TCO granskar
Foto: Mostphotos
Tio argument
för en jämställd
föräldraförsäkring
Hög tid för nästa steg
#9/14
2014-06-30
Författare Ulrika Hagström
[email protected]
08–782 91 31
Med tack till Ann-Zofie Duvander för värdefulla synpunkter.
2
T io a rg ument för en j ämstäl l d föräl d raförsäkring • tco g ranskar nr 9 2 014
Innehållsförteckning
Tio argument för en jämställd föräldraförsäkring
Varför det är viktigt med en jämställd föräldraförsäkring
De bästa argumenten i korthet
5
5
7
Tio argument för en jämställd föräldraförsäkring
Arbetsliv och ekonomi
Privatliv och relationer
Samhällsutveckling och människosyn
8
8
8
8
Arbetsliv och ekonomi
Föräldraledighetens längd hänger samman med andelen betalt och
obetalt arbete
Argument 1. Statistisk diskriminering minskar och ger mer jämställda löner
Argument 2. Jämställd närvaro på arbetsplatsen ger mer jämställd löneutveckling
Argument 3. Minskat deltidsarbete ger färre fattigpensionärer
Argument 4. Jämställda förväntningar på föräldraledighet kan ge
bättre könsfördelning på toppositioner
9
9
9
10
10
11
Privatliv och relationer
Argument 5. Fler reserverade månader stöder män som upplever
negativa attityder från arbetsplatsen
Argument 6. Längre föräldraledighet för män minskar påtagligt
risken för att de tappar kontakten med sina barn efter en separation
Argument 7. Barn skulle oftare vända sig till sina pappor när de behöver stöd
Argument 8. Längre föräldraledighet för män ger en mer jämställd
fördelning av hushållsarbetet
12
Samhällsutveckling och människosyn
Argument 9. Med ett jämställt föräldraansvar kommer anställda med
föräldraansvar inte längre att ses som några som behöver speciallösningar
Argument 10. Med en längre föräldraledighet för män skulle uppfattningar
om vad som är typiskt kvinnligt respektive manligt förändras
14
Argument och motargument
Vad innebär ”valfrihet”?
Kan alla föräldrar ta hand om barn?
16
16
17
12
13
13
13
14
14
Noter18
T i o a rg u m e n t fö r en jä m stä lld fö r ä ldr a fö r sä kr ing • tco g ranskar nr 9 2014
3
4
T io a rg ument för en j ämstäl l d föräl d raförsäkring • tco g ranskar nr 9 2 014
Tio argument för en jämställd
föräldraförsäkring
Varför det är viktigt med en jämställd föräldraförsäkring
TCO har identifierat en jämställd fördelning av föräldraledigheten som en av
de viktigaste nycklarna till en jämställd arbetsmarknad. Analysen bygger på att
kvinnor och män lever relativt jämställt före familjebildande.1 Kvinnor har i
genomsnitt lika, om inte högre, utbildningsnivå jämfört med män. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är inte heller så stora före föräldraskap.2 Men
från och med att barn kommer in i bilden ökar skillnader i lön, arbetstid och
karriär. Kvinnors arbetstid påverkas generellt av om de får barn, medan mäns arbetstid i allmänhet inte påverkas av det. Om män tog ut en större del av föräldraledigheten än i dag skulle det också kunna påverka den tid som kvinnor respektive män lägger på hushållsarbete och tid med barnen när de börjar förskolan och
skolan. Det skulle även leda till att en mindre andel kvinnor går ner i arbetstid
under barnaåren, vilket ger positiva effekter på lön, karriär och pension. 3 4
Sverige för en politik för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Regeringens övergripande mål för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska
ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det inbegriper att kvinnor
och män ska ha samma möjligheter och villkor gällande betalt arbete, liksom ett
jämnt fördelat ansvar och en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. I internationell jämförelse är svensk familjepolitik, som stödjer att
både mödrar och fäder förvärvsarbetar samt delar på omvårdnaden av barnen,
förknippad med lägre barnfattigdom, med ekonomisk jämlikhet och jämställdhet. Detta förhållande motverkas av ett ojämställt uttag av föräldraledighet, av
att kvinnor är hemma mycket längre än män och därtill inte sällan börjar eller
fortsätter arbeta deltid efter föräldraledigheten. Dagens föräldrar, kvinnor såväl
som män, förväntas många gånger leva jämställda liv samtidigt som verkligheten fortfarande sällan ser ut på det sättet.
TCO tror inte att en helt individualiserad föräldraförsäkring är den snabbaste
vägen till ett jämställt uttag av föräldrapenning, utan att det mest effektiva är
att stegvis individualisera ytterligare månader. Det är nu hög tid att införa en
tredje jämställdhetsmånad i föräldraförsäkringen. Många föräldrar som delar
ojämställt på föräldraledigheten uppger ekonomiska skäl. Även om undersökningar har visat att förälderns kön har en mycket större betydelse för längden
på föräldraledigheten än vad familjens ekonomi har, så är det en fördel om ett
jämställt uttag inte frestar på ekonomiskt. Dessutom tycks det som att längden
på mäns ledighet kan påverkas av ersättningsnivån. Därför ser TCO även jämställdhetsbonusen som ett användbart instrument, som kan användas för att nå
en mer jämställd föräldraledighet.
