Den upplevda läroplanen
Om hur eleverna ser på det de faktiskt lär sig i klassrummet. Hur de uppfattar sin
undervisning och vad de lär sig utan att läraren hade för avsikt att lära ut det. Det finns både
likheter och skillnader i vad elever uppfattar. Likheterna ligger i hur de uppfattar strukturen på
7
Imsen sid. 177
Ibid. sid. 178
9
Ibid. sid. 178
10
Ibid. sid. 178
8
8
hur de ska lära sig. Olikheterna eftersom de alla har olika erfarenheter och därför får olika
förutsättningar att ta in kunskapen. Flickor och pojkar utformar uppgifter på olika sätt på
grund av att de har olika känslor och olika intressen och gör därför uppgifterna olika. Den
upplevda läroplanen kan även innehålla en dold läroplan, eleverna får dolda budskap. De lär
sig saker som läraren inte har planerat eller saker som inte finns med i läroplanen. Dels kan
det vara att lära sig disciplin men även hur man gör för att på enklaste sett få bra betyg. Den
dolda läroplanen ingår inte den vanliga läroplanen och diskuteras således inte, den dolda
läroplanen är oplanerad. Lärare och elever har olika syn på vad som sker i klassrummet. Det
kan därför vara bra för läraren att ta reda på elevernas uppfattningar och erfarenheter
angående undervisningen och se om lärarens bild av läroplanen och elevernas stämmer
någorlunda överens. Ju närmare de står varandra desto bättre kan målen uppnås. Som vi
märker kan det vara stor skillnad på de olika läroplanernas ansikten och framförallt skillnad
på intention med läroplanen och det verkliga utfallet av den. Läroplanen går igen så många
olika led och många olika personer som ska uppfatta den. Den startar med politiker och i
slutändan är det eleverna som ska ta till sig den.11
1.6 Metod
1.6.1 Val av metod
Jag gjorde en kvalitativ undersökning där jag undersöker hur tre olika skolors arbete med att
ta fram lokala kursplaner ser ut. Detta gjorde jag genom att intervjua lärare på varje skola och
se hur deras arbete med den lokala kursplanen utförs. Jag fick genom intervjun se till vilken
grad lärarna använder sig av kursplanerna och om har de hade problem med kursplanerna. I
en kvalitativ intervju ges öppna frågor. Intervjuobjekten ska kunna mer ingående redovisa
personens syn på frågan och egna reflektioner om ämnet. Den kvalitativa intervjun är en
dialog där det ena svaret ger nästa fråga. Ett problem kan vara att den som intervjuar påverkar
hur svaren blir utan att den själv vet om det. Att ha väldigt genomtänkta och välformulerade
frågeställningar kan vara ett sätt att minska problemen. Frågorna bör vara öppna och kan
variera mellan olika intervjuer beroende på vilka svar den intervjuade ger därför blir även
följdfrågorna annorlunda. Det är viktigt att den som intervjuar verkligen lyssnar på svaren och
sedan försöker att ställa bra följdfrågor, Ett bra hjälpmedel kan vara att skriva ner lite punkter
på ett block och sedan sammanfatta för den intervjuade och se om det var ”såhär du menade”.
Syftet med den kvalitativa intervjun är att de som svara ska kunna ge så uttömmande svar som
11
Imsen sid. 179
9
möjligt. Det är därför bra om man spelar in hela intervjun på band eller liknande. Det viktigt
att frågorna anpassas till varje ny intervju för att få ut och mycket som möjligt samt att den
som intervjuar är väldigt insatt i frågorna. Det kan vara bra att ha gjort någon form av
observation innan man börjar intervjua. Farorna med den kvalitativa intervjun är att den blir
mer som en strukturerad intervju eller till och med som en enkätundersökning med givna svar
och frågor.
Det är vikigt att intervjuaren ser till att personen som intervjuas verkligen kan tömma sig själv
på svar samt att den ställer bra och utvecklande följdfrågor utifrån intervjupersonens svar.
”När” ”var” ”hur” ”ge exempel” är bra följdfrågor. Utan bra följdfrågor blir det ingen bra
intervju. Det är viktigt att den som intervjuar redan innan klargör vilka mål den har med
intervjun för personen som ska intervjuas så bra som möjligt ska kunna dela med sig av sina
kunskaper. Den kvalitativa intervjun ska ge mig direkt kunskap om läraryrket och hur det ser
ut i verkligheten.12
1.6.2 Urval
Jag har valt att se över tre olika skolors arbete med lokala kursplaner. Skolorna ligger i tre
olika kommuner. Detta har jag gjort för att få se hur stora avvikelser det kan finns mellan
kursplanerna. Jag har valt att endast se till de lokala målen inom historia. Detta har jag gjort
eftersom att det annars skulle bli ett väldigt stort och brett ämne. Jag valde att ta kontakt med
personer som jag kände på tre olika skolor. Jag hade valt väldigt varierande skolor för att se
hur stor variationen är.
1.6.3 Procedur
Min avsikt var att få två lärare per skola att ställa upp på en intervju samtidigt. Detta för att de
kunde komplettera varandra samt ge mig en bredare infallsvinkel.
Intervju på Skola 1.
Jag tog kontakt med skolan ett par veckor i förväg, jag fick två lärare att ställa upp på en
intervju. Den ena läraren har tidigare varit min handledare, jag har varit med och sett båda
lärarnas undervisning. Jag skickade ut en frågemall till lärarna några dagar innan så de kunde
förbereda sig. Vi satt ensamma i ett grupprum och de enda som kunde höra vad som sades var
12
Bo Johansson, Examensarbetet i lärarutbildningen, (2001) Uppsala sid. 23-27
10
vi som var i rummet. Lärarna pratade och jag lyssnade och försökte ställa följdfrågor. Hela
intervjun spelades in på diktafon. Den totala tiden för intervjun blev 48 minuter.
Jag uppfattade det som att båda lärarna talade lika mycket. Vi blev inte störda under tiden och
jag kände det inte som att lärarna tyckte det fanns någon tidspress. Eftersom jag haft och göra
med dem tidigare tyckte jag inte att de hade några som helst problem att öppna sig och prata
med mig.
Intervju på Skola 2
Jag tog kontakt med läraren två veckor innan intervjun skedde. Jag bad honom se om det
fanns någon möjlighet att få med en lärare till, i ett tag såg det ut som om att det skulle gå att
ordna men det visade sig att jag fick nöja mig med en lärare. Intervjun ägde rum i skolans
personalrum. Läraren hade fått samma information som lärarna i intervju 1. Det var rätt
mycket folk som rörde sig runt omkring i lärarrummet och flera som kunde lyssna på vad som
sades under intervjun, läraren som blev intervjuad hade trots detta inte några problem att prata
öppet om sina åsikter. Denna intervju tog 19 minuter. Jag tror att den tog kortare tid därför att
läraren som jag intervjuade svarade kortare och mindre rörligt än i den första intervjun. När
man intervjuar två personer är det lättare att svaren svävar iväg, när det är en ensam person
går det lättare att styra ner dessa svävande svar.
Intervju på Skola 3
Intervju 3 var den sista som jag gjorde. Även här tog jag kontakt med läraren omkring två
veckor innan. Vi bestämde ett datum och såg till att ytterligare en lärare kunde delta.
Meningen var att jag på morgonen skulle följa med till skolan och sedan göra intervjun efter
dagens slut. Tyvärr blev den ena av lärarna sjuka dagen innan och jag kunde därför inte åka
med till skolan. Så jag fick bestämma mig för att bara intervjua den sjuke läraren hemma hos
den istället för i skolan. Detta eftersom jag annars skulle behöva vänta ytterligare en vecka
innan jag fick möjlighet att göra. Intervjun tog ca 17 minuter. Denna intervju var den kortaste
men jag tror att det var denna lärare som pratade mest effektivt. Det var väldigt få pauser och
intervjun flöt på väldigt snabbt. Eftersom detta var min tredje och sista intervju hade jag lärt
mig mer att lyssna och jag anser även att detta var min bästa intervju. Jag kan inte avgöra om
det var positivt eller negativt att intervjun ägde rum hemma hos läraren, kanske kan han ha
känt sig säkrare men jag vill inte lägga någon värdering i det.
