Medfinansieringsreformen 2005-06
och arbetsgivarnas ansvar
för sjukfrånvaro
Björn Trägårdh, HGU
”Så här kan vi inte ha det” (GP 13/4 2005)
• 14 procent av alla svenskar mellan 20 och 64 år var sjukskrivna eller
förtidspensionerade 2001 -04 räknat i heltid.
• Kostnader för sjukfrånvaro och arbetslöshet uppgick 2004 till 125
miljarder (statens samlade utgifter för år 2005 beräknas till drygt 750
miljarder kronor).
• Kostnadsökningen för sjukfrånvaro och arbetslöshet under åren 2001
- 2004 var dubbelt så stor som tillväxten.
Nettodagar utbetalda under en 12-månadersperiod
Riket
Förmån: Sjukpenning
Utfall tom 2007-08
100 000 000
90 000 000
80 000 000
70 000 000
50 000 000
40 000 000
30 000 000
Kvinnors andel senast
20 000 000
61,4%
10 000 000
2008-06
2007-12
2007-06
2006-12
2006-06
2005-12
2005-06
2004-12
2004-06
2003-12
2003-06
2002-12
2002-06
2001-12
2001-06
2000-12
2000-06
1999-12
1999-06
0
1998-12
dagar
60 000 000
Reformtanken
• Halvera sjukfrånvaron 2002-2008 (från 90 milj. till 45 milj. dagar)
• (Sjuk-)problem ska lösas där de uppstår
– på arbetsplatsen
• Utveckla ekonomiska incitament för arbetsgivaråtgärder
• Morot; ju lägre frånvaro, desto billigare för AG
• Piska; många sjukdagar = höga sjukkostnader
Reformkonstruktionen
• + och - för arbetsgivarkollektivet - kostnadsneutralt
• + Generell sänkning av arbetsgivaravgift (0,24 %)
• + AG bekostar 2 veckors sjuklön (förut 3)
• - Särskild sjukförsäkringsavgift på 15 % av sjukpenningen
• + Gäller ej vid återgång i arbete (minst 25%) eller rehab-insatser
• + Tak: max 4 % av total lönesumma för AG
• + Golv: minst 12.000 kr i sjukkostnader
Forskningsuppdraget
• Forskargrupp på 6 företagsekonomer
• Ett arbetsgivarperspektiv på reformen
• Vad gör AG för att få anställda åter i arbete?
• Vad gör AG för att förebygga sjukfrånvaro?
• Vilka ekonomiska och administrativa effekter får reformen för AG?
Undersökningen
Enkätstudie:
Fallstudie:
•
•
•
•
•
• Stat: myndighet + högskola
• Region: sjukhus, tandvård,
tvätteri
• Kommun: hemtjänst
• Privat: ett medelstort, två små
Samverkan med SCB
800 arbetsgivare
Stratifierat urval > 10 anställda
Alla AG >2000 anställda ingick
Svarsfrekvens drygt 53 %
Resultat
• En mängd förebyggande åtgärder, ex v hälsokontroller, friskvård,
motionsbidrag, chefsutbildningar…
• En del rehab-åtgärder (på väg att rutiniseras), ex v rehab-planer,
kontakt med FK, deltidssjukskrivningar…
• Få åtgärder specialsyddes (ex v efter kön, yrke eller ålder)
• Inga tydliga avtryck av reformen vad AG gör, hur eller hur mycket
• Visst administrativt strul för AG, men annars små ekonomiska och
andra konsekvenser av reformen
Reformens grundantaganden
1.
Arbetsgivare ägnar sig åt att förebygga ohälsa och rehabilitera
redan sjuka.
2.
Förebyggande och rehabiliterande åtgärder minskar sjukfrånvaron.
3.
Situationen på arbetet är avgörande för sjukfrånvaron.
4.
Hög sjukfrånvaro är ett stort problem för arbetsgivare.
5.
Ekonomiska incitament i form av sänkta sjukfrånvarokostnader är
avgörande för att förmå arbetsgivare att minska sjukfrånvaron.
1. Ägnar sig arbetsgivare åt att förebygga
ohälsa och rehabilitera sjuka?