Föräldraförsäkringens fokus på ”valfrihet” gör att vissa grupper av män får mindre möjlighet till ett jämställt föräldraskap än andra. Detta lyfts fram i utredningen om män och jämställdhet, som argumenterar för en förändring av föräld-
T i o a rg u m e n t fö r en jä m stä lld fö r ä ldr a fö r sä kr ing • tco g ranskar nr 9 2014
5
raförsäkringen. Utredningen tycker att dagens politiska diskussion är överdrivet
försiktig och att politiker behöver signalera att man ska dela lika. I stället har
de signalerna försvagats i och med att regeringen tog bort Försäkringskassans
uppdrag att verka för ett jämnt uttag av föräldrapenning.
Pappors uttag av föräldrapenning har ökat successivt sedan 1970-talet, men nu
kan vi ha nått en tröskel som är svår att komma över. Ibland framställs det som
att utvecklingen mot en jämställd föräldraledighet rullar på av sig själv, men
det är inte alls säkert att det kommer att ticka på så. Ökningen av pappors uttag
av föräldraledighet har de senaste åren varit mycket liten. Det är framför allt
vissa grupper av män som utökar sin föräldraledighet, visar utredningen ”Män
och jämställdhet”, som presenterades i början av året. Den kom fram till att om
vi vill se en fortsatt ökning måste den ske inom de grupper av män som släpar
efter, och då måste föräldraförsäkringen reformeras.
Det är främst högutbildade par med god inkomst som delar på föräldraledigheten. Män som inte har en lika stark ställning på arbetsmarknaden tar generellt
ut lite föräldraledighet. Privat anställda män (och även kvinnor) tar ut kortare
ledighet medan offentligt anställda tar ut längre. Män som arbetar på könsblandade arbetsplatser är också mer benägna att vara hemma när barnen är små.
Skillnaden beror troligen på att män inom olika sektorer möter olika förväntningar på sina arbetsplatser. På könsblandade arbetsplatser finns ett tryck på
män att de ska vara hemma. Undersökningar har också visat att män i LO-yrken
i högre grad än tjänstemän uppfattar att arbetsgivare är negativa till föräldraledighet.5
I Försäkringskassans senaste studie ”Ojämställd arbetsbörda” syns en tydlig
koppling mellan fördelningen av föräldraledigheten och fördelningen av det
obetalda arbetet i hemmet. Den visar att hur man delar föräldraledigheten
hänger tätt samman med vilket ansvar man tar för hushållet och barnen flera
år senare. Att kvinnor har mycket att vinna på att föräldraledigheten delas mer
jämställt är allmänt känt, men argumenten att män också har det brukar inte
lika ofta höras i debatten. Kvinnors möjligheter i arbetslivet påverkas, men
mäns anknytning till sina barn är också en viktig aspekt.
I denna rapport har utgångspunkten varit att lista de bästa argumenten för en
jämställd föräldraförsäkring. I arbetet med att göra detta blir det tydligt att argumenten inte är fristående från varandra, utan att de har med varandra att göra.
Det beror på att arbetsliv och privatliv, inte minst för dagens föräldrar, är två tätt
sammanflätade sfärer. Deltagandet i arbetslivet är för många en viktig meningsskapande del av livet och uppfattas ofta som en grund för ett gott föräldraskap.
I mycket forskning görs ändå en tydlig skillnad mellan arbete och familj, där
familjen associeras med närhet och gemenskap, medan arbetet tillhör det individuella och oftast diskuteras i termer av karriär och försörjning.6 Flera forskare
har kritiserat denna endimensionella beskrivning och påpekat att familjelivets
närhet, ansvar och gemenskap också inbegriper arbete och ekonomi.7 Det är en
uppfattning vi delar, men vi anser ändå att det när vi listar de bästa argumenten
är användbart att dela upp dem under de olika kategorierna arbetsliv och ekonomi respektive privatliv och relationer.
6
T io a rg ument för en j ämstäl l d föräl d raförsäkring • tco g ranskar nr 9 2 014
De bästa argumenten i korthet
Ekonomi: När män tar ut längre föräldraledighet gör de även därefter mer av
omsorgsarbetet i familjen, vilket leder till att kvinnors förvärvsarbetstid kan
utökas. Det leder till att lön och pension förbättras och blir mer jämställd med
männens.
Relationer: När män tar ut längre föräldraledighet skapar de en nära relation till
barnet och umgänget med barnen även under uppväxten tryggas på ett helt annat sätt än för pappor som tar kortare eller ingen föräldraledighet.
Människosyn: När män tar ut längre föräldraledighet ges barn en realistisk
bild av vad manlighet är, och samhällets föreställningar om omvårdnad som
en kvinnlig egenskap kan förändras, liksom vilka förväntningar som läggs på
människor utifrån vilket kön de har. Det gör också att bilden av arbetstagaren
förändras så att det blir en självklarhet och inte ett undantag att anställda har
flera olika ansvarsområden i livet, inte bara förvärvsarbetet.
T i o a rg u m e n t fö r en jä m stä lld fö r ä ldr a fö r sä kr ing • tco g ranskar nr 9 2014
7
Tio argument för en jämställd
föräldraförsäkring
Arbetsliv och ekonomi
1. Arbetsgivare skulle i mindre grad göra antaganden av din kommande
närvaro på arbetsplatsen som förälder, grundat på ditt kön. Det skulle enligt
teorin om ”statistisk diskriminering” leda till mer jämställda löner.