11
1.6.4 Etisk bedömning och konfidensialitet
De åsikter som lärarna berättar för mig står inte för hela skolan utan de står endast för de
lärare som jag har talat med. Inga namn har förekommit i texterna vare sig skolnamn eller
namn på lärarna. De orter som skolorna ligger på förekommer inte med namn. Intervjun är
inspelad på en diktafon och jag har utifrån den ljudinspelningen analyserat svaren alltså är det
min syn på svaren som har publicerats och det är jag som värderat de svar som lärarna har
gett. Det material som jag har använt är det endast jag som har lyssnat till och inspelningarna
kommer att bevaras hos mig. De lärare som jag har intervjuat har gjort det i förtroende till mig
och jag har ingen mening at svika det förtroendet.
12
2 Bakgrund
2.1 Beslut fram till Lpo-94
Orsaker till att det ser ut som det gör idag i grundskolan med lokala kursplaner är ett resultat
av många olika beslut och bestämmelser. I detta kapitel beskriver jag bakgrunden och
motiven till dagens läroplan.
2.1.1 Bakgrund till decentraliseringen/Lpo-94
Ett centralt begrepp när lokalt kursplanerarbete diskuteras är decentralisering. Meningen med
decentraliseringen är att en verksamhet eller ett inflytande flyttas ifrån en central myndighet
till en lokal eller regional myndighet. Syftet med en decentralisering är att kunna göra lokala
regler och variationer som passar just där. I och med decentraliseringen ska skolan kunna ta
vara på lokala initiativ samt kunna göra snabbare beslutsprocesser och minska sårbarheten i
verksamheten. I och med decentraliseringen finns det en mängd olika variationer av skolornas
styrning samt att centrala beslut kan vara svåra att genomföra snabbt. Det finns flera orsaker
till decentralisering. Bland annat: att staten vill spara pengar, få ett ökat inflytande och
tilltro till det kommunala styrande samt få till stånd ett ökat lokalt inflytande. 13
Kritik riktades tidigt mot decentraliseringen av skolan av Arne Helldén, skoldebbatör och
lärarutbildare. Decentraliseringen av skolan hade varit på tapeten sedan tidigt 1970-tal och ett
flertal utredningar har gjorts sedan dess. Lgr-80 förutsatte egentligen att styrandet av skolan
skulle fråntas staten. Men alla förslag om ändrat huvudmannaskap i skolan röstades ner och
det blev således ingen kommunalisering innan Göran Persson gör entré i skolpolitiken. Han
lämnar 1988 in en proposition som föreslås kommunalisera skolan och får med minsta
möjliga marginal igenom sitt förslag bland annat med hjälp av ett löfte om maximalt 25 elever
per klass. Detta leder fram till kommunaliseringen av skolan verkställs 1991. Göran Persson
ansåg att ansvarsfördelningen i skolan var oklar och vill ge kommunerna chansen att ta över
ansvaret.14
Viktig i arbetet för en mer decentraliserad skola var Prop. 1988/89:4 skolans utveckling och
styrning angående den nya ansvarsfördelningen, vilken föreslog:
13
14
http://www.ne.se/lang/decentralisering 2009-09-21
Helldén Arne, Skola på villovägar, (2002), Linköping, Sid. 86-90
13
Skolväsendet skall även i fortsättningen vara både centralt och lokalt styrt. Ansvaret för
att besluta om mål och inriktning skall ligga på politiska organ, medan de anställda med
sin professionella kompetens skall ha ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet
med fastställda mål och riktlinjer. Skolverket är på så sätt i grunden ett genensamt ansvar
för stat och kommun och för politiker och anställda.15
Följden av detta blir att regeringen kommunen och skolan får nya ansvarsområden:
Regeringen ser till att forma en ny skollag som omfattar alla skolformer. De formar ett antal
regler för varje skolform. Inget sägs om hur resurser eller undervisningen ska fördelas.
Skolverket startas med ansvar för uppföljning, utvärdering, tillsyn och utveckling av skolan.
Samt att regeringen tar fram utvecklingsplaner.
Kommunerna tar över driften av skolorna. Ansvarar för att uppföljning, utvärdering och
tillsyn av skolverksamheten. De har som krav att se till att de nationella målen uppfylls att
en skolplan upprättas och får efter eget behov anpassa finansiering och resursfördelning på
skolan. 16
Skolan ska se till att de nationella och kommunala målen uppfylls de ska ta fram en arbetsplan
för hur de ska arbeta. De ska följa upp och utvärdera sin arbetsplan. Högst ansvarig är rektorn.
Skolan ska se till att elever och föräldrar får inflytande på undervisningen samt att skolan ska
se till att använda sin organisation och resurser på bästa sätt. Detta har gjort att själva
centrumet för undervisningen har flyttats från regeringsnivå till en lokal nivå, där den lokala
handlingsfriheten ökar chansen till ett mer nära lärande för eleverna. Detta ger skolorna
chansen att sätta sin egen prägel på undervisningen.17
I och med decentraliseringen inom skolan växlar ansvaret för skolan. Den centralstyrda
modellen försvinner i och med övergången till 1990-talet. Den nya arbetsmodellen börjar
användas, med ledord som ökad effektivisering, demokratisering och professionalisering. I
den nya modellen har mål och medel kommit att skiljas åt.18
Riksdagen och regeringen skall styra skolverksamheten genom att namnge nationella
mål. Inom de ramar och riktlinjer som riksdagen och regeringen lägger fast skall
15
Skolverket, Ansvaret för skolan, sid. 15
Ibid. sid. 15
17
Ibid. sid. 22-23
18
Skolverket, Vägar till lokal arbetsplan, sid. 20
16
14
kommunerna och andra huvudmän för skolan ha stor frihet att avgöra hur verksamheten
skall genomföras.
Skolans verksamhet skall följas och utvärderas. Uppföljningen och utvärderingen skall ge
underlag för att bedöma om åtgärder behöver vidtas eller korrigeringar göras för att
nationella mål och riktlinjer skall kunna upprätthållas och resultaten förbättras.19
Så uttryckte regeringen i prop. 1990/91:18
2.1.2 Frågan om likvärdighet
För att utbildningsstandarden fortfarande skulle vara likvärdig trots det lokala styrandet
infördes nya strängare nationella mål och bestämmelser, där ordet mål skall var med oftare än
tidigare. En annan viktig punkt var att utökad analys och uppföljning fanns med i processen.
Allt detta för att öka den lokala friheten men fortfarande ha bra kontroll på undervisningen.
Som undersökande instans bildades Skolverket vars uppgift var att följa utvecklingen, följa
upp, utvärdera och se över skolverksamheten. Alltså se till att kommunerna följer de riktlinjer
som finns. Kommunerna behöver därför kontinuerligt redovisa hur de klara sina uppdrag för
skolverket. Detta gör att Skolverkat kan göra tidigare och bättre insatser snabbare än vad som
har varit möjligt tidigare. Kommunerna måste se till att ge skolorna har tillräckligt med
förutsättningar för att eleverna ska klara målen. Staten har lämnat över ansvaret på kommunen
om hur arbetet ska skötas genom att ge rektorerna ansvar över sin verksamhet för att få en så
lokal styrning som möjligt samtidigt som de har skärpt kraven på tillsyn genom lagar och
förordningar.20
2.1.3 Lpo-94
Läroplanerna är ett medel för statlig styrning, utan läroplanerna skulle undervisningen kunna
vara hur som helst. Lärare skulle säkerligen klara sig utan läroplaner genom att helt enkelt
sätta sig ner och undervisa förutsättningslöst. Troligtvis skulle undervisningen bli väldigt
spännande nya ämnen skulle komma fram och undervisningen skulle säkerligen vara rolig för
eleverna. Eller så skulle lärarna kanske bara sätta sig ner och lära ut det de själva fått
undervisning om. Det är mellan dessa frågor svaret varför vi har kursplaner ligger.21
Den nya läroplanen är anpassad efter ett mål- och resultatorienterat system där det inte finns
någon detaljstyrning utan där det anges vilken färdriktning, ansvarsfördelning och mål som
19
Ansvaret för skolan, sid. 9
Ibid. sid. 9-12
21
Imsen sid. 179-180
20
15
finns. Dels de mål som finns att sträva mot och dels de mål som finns att uppnå. De mål som
finns att uppnå är den lägsta kravnivån för att få betyget godkänt. Målen ska utformas på ett
sätt så att det går att utvärdera dem senare. De nya kursplanerna har väsentliga skillnader från
de äldre kursplanerna, nu finns det inte längre allmänna anvisningar eller metodiska
föreskrifter hur undervisningen skall ske. Frågan om hur eleverna ska lära sig har överlåtits
till lärarna i större utsträckning. Kursplanerna anger endast målen för utbildningen och inte
vilken väg man skall ta för att nå fram till dessa mål, eller hur undervisning och kunskapen
skall förmedlas. Allt detta ansvar har lagts över på den enskilde läraren. Som hjälp har läraren
de lokala kursplanerna att luta sig emot. Men dessa är väldigt varierande beroende på vilken
skola eller kommun man arbetar inom. 22
Den nya läroplanen för grundskolan togs i bruk den första juli 1994. I och med att skolan hade
fått ett nytt sätt att styras behövdes även nya mål i och med att skolan lades över mer på
kommunerna. Mer ansvar sattes på kommunerna och i förlängningen även mer ansvar på
lärarna. Den främsta skillnaden är den nu mycket mera klara målstyrningen i arbetet.
