8
Motion
1982/83:2370
Rolf Wirten och Hugo Bergdahl
Ändring i aktiefondslagen (1974:931) (prop. 1982/83:133)
"Budgetunderskottet kan beräknas ligga kvar på en hög nivå under lång
tid." Detta är otvivelaktigt ett riktigt konstaterande, särskilt med tanke på att
regeringen inte förefaller kunna vidta några åtgärder för att dämpa det.
Folkpartiet har i flera smamanhang i riksdagen aktualiserat besparingsför­
slag, men dessa har röstats ner av den socialdemokratiska majoriteten.
Det är nödvändigt att öka statens upplåning hos allmänheten för att
undvika att budgetunderskottet medför alltför hög likvidisering i banksyste­
met. Hushållens sparande är emellertid f. n. mycket litet, ca 7 miljarder
kronor och sjunkande.
Statens budgetunderskott uppgår till drygt 90
miljarder kronor och är ökande. För att hushållen skall kunna bidra med
väsentliga belopp i fråga om budgetunderskottets finansiering krävs således
antingen en kraftig ökning av hushållens sparande eller också att hu hållen
omplacerar
ina tillgångar.
Under en följd av år sjönk andelen av hushållens finansiella tillgångar som
hölls i aktier och andelar i svenska företag successivt. Först under senare år, i
samband med skattesparandets införande, ökade åter placeringarna i aktier.
I samband därmed har den svenska börsen återtagit sin funktion som
förmedlare av riskvilligt kapital till näringslivet.
Socialdemokraterna är nu på väg att avskaffa skattesparandet och i stället
införa kollektiva löntagarfonder. Vi motsätter oss denna systemförändring
av den svenska ekonomin.
Folkpartiet anser att det är av största vikt att vidta åtgärder för att
stimulera hushållens sparande. Vi har också fört fram förslag om detta i
riksdagen (motion 1982/83:144 ang. stimulans till enskilt aktiesparande),
men de har avvisats av socialdemokraterna. Vi anser emellertid att det är av
största vikt att sådana stimulansåtgärder tas fram som kan stimulera
hushållens privata sparande för att bygga upp en finansiell förmögenhet.
Detta bör ges regeringen till känna.
Vår grundinställning är sålunda att staten, snarare än att förmå hushållen
att flytta över tillgångar till statspapper, bör medverka till en ökning av
hushållens totala sparande samtidigt som placering i statspapper görs till en
attraktiv placeringsform.
Utredningen om obligationsfonder har föreslagit en särskild lag om
obligationsfonder för att möjliggöra tillkomsten av fonder som enbart
placerar i av svenska staten utfärdade obligationer och andra förbindelser.
Förslaget har avvisats av flera remissinstanser, som i stället föreslagit att man
inom ramen för gällande aktiefondslag vidgar placeringsreglerna så att i
Mot.
9
1982/83:2370
verklig mening riskfria placeringar inte skulle omfattas av riskspridningsre­
geln.
I propositionen föreslås sålunda att det i 21
nytt stycke
§
aktiefondslagen införs ett
med generellt undantag för av svenska staten
utfärdade
obligationer och andra skuldförbindelser från regeln att fondbolag inte får
placera så att av viss utgivare emitterade värdepapper överstiger 10 % av
fondens värde.
Flera remissinstanser har påpekat att möjligheten att i ökad utsträckning
finansiera budgetunderskottet hos allmänheten i hög grad beror av vilken
avkastning statspapperen kommer att ge, med hänsyn tagen till skatteregler
och andra eventuella förmåner. Självfallet är också den framtida avkastning­
en - beräknad på samma sätt - hos alternativa sparformer av avgörande
betydelse.
F. n. är de sparformer som attraherar hushållen vanlig bankinlåning,
skattesparande i bank, premie- och sparobligationer, sparande i aktiefonder
och aktiesparfonder samt direkt sparande i aktier. Riksdagen har redan
kraftigt försämrat villkoren för direkt sparande i aktier genom att ta bort
skattereduktionen för aktieutdelningar. Även för skattesparandet i bank och
aktier har villkoren försämrats. Därtill kommer att riksdagens socialistiska
majoritet har avvisat utarbetande av stimulansåtgärder för det privata
sparandet. Det ligger därför nära till hands att tro att speciella regler för
sparande i statliga obligationer kan komma att föreslås, vilket ytterligare
försämrar för alternativa sparformer.
Redan i dag finns möjligheten att starta särskilda obligationsfonder, som
lyder under lagen om aktiefonder. Fondbolagen kan således ha aktiefonder,
aktiesparfonder och obligationsfonder. För placering i statspapper kan
bankinspektionen medge dispens från 10-procentsregeln upp till 30 %. Detta
möjliggör sålunda väsentliga placeringar i statspapper.
Den nu föreslagna förändringen om generell dispens från 10 %-regeln har
sannolikt liten eller ingen betydelse på kort sikt för budgetunderskottets
finansiering. Denna uppfattning delas uppenbarligen av finansministern som
säger att de föreslagna förändringarna "på sikt" bör kunna bidra till
budgetunderskottets finansiering.
Samtidigt hänvisar emellertid finansministern till den expertgrupp inom
regeringskansliet som f. n. utreder bl. a. skattesparandets framtid och andra
åtgärder för att underlätta finansieringen av budgetunderskottet.
Vi
menar
i
folkpartiet att alla
dylika åtgärder bör
avgöras i ett
sammanhang. De föreslagna förändringarna i aktiefondslagen bör således
inte vidtas nu. De kan i stället tas upp till behandling när regeringen har lagt
förslag om vilka skatteregler. andra förmåner eller administrativa regler som
kommer att knytas till olika alternativa placeringsformer för hushållens
sparande.
Mot.
1982/83: 2370
LO
Med stöd av vad som ovan anförs hemställs
l.
att riksdagen avslår proposition 1982/83:133,
2.
att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning
om vilka stimulansåtgärder som bör vidtas för att öka de
enskilda hushållens sparande.
Stockholm den 20 april 1983
ROLF WIRTE
(fp)
HUGO BERGDAHL (fp)