2. Den faktiska skillnaden i närvaro på arbetsplatsen mellan kvinnor och
män skulle minska och det skulle ge minskad skillnad i lön mellan kvinnor
och män. Det skulle göra löneutvecklingen mer jämställd.
3. Det skulle leda till minskade könsskillnader i deltidsarbete mellan könen
och därför motverka antagandet att kvinnor lättare än män kan acceptera
deltidsarbete. Med färre deltidsarbetande får vi färre pensionärer som
tvingas leva på oskäligt låga pensioner.
4. Det skulle ge en mer jämställd fördelning av kvinnor och män på ledande
positioner genom att kvinnor och män skulle ha mer liknande möjligheter
att satsa på en karriär.
Privatliv och relationer
5. Män som i dag upplever en negativ inställning från arbetsgivaren när de vill
vara föräldralediga skulle slippa negativa attityder om förväntningarna vore
lika stora på att män och kvinnor tar ut föräldraledighet.
6. Färre män och barn skulle förlora kontakten med varandra efter separation mellan föräldrarna, eftersom en tidigt stark relation ger en senare stark
relation.
7. Män skulle i högre grad vara en del av barnens uppväxt, glädjeämnen och
problem. (Mäns psykiska och eventuellt fysiska hälsa förbättras också).
8. Det skulle ge en mer jämställd fördelning av hushållsarbetet mellan kvinnor och män. (Fler par som så önskar skulle också göra verklighet av att skaffa
ett tredje barn).
Samhällsutveckling och människosyn
9. Det skulle ge ett samhälle präglat av ett arbetsliv som anpassat sig till att
människor förväntas ha fler ansvar i livet än bara förvärvsarbetet. Det så
kallade livspusslet skulle inte längre ses som en viktigare angelägenhet för
kvinnor än för män.
10. Uppväxande pojkar och flickor skulle inte på samma sätt som tidigare
generationer internalisera uppfattningen att kvinnor har en större fallenhet
än män för att vara omhändertagande och utföra omvårdnadsarbete.
8
T io a rg ument för en j ämstäl l d föräl d raförsäkring • tco g ranskar nr 9 2 014
Arbetsliv och ekonomi
Den svenska föräldraförsäkringen syftar till att skapa förutsättningar för kvinnor och män att kombinera familjebildning och förvärvsarbete. Tillsammans
med övrig svensk familjepolitik lyfts den fram som förklaring till varför Sverige
både har ett högt arbetskraftsdeltagande för kvinnor och höga födelsetal. Samtidigt riskerar en lång föräldraförsäkring med möjligheter för den ena föräldern
att använda större delen av försäkringen att leda till försämrad löneutveckling
och glastak i karriärutvecklingen för kvinnor, just eftersom det är kvinnor som
använder majoriteten av föräldrapenningdagarna.
2013 tog kvinnorna ut 75 procent av samtliga föräldrapenningdagar. Precis som
användandet av föräldraförsäkringen inte är jämställt är inte heller fördelningen
av det obetalda arbetet det. Det totala antalet arbetade timmar (betalt och
obetalt) är ganska lika mellan kvinnor och män, men medan män lägger mer tid
på betalt arbete, så utför kvinnor mer av det obetalda. Vid SCB:s senaste tidsanvändningsstudie år 2010, arbetade kvinnor i par med småbarn i genomsnitt nära
30 timmar i veckan med obetalt hushålls- och omsorgsarbete medan motsvarande tid för männen var 18 timmar.
Föräldraledighetens längd hänger samman med andelen
betalt och obetalt arbete
En studie från Försäkringskassan ”Ojämställd arbetsbörda – Föräldraledighetens betydelse för fördelning av betalt och obetalt arbete”, bekräftar att fördelningen av föräldraledighet starkt samvarierar med fördelningen av betalt och
obetalt arbete, inte bara för kvinnor utan även för män.8 Ju större andel av föräldraledigheten en förälder tar ut, desto större andel av hushålls- och omsorgsarbetet gör hon eller han, samtidigt som hens andel av förvärvsarbetet minskar.
Detta är viktig kunskap av flera anledningar. Vi får bekräftat att det även för män
finns ett samband mellan föräldraledighetens längd och andel av hushålls- och
omsorgsarbetet samt förvärvsarbetstiden. Dessutom har tidigare forskning
visat att en arbetsfördelning där kvinnan utför majoriteten av det obetalda
arbetet har en negativ betydelse för både kvinnors hälsa samt för deras arbetsmarknadsanknytning, löne-, karriär- och pensionsutveckling. Studien talar för
att en jämnare fördelning av föräldraledigheten är en betydelsefull komponent
för en förändrad arbetsbörda i en mer jämställd riktning, och därmed även för ett
mer jämställt arbetsliv.9
Argument 1. Statistisk diskriminering minskar och ger mer jämställda löner
Begreppet ”statistisk diskriminering” betyder att man av andra förväntas bete
sig som den grupp man tillhör, oavsett hur man faktiskt som individ sedan
faktiskt beter sig. I arbetslivet innebär det att arbetsgivare ofta tror att kvinnor
i fertil ålder inom en snar framtid kommer att bli mödrar och att de då kommer
att vara mer frånvarande än andra genom att de är föräldralediga en längre tid
och sedan kanske är hemma en del med sjuka barn. Detta leder ibland till att
T i o a rg u m e n t fö r en jä m stä lld fö r ä ldr a fö r sä kr ing • tco g ranskar nr 9 2014
9
arbetsgivare förväntar sig att kvinnor i fertil ålder kommer att ha en högre frånvaro, med påverkan på både lön och befordran trots att den enskilda kvinnan
kanske inte alls kommer att vara mer frånvarande, och trots att det i dag också är
olagligt för arbetsgivare att låta föräldraskap påverka lön eller andra möjligheter
i arbetet.