Läroplanen skall styra skolan och innehålla planer för hur verksamheten skall styras. I
läroplanen ska skolans värdegrund och uppgifter finnas med och vilka mål och riktlinjer som
det finns för verksamheten. Den uttrycker vilken ansvarsfördelning som det finns mellan
skolan, kommunen och regeringen, samt vilka krav dessa kan ställa på varandra. Den
uttrycker även vilka krav skolan har på eleverna samt vilka krav föräldrar och elever kan
ställa på skolan. Läroplanen gäller alla obligatoriska skolformer. Läroplanen är utformad med
mål och riktlinjer, inom dessa mål och riktlinjer ligger skolans värdegrund och uppgifter.
Skolans olika mål och riktlinjer anges inom dessa områden: Kunskaper, normer och
värderingar, elevernas ansvar och inflytande, skola och hem, skola – förskola –
skolbarnsomsorg, skola och omvärlden, bedömning och betyg, rektors ansvar.
Målen i skolan anges i två delar. Mål att uppnå de och mål att sträva mot. Alla på skolan ska
arbeta för att skolans elever ska ha chans att uppnå målen. För att komplettera läroplanen
finns kursplaner för alla ämnen som anger mål för det enskilda ämnet samt en timplan för hur
mycket undervisningstid varje ämne skall ha. De undervisningsmål och riktlinjer som finns i
skollagen, läroplanen och kursplanen skall konkretiseras i en lokal planeringsmodell. Varje
kommun skall se till att vidta de åtgärder som krävs för att eleverna skall uppnå målen. Mål
22
Imsen sid. 120-121
16
ska ges för hela verksamheten. Lärarna utformar med hjälp av eleverna undervisningsmål.
Dessa mål och olika elevers behov samt förutsättningar är utgångspunkt för undervisningen
och val av arbetssätt. Dessa mål ska vara den lokala kursplanen.23
2.1.4 Lokala arbetsplaner – vad skolförordningen säger
Enligt skolförordningen ska varje skola ha en lokal arbetsplan. Det finns inga direktiv eller
krav på hur en sådan ska se ut men arbetsplanen ska tas fram med hjälp av lärare övrig
personal och elever. Arbetet med lokala arbetsplaner ser olika ut på olika skolor.24
2.1.5 Lokala arbetsplanens möjligheter
Skolans funktioner i det lokala samhället handlar om att bygga en nation, att öka ett lands
kompetens samt den enskilda personen hjälp och stöd för att utvecklas. Dock är det stor
skillnad på de lokala förutsättningarna från norr till söder och öst till väst. Det finns många
byar och städer med olika kulturer och näringsliv och således olika behov. Landet är olikt på
skilda platser och därför är det inte säkert att ett system för skolan fungerar över hela landet
och i alla samhällen. Eftersom det inte finns en modell som passar överallt behöver man ta
fram lokala arbetsmodeller som passar rätt by eller samhälle.25
Skolans uppgift är att tillgodose samhällets behov. Skolan skapar och fostrar framtidens
ungdom den skapar attityder och kompetensen för framtidens ungdom de som ska bära vidare
morgondagens samhälle. Skolan och samhället formar varandra. Samhället formar skolan just
för stunden alltså är det självklart att undervisningen ser olika ut i olika samhällen.26
Att vara lärare är att delta i ett av samhällets viktigaste projekt inte bara därför att vi lär ut
samhällets kultur utan även därför de elever vi undervisar präglas av den undervisning som vi
ger dem. Vi lärare ger eleverna den livsvärldsbild som vi vill. Det är lärare som lotsar in
eleverna i framtiden. Det är lärare som står mellan staten och barnen, försöker förmedla det
staten vill att barnen ska lära sig. Det barnen ska lära sig står skrivet i kursplaner och i
läroplaner men det är vi lärare som utifrån dem kan bestämma vad som är viktigt för eleverna
23
Utbildningsdepartementet, Lpo-94 sid. 2-3
Vägar till lokal arbetsplan sid. 1
25
Imsen, sid. 148
26
Ibid. sid. 107-108
24
17
och tillgodose deras egna behov på bästa sätt.27
De lokala arbetsplanerna ger möjlighet att spegla de lokala kulturerna som är speciella för ett
visst område. De bör även försöka att sätta fram kvinnan mer inom till exempel historien, i de
flest läroböckerna står det endast om manliga uppfinnare och historiens krig med män som
hjältar, män som konstnärer.
Eftersom det finns lika många män som kvinnor i vårt land är det självklart att det ska lämnas
lika mycket utrymme för båda. En annan motsättning är när det finns folk med varierande
etniskt ursprung, ska skolan ta hänsyn till dessa minoriteter, eller ska de anpassa sig till sitt
nya hemlands. Ska de få utbildning både på sitt hemspråk och sitt nya språk. Här har skolorna
flera möjligheter i och med den nya kursplanen att arbeta fram en modell som gör att deras
elever klara de nationella målen. En annan fråga är hur man ska bevara en gemensam kultur
för eleverna i svenska skolan och hur man ska bemöta elever med annan bakgrund och deras
rätt till sin egen kultur. Det finns starka argument för att använda sig av båda modellerna. Låta
eleverna både få en blandad undervisning.
Det är viktigt med lokala förankringar i undervisningen men undervisningen kan inte bli en
inskränkt lokalpatriotism, utan det är viktigt med internationell kommunikation och
orientering samt att eleverna får en trygg nationell identitet. Problemet ligger sedan i att kunna
bestämma vad som är nationell kultur och på vilket sätt den ska ligga som grund för den
nationella identiteten. Vilka frågor är det som rör den nationella identiteten? Är det rätt att
någon ska bestämma vad som är kulturarv i en nation?
De kommer säkerligen att missas väsentliga delar av andra personers kulturarv. Här ger de
lokala kursplanerna möjligheter att bygga upp en identitet kring hemorten oavsett om det är
landsbygden, staden eller ett fiskeläger. Det är därför viktigt att eleverna får med sig en viss
del av det nationella stoffet samtidigt som de får en hemidentitet och lär sig acceptera den
lokala kulturen. De ska gå hand i hand med varandra.28
27
28
Ibid. sid.108
Imsen, sid.129-132
18
2.1.6 Skolämnet historias uppgift
Jag har valt att se vilken uppgift skolämnet har i åldrarna F-6 eftersom det är dessa åldrar som
berör mitt arbete.
Enligt grundskolans kursplaner och betygskriterier 2000 ska de samhällsorienterade ämnena
geografi, historia, religion och samhällskunskap utgöra en helhet som ska hjälpa och stödja
varandra. Det finns gemensamma mål för ämnena som utmärker hur man ska jobba och vilket
perspektiv man ska ha för att få bästa effekt av utbildningen. Varje ämne har sedan en
fördjupning av den gemensamma texten i form av mål och innehåll. Studier inom
samhällsorienterade ämnena skall kopplas samman med kunskaper och uttrycksformer inom
skolans andra ämnen. Meningen med de samhällsorienterade ämnena är att eleven ska få
möjlighet att se omgivningen i relation till sig själv och förstå sig själv i relation till
omgivningen. Dessa kunskaper ska ge eleverna en grund så de tar sitt ansvar som medborgare
i ett demokratiskt samhälle samt verkar för en hållbar samhällsutveckling. Huvuduppgiften
med samhällsorienterade ämnena är att utveckla elevers kunskaper om människan människans
olika verksamheter, förändringar i landskapet i samhället samt skilda platser under skilda
tider. Syftet med ämnet är att stimulera till att reflektera över vårt tänkande och handlande
över händelser i samhället, att stärka beredskapen samt överblicka den egna och andras
livssituation, samt att öka tryggheten i den egna identiteten samtidigt få kunskaper om hur
vårt samhälle baserats på etnisk och kulturell mångfald.29
Historieämnets uppgift enligt kursplanen och betygskriterierna 2000 är följande.