• Svårdefinierade begrepp – åtgärder kan vara både-och
• Exempel ”arbetsrotation” – från effektivitets-/kompetenshöjning till
sjukdomsförebyggande och/eller rehabiliterande åtgärd
• ”Förebygga ohälsa” – ett gränslöst modebegrepp, ex fruktkorg
• Deltidssjukskrivning, omplacering, kontakt med sjukskrivna –
rehabilitering eller kontroll / utestängning?
• Arbetsgivarna är ”på” i ord – rehabiliterar och förebygger ohälsa –
men vad handlingarna innebär är mer osäkert
2. Leder åtgärderna till minskad sjukfrånvaro
och ökad hälsa?
• Blir deltidssjukskrivning en väg mot heltid eller förtidspension?
• Leder sociala aktiviteter till gemensamhet eller mer konflikter?
• Skapar hälsoundersökningar hälsa eller ohälsa?
• Är kontakt med sjukskrivna alltid rehabiliterande?
• Blir vi friskare av motionsbidrag?
• Kunskapen om åtgärders effekter är darrig…
3. Är situationen på arbetet
avgörande för sjukfrånvaron?
• Alla sjukfrånvarande är inte sjuka (men vi vet inte alltid varför)
• Alla på jobbet är inte friska (det finns många skäl)
• Beror sjukskrivningar på faktorer på arbetet, i privatlivet, på både
och – eller på annat än miljöfaktorer (ex utmattningsdepression)?
• För AG ter det sig orimligt att betrakta sig som ansvarig för all slags
sjukfrånvaro
4. Är hög sjukfrånvaro ett stort problem för
arbetsgivare?
• Genomsnitt; 5-6 % sjukfrånvaro under reformperioden
• Stort problem för vissa AG: kommuner 8 %, stora AG 7 %, små 4 %
• Stort problem för vissa kategorier anställda; äldre, lågutbildade,
lågavlönade, kvinnor (i offentlig sektor) – svåra att åtgärda
• Är 5,5 % hög sjukfrånvaro? (ideal sjukfrånvaro; 2-4 %)
5. Hur viktigt är sjukfrånvarokostnader
för arbetsgivare?
• Indirekta kostnader för sjukfrånvaro kan vara ett stort problem (ex v
minskade intäkter pga driftstörningar eller ökade kostnader för att
driva verksamheten)
• Direkta kostnader för sjukfrånvaro (= reformen) är oftast ett mindre
problem för AG.
• Sammantaget – reformen utgick från tveksamma antaganden och
fick inte avsedda konsekvenser
Sjukfrånvaro – arbetsgivarnas ansvar?
• AG ser ett begränsat ansvar – i sjukfrånvaro som entydigt orsakas av
arbetsförhållanden
• Fysisk arbetsmiljö kan AG (oftast) åtgärda, men social och psykisk är
mer svårstyrd (managementlitteratur och hälsoforskning till trots)
• AG har begränsat inflytande på arbetets innehåll och betydelse för
hälsan / sjukfrånvaro
• AG-viljan att minska sjukfrånvaron varierar, men kunskap saknas – ett
mångfacetterat problem med ofta okända orsak-verkan-samband
• AG-trenden - töckla inte med problemet utan outsourca frågan,
rekrytera ”långtidsfriska” etc.
• Bristande vilja och incitament var inte det stora problemet – då
fungerar inte economic man-inspirerade reformer
20
08
12
06
38
37,0
38,9
42
20
08
12
40
20
07
06
12
06
12
42,5
46
20
07
20
06
20
06
20
05
06
12
06
12
06
12
06
12
06
12
44
20
05
20
04
20
04
20
03
20
03
20
02
20
02
20
01
20
01
20
00
Ohälsotalets utveckling mot målet 2008
Riket
senaste data: 200708
planering
Utfall
36
34
32
30
Medfinansieringsreformen
- en symbol för rådande samhällsanda
• Sjukfrånvaro – ett samhällsproblem fylld av kollektiv skam
• Viktigt att visa handlingskraft – tuffare regelverk, utpekande av
syndabockar (sjukskrivna, sjukskrivande läkare, dåliga arbetsgivare)
• Arbetslinjen dominerar – alla kan och skall bidra trots slimmade
organisationer (eller sorteras bort)
• Reformen – ett svar på, men också orsak till, negativ
uppmärksamhet kring sjukskrivningar
• Reformens oavsiktliga konsekvenser – minskad sjukskrivning
genom disciplinering, inte genom AG-incitament