Eftersom män som grupp inte är föräldralediga lika länge som kvinnor och inte
heller hemma lika mycket med sjuka barn, förväntar sig inte arbetsgivare i
allmänhet att män som blir föräldrar kommer att vara lika mycket frånvarande
som en kvinna som får barn. Men den dag som män och kvinnor generellt delar
mer jämställt på omvårdnaden av barnen kommer den statistiska diskrimineringen av arbetstagare för att de är kvinnor och i barnafödande åldrar att minska
eller bli densamma som för män, eftersom kön då inte längre kommer att vara
den främsta indikatorn på din arbetsplatsnärvaro som förälder.
Argument 2. Jämställd närvaro på arbetsplatsen ger mer jämställd
löneutveckling
IFAU har i en studie undersökt hur föräldraledighet, både den egna och partnerns, påverkar framtida löner.10 I linje med tidigare studier tycks egen föräldraledighet påverka den framtida lönen negativt. Likaså spelar partnerns ledighet
roll, men bara för mammor. Det verkar som om en månads pappaledighet har
större positiv inverkan på mammans framtida lön än motsvarande förkortning
av mammans egen föräldraledighet.
Pappors låga föräldraledighetsuttag har med stor sannolikhet en negativ inverkan på mammors karriärer eftersom studien visar att för varje månad som pappan är föräldraledig ökar mammans framtida lön med nästan 7 procent.11 Det är
en större effekt än motsvarande minskning av mammans egen föräldraledighet.
Det talar för att en ökning av pappornas delaktighet i föräldraledigheten skulle
vara ett sätt att minska lönegapet mellan män och kvinnor.
Argument 3. Minskat deltidsarbete ger färre fattigpensionärer
Vad vi har i lön och hur många timmar vi arbetar under vårt yrkesliv spelar också
stor roll för vad vi sedan får i pension. I genomsnitt uppnår kvinnor en pension
som ligger omkring 6 000 kronor per månad lägre än männens. Pensionsåldersutredningen har räknat ut att över hälften av de kvinnor som gick i pension 2012
och 2013 kommer att få så låg pension att de är berättigade till garantipension,
det vill säga ett grundskydd för dem som haft låg arbetsinkomst under livet.12
Den gränsen går i år vid 11 368 kronor för ensamstående, och vid 10 076 kronor
för gifta.
Kvinnornas låga pensionsnivåer är en direkt följd av lägre inkomster och mer
deltidsarbete än män. Deltidsarbete är den viktigaste orsaken till att kvinnors
inkomster, och därmed framtida pensioner, blir lägre än männens. Över en tredjedel av kvinnorna jobbar i dag deltid. Deltidsarbete under exempelvis barnaåren kan kosta många tusen kronor per år i minskad tjänstepension. Hur mycket
av de lägre pensionerna som förklaras av löneskillnader och hur mycket som är
en effekt av deltidsarbete är svårt att beräkna och de båda hör också delvis ihop
eftersom deltidsarbetande har en sämre löneutveckling.
10
T io a rg ument för en j ämstäl l d föräl d raförsäkring • tco g ranskar nr 9 2 014
Argument 4. Jämställda förväntningar på föräldraledighet kan ge bättre
könsfördelning på toppositioner
Antal barn skiljer sig mellan kvinnor och män på toppositioner. Sveriges manliga
direktörer har i genomsnitt 2,5 barn, medan de kvinnliga bara har 0,75. En del
av de manliga toppdirektörerna har till och med fyra eller fem barn. Det visar en
undersökning som SCB gjorde på uppdrag av DN år 2005. SCB tog reda på hur
många barn vd:ar i privata företag med mer än 500 anställda hade. I den absoluta
toppen hade kvinnorna i genomsnitt ett barn, medan männen hade tre eller fyra
barn. Det ger intrycket att det skulle vara lättare för män att kombinera karriär
med barn. Detta kan bero på att manliga toppchefer inte tror sig vara viktiga
som närvarande omvårdare för sina små barn på samma sätt som de kvinnliga
toppcheferna tänker sig. Om det däremot fanns en förväntan även på manliga
toppchefer om att vara närvarande omvårdare för sina småbarn för att betraktas
som goda fäder, skulle det påverka föreställningen om vad man kan förväntas
kräva av en chef i den positionen och då kan man förmoda att den skulle komma
att anpassas efter det. Med följd att även kvinnor som vill har fler än knappt ett
barn skulle få det lättare att stanna på en topposition, eller slipper fundera över
om de bör välja bort barn för jobbets skull.