2.1.6.1 Ämnets syfte och roll.
Historia är en viktig del av all kunskap både i ett längre perspektiv som i ett nutidsperspektiv,
där historia har varit en viktig del för vår mänskliga verksamhet och vår kunskapsbildning.
Syftet med utbildningen i historia är att utveckla ett kritiskt och analytiskt tänkande som
redskap för att förstå och förklara samhällets uppbyggnad och dess kulturer. Eleverna ska se
hur människor hat de i olika tider och få möjlighet att förstå att det finns olika kulturer och att
de skapats under en lång tid. Historieämnet ska utveckla en förståelse för nutiden samtidigt
som den bereder väg för framtiden. Utbildningen ska ge ett interkulturellt perspektiv samt en
29
Skolverket, Grundskolans Kursplaner och betygskriterier (2000) sid. 65
19
kulturell identitet utifrån det kulturarv som överförs från generation till generation.
2.1.6.2 Ämnets karaktär och uppbyggnad
Ämnet utgår ifrån det som format den personliga och kollektiva historiska identiteten. Därför
är väsentliga delar av historieämnet den svenska och nordiska, samt den samiska och
europeiska kulturen med i undervisningen. Tidsperspektivet och historiemedvetandet är en
viktig del i historieundervisningen. Att se vår tillvaro i perspektivet då – nu – sedan är viktigt
för att förstå även andra ämnen och områden inom skolan. I ämnet ska det finnas en
mångfasetterad bild av skeenden och händelser. Vi ska även ta upp mörka sidor av vår
historia, samt våra framsteg. Eleverna har med sin familj, släkt, hembygd och land en historia.
Kunskaper om dessa gör att förståelsen ökar för andra människor och deras livsvillkor under
olika tidsepoker.30
30
Ibid. sid. 76-79
20
3 Undersökning
3.1 Skolornas bakgrund
3.1.1 Skola 1
Skola ett är en F-6 skola inom en kommun i Mellansverige det går omkring 130 elever.
Eleverna på skolan kommer alla ifrån samma upptagningsområde. Skolan ligger en bit utanför
en större stad och orten är präglad av jordbruknäringen. Undervisningen sker ofta i
åldersintegrerat så som årskurser med elever 4-6. Klasserna ser olika ut varje år och varierar
beroende på elevunderlaget. Ibland kan eleverna ha åldershomogena klasser ibland inte. På
denna skola intervjuade jag två lärare. Båda lärarna arbetar och är utbildade till
mellanstadielärare. De har lång erfarenhet av undervisning och har varit på skolan sedan den
startade. De har på så sätt varit med och sett ändringen från Lgr-80 till Lpo-94 på nära håll.
De har även släppt ut ett stort antal elever vidare upp till högstadiet och vet vad som krävs av
dem och skolan.
3.1.2 Skola 2
Skolan ligger i en större stad i Mellansverige, skolan är en religiös friskola som inriktar sig på
elever med islamsk bakgrund. I skolan går det omkring 600 elever. Eleverna kommer från
skilda delar av staden eleverna har som gemensam nämnare att de har muslimsk friskola.
Skolan har elever från F-9, elevantalet har ökat väldigt från år till år och klasserna fylls på
nerifrån. I klass F-5 jobbar det två lärare samtidigt, den ena har hand om svenska och SOämnna medan den andra har hand om matematik och NO-undervisningen. På denna skola
intervjuade jag en lärare som just nu arbetar på mellanstadiet. Läraren är nyligen
utexaminerad och har alltså inte varit med särskilt länge och är van vid att använda sig av
tankarna från Lpo-94
3.1.3 Skola 3
Skolan ligger i en västsvensk kommun, det går 300 elever på skolan och det är totalt 60
anställda. På skolan går eleverna från klass F-6. Skolan är en av fyra låg och
mellanstadieskolor i denna kommun. Eleverna på skolan kommer ifrån ett homogent område
där föräldrarna räknas tillhöra svensk medelklass, eleverna har oftast bra förutsättningar
hemifrån. Skolan ligger i en kommun med en nedgående spiral, orten blir bara mer och mer
livlös och obefolkad. Läraren som jag har intervjuat har arbetat på skolan i 1,5 år och var
nyutexaminerad när han började.
21
3.2 Intervju
3.2.1 Varifrån kommer beslutet om lokala kursplaner?
På Skola 1 säger en av lärarna
- Beslutet kommer från början ifrån Skolverket.
På skolan delegerades arbetet från rektorn ner till lärarna. Rektorn gav sedan lärarna arbetstid
att sätta sig ner tillsammans och se över de gamla kursplanerna och sedan jobba fram nya.
Rektorn hade inte något som helst krav eller invändningar på hur kursplanen skulle se ut eller
hur den togs fram.31
– Vi på Skola 2 är väldigt måna om vårt rykte det har förekommit väldigt mycket kontroller
på skolan.
Därför tog rektorn på skolan beslut att en ny arbetsplan skulle tas fram hösten 2008. Rektorn
avsatte tid för lärarna som satt ner ett stort antal timmar och jobbade med planen, eftersom
skolan är väldigt öppen för kritik vill de ha en väl utarbetad arbetsplan som är svår att ge
kritik till.32
I Skola 3:s fall tog kommunen ett beslut att införa lokala kursplaner på alla sina skolor. Det
var kommunalpolitiker samt rektorerna som ligger bakom beslutet. Rektorerna avsatte tid så
att alla lärarna fick tid att träffas tre gånger. Lärarna fick inte några restriktioner från
rektorerna och inte några specifika krav på vad som skulle vara med.33
3.2.2 Hur ser elevinflytandet och föräldrainflytandet ut i framtagningen?
Skola 1 har inte använt sig av någon elev eller föräldrainflytande. Eleverna vet inte vad det är
som krävs av dem eller vad det är de ska kunna. Det är därför svårt att låta dem vara med i
framtagningen av kursplanen. De valde bort elevinflytande eftersom de anser att eleverna inte
själva kunde vara med och ge någonting till kursplanen. Föräldrarna har fått godkänna
kursplanen och haft möjligheter att ge synpunkter vid godkännandet, men de har inte varit
med och tagit fram kursplanen. Självklart görs sedan undervisningen utefter elevernas behov.
Men själv kursplanen är inte utformad av dem.34
Skola 2 valde att inte ha med något elevinflytande på kursplanerna. Det som står i Lpo-94 är
relativt svårt att förstå och tolka för en vuxen och de ansåg att barnen skulle ha svårt att förstå
och utforma mål utifrån kursplanerna. Eleverna går trots allt bara på mellanstadiet.
31
Skola 1
Skola 2
33
Skola 3
34
Skola 1
32
22
Föräldrarna får ta del av den lokala kursplanen och sedan godkänna den. De är inte med och
ger förslag på mål eller har varit med och tagit fram den.35
Det finns inte något elevinflytande på de lokala kursplanerna. Föräldrarna fick godkänna
kursplanen, det är föräldrarna som för elevernas talan. Elevernas intressen styr undervisningen
inte de lokala kursplanerna.36
3.2.3 Hur arbetade ni konkret fram era lokala kursplaner?
Personalen fick avsatt tid av rektorn att sätta sig ner tillsammans och diskutera fram hur de
ville arbeta. Eftersom de inte fick några restriktioner fick de arbeta fritt efter egen förmåga.
Lärarna tog inspiration av andra kursplaner innan de bestämde sig för sin modell. De valde att
inte åldersbasera sin kursplan, de har inte några mål för varje årskurs utan bara mål för vad
eleverna ska kunna i varje ämne när de gått ut årskurs sex. Lärarna fick dela upp sig i olika
ämnen, de flesta valde något ämne de kände sig mer säkra i. Utifrån sin gamla lokala kursplan
och lpo-94 samt andra skolors kursplaner utformade de egna mål med undervisningen. Valet
att inte åldersbasera hade de sett i en annan skola. En anledning till att de inte åldersbaserade
var att de ofta har klasser med blandade åldrar och att de inte vill sätta press på eleverna att de
ska ha en kunskap en precis tid utan att de ska själva få mogna och klara av en uppgift. När
varje ämne hade fått ett antal områden satte sig lärarna ner och röstade vilka områden som de
ansåg vara viktiga att ha med under respektive ämne. Målen ska vara tydliga för eleverna och
föräldrarna och det ska vara lätt för eleverna att se om de uppnått ett mål. Detta var i alla fall
meningen med den lokala kursplanen på skolan.37
Skolan har utgått ifrån Lpo-94 och sett över vad som står som mål i varje ämne. De hade även
sina äldre arbetsplaner som stöd för att se vilka mål som tidigare använts. Ämneslärarna satt
tillsammans och arbetade fram målen i sitt eget ämne. De lokala målen är utformade till två
årskurser i taget. F-1, 2-3, 4-5, 6-7, 8-9. De har utgått ifrån Skolverkets nationella mål, sedan
har de tolkat Skolverkets mål till sitt eget. De har sedan beskrivit hur skolan ska arbeta för att
eleverna ska nå detta mål samt hur de ska utvärdera om eleverna uppfyller målet samt
eventuella åtgärder. De hade inga andra förebilder än sin egna tidigare kursplan och
35
Skola 2
Skola 3
37
Skola 1
36
23
Skolverkets nationella mål. Lärarna utformade själva planen och de anser att den är väldigt
genomarbetad och delar gärna ut den till andra skolor som vill ha den som mall.38
Lärarna i hela kommunen träffades under hösten 2008 de fick då dela in sig själva i
ämnesgrupper, lärarna fick välja i vilket ämne de ville ta fram kursplanen. Varje skola hade en
till två lärare i varje ämne. grupperna bestod av 4-8 lärare. Lärarna fick sätta sig ner
tillsammans och diskutera fram målen i respektive ämne och åldersgrupp. Varje ämne är
indelat i årskurserna 1-6. Det står vad som förväntas att eleverna ska kunna i varje årskurs.
Lärarna tog hjälp av böcker och av andra kursplaner för att göra kommunens kursplan. Att se
över andra skolors kursplaner var inget krav från skolan utan gjordes på eget initiativ. 39
3.2.4 Hur används den lokala kursplanen i skolarbetet?
Skolan använder sig av den lokala kursplanen som en kom ihåg lista eller som en handledning
av vad det är eleverna ska kunna. De ser igenom kursplanen inför varje termin när de ska göra
en grovplanering, vilka moment som ska behandlas och vad eleverna ska ha lärt sig under
deras tid på skolan. Kursplanen i sig mäter inte någon kunskap utan det är de nationella
proven och lärarens prov som sedan mäter vilken kunskap eleverna har. Meningen med den
lokala kursplanen var till en början att det skulle vara ett levande dokument som eleverna
skulle fylla i tillsammans med sin lärare och på så sätt se vad som varje elev kan. De skulle
sedan följa upp arbetet och komma fram till vad det var eleven behövde arbeta med.
Uppföljningen blev dock krånglig eftersom kursplanen inte är särskilt detaljstyrd och inte har
någon samverkan med elevernas omdömen. Kursplanerna ligger mestadels undangömda och
eleverna ser dem inte så ofta. Lärarna känner att de inte finner den tid de skulle vilja ha att
sitta ner med eleverna och fylla i vad de faktiskt kan. Men eleverna har svårt att säga vad de
kan i varje ämne och moment eftersom det till exempel bara står vikingatiden och inte vad de
ska kunna om den.40
De lokala kursplanerna ligger som grund för undervisningen, när lärarna planerar ett område
utgår de ifrån lokala kursplanerna. Alla prov och omdömen utgår ifrån de lokala kursplanerna.
När lärarna sätter ett omdöme på en elev måste de kunna motivera och visa att eleverna har
gott igenom de saker som finns i kursplanen och därefter sätta ett omdöme. Det är bra att
38
Skola 2
Skola 3
40
Skola 1
39
24
utifrån kursplanen motivera sina beslut när föräldrar och elever ifrågasätter. Har man följt
kursplanen har man ryggen fri. Att kursplanen finns underlättar arbetet för lärarna och
speciellt för de lärare som inte har så stor erfarenhet. De är ett bra sätt för dem att arbeta och
när det finns klara riktlinjer. Sedan är kursplanen rätt öppen för den som vill göra
utsvävningar. Dock gäller det att kursplanen följs för att kunna motivera omdömena.41
Kursplanerna används vid planeringen av läsåret det som står i kursplanen ska ha tagits upp
under läsåret eftersom det har fastslagits som lägsta mål som eleverna ska kunna. Arbetet med
kursplanen sker inte dagligen utan den finns med när man gör planeringen. Lärarna behöver
ha arbetat med det som står i målen för att kunna sätta skriftliga omdömen på eleverna.
Eftersom de ej kan sätta ett omdöme på eleven utan att ha berört ämnet. När läsåret är slut ska
lärarna ha behandlat det som står i kursplanen men mängd och på vilket sätt den har behandlat
ämnet är upp till varje lärare.42
3.2.5 Känner ni er styrda av den lokala kursplanen?
Lärarna vid skola 1 känner sig inte styrda av sin kursplan eftersom deras kursplan inte anger
vad varje elev ska kunna i en specifik åldersklass eller hur varje moment inom ämnet ska se
ut. Utan endast att just dessa moment ska tas upp, sedan får läraren själv bestämma vad som
ska läggas in i det specifika momentet. Lärarna har dessutom själv tagit fram sin lokala
kursplan och är därför bekväma med den. Även om en utvärdering och uppföljning vore något
som de skulle vilja använda sig mer av.43
De lokala kursplanerna underlättar för lärarna och ses endast som ett stöd för dem. De lokala
kursplanerna är ett utmärkt stöd för nyexaminerade lärare som inte är så erfarna och har
massor med sig i bagaget. Man blir inte av med sin frihet utan kursplanerna är en hjälp. Det
som står i kursplanerna är saker som eleverna ska lära sig eftersom de tagit dem ur
Skolverkets kursplan. Att ha klara mål är en fördel så det går enklare att mäta elevers
kunskap.44
41
Skola 2
Skola 3
43
Skola 1
44
Skola 2
42
25
Det är för lärarna fritt att se till att deras elever når de mål som står i kursplanen. Kursplanen
säger inte på något sätt hur varje lärare ska få eleverna att nå sina mål. Lärarna måste gå
igenom alla de mål som står i kursplanen för att kunna skriva omdömen.
– Det enda sättet vi är styrda är att vi måste ta upp det som står i vår lokala kursplan, på vilket
sätt vi gör det bestämmer vi själva. 45
3.2.6 Vilka möjligheter ger den lokala kursplanen i ert skolarbete?
Den lokala kursplanen ger lärarna en bra överblick på vad eleverna ska kunna och lärarna kan
utefter det anpassa sin undervisning. Läraren kan försöka se till att eleverna får vara med och
delta mer aktivt i undervisningen med hjälp av kursplanen. Är kursplanen öppen finns det
många öppningar för att anpassa lektionerna. Varje lärare har olika intressen och det är oftast
lärarens enskilda intresse som styr vad som finns med i undervisningen. På så sätt kan läraren
anpassa både sina egna intressen och elevernas i och med den öppna kursplanen. Läraren får
se till att använda sina egenskaper och elevernas förutsättningar på bästa sett. 46
I kursplanen står det att eleverna ska känna till sin egen och sin stads historia. Skolan har dock
inte utgått från just skolans lokala miljö vid utformandet av kursplanen utan sett till hela
staden. Arbetet med att utveckla ämnet historia beror mycket på läraren och hans egna
intressen.47
Skolan måste sätta sin egen prägel eftersom undervisningen sker i skolans lokaler. Skolan
behöver anpassa sina förutsättningar och lokaler på bästa sätt.
– Det går inte att åka skridskor utan is.
Skolan måste utvärdera sina möjligheter och forma mål som är anpassade till personal, lokal
och lokala möjligheter. De har utgått från de nationella målen men sedan försökt sätta en lokal
prägel på dessa och se till att eleverna lär sig om sin hemkommun. Lärarna har inte gjort
något uttalat för att utveckla ämnet historia förutom att de försöker att se historia i jämförelse
med sin egen kommun hela tiden.48
45
Skola 3
Skola 1
47
Skola 2
48
Skola 3
46
26
3.2.7 Hur skulle de lokala kursplanerna se ut vid betyg i lägre åldrar i historia?
– I dagsläget finns det ingen speciell styrning från Skolverket i historieämnet. Målen från
Skolverket är väldigt öppna och yviga. Det finns ingen riktigt klarhet vad eleverna ska kunna.