T i o a rg u m e n t fö r en jä m stä lld fö r ä ldr a fö r sä kr ing • tco g ranskar nr 9 2014
11
Privatliv och relationer
Mäns uttag av föräldraledighet ökar men utvecklingen går långsamt. Ansvaret
för vård av små barn har traditionellt varit och är fortfarande i hög utsträckning
kvinnors. Samtidigt visar forskning att många av dagens män söker en förändring på det, inte bara i Sverige utan i en rad länder. I utredningen om män och
jämställdhet berättas om den omfattande attitydundersökningen ”The European social survey” (ESS), som genomförts i mer än 35 olika länder i Europa.
Den visar exempelvis att många av dagens fäder ser det som angeläget att hitta
en balans mellan arbete och familjeliv. De uttrycker också en vilja att minska
sin arbetstid till förmån för mer tid med familjen. Det aktiva föräldraskapet
värderas allt högre av fäderna.13 Även om pappors föräldraledighet också kan ses
som ett ansvar är det samtidigt uppenbart att det har positiva effekter för män
och mäns relation till sina barn. På ett samhälleligt och på ett individuellt plan
är en jämställd föräldraförsäkring utan tvekan ett starkt stöd för mäns ökade
omsorgsansvar.
Det har myntats ett begrepp, ”pappapolitik”, för att beskriva och analysera hur
den svenska föräldraförsäkringen syftat till att omforma mäns relation till familj
och barn. Sedan 1974 då möjligheten till betald pappaledighet infördes i Sverige
har staten, främst via Försäkringskassan, på olika sätt argumenterat för nyttan
med mer närvarande pappor. Det har påpekats att den generella argumentationen framställt ett aktivt faderskap som en rättighet och möjlighet för män,
snarare än en skyldighet eller ett ansvar.14
Kvinnors ansvar som föräldrar har tagits för givet medan mäns engagemang
snarare setts som valfritt. Det kan vara en bidragande orsak till att även arbetsgivare tenderar att se mäns föräldraledighet som något som är möjligt att prioritera bort, medan de uppfattar kvinnors föräldraledighet som något som inte är
möjligt att förhandla.15
Argument 5. Fler reserverade månader stöder män som upplever negativa
attityder från arbetsplatsen
Vissa arbetsgivare är av uppfattningen att män som tar ut en lång föräldraledighet nedprioriterar arbetet. Män uppfattar i högre grad än kvinnor att arbetsgivare är negativa till att de är föräldralediga eller arbetar deltid. Och manliga
arbetare uppfattar i högre grad än tjänstemän att arbetsgivare är negativa till
att män är föräldralediga eller arbetar deltid.16 Att toleransen, och därmed även
stödet till den arbetande föräldern, kan variera framkommer i flera studier. Haas
och Hwang visade 2009 att välutbildade pappor generellt fick ett bättre stöd i
sitt föräldraskap av kollegor och chefer än pappor med lägre utbildningsnivå.
Det är inte långsökt att anta att sådant kan inverka på mäns uttag av föräldraledighet. Attityderna hos arbetsgivare och arbetskamrater kan vara svåra att gå
emot. Fler reserverade månader i föräldraförsäkringen kan fungera som ett stort
stöd för män när konflikt uppstår mellan pappans önskan att vara hemma med
12
T io a rg ument för en j ämstäl l d föräl d raförsäkring • tco g ranskar nr 9 2 014
sina barn och arbetsplatsens krav på honom, vare sig kraven är underförstådda
eller uttalade.
Argument 6. Längre föräldraledighet för män minskar påtagligt risken för
att de tappar kontakten med sina barn efter en separation
Försäkringskassan har i en studie visat att pappor som varit föräldralediga och
som senare separerat från barnets mamma och inte längre bor med sina barn,
träffar barnen oftare än de pappor som separerat men som inte var föräldralediga.16
Även TCO har undersökt pappaledighetens längd kopplat till hur mycket fäder
umgås med sina barn efter en separation från modern. Då framkom både att barnen oftare bodde växelvis hos båda föräldrarna när pappan varit föräldraledig lite
längre och att risken för att helt tappa kontakten med barnet vad betydligt mindre. Det är mycket möjligt att resultaten beror på att föräldraledigheten skapar
ett starkare band mellan pappa och barn, men det kan även till viss del bero på
att de pappor som inte är föräldralediga eller tar en kort föräldraledighet kanske
redan i utgångsläget är mindre intresserade av att engagera sig i ett föräldraskap
än andra pappor, eller så kan den andra föräldern vara mindre intresserad av att
de är delaktiga.
Argument 7. Barn skulle oftare vända sig till sina pappor när de behöver stöd
När tidningen Kamratposten för några år sedan presenterade en undersökning
de gjort bland sina prenumeranter i åldrarna från 7 år och uppåt, om vem de
vänder sig till när de är ledsna, kom pappa först på femte plats, på platsen efter
”ingen”.18 Bara 5 procent vände sig till pappa, mot 41 procent till mamma. Men
10 procent svarade ”ingen”. Även om det inte var en rent vetenskaplig studie,
var det ändå 6 000 svarande på enkäten, och många pappor fick sig säkert en
tankeställare.