Säger en av lärarna på Skola 1. Det beror mycket på vad läraren i historia lägger in i ämnet
vad eleverna får lära sig. Ämnen med nationella prov har mer klara och tydliga mål. Troligtvis
skulle man behöva klarare mål även i historia i sådant fall. De lokala målen skulle behöva
ändras så att de är mer anpassade och ligger närmare den nationella kursplanens mål. Det går
inte att göra några utsvävningar. Nackdelarna kan bli att improvisation och egna initiativet
försvinner. Hela undervisningen skulle bli mer styrd ifall vi fick betyg redan i lägre åldrar.
Troligen skulle det behövas ett nationellt prov för att få en jämn bedömning av betyg. De
nationella proven är väldigt konkreta och enkla att sätta betyg i, eftersom det finns en väl
utarbetad mall.49
Skolan arbetar redan nu med kursplaner som är utformade efter skolverkets kursplaner. De
tror inte att särskilt mycket skulle behöva ändras. Möjligtvis att målen skulle behöva brytas
ner ytterligare lite för att vara enklare att mäta kunskap. Skolan har redan idag omdömen från
A-F dessa omdömen är gjorda utifrån den lokala kursplanen. Målen är redan idag centralt
styrda och kommer att fortsätta var det vid betyg.50
Redan idag ges det omdömen till eleverna som kan liknas betyg. De utgår från det som står i
den lokala kursplanen. Det som står i den lokala kursplanen är mål. Det som står i kursplanen
är det som eleverna lägst ska kunna i varje årskurs. På skolan delas det ut tre omdömen: på
väg att nå målen, eleven når målen och eleven når längre än målen. Det svåraste är att se om
eleverna har nått längre än målen och vad som krävs för att nå längre än målen. Det är inte
alltid så enkelt att sätta betyg utifrån dessa mål. Eftersom det som står i kursplanen är väldigt
öppna mål så behövs en mer detaljstyrd kursplan för att kunna sätta betyg. Om det bli betyg i
historia så skulle man troligtvis behöva detaljstyra undervisningen mer och målen skulle
behöva bli mer konkreta. Ju mer konkreta mål som finns desto mer styrd blir kursplanen. Ju
mer öppna mål som finns desto mer kan man bolla med det. Så vi får se när de nya målen
kommer ut hur styrd undervisningen kommer att bli.51
49
Skola 1
Skola 2
51
Skola 3
50
27
3.2.8 Vad är viktigast, den lokala kursplanen eller nationella provresultaten
Det finns inte samma press i de ämnena som ej använder sig av nationella prov. De nationella
proven är heller inte heltäckande av ämnena utan de tar bara upp en viss del av respektive
ämne. De nationella proven styr i mångt och mycket de ämnena som de berör. Fokus ligger på
att se till att eleverna klara de nationella proven. Vid nationella prov i alla ämnena skulle de
bli mer styrda. Det skulle krävas att Skolverket tar fram en mall för vad eleverna ska kunna
om det blir nationellt prov i historia. De måste ta ett beslut vad de anser är viktigt att eleverna
lär sig och dagens kursplaner skulle bli relativt verkningslösa. Nationella proven är bra i
svenska engelska och matematik eftersom det är lättare att mäta kunskap i dessa ämnen. De
ser hur eleverna läser skriver och räknar. De nationella proven styr undervisningen i femman i
de ämnena som de berör. Men inte i de andra årskurserna eller i de ämnena som inte har
nationella prov där styr den lokala kursplanen mer. De lokala kursplanerna skulle troligtvis
behöva göras om ifall det skulle bli nationella prov i alla ämnen. Den lokala kursplanen skulle
troligen skräddarsys efter de nationella proven så att eleverna skulle se till att klara proven.
Problemet med detta är att vissa delar av undervisningen troligtvis skulle falla bort då
eftersom de nationella proven inte kan ta upp allt inom ett ämne. De nationella proven ändras
mellan åren. På så sätt skulle även kursplanerna behöva anpassas oftare efter provens
ändringar. Inför varje år skulle troligtvis lärarna se över vilka moment som är med på
nationella provet i varje ämne och sedan utifrån det göra den lokala kursplanen.52
På Skola 2 anser läraren att det är viktigt att eleverna klara de nationella proven. Alla ska
klara dem. Men det betyder inte att undervisningen ska styras efter nationella proven. Alla
elever ska klara de nationella proven och det står var och en fritt att arbeta sig fram till att
deras elever klarar provet. De nationella proven är en utvärdering. Nationella proven fungerar
som ett sorts stöd, alla gör dem och det finns en tydlig mall för rättning av dem. Det är lätt att
sätta omdömen utifrån de nationella proven. Det är dock inte bra om undervisningen ska
styras efter de nationella proven. De nationella proven kan ta fokus från andra saker som
utvecklandet som individer, dessutom kan det de lär sig bli väldigt styrt. Det finns skolverkets
mål och skolans lokala mål, sedan tolkar läraren dem och lär ut till eleven efter bästa förmåga
och sätt. Så måste det vara i undervisningen, det är mycket tolkningar som görs. Risken är att
detta tolkningsutrymme blir mindre med tidigare betyg och nationella prov i fler ämnen. Det
52
Skola 1
28
är dock tidigt att uttala sig innan något har skett och man får nog olika svar beroende på
vilken lärare man frågar.53
På Skola 3 vill man bara att eleverna ska lyckas bra på nationella provet ser man till att
eleverna övar mycket på just de saker som provet tar upp. Oavsett måste läraren se till att det
som kommer på det nationella provet ha behandlats innan de får provet. Frågan är sedan vad
man tycker är viktigt den planeringen som man har gjort eller resultatet på nationella provet.
Klarar inte eleven de lokala målen får läraren klagomål från rektorn och klarar eleven inte det
nationella provet blir det klagomål från högre ort. Men de nationella proven anses ofta vara
viktigare eftersom de är nationella och kursplanen endast är lokal. Men det är så styrt och
mycket statistik med nationella provet. Många förbereder sina elever väldigt mycket för att få
bättre resultat och bättre statistik. De mål som finns i matte engelska och svenska är helt klart
mer styrda än de ämnen där det inte finns nationella prov i, så lär det även bli i de andra
ämnena där nationella prov blir införda. Detta gör troligtvis att kursplanen behöver bli mer
konkret för att resultatet ska kunna mätas enklare. Men bara för detta kan man inte hoppa över
delar som inte är med på provet. De nationella proven är rikstäckande och det behöver de nya
målen som i sådant fall tas fram även vara. Det blir då mer styrt och handlingsfriheten
kommer att minska. Det kommer att bli svårare att sätta en lokal prägel det går inte att ha
lokala frågor på ett prov som kan rättas på ett rättvist sätt.54
3.2.9 Hur sätter ni er lokala prägel på historieundervisningen
Skolan använder sig av hembygdsveckor två veckor varje läsår där hembygden står i fokus.
De har bra kontakt med omgivningen omkring och ger eleverna upplevelser. De tar eleverna
till platser i sin närmiljö, skolan vill levandegöra historian på så sätt. Det viktiga är att
eleverna får upplevelser som sitter kvar. Det är dock mycket upp till läraren hur han eller hon
vill utveckla ämnet. Eftersom målen är så pass öppna finns det väldigt mycket svängrum. Det
viktigaste är att eleverna utvecklas. Vad de har lärt sig spelar egentligen inte så stor roll. Bara
barnen får ta del av alla ämnena och läraren inte lär ut fel saker eller ljuger så kommer
eleverna att klara sig har lärarna märkte. 55
Eftersom det finns närhet till allt i Staden är det lätt att bara slänga sig på bussen. Skolan är
väldigt generös med utflykter och uppmuntrar lärarna att ta med eleverna på utflykter. Det
53
Skola 2
Skola 3
55
Skola 1
54
29
finns väldigt mycket att se i staden. Mycket av Sveriges historia kommer ifrån denna stad och
det finns därför många museer. Eleverna bor runt om i staden och det kan vara svårt att se till
varje elevs områdes historia. Lärarna känner att de har väldigt stort förtroende från ledningen
och kan utföra sitt arbete fritt. I allmänhet känner de stöd från ledningen och de ges
möjligheter att utveckla ämnet efter egna intressen.56
De försöker att integrera undervisningen i andra ämnen till exempel kommer fyrorna att
arbeta med vikingatiden i historia i några månader nu. Med högläsning i svenska och bygga i
träslöjden. De ska få upplevelser av undervisningen, eleverna ska få intryck.57
3.3 Sammanfattning av intervjuer
3.3.1 Varifrån kommer beslutet om lokala kursplanerna
På alla tre skolorna kommer besluten uppifrån alltså från rektorer eller ifrån politiker.
Skolornas rektorer har inte haft någon särskild styrning i arbetet med kursplanerna förutom på
Skola 2 där de anser att rektorn var väldigt mån om att ha en utarbetad kursplan. Hur rektorn
har påverkat framgår dock ej.
3.3.2 Hur ser elev- och föräldrainflytandet ut?
Ingen utav skolorna har använt sig av något inflytande av elever eller föräldrar när det gäller
kursplanen. Eleverna är med och styr undervisningen men inte arbetet med de lokala
kursplanerna. Skolorna anser att eleverna inte har tillräckligt med kunskap att bidra med något
i arbetet. Föräldrarna har fått godkänna de lokala kursmålen. De har kunnat göra
anmärkningar men troligtvis har de varit för dåligt insatta för att kunna ge någon kritik mot
kursplanerna.
3.3.3 Hur arbetade ni fram er lokala kursplan?
På Skola 1 fick lärarna välja vilket område de ville arbeta med och sedan ta fram mål utifrån
andra kursplaner och läroböcker samt målen i Lpo-94. Alla lärare fick sedan rösta om de mål
som skrivits i varje ämne skulle gås igenom. De valde att inte åldersbasera sina lokala mål.
Skola 2 utgick från de mål som finns i Lpo-94 och sin gamla lokala kursplan och omarbetade
sedan dem från grunden. Ämneslärarna satt för sig och utformade målen i respektive ämne.
De har valt att dela upp målen i två årskurser för sig, F-1, 2-3, 4-5, 6-7 och 8-9. Man kan se
56
57
Skola 2
Skola 3
30
att de utgått ifrån nationella målen och sedan gjort egna mål utifrån dem. De beskriver hur
arbetet ska ske och hur utvärderingar ska göras.
På Skola 3 samlades alla lärarna inom kommunen och tog fram de lokala kursplanerna. Varje
lärare fick välja var sitt område och sedan satt lärarna ämnesvis och diskuterade fram målen i
varje ämne och årskurs. Skolan har mål i varje årskurs från årskurs 1-6. Skolorna skiljer sig
väldigt mycket här i utformandet av arbetsplanerna.
3.3.4 Hur används den lokala kursplanen?
På Skola 1 används den lokala kursplanen som en komihåglista. Den används för att göra en
grovplanering, lärarna ser vilka moment eleverna behöver lära sig.
På Skola 2 ligger kursplanerna som grund för undervisningen. De utgår utifrån de lokala
kursplanerna när de ska behandla ett område. Skolans prov och omdömen är baserade på
kursplanens mål.
På Skola 3 är kursplanerna med vid framtagningen av årsplanen. Det som står i dem ska
behandlas under året. De lokala målen ligger som grund för elevernas omdömen.
3.3.5 Känner ni er styrda av den lokala kursplanen?
Ingen av skolorna säger att de känner sig styrda utav sina kursplaner. Skola 1 har så pass
öppna mål och det är dessutom de själva som har tagit fram dem. Skola 2 anser att de är ett
bra stöd och hjälp för nya lärare och att de kan göra egna tolkningar av målen. Skola 3 anser
att det är lärarens eget ansvar att se till att eleverna når upp till målen. Kursplanen säger inte
hur de ska arbeta för att eleverna ska nå målen.
3.3.6 Vilka möjligheter ger den lokala kursplanen?
Kursplanen ger en överblick vad eleverna ska kunna och vilka mål som skolan har. En öppen
kursplan gör att man kan anpassa arbetet för elevernas bästa, varje lärare har olika intressen
och på Skola 1 är det lärarens intressen som styr vad som tas upp eftersom målen är väldigt
öppna. På skola 2 ser man i kursplanen att man ska tala om de lokala förutsättningarna och
den lokala historian. Men vad som tas upp är fortfarande upp till var och en av lärarna. På
Skola 3 anser de att man måste anpassa undervisningen till de lokala förutsättningarna. Det
står dock inte i kursplanen på vilket sätt de anpassat målen eller hur de ska arbeta med dem
utan även här upp till varje lärare att själva anpassa lektionerna.
3.3.7 Hur skulle de lokala kursplanerna se ut vid betyg i historia i lägre åldrar?
Lärarna på Skola 1 anser att en klarare styrning skulle behöva tas fram. De anser att dagens
mål är väldigt öppna och yviga. Det måste bli klarare vad eleverna ska kunna. Eftersom de
nationella målen skulle behöva bli klarare måste de lokala målen göras om och det troliga är
att nationella prov skulle behöva komma till för att få en rättvis nationell bedömning. Skola 3
31
är även de inne på att kursplanerna behöver göras om men främst vad som ska krävs vid betyg
högre än godkänt. Antagligen tror de att målen skulle behöva bli mer konkreta och mer
detaljstyrda. Skola 2 ser inte att de behöver göra några förändringar, deras mål är byggda på
Skolverkets kursplaner, om de nationella målen ändras behöver de självklart ändra sina mål.
Möjligtvis att målen skulle behöva brytas ner mer.
3.3.8 Vad är viktigast den lokala kursplanen eller nationell provresultatet?
Ämnen med nationella prov är mer styrda av målen i än andra ämnen. Eventuellt kan det bli
så att skolorna försöker se till att deras elever bara klarar de nationella proven och istället
struntar i att jobba efter lokala kursplanen. Skolorna anser att nationella proven är viktiga men
att det är svårt att se hur det skulle kunna se ut innan några planer är fastlagda. Men troligtvis
skulle många försöka att anpassa sina kursplaner efter hur nationella provet kommer att se ut.
Detta anser i alla fall lärarna på Skola 1. Skola 2 anser att de nationella proven är något alla
elever ska klara men undervisningen ska inte anpassas efter dem. Skola 3 anser att det kan bli
svårare att få den lokala prägeln om nationella prov införs.
3.3.9 Hur sätter ni er lokala prägel på historieundervisningen?
Alla skolor försöker sätta en lokal prägel på undervisningen. De gör detta på olika sätt men
vill genomgående att eleverna ska få med sig upplevelser. Eftersom skolorna har väldigt
skilda förutsättningar jobbar de på olika sätt. Men mycket är upp till var och en av lärarna hur
de vill utveckla ämnet och inte så mycket hur skolan arbetar. Den kursplan som är mest
strukturerad och tar upp hur de arbetar lokalt i är Skola 2. Eftersom skolan ligger bra till får
eleverna stora möjligheter att gå på museum. Medan dessa möjligheter inte finns i samma
utsträckning på Skolorna 1 och 3. Något Skola 1 trycker väldigt hårt på är deras
hembygdsveckor, dessa finns inte nämnda i den lokala kursplanen men är något som skolan är
stolta över.
32
4 Slutdiskussion
Anledningen till att jag skrev detta arbetet var att jag ville se hur skolorna arbetade med sina
lokala kursplaner i historieämnet. Jag ville få en inblick i vad det var som väntade mig när jag
nu blir klar som lärare. De frågor som jag ville ha svar på var:
Vilka är motiven till lokala kursplaner och hur lever skolorna upp till dem?
Hur arbetar skolorna med de lokala kursplanerna?
Hur använder sig skolorna av den lokala friheten i historieämnet?
För att få dessa besvarade har jag intervjuat personer i skolor och läst på i kursplaner vad
meningen är med de lokala kursplanerna.
4.1 Utformning av den lokala arbetsplanen.
På alla skolorna har det kommit ett beslut uppifrån att en lokal kursplan ska tas fram, lärarna
har suttit tillsammans och diskuterat fram målen. I alla tre fallen har skolorna fått order ifrån
rektorn att arbeta fram en ny lokal kursplan. Rektorerna har avsatt tid för lärarna som har fått
möjligheter att diskutera fram hur arbetet ska se ut.