Män som är föräldralediga en längre tid har även visat sig ha både en bättre hälsa,
bättre levnadsvanor och ett minskat riskbeteende19, men det kan lika väl bero
på att de redan innan ledigheten20 har goda vanor och förutsättningar att leva
hälsosamt.
Argument 8. Längre föräldraledighet för män ger en mer jämställd
fördelning av hushållsarbetet
Den ojämna fördelningen av hushållsarbetet bidrar till att kvinnor har lägre
psykiskt välbefinnande än män. Mäns föräldraledighet kan dock motverka den
ojämna arbetsfördelningen eftersom män som tagit lite längre ledighet har ökat
sin andel av hushållsarbetstiden efter ledighetens slut.21
Det är möjligt att detta är en bidragande orsak till att det finns ett tydligt samband mellan pappaledighet och benägenheten att skaffa fler barn.22
T i o a rg u m e n t fö r en jä m stä lld fö r ä ldr a fö r sä kr ing • tco g ranskar nr 9 2014
13
Samhällsutveckling och
människosyn
Att vara förälder i dag, drygt ett decennium in på 2000-talet, skiljer sig på flera
sätt från tidigare generationers föräldraskap. Snäva och tydligt uppdelade
föräldraroller har i viss mån luckrats upp. Familjer som tidigare levt i skuggan av
den traditionella kärnfamiljsnormen har också tagit större plats i offentligheten
även om det fortfarande inte är ovanligt att de möter negativa attityder. Homosexuella föräldrar har kämpat för och tillerkänts rättigheter. Många föräldrar är
ensamstående eller lever i ombildade familjer med bonusbarn.
Argument 9. Med ett jämställt föräldraansvar kommer anställda med
föräldraansvar inte längre att ses som några som behöver speciallösningar
Arbetsmarknaden är ursprungligen utformad efter enförsörjarmodellen, där
arbetstagaren är man och (alltid) tillgänglig, vilkens personliga behov tas om
hand av en osynlig hand (kvinnor), som sköter hans hem och familjeansvaret.
Enligt denna modell antas familjen om inget annat anges, bestå av mamma,
pappa, barn. Arbetslivet är då en linjär historia, i vilken de äldre mest uppfattas
som en börda för pensionssystemen och som ska förmås att jobba fler år innan
de pensioneras.
Till stora delar lever den här gamla föreställningen kvar och ger ett fokus som
ligger på att öka kvinnors deltagande på en arbetsmarknad som fortfarande inte
riktigt är anpassad för arbetstagare som även har ett föräldraansvar. Då blir lösningarna att erbjuda (kvinnor) individuella lösningar för att de ska kunna förena
förvärvsarbete med familjeansvar, såsom deltid och flextid, och den könsmässiga arbetsdelningen mellan könen består, i hemmet och i arbetslivet.
Med ett jämställt föräldraansvar kommer arbetsmarknaden att förändras så att
den anställda ses som en person som i olika skeden av livet kommer att ta hand
om barn och andra anhöriga. Då blir lösningarna i stället att förse män och kvinnor med det stöd som krävs och att anpassa arbetsorganisationen efter deras
behov. Det ger minskade könsskillnader på arbetsmarknaden och i hemmet.
Kraven på anpassning fördelas mer jämnt mellan kvinnor och män, arbetsgivare
och samhälle. På kort sikt krävs i vissa fall högre insatser. Men på lång sikt kommer större fördelar att uppnås, i form av arbetskraftsdeltagande, jämställdhet
och fullt utnyttjande av såväl manligt som kvinnligt humankapital.
Argument 10. Med en längre föräldraledighet för män skulle uppfattningar
om vad som är typiskt kvinnligt respektive manligt förändras
Sverige har satt upp jämställdhetspolitiska mål och människor i allmänhet anser
att jämställdhet är något eftersträvansvärt. Samtidigt lever normer för vad som
betraktas som kvinnligt respektive manligt kvar, vilket till viss del kan innebära
att flickors och kvinnors samt pojkars och mäns liv och valmöjligheter begrän-
14
T io a rg ument för en j ämstäl l d föräl d raförsäkring • tco g ranskar nr 9 2 014
sas. Normerna är inte alltid så uttalade men kan bli tydligare när någon bryter
mot dem. Såväl pojkar och män som flickor och kvinnor kan möta motstånd hos
omgivningen om de bryter mot samhällets normer för ”manlighet” och ”kvinnlighet”. Detta är också grunden för den könssegregerade arbetsmarknaden.
Även homofobi är starkt kopplat till de uppfattningar om vilka beteenden som
anses passande beroende på vilket kön man tillhör, och som begränsar ungdomars möjligheter att överskrida traditionella könsnormer, speciellt för pojkar.
I betänkandet ”Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för
kunskap och utveckling i skolan” (SOU 2010:99) konstateras att det är svårare
för en pojke eller en man att överskrida normen för hur det egna könet förväntas
uppträda, än för en flicka eller en kvinna att överskrida kvinnliga könsnormer.
Detta avspeglar sig också i våra yrkesval.
Vi är övertygade om att när det har blivit en självklarhet att män såväl som kvinnor är närvarande och engagerade föräldrar så har vi tagit ett avgörande steg mot
ett samhälle där kvinnor och män har samma möjligheter inte bara i teorin, utan
också i praktiken.