Enligt Alexandersson krävs det att rektorn har en utvecklad dialog mellan de anställda för att
kunna utforma en arbetsplan, något som det till synes verkar vara på alla skolorna. Rektorns
fortsatta inblandning varierar mellan skolorna. På Skola 1 har rektorn varken haft några
invändningar eller varit med i arbetet. Rektorn har i stort sett gett lärarna tid att arbeta med
planen och sedan bara godkänt den. Lärarna fick själva bestämma utformningen av arbetet
och hitta inspiration själva. Rektorn på Skola 2 har haft som mål att få fram en plan som är
svår att feltolka och ge kritik på, lärarna här har verkligen ansträngt sig när de tagit fram sin
arbetsplan, de har lagt ner många timmar på arbetsplanen. På Skola 3 har rektorerna bara
avsatt tid för arbetet, inga restriktioner för hur arbetet skulle se ut fanns. De fick ta hjälp av
andra skolors lokala kursplaner men det var inget som var något tvång ifrån rektorernas sida.
Mats Ekholm förespråkar att skolledaren/rektorn ska kunna ställa krav på personalen för att på
så sätt få dem att prestera max. Jag känner här att lärarna har fått väldigt fria händer i arbetet
något som kan tyda på att rektorn inte är särskilt insatt i undervisningen och inte heller
tillräckligt engagerad. Detta märkte jag speciellt på skola 1 där rektorn över huvudtaget varit
med i arbetet. Jag tror att en insatt rektor ställer mer krav och kan på så sätt få fram en bättre
plan för skolan.
33
4.2 Vilket är motivet finns till de lokala kursplanerna
Enligt skolförordningen ska varje skola ha en lokal arbetsplan, innehållet i den tas fram inom
respektive kommun och skola. Enligt Gun Imsen, norsk professor i pedagogik, handlar
skolans arbete om att bygga en nation och att öka kompetensen för de enskilda eleverna på
bästa sätt och anpassa sig efter samhällets behov. Därför är det viktigt att alla skolor anpassar
sig efter just deras samhällbehov. Jag anser att arbetet med detta syns väldigt dåligt i Skola 1s
lokala kursplan. Här är det mycket upp till vad var och en av lärarna väljer att ta upp. Det står
inte skrivet någonstans i kursplanen hur de ska arbeta med de lokala förhållandena utan det är
läraren sig som får ta på sig ansvaret att uppfylla det lokala intresset. Samma sak gäller i
Skola 3 där målen står vad eleverna ska kunna men de är inte särskilt anpassade för de lokala
förhållandena utan det är även här något som varje enskild lärare får göra. Skola 2 har utifrån
de nationella målen anpassat dem till skolans egna. Ex. känna till hembygdens historia och
hur den format kulturen. Skolans mål är att eleven ska känna till sin egen historia samt sitt
eget områdes historia. Här har de tagit ett nationellt mål och brutit ner det till sitt eget. Det är
alltså inte upp till varje lärare att bestämma hur de ska arbeta utan det som står i kursplanen
ska användas. Jag kan förstå att lärarna på skola ett och tre inte velat skriva så mycket om hur
de arbetar med målen lokalt till en viss del. Detta gör att lärarna får mer handlingsfrihet hur de
själva vill göra. Detta gör dock att arbetet kan se väldigt olika ut i olika klasser på dessa
skolor. Eftersom det är upp till varje lärare vad den vill lägga inom varje område i ämnet. Jag
tror att meningen med de lokala kursplanerna är att skolan ska arbeta efter samma modell och
på så sätt att eleverna lära sig samma sak oavsett klass, men att varje skola får utforma
undervisningen efter den lokala strukturen.
Enligt Andersson är meningen med reformeringen av skolan att den skulle professionalisera
lärarkåren, beslut om skolan ska tas på lokal nivå så lärarna kan hitta praktiska lokala
lösningar och utforma målen efter lokala förutsättningar. Tyvärr är det inte så på skolorna
utan de lokala målen på skolan är bara en avskrivning från de nationella målen och det är upp
till varje lärare att ensam göra de lokala anpassningarna. Så är i alla fall fallet på skola ett och
tre. Så på ett sätt kan man säga att de har misslyckats med att anpassa den lokala kursplanen
till sina egna förutsättningar. Även i undervisningen är anpassad till de lokala förhållandena
så är inte kursplanen det. Detta tycker jag att skola två har lyckats göra. Samtidigt vet jag inte
hur det ser ut på någon av lektionerna i dessa skolor eftersom jag inte har varit med på dem.
34
4.3 Syn på den lokala kursplanen
Den generella synen på kursplanerna är lika på de olika skolorna. Skola 1 använder sig av
kursplanen som en kom ihåg lista över vad som behöver göras och handledning över vad det
är eleverna ska kunna när de är klara med årskurs sex. Skola 2 använder sig av kursplanerna i
planeringen inför varje läsår och när de ser över vilka moment som ska arbetas med. Skola 3
ändvänder sig även den av kursplanen när man ska se över hela årets undervisning.
Ingen utav skolorna använder sig direkt av de lokala kursplanerna dagligen. Kursplanen är
som en hjälp och en mall för vad eleverna ska kunna. På skola 2 ligger kursplanerna till grund
för de omdömen som ges ut och det är då viktigt att lärarna har låtit eleverna gå igenom det
som står i kursplanerna. Samma sak gäller för skola 3 där elevernas omdömen utgår ifrån
målen i ämnena. På skola 1 var idén till en första början att de lokala målen skulle vara något
levande, och något som ständigt användes, eleverna skulle fylla i vad de lärt sig i den lokala
arbetsplanen och ha med sig den som ett bevis på vad de kan. Så har det tyvärr inte blivit,
lärarna känner att de inte har tillräckligt med tid för att sitta med eleverna samt att de har svårt
att se när en elev har uppfyllt ett visst mål. När skolans omdömen sedan inte är kopplade till
de lokala målen blir det lätt att de lokala målen blir en stående pärm som bara samlar damm
till sig. Skolan måste försöka rycka upp sig anser jag och se till att det återigen blir det
levande dokument som de från början ville att det skulle vara.
Enligt Alexandersson ska den lokala kursplanen ständigt reflekteras och utvärderas och
förbättringar ska göras kontinuerligt allt för att förbättra elevernas skolgång. Arbetet med
kursplanerna bör alltså ske i stort sett årligen något som skola 1 verkar ha misslyckats med.
Det är inte säkert att eleverna på något sätt är sämre i denna skola men det ställer mer krav på
läraren att de vet vad varje elev behöver för att klara sig. Både skola 2 och 3 har relativt
nyarbetade kursplaner de är bara något år gamla.
4.4 Generell slutsats av arbetet – i vilken utsträckning lever skolorna upp till friheten
Varje skola har sitt sätt att använda sig av frihetsgraden, varje enskild lärare bestämmer vad
som skall rymmas i dennes lektioner. På så sätt använder sig skolorna av frihetsgraden i den
största mån som det är möjligt. Dock anser jag att det är bra att göra som på Skola 2 och så
mycket det går, att strukturera upp vad det är eleverna ska kunna mer specifikt. Sedan vad
som ligger i varje moment är upp till läraren på skolan att lägga i. Jag kan tycka att de andra
skolornas lokala kursplaner är lite enkelt utformade och lämnar lite väl mycket till den
enskilda pedagogen att bestämma. Meningen med de lokala kursplanerna som finns idag är att
35
man lägger över ansvaret av skolan på en mer lokala nivå och skolorna får mer frihet. Frågan
är dock hur mycket arbetet skiljer sig nu om man ser till hur det var innan de lokala
kursplanerna, fanns många av lärarna som arbetade för 20 år sedan i skolan fortfarande är
kvar och har sina värderingar och syn på undervisningen. Meningen med de lokala
kursplanerna är att de ska lägga över ansvaret från att statligt bestämma vad alla ska lära sig
till att kommunerna och skolorna själva får placera det som de anser är viktigast i
undervisningen. Skolorna får chansen att sätta sin lokala prägel och själva bestämma i vilken
takt och när eleverna ska lära sig. Jag anser att det är mestadels upp till var och en av lärarna
att utforma undervisningen på skolorna. Skolorna sätter ingen speciell prägel i allmänhet utan
lämnar över friheten till lärarna själva som får använda sig av denna frihet. Frågan är om det
var detta som var meningen med de lokala kursplanerna och om regeringen anser att skolorna
har skött sitt uppdrag?
36