T i o a rg u m e n t fö r en jä m stä lld fö r ä ldr a fö r sä kr ing • tco g ranskar nr 9 2014
15
Argument och motargument
Vad innebär ”valfrihet”?
Frågor om kön, familj och föräldraskap rör vid centrala jämställdhetspolitiska
utmaningar och personliga erfarenheter med stor betydelse för människors liv.
Därför hörs ofta motargument i debatten om jämställd föräldraförsäkring som
att ”Politiken ska inte lägga sig i familjernas valfrihet!” eller ”I Sverige styr politiken familjernas egna val och låter inte föräldrar bestämma själva.”
Hittills i debatten om föräldraförsäkringen kan vi se en målkonflikt22 mellan
kvinnors och mäns rätt till lika möjligheter på arbetsmarknaden och föräldrarnas individuella valfrihet, som i praktiken innebär en fortsatt skev fördelning av
uttaget av föräldraledighet.23 Många har svårt att tillstå att de två målen om att
”individuella mammor och pappor ska ha stora möjligheter att fördela uttaget
sinsemellan av föräldraförsäkringen” respektive att ”individuella kvinnor ska
ha samma möjligheter som individuella män på arbetsmarknaden vad gäller
lön och utvecklingschanser” är svåra att hålla lika högt. Båda synsätten kan
förstås anses vara viktiga, men det går inte att prioritera båda samtidigt. En av
dem måste ses som viktigare. Det är de politiska värderingarna som styr vilket
synsätt som anses viktigare.
Tanken med föräldraförsäkringen när den infördes var att den tvåförsörjarmodell som upphöjdes till politisk norm redan i början av 70-talet skulle kompletteras med en tvåföräldermodell.24 Denna lösning skulle öka kvinnornas möjligheter att göra sig gällande i yrkeslivet och männen skulle samtidigt få möjlighet
att bygga upp en stabil föräldrarelation till sina barn. Då skulle visserligen
familjens formella valfrihet inskränkas, men på sikt skulle den verkliga friheten
öka, även för pappor att göra det de innerst inne vill, att ta hand om sina barn. Ytterligare en långsiktig vinst blir det för barnen, att risken för dålig kontakt med
en förälder minskar markant.
Den svenska föräldraförsäkringen tillsammans med övrig svensk familjepolitik
lyfts fram som förklaring till varför Sverige både har ett högt arbetskraftsdeltagande för båda könen och höga fertilitetstal. Samtidigt finns risker med en lång
föräldraförsäkring med möjligheter för den ena föräldern att använda större
delen av försäkringen. Risker i form av försämrad löneutveckling och glastak
i karriärutvecklingen för kvinnor, just eftersom det är kvinnor som använder
majoriteten av föräldrapenningdagarna.
I och med att alla dagar utom 60 är möjliga att överlåta till den andra föräldern
skulle man kunna säga att principen om familjens valfrihet och autonomi har
givits visst företräde framför den om delat föräldraskap. Men valfriheten är
formell och i praktiken ofta enbart en illusion eftersom förväntningarna ser
olika ut för kvinnor och för män. Måttstocken för vad som är ”en bra mamma” är
inte densamma som den är för att klassas som ”en bra pappa”. Att den så kal�lade valfriheten inte är reell talar också en studie av Försäkringskassan som
undersökte vilka föräldrar som var nöjda respektive missnöjda med hur länge
16
T io a rg ument för en j ämstäl l d föräl d raförsäkring • tco g ranskar nr 9 2 014
de hade varit föräldralediga.23 I den framkom att pappor är mer missnöjda än
mammor med den ojämlika uppdelningen där mamman tar ut den allra största
delen av föräldraledigheten. Pappor är mer nöjda om de är hemma länge än om
de är hemma en kort tid eller inte alls. Mammor är däremot mer nöjda om de är
hemma kortare tid än om de tar ut den största andelen. Missnöjda föräldrar är
bland annat de som anger att det som främst styrde uppdelningen var ekonomin
eller pappans arbete.
Kan alla föräldrar ta hand om barn?
I föräldraförsäkringsutredningen 2005 framkom att en grupp män faktiskt inte
trodde sig själva kapabla att ta hand om ett litet barn. Det är naturligtvis en uppgift som är värd att ta på allvar. Men faktum är att det även finns många kvinnor
som inte tror sig klara det. Men när en väntande kvinna ger uttryck för sådana
känslor har hon goda chanser att fångas upp av den förebyggande mödravården.
Eftersom vi redan i dag har en föräldraförsäkring för både kvinnor och män är
det märkligt att man inte på samma sätt uppmärksammar blivande fäders tvivel
inför sitt föräldraskap. Det krävs föräldrastöd för alla föräldrar oavsett kön. Det
är talande att detta inte existerar i dag, och att man inte ens talar om det som ett
behov.
Samhället har fortfarande en syn på mödrars praktiska föräldraskap som en absolut nödvändighet, vilket är bra, men man ser uppenbarligen på mäns praktiska
föräldraskap som en bonus, något frivilligt, ej nödvändigt, men mycket bra om
det funkar. För att ändra på det är det inte minst viktigt att också nå fram till de
män som har en missgynnad social och ekonomisk situation. Här kan man tänka
att det skulle behövas ett komplement till den förebyggande mödrahälsovården.
I mödrahälsovården fångas mödrar med socioekonomiska problem eller hälsoproblem upp, för att de ska klara av att ta hand om det barn som kommer. Man
frågar blivande mammor om deras alkoholvanor, och om en kvinna till exempel
visar tecken på alkoholproblem anstränger man sig för att göra något åt det. Eller
om en blivande mor uppger att hon har vissa psykiska problem finns möjlighet
att få samtalshjälp, en möjlighet som är större än vid andra tillfällen i livet.
För att även blivande pappor ska få det nödvändiga stöd som de behöver för att
de ska axla sitt föräldraskap, krävs att mödrahälsovården kompletteras med en
förebyggande föräldrahälsovård som riktar in sig även på de blivande papporna,
och frågar dem om deras situation och hur de ser på sitt kommande liv som
föräldrar.
Föräldraförsäkringen
Jämställdhetsbonusen
• Föräldrapenningen består
• Föräldrarna får 50 kronor var per dag för varje dag den förälder
som har tagit ut lägst antal dagar stannar hemma. Reserverade
dagar, dagar då båda är hemma samtidigt och dagar med lägstanivå, räknas inte. Som mest kan jämställdhetsbonusen ge 13 500
kronor per barn.
av 480 dagar, varav 60 är
reserverade för vardera
föräldern vid delad vårdnad,
resten kan överlåtas.
Källa: Försäkringskassan
Källa: Försäkringskassan
T i o a rg u m e n t fö r en jä m stä lld fö r ä ldr a fö r sä kr ing • tco g ranskar nr 9 2014
17
Noter
1 SCB, 2011.
21 Boye, 2008, ”Happy hour”.
2 TCO, ”Den dolda barneffekten, 2008”.
22 Livia Oláh, 2005.
3 ”Föräldraledighet och arbetstid – hur mycket jobbar
föräldrar som varit hemma med barn”, Westerlund,
(LO 2005).
4 Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2013:9
”Ojämställd arbetsbörda – Föräldraledighetens betydelse
för fördelning av betalt och obetalt arbete”.
5 LO, ”När politiken kom till köksbordet”, (2012).
23 Anna Thoursie, 2005, ”Föräldraförsäkringens effekter
på sysselsättning och löner”.
24 SOU 2005:73, ”Reformerad föräldraförsäkring”.
25 Försäkringskassan, 2007:2, ”Uppdelning av
föräldraledighet – nöjda och missnöjda föräldrar”,
Jonna Josefsson.
6 ”Föräldraskap och arbetsliv – om lojalitetskonflikter i
familjelivets vardag”, Lars Plantin, del i utredningen ”Män
och jämställdhet”.
7 Dermott, (2008).
8 Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2013:9
”Ojämställd arbetsbörda – Föräldraledighetens betydelse
för fördelning av betalt och obetalt arbete”.
9 Ibid.
10 IFAU, 2010:5, ”Effekten av delad föräldraledighet på
kvinnors löner”, E-A Johansson.
11 SCB, Demografiska rapporter 2007:3, ”Föräldraledighet
och arbetslivskarriär. En studie av mammors olika vägar i
arbetslivet”. A-Z Duvander, M Evertsson.
12 SOU 2013:25, ”Åtgärder för ett längre arbetsliv”.
13 SOU 2014:6, ”Män och jämställdhet” (Män, familj och
föräldraskap).
14 Klinth, 2013.
15 Haas och Hwang, (2009).
16 LO, ”När politiken kom till köksbordet”, (2012).
17 Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2009:1,
”Hur länge spelar pappors föräldraledighet roll? En studie
av sambandet mellan pappors föräldraledighet och deras
kontakt med sina barn”.
18 Kamratposten, 2008:2.
19 Månsdotter, Lindholm och Winkvist, 2007.
20 Månsdotter, Journal of Public Health Policy, 2010,
Volym 31.3.
18
T io a rg ument för en j ämstäl l d föräl d raförsäkring • tco g ranskar nr 9 2 014
TCO
TCO är en facklig centralorganisation som har 14 medlemsförbund med tillsammans 1,3 miljoner medlemmar. Därav är 60 000 studerandemedlemmar i något
av fackförbunden inom TCO.
Bland TCO-förbundens medlemmar finns många olika yrkesgrupper, allt från
civilekonomer, jurister, civilingenjörer och statsvetare till socionomer, lärare,
sjuksköterskor, poliser och skådespelare. TCO är den fackliga centralorganisation vars förbund organiserar flest akademiker.
TCO-förbunden finns inom alla områden på arbetsmarknaden, inom såväl privat
och offentlig sektor som inom tjänste- och tillverkningsindustrin. Fackförbunden har stora kunskaper och lång erfarenhet av de spelregler som gäller mellan
anställda och arbetsgivare.
Vill du veta mer? Gå in på www.tco.se
T i o a rg u m e n t fö r en jä m stä lld fö r ä ldr a fö r sä kr ing • tco g ranskar nr 9 2014
19
Tjänstemännens centralorganisation
Linnégatan 14, 114 94 Stockholm
Tel 08-782 91 00, tco.se
j u ni 2 014• ww w.tco. s e
Tio argument för en jämställd föräldraförsäkring
Hög tid för nästa steg
2014-06-30
